SE427469B - Forfarande for rengoring av utrustning for livsmedelshantering genom vexelvis anvendning av ett alkaliskt och ett surt rengoringsmedel - Google Patents

Description

78080 47-0 i kvaliteten och hållbarheten såväl beträffande mjölken själv som tillverkade mejeríprodukter. Mejerierna har därför en rad olika metoder för kontroll av bakteriologiska standarden hos leverantö- rerna. Dessa kan få vidkännas betydande prisavdrag om kvaliteten ej är tillfredsställande.

För att kunna upprätthålla den erforderliga standarden ifråga om hygien måste rengöring och desinfektion av mjölkmaskiner och rör- ledningar ske mellan varje mjölkning. Gårdstanken måste på sannna sätt rengöras och desinficeras efter varje tömning. Delar av ut- rustningen är ganska komplicerade och det är av praktiska skäl uteslutet att demontera och rengöra varje detalj för sig. Möjlig- heterna till mekanisk renborstning är därför begränsade. Ren- göringen sker i stor utsträckning som cirkulationsdiskning, dvs genom att en varm disklösning får cirkulera i systemet. Kraven på diskmedel avsedda för cirkulationsdiskning är höga såväl ifråga om effekt som förmåga att dämpa det skum som bildas av mjölkfett och andra föroreningar. Tensiderna i den mån de förekommer i diskmedel avsedda för cirkulationsdiskning väljs ofta mer med hänsyn till 'förmågan att dämpa skumning än vätförmåga eller allmän rengörande förmåga. De dominerande komponenterna brukar vara alkali och kom- plexbildare. Dessutom förekommer ofta desinfektionsmedel, vanligen klorföreningar, och paraffinolja som ytterligare skumningsnedsättande medel .

I hårt vatten, dvs vatten med relativt höga halter av Ca2+ och Mg2+ joner ger alkaliska disklösningar ofta utfällningar som binder mjölk- rester och kan åstadkomma s.k. mjölksten. I utfällningarna inlagras även järn och/eller mangan då dessa metaller förekommer i diskvattnet.

Utfällningarna kan bli så kraftiga att glas- eller plaströren i an- läggningen blir ogenomskinliga och missfärgade. Beläggningarna bildar ett skydd för mikroorganismer och gör det svårt att upprätthålla en acceptabel mj ölkkvalitet .

Det rekommenderas att med vissa mellanrum, exempelvis en gång per vecka, ersätta den vanliga rengöringen (med alkalisk disklösning) med en syrabehandling och det har föreslagits att övergå till diskning medvenbart surt medel. Se Deutsche Molkereizeitung Fl8/l978 sid 588-590.

I mycket hårda vatten leder användning av alkaliska medel till en så 7808047-0 snabb uppbyggnad av beläggningar att det ej är tillräckligt att sy- rabehandla utrustningen en gång per vecka. Diskning med enbart syra ger ett relativt dåligt resultat med hänsyn till fettborttagningen och kan med tiden leda till uppbyggnad av feta beläggningar, som på- verkar mjölkens kvalitet i negativ riktning. Det har även föreslagits att växelvis använda ett surt och ett alkaliskt medel för rengöring av mjölkningsutrustning. Försök som utförts i Norge (Meddelande från Norske Melkeproducenter Landsförbund, 8 mars l974)_med i huvudsak mjukt vatten har rapporterats ge acceptabla resultat med relativt låga bakteriehalter i sköljvattnet. Vid högre vattenhårdheter respek- tive mycket dåligt vatten, innehållande järn och organisk substans, har resultaten varit sämre men dock godtagbara. Försök där man istället för ett alkaliskt kombinationsmedel, innehållande klor, använt Na- hypoklorit har gett beläggningar på spengummin. De norska försöken tyder på att metoden med växelvis användning av ett alkaliskt och ett surt medel är användbar och ger acceptabla resultat i relativt mjukt vatten men att problem kan väntas uppstå vid användning i hårt Vatten .

Egna försök med kombination av ett kommersiellt tillgängligt alkaliskt kombinationsmedel och ett surt medel på basis av natriumvätesulfat har ej gett särskilt uppmuntrande resultat. Något bättre men ej helt till- fredsställande resultat nås med konventionella alkaliska kombinations- medel i kombination med sulfaminsyra. Även om resultaten av de nämnda norska försöken kan tyda på att växelvis användning av ett alkaliskt och ett surt diskmedel är en användbar metod för rengöring och desinfektion av ufiölkhanteringsutrustning är materialet alltför magert för att tillåta några generella slutsatser. Som redan nämnts visar våra egna försök ej helt oväntat att det ej är möjligt att utan vidare kombinera ett konventionellt alkaliskt diskmedel med en syra och erhålla acceptabla resultat.

Föreliggande uppfinning gäller en metod för rengöring av utrustning för livsmedelshantering i synnerhet av nfiölk och nfiölkprodukter genom växel- vis användning av ett alkaliskt diskmedel med en för metoden särskilt avpassad sammansättning och ett syrabaserat diskmedel. Att en utförings- form av uppfinningen i det följande kommer att detaljbeskrivas med ut- gångspunkt från rengöring av mjölkningsutrustning och gårdstankar och att beskrivningen av teknikens ståndpunkt ovan också hänför sig 7808047-0 till rengöring i samband med mjölkhantering bör ej uppfattas som någon begränsning till dessa områden, eftersom det för en faekman framstår som helt klart att metoden har intressanta tillämpnings- områden även inom annan livsmedelshantering.

Det för växeldiskning avpassade alkaliska diskmedlet innehåller lik- som konventionella diskmedel alkali i form av alkalimetallsilikater och komplexbildare. Det kan med fördel även innehålla substanser som i vattenlösning avger hypokloritjoner. Det karakteristiska för det alkaliska diskmedel som används enligt uppfinningen är en särskild tensidkombination, som inte bara ger en god skumdämpning, utan även har en mycket påtaglig vätande förmåga samt effektivitet över ett större temperaturområde än de tensider eller tensidkombinationer som är vanliga i denna typ av medel.

I tensidkombinationen ingår en lågskummande nonjontensid. Företrädes- vis bör nonjontensiden utväljas bland sådana med en relativt sett hög vätförmåga, exempelvis under 100 eller ännu hellre under 50 sek. (enligt DIN 53901, lg/l, 150 dH, ZOOC). En särskilt föredragen nonjon- tensid har en vätförmåga enligt ovan under 30 sek. Nonjontensiderna som ingår i det alkaliska medel som används enligt uppfinningen inne- håller vanligtvis kondensat av propylen- och/eller etylenoxid. Den hydrofoba delen av nonjontensiden kan utgöras av en alkanol, alkyl- fenol, alkylamin eller en hydrofob bas bildad genom kondensation av propylenoxid med propylenglykol. I den mån såväl etylenoxid som pro- pylenoxidgruppen ingår kan dessa vara ordnade i block eller förekomma i slumpmässig ordning. Särskilt föredragna är nonjontensider som ut- göres av fettalkoholer med 6-22 kolatomer eller alkylfenoler med 6-18 kolatomer i alkyldelen i båda fallen kondenserade med 2-30 mol etylen- oxid och 0-40 mol propylenoxid. Företrädesvis skall nonjontensiden ut- göras av en fettalkohol med 10-18 kolatomer kondenserad med 2-20 mol etylenoxid och 2-30 mol propylenoxid per mol fettalkohol.

En annan väsentlig komponent i den tensidkombination som ingår i det alkaliska diskmedlet som används enligt uppfinningen är en amfolyt- tensid med låg egenskumning, hög vätförmåga och god 'skumdämpande för- måga. Éxempel på sådana tensider utgöres av fettsyraimidazoliner med olika fettsyrarester och jongrupper enligt den allmänna formeln 7808047-0 t* f, ® n M, a c N-cx-Izcuzok AQ CH2R" där R = fettsyrarest R' = H eller -CHZCOOM grupp R" = -COOM,-CHZCOOM eller -CHOHCH2S03M grupp A = hydroxyl,-klorid,-sulfat- eller ytaktiv sulfat- eller sulfonat- grupp M = Na,H eller NH4 eller organisk bas De amfolyttensider som företrädesvis används är dikarboxylat, dvs det ingår en karboxylgrupp i såväl R'som R". Särskilt föredragna är tensider enligt formeln ovan där R utgöres av en kaprylsyrarest eller en etylhexan- syrarest eller en blandning av dessa och R' av -CHZCOOM samt R'“ av -COOM där M har samma betydelse som ovan.

Som syra kan vilken som helst vattenlöslig syra med tillräcklig styrka för att lösa kalkavsättningar i nfiölkhanteringsutrustning användas. Som exempel på lämpliga syror kan nämnas citronsyra, ättiksyra, saltsyra, salpetersyra, svavelsyra och sulfaminsyra. Av hanterings- och säkerhets- skäl föredras citronsyra och sulfaminsyra som kan fås i form av inte dammande finrinnande partiklar. Av kostnadsskäl är sulfaminsyra att före- dra. Det är i allmänhet tillräckligt att använda en syra utan särskilda tillsatser men under särskilda förhållanden kan tillsatser av lågskum- mande tensider, exempelvis nonjontensider eller fosfatsyrarester, vara fördelaktiga. Syran kan även utgöras av ett surt salt, exempelvis na- triumvätesulfat.

Ett alkaliskt medel avsett att användas enligt uppfinningen kan ha en samansättning enligt följande Nonjontensid 0,1 - 10,0 vikt Z Amfolyttensid 0,01 - 10,0 " Komplexbildare 10,0 - 65,0 " Alkalí 10,0 - .75,0 " 7808047-0 Resterande till 100 vikt Z utgörs av skumdämpare 0 - 5,0 vikt Z, oxi- dationsmedel för blekning och desinfektion 0 - 20,0 vikt Z och kristall- vatten samt eventuellt andra vanliga komponenter för medel av detta slag.

Ett konventionellt alkaliskt diskmedel för diskning av mjölkhanterings- utrustning har som nämnts en analog sammansättning bortsett från tensid- delen som antingen helt saknas eller utgöres av enbart lågskummande non- jontensid. En föredragen sammansättning för ett alkaliskt diskmedel av- sett att användas enligt uppfinningen är Nonjontensid 0,2 - 5,0 vikt Z Amfolyttensid 0,1 - 4,0 " Komplexbildare 20,0 - 50,0 " Alkali 20,0 - 60,0 " Resterande till 100 vikt Z skumdämpare O - 5,0 vikt Z, oxidationsmedel 0"- 20 vikt Z, eventuellt andra vanliga tillsatser i maskindiskmedel samt kristallvatten.

Komplexbildaren utgöres vanligen av natriumtripolyfosfat men lika goda resultat kan erhållas om tripoly ersättas helt eller delvis med andra komplexbildande substanser såsom salt av nítrilotriättiksyra (NTA), etylendiamintetraättiksyra (EDTA), fosfonsyror, citronsyra etc.

Av effektivitets-, kostnads-, och säkerhetsskäl föredrages vanligen natriumetasilikat som alkali i medel avsedda att användas enligt upp- finningen. Detta kan dock helt eller delvis ersättas med andra starkt alkaliska substanser såsom andra natriumsilikater, olika kaliumsili- kater, alkalihydroxid, alkalikarbonat etc.

Rengöringsmetoden enligt uppfinningen har provats under ett flertal månader vid ett antal gårdar. Vid försöken har använts två olika al- kaliska diskmedel enligt uppfinningen, nedan betecknad G och R.

Diskmedel G hade följande sammansättning Nonjontensid 1,7 vikt Z Amfolyttensid 0,8 " Na tripolyfosfat 43,0 " Na metasilikat 45,0 " Paraffinolja I 0,4 " Vatten 1,9 " Klorisoyanurat 7,2 "~ 190,0 " 7808047-0 Diskmedel R hade följande sammansättning Nonjontensid 1,7 vikt Z Amfolyttensid 0,8 " Na tripolyfosfat 42,0 " Na metasilikat 48,1 " Paraffinolja 0,4 " Vatten 7,0 " 100,0 " Nonjontensiden i diskmedel G och R utgjordes av en fettalkohol kon- denserad med 12 mol etylenoxid och 15 mol propylenoxid per mol fett- alkohol. Den hade en vättid mätt enligt ovan på under 30 sek. Amfo- lyttensiden i diskmedel G och R utgjordes av ett imidazolindrivat enligt formeln ovan där R var en blandning av ca 2/3 kaprylsyra- och l/3 etylhexansyrarester, R'= -CH2C00Na, R'” = COONa samt A' = en hy- droxylgrupp.

Vid försöken har följande instruktion använts. Vid användning av disk- medel R har G i instruktionen bytts mot R. Använda värden på x och y framgår av tabell I.

VÄXELDISKNING MED DISKMDEL G OCH SULFAMINSYRA BRUKSANVISNING: I Gårdstank l. Spola tanken med kallt eller ljummet vatten (högst 35°C).

Utförs av tankbilschauffören.

ZA. VARANNAN GÅNG: Använd x dl G per 10 liter hett vatten (6000).

ZB. VARANNAN GÅNG: Använd y då Sulfaminsyra per 10 liter hett vatten (60 C). 3. Cirkulera disklösningen 5 - 10 minuter eller t diska alla ytor rena med lämpliga borstar. Glöm inte lock, mät- sticka, kran och rörverk. 4. Töm ur disklösningen väl. 5. Skölj ordentligt med rent vatten och töm väl. 6. Följ i övrigt mejeriets anvisningar. 7808047-0 II Rörmj ölkningsanläggning Töm ledningarna med ett par tömningsproppar.

Skölj ledningarna med ljummet vatten (högst 3500) tills alla mjölk- rester har försvunnit. Töm ledningarna med ett par tömningsproppar.

VID MORGONDISK: Använd x dl G per 10 liter hett vatten (6000) .

VID KVÄLLSDISK: Använd y dl Sulfaminsyra per l0 liter hett vatten (60 C).

Låt för anläggningen rekommenderad mängd disklösning cirkulera i 5 - 10 minuter. (Den cirkulerande lösningens temperatur bör ej un- derstiga 40 C.) Töm ledningarna med ett par tömningsproppar.

Skölj med rent vatten och dränera anläggningen.

Tvätta väl och skölj tömningspropparna och lägg dem luftigt, så att de torkar.

III Spenkoppar och mjölkslangar 1. 2A. 23. 3. 4.

IV Borsta och spola spenkopparna och slangarna utvändigt och skölj invändigt med ljummet vatten (35 C).

VID MORGONDISK: Använd x dl G per 10 liter hett vatten (6000).

Använd y dl Sulfaminsyra per l0 liter hett vatten (60 C).

VID KVÄLLSDISK: Borsta vakum- och mjölkslangarna utvändigt med en del av disk- lösningen.

Använd ren disklösning till den invändiga diskningen med borstar eller 5 - lO minuter med diskaggregat.

Skölj väl med rent vatten och häng upp utrustningen, så att den dräneras .

Vid automatdiskning används samma dosering av diskmedel som un- der I - III, dvs x dl G eller y dl Sulfaminsyra per 10 liter disklösning.

Blanda ej diskmedel G och Sulfaminsyra.

Använd inte klordesinfektion efter diskning med Sulfaminsyra.

Växeldiskning med G och Sulfaminsyra ger desinfektion tillsam- mans med diskningen.

F 9 - TABELL 1 7808047-0 Provtagníngsresultat, rörmjölkníngggnlägåningens slutenhet ANTAL BAKTERIER PER TRYCKPLATTA, 20 cmz, TOTALANTAL/COLI VATTNETS Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Gård 7 du° 21 s , s s 1s 34 9 19 Fe mg/l 0,1 0,6 5,5 Mn mg/1 0,2 0,29 0,08 99g_g§/1 0,5 sa 7 o DATUM 77-09-29 77-09-29 77-10-05 77-10-05 77~10-26 77-10-26 77-11-22 O prov 1 -/15 -/0 0/0 200/0 500/152 ë00/91 100/45 0 prov II -/90 -/0 0/0 18/0 500/91 E00/91 77/12 Diskmedel F G F F F 0; F Dosering dl/ 10 1 Vatten 1 0,5 0,5 0,75 1 0,5 1 DATUM 77-11-08 77-11-08 77-11-02 77-11-02 77-11-16 77-11-16 77-11-01 lla pr0V I 2/l 3/1 115/6 300/0 600/10 1) 460/0 3/1 1:a prov II 1/1 2/1 1/0 67/0 100/50 100/0 8/1 Diskmedel R RšS G G+S G+S G G+S Dosering dl/ 1,å5f0,3 10 1 vatten 1,25 0,5+0,3 0,5 0,75+0,3 20 1 utg 0,5 1+0,3 ' disklösn.

DATUM 77-02-20 77-12-20 77-11-30 77~11-30 77~12-15 77-12-15 77-12-14 2:a prov I 1/1 1/1 102/0 2/0 60/3 40/0 6/1 2:a prov II 1/1 1/1 5/1 0/0 40/0 10/0 6/1 Diskmedel R+S R+S G G+S G+S G G+S Dosering dl/ 10 1 vatten 1,25+0,3 0,5+0,3 0,5 0,75+0,3 1,25+0,3 0,5 1+0,3 DATUM 78-02-01 78-02~01 78-01-18 78-01-18 78-01~25 78~0l~25 3:e prov x 1/1 1/1 o/0 olø 500/0 3) 500/160 4) 3:e prov II 1/1 1/1 11/0 4/0 3/0 0/0 Dískmedel R+S R+S G G+S G+S G Dosering dl/ 10 1 vatten l,25+0,3 0,5+0,3 0,5 0,75+0,3 1,25+0,3 0,5 DATUM 78-03-09 78-03-09 78-03-09 78-03-01 4:e prov I 6/0 6/0 5/0 20/0 4:e prov II 15/1 0/0 1/0 2/0 Dískmedel G G+S G+S G Dosering dl/10 1 vatten 0,5 0,5+0,3 0,5+0,3 0,5 DATUM 78-04-27 78-04-20 5:e prov I 0/1 20/0 5:e prov II 3/2 15/25 Dískmedel G+S G+S Dosering dl/10 1 vatten 0,5+0,3 0,5+0,3 7soeo41-0 _ 10 _ Provtaggingsresultat, rörmjölkníngsanläggníngens slutenhet ANTAL BAKTERIER PER TRYCKPLATTA, 20 cmz, TÛTALANTAL/COLI VATTNETS Gård 8 Gård 9 Gård 10 Gård 11 Gård 12 Gård 13 Gård 14 Gård 15 an° 1 avh s 6 e 11 20 19 1 avh Fe mg/1 Mn mg/1 C02 mg/1 DATUM 77-11-20 77-12-06 77-02-06 77-12-06 77-12-06 78-02-17 78-02-17 78-02-17 0 prov I 100/45 300/300 15/1 300/300 100/2 ÖV/1 ÖV+mÖg ÖV/ÖV 0 prov II 21/O 1/300 8/1 22/1 300/1 öv/1 švfiåàš öv/öv 1 coli Dískmedel F F F F F F , F F Doseríñg dl/ 10 1 Vatten 0,5 0,5 0,5 0,5 0,75 1 1 0,5 DATUM 78-01-01 78*01-17 73-01-17 78-01-17 78-01-17 78-03-16 78-03-16 78-03-16 1:a prov I 1/l 10/6 -0/0 öv/80 öv/O - 2) mög/1 S) 17/5 1:a prov II 5/1 25/0 4/0 1/0 2/0 1/1 mög/1 1/1 Diskmedel G G+S G G G G+S G+S G+S Dosering dl/ 10 1 Vatten 0,5 0,5+0,3 0,5 0,5 0,75 1+0,3 1+0,3 0,5+0,3 DATUM 78-02-04 78-02-21 78-02421 78-02-21 78-02-21 78-04-05 78-04-05 78-04-05 2:a prov I 0/1 100/5 1/1 170/92 1/1 - 2) 6/1 2:a prov II 1/1 15/1 1/1 1/1 1/1 Å/1 35/1 1/1 Dískmedel G G+S G+S G G G+S G+S G+S Dosering dl/ 10 1 Vatten 0,5 0,5+0,3 0,5+0,3 0,5 0,75 0,5+0,3 0,5+0,3 0,5+0,3 DATUM 78-04-11 78-04-11 78-04*11 78'04~11 78~04-26 -78-04-26 78-04-26 3:e prov I 2/2 6/0 0/4 0/0 - 2) 6/1 10/S4 3:e prov II 7/0 1/0 1/0 1/0 22/1 7/1 2/1 Dískmedel G+S 'G+S G G G+S G+S G+S Dosering dl/ ' 10 1 Vatten 0,5+0,3 0,5+0,3 0,5 0,75 0,5+0,3 0,5+0,3 0,5+0,3 7808047-0 _11... luftavskiljarens bottenskål H Il II = luftavskiljarens sida 1. fel på v v tillförsel 2. prov ej uttaget p g a bottenskålens mycket dåliga kvalitet 3. Bottenskål legat på golvet. Antagligen avtryck av tumme vid montering. 4. Fel på diskapparatens v v tillförsel. 5. Fel på diskautomatik. Är utbytt till ny panel.

I tabellen står G resp. R för diskmedel enligt uppfinningen och har tidigare angiven sammansättning. F står för ett främmande diskmedel som kan vara olika från gård till gård.

Tabellen skall läsas så att fram till 77-09-29 använde gård l disk- medel F, från 77-09-29 fram till 77-11-08 användes diskmedel R med doseringen l,25 dl/l0 l vatten, från 77-ll-08 till 77-12-20 användes växeldiskning med l,25 dl/10 l vatten diskmedel G på morgonen och 0,3 dl/10 1 vatten sulfaminsyra på kvällen etc. De angivna tidpunk- terna är provtagningstillfällen då anläggningens hygieniska standard kontrollerats med sk tryckplattor för odling av mikroorganismer. Dessa agarklädda plattor trycks ot de ytor som skall kontrolleras, i detta fall den s k slutenheten, dvs den del av anläggningen som skiljer från luften och låter mjölken passera till gårdstanken. Beteckningarna öv respektive mög innebär att plattorna efter den vanliga inkuberingstiden befunnits helt Överväxta respektive mögliga.

Rörmjölkningsutrustningens skick vid början och vid slutet av försöksperíoden hos försöksgårdar nr l-15.

Gård l Vattenhårdhet 2l° dH. Kalkbeläggningar i rörmjölkningsledning och slutenhet. Under försökstiden försvann beläggningarna och mjölkled- ning och slutenhet var helt klara. Beläggning i gårdstanken (900 lit) har försvunnit.

Gård 2 Vattenhårdhet 5,5° dH, 0,6 mg/lit Fe. Leverantören hade för cirka 2 år sedan besvär med järnutfällníngar på mjölkningsutrustningen och prövade då olika diskmedel men med negativt resultat. Under en tid växeldiskades 7808047-0 i _12_ med Sulfaminsyra och diskmedel G, varvid utfällningarna försvann. Där- efter diskades enbart med diskmedel G och några utfällningar uppkom ej.

Leverantören vill dock desinficera separat med klor, varför diskmedel R testades i försöket. Rörmjölkningsutrustningen var helt klar vid för- sökets slut.

Gård 3 Vattenhårdhet 50 dH (åvatten). Slutenheten hade vid försökets början en liten fetthinna, vilken försvann under försökstiden.

Gård 4 _ Vattenhårdhet 150 dH. Grå hinna fanns vid försökets början i slutenhet samt tendens i rörmjölkningsledningar (plast). Även vid lågdosering av diskmedel G är anläggningen efter tre månader helt klar.

Gård S Vattenhårdhet 34° dH. Man har haft svåra besvär med igenkalkning i diskautomatiken med 2-3 cm tjockt skikt av kalk kort tid efter manuell borttagning. Under två nätter fylldes diskautomaten med 0,42 Sulfamin- syra varvid kalkbeläggningen försvann fullständigt. Vid försökets slut var behållaren trots lågdosering fortfarande helt fri från beläggning.

Rörmjölkningsanläggningen hade vid början av försöket kraftig kalkbe- läggning och glasrören var ogenomskinliga. Vid försökets slut var rör och slutenhet helt klara. Ladugårdsförmannen har uppgivit, att man varje fredag tidigare fått knacka bort kalk. Tidsåtgång för detta arbete har varit två timmar. Rörlängd l50 meter.

Gård 6 Vattenhårdhet 9° dH. Rörmjölkningsanläggningens rör och slutenhet hade vid försökets början en tydlig grå hinna, som försvann under försökstiden. Plaströr och slutenhet helt klara. íàåíil Vattenhårdhet 190 dH. Fe 5,5 mg/liter. Ammonium NH4 mg/liter 2,8.

Rörmjölkningsanlëggningen har en längd av ca 540 meter. Tre slut- enheter finns. Hela anläggningen var mycket starkt brunfärgad. För- sök med olika diskmedel har gjorts men utan påtagligt resultat. Vid besök en månad efter försökets början var anläggningen nästan fri från brunfärgning. Vid andra besöket fanns ingen brunfärgning och samtliga mjölkförande ytor var helt klara. 7808047-0 _13..

Gård 8 Vattenhårdhet lo dH (avhärdat). Tunn fetthinna fanns i slutenhet vid försökets början, men försvann under första tiden. Gården ligger under samma förvaltning som gård 7, varför försöket avslutades sam- tidigt.

Låflfíí Vattenhårdhet 80 dH. Rörmjölkningsanläggningens slutenhet, rör och organ var brunfärgade av det järnhaltiga vattnet. Diskmedel G och Sulfaminsyra har använts under försöket och brunfärgningen har för- svunnit. Sista månaden har Sulfaminsyra använts l gång per vecka.

Någon brunfärgning har ej skett. Organen, äldre modell, av mässing har lagts i 0,32 Sulfaminsyralösning varvid brunfärgningen avlägsnats.

Gård 10 Vattenhårdhet 60 dH. Rörmjölkningsanläggningen var i gott skick men tendens till grå hinna fanns vid försökets början. Denna har helt försvunnit.

Gård ll Vattenhårdhet 6° dH. Fetthinna fanns i slutenheten. Den försvann under försökets gång.

Gård l2 Vattenhårdhet 110 dH. Tunn beläggning fanns i anläggningen men den försvann under försökstiden.

Gård l3 Vattenhårdhet 200 dH. Tydlig kalkbeläggning i slutenhet och i rör- böjar. Fetthinna i slutenhet, vilken har försvunnit under försöks- tiden. Prov på bottenskål ej uttaget pga skålens mycket dåliga kva- litet. Skälen är efter provets slut utbytt.

Gård 14 Vattenhårdhet 190 dH. Anläggningen var vid O-prov och 1:a provet dåligt diskad. Detta beroende på att diskautomatiken var ur funktion. Ny disk- automatik installerad. Efter detta fungerar diskningen väl. 7808047-0 ._14- Gård 15 Vattenhårdhet lo dH (avhärdat). Gårdstanken 2.500 lit (vanntyp).

Innermanteln var belagd med starka färger i gult och blått m fl färger. Efter handdisk med ett Na OH innehållande diskmedel försvann missfärgningen och har ej återkomit. Diskning har skett med disk- medel G och Sulfaminsyra. Rörmjölkningsanläggningen hade fetthinna vid försökets början men den försvann under försökstiden.

Rengöringsmetoden enligt uppfinningen har även använts under ett an- tal månader vid en större gård och med en något tätare kontroll av bakterietalen. Betingelserna för provtagningen är ej identiska och detta är orsaken till de olika storleksordningarna på talen. Vid dessa försök har även använts ett främmande diskmedel med samansätt- ningen (enligt vår analys), F.

Nonjontensid 0,8 Vikt Z Na tripolyfosfat - 44,0 " Na metasilikat 28,7 " Na karbonat l8,3 " Klorisocyannrat 6,2 " Vatten 2,0 " ' 100,0 " Gårdens folk har även utfört ett försök med ett annat främmande disk- medel med sammansättningen (enligt vår analys), Fl.

Na tripolyfosfat 36,8 vikt Z Na pyrofosfet - 2,0 " Na metasilikat 29,6 " Na karbonat 15,4 " Na sulfat 12,0 " Klorisocyanurat 3,0 " Vatten 1,2 " 100,0 " Vid det förstnämnda försöket användes sulfaminsyra som surt diskmedel vid det andra natriumvätesulfat.

Resultaten av dessa försök framgår av följande sammandrag av en för- söksrapport. 7808047-0 _15- "Diskförsök med daglig växeldisk med diskmedel G och sulfaminsyra har pågått fr.o.m. november 1977 t.o.m. april 1978. Under tiden november - februari har doserats 0,9 dl/10 lit vatten. Sulfaminsyradosering under sama tid 0,42. Vattenhårdhet 34° dH. Fr.o.m. mars månad har doseringen av diskmedel G sänkts till 0,5 dl/l0 lit vatten.

Under hela försökstiden har regelbundna besök gjorts och därvid har rörmjölkningsledningarna, som är av glas och har en dimension av 46,5 - 40 mm, kontrollerats och då speciellt de från slutenheten längst bort liggande böjarna. Slutenheten, som rymmer cirka 50 liter och är av glas, har en bottenskål av bakelit, på vilken silbrickor av rostfritt stål är placerade. Det är känt att det i slutenheten lättast bildas beläggningar av fett och kalk på bottenskålen. Re- sultaten av bakterieräkningar på nfiölken är redovisade i tabell 2.

Från slutenheten självrinner mjölken till en pump, som pumpar ufiölken vidare genom en plattkylare (värmeväxlare). Som kylmedel används vatten. Mjölken är vid framkomsten till plattkylaren cirka 320, och efter att ha passerat densamma ungefär 6-7° över vattnets temperatur.

Plattkylaren har öppnats för regelbunden inspektion. Plåtarna har va- rit helt rena. Efter plattkylaren trycks mjölken till gårdstankens mjölkinlopp, som finns i tankens topp 2370 mm över golv. Mjölken rin- ner därefter i ett rostfritt rör ned mot tankens botten. Tanken rymer 5000 liter och har rostfri innermantel. Mjölken kyls där till en tem- peratur av 40 eller lägre. Den rostfria mätstickan, som hänger i cent- rum av tanken har millimeterdjupa ritsar, där beläggning kan förekomma. Även denna och de mjölkförande slangarna har kontrollerats. Mjölknings- organen, 8 st, är av Duovactyp. De är placerade i en rostfri diskylla och diskas genom cirkulation tillsammans med den övriga rörufiölknings- utrustningen.Spengummina har varje gång kontrollerats och gummit har varit rent och fritt från strävhet. Den rostfria behållaren för uppvärm- ning av vatten för den automatiska cirkulationsdisken hade vid försökets början en kalkbeläggning på både värmepatronen och behållarens sidor och botten av l 1/2 - 2 cm. Efter 3-4 diskningar med sulfaminsyralösning var beläggningen helt borta.

Främmande diskmedel När försöket var slut och utvärderat tog diskmedel G slut efter någon vecka. Då övergick man i första hälften av maj månad till växeldiskning med de diskmedel, som användes före försöket, nämligen diskmedel Fl och NaH504. Före varje mjölkning körs alltid rent vatten igenom rörmjölknings- rören. Rensproppar används för att trycka ut allt vatten, därför att 7808041-0 _16_ svackor finns på vissa ställen. Detta på grund av dålig avvägning av ledningen. När kallvattnet rann ut genom silbrickan i slutenheten var -det grumligt med "vita kulor" (sannolikt fett), som fastnade i sil- brickan. Grumligheten och de "vita kulorna" ökade efterhand. I disk- automatens Varmvattenberedare började kalkbeläggningarna att växa.

Inga bakterieprov på mjölken togs av mejeriet under denna tid. Efter något mer än en vecka kunde man återgå till växeldiskning med disk- medel G och sulfaminsyra. Efter några dagar var alla ytor rena.

Den ll: juni startade ett försök med diskmedel F och sulfaminsyra, samma doseringar som för diskmedel G. Provet pågick i 12 dagar. Den 27 juni togs bakterieprov på mjölken (760.000 bakterier/ml). Man ob- serverade även vita kulor och grumligt sköljvatten, dock ej lika stor mängd som vid försöket med diskmedel Fl." Av försöksresultaten framgår att diskmedel med den speciella tensid- sammansättning som används enligt vår uppfinning har en väsentligt bättre funktion än konventionella medel vid användning för växeldiskning med ett alkaliskt och ett surt medel. Denna funktion är så mycket bättre att den tillåter en avsevärd reduktion av de använda mängderna. I för- söken har t.ex. använts samma dosering som för mjukt vatten även för ett extremt hårt vatten. Utöver det ekonomiskt värdefulla i detta inne- bär metoden med växeldiskning enligt den utformning den fått i vår upp- finning att utsläppen av alkalí och syra från diskningen blir approxi- mativt ekvivalenta, vilket måste anses ge en avsevärd fördel ur ekolo- gisk synpunkt.

Vid laboratorieförsök har nonjontensiden i diskmedel G och R bytts ut mot en fettalkohol kondenserad med 4 mol etylenoxid och 4 mol propylen- oxid. Medlets effekt har varit likvärd. Vidare har förshållandet mellan nonjontensid och amfolyttensid varierats. Förhållandet är ej särskilt kritiskt, men bör ligga mellan 1:8 och 10:l, företrädesvis mellan 1:4 och 8:1. Andelen tensid i ett alkaliskt medel avsett att användas enligt uppfinningen kan variera mellan O,l-20,0 viktZ och ligga 'företrädesvis mellan 0,5 och 10,0 vikcz. '

Claims (1)

1. 977 1978 1. _17- TABELL 2 BAKTERIETAL I MJÖLK (TOTALANTAL/ML) november 120 000 fr.o.m. november 1977 diskmedel G 0,9 dl/10 lit vatten +0,4 dl Sulfa- november 20 000 minsyra per 10 lit vatten. december 10 000 december 20 000 januari 10 000 januari 20 000 februari 70 000 februari 80 000 mars 30 000 fr.o.m. mars 1978 diskmedel G 0.5 dl per 10 lit vatten + 0 3 dl Sulfaminsyra mars 10 OQO per 10 lit vatten , april 10 000 april 20 000 maj (11.5) 80 000 maj (25.5) 20 000 juni (26.6) 760 000 diskmedel F 0,5 dl per 10 lit vatten + juni (30 6) 40 000 Sulfaminsyra 0,3 dl per 10 lit vatten diskmedel G 0,5 dl per 10 lit vatten + Sulfaminsyra 0,3 dl per 10 lit vatten PAIENTKRAV Förfarande för rengöring av utrustning för livsmedelshantering i synnerhet av mjölk- och mjölkprodukter genom växelvis använd- ning av ett alkaliskt rengöringsmedel och ett surt rengörings- medel, kännetecknat'därav att det alkaliska rengöringsmedlet innehåller en lågskummande tensidkomposition i vilken ingår minst en lågskummande nonjontensid och minst en lågskummande amfolyttensid. Förfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat därav, att nonjon- tensiden i det alkaliska rengöringsmedlet har en vättid (mätt enligt DIN 53901, lg/1, 15° dH, 20°C) under 100 sek, företrädes~ vis under 50 sek och särskilt föredraget under 30 sek. Förfarande enligt patentkrav 1 och 2, kännetecknat därav, att nonjontensiden i det alkaliska rengöringsmedlet har en hydrofob del som utgörs av en alkanol eller en alkylfenol eller en alkyl- 7808047-0 7808047-0 6. -18_ amin eller en hydrofob bas bildad genom kondensation av propylen- oxíd med propylenglykol och en hydrofil del'som utgöres av ett kondensat av propylen- och/eller etylenoxíd. Förfarande enligt patentkrav 3, kännetecknar därav, att nonjon- tensiden utgöres av en fettalkohol med 6-22 kolatomer företrädes- vis 10-18 kolatomer eller en alkylfenol med 6-18 kolatomer i alkyldelen i båda fallen kondenserad med 2-30 mol etylenoxid och 0-40 mol propylenoxid företrädesvis 2-20 mol etylenoxid och 2-30 mol propylenoxid per mol fettalkohol eller alkylfenol. Förfarande enligt patentkrav l, kännetecknar därav, att amfolyt- tensiden utgöres av ett imidazolinderivat enligt den allmänna formeln f., <9 n W* N CH H OR' R c _ ac , A® CHzR" där i R = Fettsyrarest R' = H eller CHZCOOM grupp R” = COOM CHZCOOM eller CH0HOH2S03M grupp A = hydroxyLklorid, sulfat eller ytaktiv sulfat- eller . sulfonatrgrupp Na H eller organisk bas Förfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat därav, att amfolyt- tensiden är ett díkarboxylat enligt en allmänna formeln CH, ' ® N / \ CH: R L' N -cxgcnpcægcoom G A cztcoom där R, och M har samma betydelse som ovan. 10. ll. 12. 13. 7seso47-o _19- Förfarande enligt patentkrav 6, kännetecknat därav, att R står för en kaprylsyrarest eller en etylhexansyrarest eller en bland- ning av dessa fettsyrerester. Förfarande enligt patentkrav l, kännetecknat därav, att för- hållandet nonjontensid till amfolyttensid ligger mellan 1:8 och l0:l företrädesvis ellan 1:4 och 8:1. Förfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat därav att det al- kaliska medlet innehåller mellan 0,1 och 20,0 viktz företrädes- vis mellan 0,5 och 10,0 vikt! tensidblandning beräknat på medlets torrsubstansmängd. Förfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat därav att det sura rengöringsmedlet utgöres av en stark organisk eller oorganisk syra eventuellt med tillsatt lågskummande ytaktivt medel. Förfarande enligt patentkrav 10, kännetecknat därav att den starka syran helt eller delvis ersatts med ett surt salt. Förfarande enligt patentkrav 10, kännetecknat därav, att syran utgöres av sulfaminsyra. Förfarande enligt patentkrav 10, kännetecknat därav, att syran utgöres av citronsyra. 7808047-0" Samandrag Förfarande för rengöring av utrustning för livsmedelshantering genom växelvis användning av ett alkaliskt och ett surt rengöringsmedel. Det alkališka rengöringsmedlet är lågskummande och innehåller en lågskummande tensidkombination i vilket ingår en lågskumande nonjøntensid och en lågskummande amfolyttensid. Förfarandet är effektivt och medger en jämfört med den normala reducerad dosering av alkalískt diskmedel särskilt i hårt vatten.