SE424950B - Forfarande for konservering av fuktig biomassa - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 H0 .8200847-5 N' Genom att tillsätta urea/ureafosfatblandningen till cellmassa, till den maximala retentíviteten, dvs motsvarande månad kväve och fosfor, som behövs vid utfodríngen, erhålles ett kondensat som är användbart råmaterial för foderindustrin. Om så är nödvändigt kan andra mineraler, tillsatser och urea-enzymer tillsättes. _ Användningsperioden inom sådan industri, som är anknuten till jordbruket, är allmänt endast några få månader under loppet av ett år. Under denna korta säsong, förutom den vanliga produktionen, behöver stora mängder biprodukter från cellmassa, som i allmänhet måste torkas omedelbart, hanteras.

Eftersom kapaciteten för torkarna måste dimensioneras för att möta produktionstopparna, uppgår investeringskostnaderna till väsentliga belopp. Medelst föreliggande uppfinning kan den fuktiga cellmassan lagras samtidigt som dess foder- vârde förbättras. Man kan ordna det så att torkningen genomföras med hänsyn till resurserna på en mera fördelaktig tidpunkt.

DEN EFFEKTIVA MEKANISMEN VID UREA OCH UREAFOSFAT Med hjälp av ureaenzymerna omvandlas urea till ammoniak och koldioxid.

Båda materialen förbättrar konservering, eftersom de begränsar cellernas andning och funktion hos vissa mikrober. Ammoniak reagerar med fibermasse och förbättrar dess smältbarhet. Som gasformigt material utbreder sig ammoniak och koldioxid jämt till det material som skall behandlas. Ureaenzym föreligger alltid i en biomassa som en följd av mikrobfunktionen. En del av urean reagerar med cellens komponentdelar då långsamtverkande, mycket nyttiga kvävekombinationer för djur utvecklas.

Den omgivande temperaturen, fuktigheten och surhetsgraden har en väsentlig effekt på sönderdelningshastigheten för urea. Under gynnsamma betingelser sker sönder- delningen mycket snabbt. För konservering av halmen är det viktigt att reaktionerna påbörjas tillräckligt snabbt i fuktig massa. Det faktum att sönderdelningen fortsätter under en lång tid är fördelaktigt. Den allmäna regeln för kemiska reaktioner gäller även vid sönderdelningen av urea. Tio graders (OC) ökning av temperaturen fördubblar reaktionshastigheten. Av detta skäl påskyndar uppvärmning av fodermassan frigöringen av ammoniak och koldioxid.

Ureafosfat år surt av naturen och sönderdelas under fuktiga betingelser huvudsakligen till urea och fosforsyra. Det har också en mögeltillvëxthindrande verkan. Pâ grund av dess surhet binder det ammoniak till fodermassan och befrämjar reaktioner mellan de fibrösa materialen i fodret och urea, varvid således fodrets låttsmältbarhet förbättras.

BLANDNINGSFÖRHÅLLANDE ocH ANVÄND MÄNGD De praktiska gränserna för urea/ureafosfatblandningen "TR-granule" i enlighet med uppfinningen har varit 3-30% ureafosfat och 972T0% urea, fastän 10 15 20 25 30 35 H0 3 8200847-5 förhallandet skulle kunna vara annorlunda. Denna använda mänßden har varierat från 3% till :OZ räknat nä torrsubstenshalten i fodret vid normal användning. Vid fram- ställning av kondensaten har den maximala bindningsförmågan hos cellmsssan utnyttjats, med andra ord motsvarar tillsatsen av blàndningen torrsubstanshalten i den fuktiga 111858811 .

UTFÖRINGSEXEIVIPEL I det följande beskrivas de praktiska resultat, som erhållits vid genom- förande av förfarandet enligt uppfinningen. f-.jtemgel _l_ BEHANDLING AV HALM MED UREA I balningsfasen tillsattes urea fuktig halm i en mängd av 5% räknat på halmens vikt. Halmens torrsubstanshalt var 72%. 5% tillsats av urea motsvarar 3% tillsats av ammoniakkväve (Nflh). Kbnserveringsförmâgan och foderanalysen motsvarade de resultat, som erhölls med vëtskeformig amoniak.

Exemnel 2 BEHANDLING AV HALM MED UREAFOSFAT - AMMONIAK Vid studium av effektiviteten för ureafosfat som bindmedel för ammoniaken till halmmassan staplades balar av korn, med en vikt av ungefär 1000 kg, för bildning av en avlång stapel. Stapeln uppdelades i tre delar. Den ena änden behandlades med ü% ureafosfat och den andra änden med Bfl ureafosfat, som utbreds mellan skikten i balen. Till den mittbelëgna delen tillsattes inget ureafosfat. Stapeln täcktes med plast och behandlades på normalt sätt med ammoniak (h0 kg/halm - ton). Således ut- spreds sama mängd ammoniak till delar, som var behandlade med ureafosfat och till den obehandlade delen en tredjedel. För jåmförelseändamål framställdes en ekvivalent stapel. Prover analyserades tre månader efter behandlingen. Av foderanalysen, tabell 1, framgår det att mängden råfibrer i det prov, som behandlats med ureafosfat, är väsentligt mindre än i de prov, som endast behandlats med amoniak. Detta kan anses vara ett kriterium på mognaden av hulmen eller på sönderdelningen av fiber- material, som icke är lättsmâltbara. Fyllnadsvârdena för fodret visar tydligt samma tendens.

Vad beträffar kvåvevärdena för fodret, exempelvis proteinstyrkan, blir kvävehindningseffekten till ureafosfat framträdande. Behandlingen med ureafosfat har ökat proteinstyrkan med 2,5 gånger jämfört med de prov som endast behandlats med ammoniak. Genom luftning av proven till ungefär 90% av vikten av torrsubstanshalten var det önskvärt att få reda på den del av ammoniaken, som fritt förångas från fodret. I beaktande av resultaten tycks denna vara ganska liten, även i de fall, då fodrets kvävehalt, på grund av ureafosfatet, är ganska hög. 10 15 20 25 30 35 h0 82Û0847-5 Lxemnel 3 Av nz-:mconn MED UnEAFosFAT 3 URFABLANDNING JÄMFönT Mm) ArmonuAfcBænLßxxvuLnvc; För detta försök inhöstades luftat korn med dess snabba kvíckrottillväxt medelst en hackelsemaskin, varvid en del behandlades med ammóniak och en del med ureafosfat - ureablandning. Torrsubstanshalten hos den inhöstade skörden var ungefär 30%. Konservering genomfördes på normalt sätt i en horisontell silo genom packning med en traktor. Ammoniakfodret lagrades i den bortre änden av silon och täcktes med plast. H0 kg flytande amoniak användes för varje ton torrsubstanshalt för fodret.

Eftersom fodret var vått gjordes hål på litet avstånd från varandra. I stapeln, som hade en ytarea av 5.x 6 m gjordes 30 lufthål ovanifrån, och varje hål gjordes omsorgsfullt genom att förflytta hålröret vertikalt.

Ureafosfat - ureafodret framställdes vid den främre änden av silon.

Blandningen sögs in i lossningssektionen i elevatorn i en sjålvlossande trailer, varvid den blandades med matarmassan. Fodret packades medelst en traktor, fastän det förblev lösare än det ovan angivna. Stapeln täcktes med plast på samma sätt som vid ammoniakbehandlingen. Bestândsdelarna i blandningen var 13% ureafosfat och 87% urea.

Totalmängden ureafosfat - ureablandning var 8,h%, räknat på fodrets torra materiel.

Tabell 2 visar, att de största skillnaderna föreligger i kvävevärdena. Även fyllnadsvärdet synes vara bättre med ureafosfat - ureablandningen. .Smältbar- heten in vitro är 67,h% i fall av ammoniakbehandlat foder och Tl,9% i fall av foder, som behandlats med ovannämnda blandning.

Då staplarna av foder öppnades efter 5,5 månader för fodringstester visade det sig att ammoniak - stapeln hade upphettats och var spolierad, men att ureafosfat- ureastapeln var väl bibehållen. Det är uppenbart, att ammoniak icke kan utspridas i tillräcklig omfattning utan att den största delen av ammoniaken förblir kring luft- hålet. Detta fann man även vid detta försök, fastän arbetet utfördes ytterst noga grant och-mängden hål var ett hål per me.

Exempel h BEHANDLING AV FUKTIGT HÖ MD UREAFOSFAT - UREABLANDNING Gräs, so innehöll en hel del rotgräs, konserverades genom behandling med ureafosfat - ureablandning under bildning av balar. De obehandlade staplarna av balar uppvärmdes, men nedkyldes då balarna åter staplades och en blandning bestående av 20% ureafosfat och 80% urea tillsattes mellan skikten. Blandníngen, som användes, uppgick till 5% räknat på fodrets torra vikt.

I ett annat försök âterstaplades en halmstack på 15000 kg, som hade blivit varm, så att 20% ureafosfat och 80% urea tillsattes mellan skikten i balarna. Den totala mängden blandning var 2,5% av hahnvikten. Temperaturen skönk och halmen höll sig väl. Icke i något av fallen användes någon plast eller någon annan täckning.

Staplarna av balar befann sig i en lada. 10 15 20 25 30 35 BO 8200847-5 \íl ëxezrøfil. .ä BEHANDLING AV FÄRSKT FODER MED UREAFOSFAT - UREABLANDNING Gränserna för förfarandet prövades genom att packa i balar omedelbart sedan de gröna växterna slagits, och längden var 30-MC cm. Behandling genomfördes under balning. En liten extra mängd ureafosfat - ureablandning tillsattes mellan balskikten. Fodret blev icke mögligt och djuren ät fodret med välbehag.

Ess-anslå BEHANDLING AV FUKTIGT KORN MED UREAFOSFAT - UREABLANDNING Vid konservering av fuktigt korn användes en blandning av 20% ureafosfat och 80% urea. Doseringen var 5% blandning räknat på torrsubstanshalten i fodret. I ett fall var behandlingen nödvändig för att eliminera det mögel, som redan utvecklats.

Särskilt observerades mjukgöringen av skaldelen av kornet och förbättring av smält- barheten. I praktiken är detta av stor betydelse, eftersom det förhåller sig så att skalet täcker den smältbara delen av kornet då en del av kornet passerar genom mat- smëltningskanalen utan att uppbrytas i stycken. Vidare består skaldelen i havre exempelvis av nästan l/Ä av kornet: vikt.

Mjukgöringen av skalet av havre, som kommer som avfall från kornmjöl- industrin, har med goda resultat tillämpats i praktisk skala vid utfodring av kött- boskap. .äsaf1_____@1 T BEHANDLING AV BIPRODUKTER FRÅN LIVSMEDELSINDUSTRIN MED UREAFOSFAT - UREABLANDNING Potatismassa och avfall från sockerbetor, vars torrsubstanshalt var 20%, behandlades för konserveringsändamäl och för framställning av kvävepackningen. De mängder, som användes i det senare fallet, var 10-30% av den våta vikten av cell- massan. De obehandlade proven gick snabbt förlorade, medan andra bíbehällits väl. flkemuel 8 BEHANDLING AV HALM MED UREAFOSFAT - UREABLANDNING Tabellerna 3 och Ä visar effekten av ammoniakbehandling och motsvarande ureafosfat - ureabehandling på fodervärdena fönrhalmen. Resultaten visar, att med förfarandet enligt uppfinningen erhålles tydligt bättre resultat vad beträffar fyllnads- och kvävevärdena. _§kempel 9 RESULTAT FRÅN UTFODRINGSFÖHSÖK MED FODER BEHANDLAT MED UREAFDSFAT - UREABLANDNING Både kött- och mjölkproducerande boskap har erhållit foder, som framställts i enlighet med uppfinningen. Från resultaten kan man dra de slutsatserna att det icke föreligger något behov för att ge boskapen speciellt proteinfoder, utan djuren kan 10 8200847-5 utnyttja kvävekombinationerne vid förfarandet för bildning av proteinet på ett helt annat sätt än vid exempelvis vanlig ureeutfodrinq. En väsentlig del av enerøíbehovet hos djur tillflodoses med fodret, som framställts enligt uppfinningen. Djurens hälsa har varit god, djurens tillväxt och produktionen och kvaliteten av mjölk har varit normal. Metsmältningen har varit bättre än normalt beroende på fosforn av god kvalitet, som mottogs från utfodringen Såsom visats ovan löser användningen av ureafosfat - urea för att konservera cellmassan och för att förbättra dess fodervärde många problem. Den ger bättre resul- tat än behandlingen med urea och den är lättare att genomföra än behandlingen med urea - fosforsyra (båda är nya med undantag av de fall, som omnämnts på sid l).

Tillsatsen av ureafosfat - ureeblandning i fast form till den våta biomassan är säker, fördelaktig och effektiv. 8200847-5 H Hflwßda wäïfléfl åfiååm: kvä .wäfióßw »wvßpmm åPßm äñzøäâ _50 aëwoåmma 3. .äñåä ëzHÉøm voncøhmøom n mm vwumouumnø umm mcøvwpømnnov u ma cwvvonmwn unønfifimam u mmm U hdmnwnxhwflnfi. s w . | al.. .Éš _ . f.- s- W _ m ofin mmåm unna w .wønwos - _ _ . . .B ä + ä 3 m5? »mä m.. m m ä 3:: S. ä 8 m ä; ma; Sam 2.2 5,5 ä ä + å. E 24 2:a äå M .wäwofl . . . . m: R + E.

H mm: Nm N .S m mo ww äám wwám mmfl www." BHÄ 23% wmâ 3:6 m: nu + .så 5 o wüom fiøfi w »få âå wüm SÅ Sån äåfi t. H F. . . . »Vmoa Mä ä J . f . Høfififi. m» m. Nfläwš N. m5 Rum ON m mmåm mwåm RÅH “må mm... SÅ Nüfi ømá Nwàw .Ez _ mät. cwÄ mmfi mmfiæfi »mån mwfi om.o wo.o :HÄ mmß: mo.m :måm wnwflundsøn fløwaH m w ma M âä ä E..

M ä.. wx 03 fl ma wa små :may 2 u _ mm Ba MÅ måm En W 5.4.5 Ewñh :www w u :WE H3 ämuwm ME Emm w wuhwæ 33% mg? mšå: m . í .wxnzvm |mvæå naofivæm. lmnøncv ndunm non x w »ha »maka a. Jflovmí _ -fifioš åüí -..ömsom unwuom »íufim :mm z N zbfz :Wi àm øëi ...Éoe -Ii . -.-z -- L.. .. ...Zeí .- - .. . if- allífææ... 8200847-S mmmflåïïww nnu>oam .du wnfiammmmø nmw äflvæn @»mH.w.;m nmaflfluqmnwp hmm pxnsmufla ~m,o w,wmm m~.~ w~.w ~m.mH mm.@ m».m; ~m.> mw.: >~.fi :m.Hm Hw.HH wm.mm w=fi=@=øHp lvdumoummhwr wm,o m.@zm om,~ wåfifi H:.mfl ~w,w@ wm.>~ H;.: mm.m mw.H ow.m~ mm.=~ wæ.°m mmz m0. ma wa wa mg OCH cwfim nwuw ma ma mm \wa wx m@\wx \@@ w R wa ma swhfi amp» ma @ >o»w am Tflmh w wønw> dmvw mønff wëmåfl :wav :man :www w u fimam .dawn .mMHäPm Imddfl .Enfinßdw lwvvßfiw EGP! . IOkQ R R Pfiww .uwnnmh R IUPG lnflwpohm |Haä@:=@@sou ufiwwoß pxuwuxmw fmm z um znqmz xwm :mm uxw< »pung N .flflwßda .mU-nd. OMM »HD mun HGMHUHQE Pfimxr Mum OWQNH MGMGUGÜHB. den: màw + vummomømfiø H uønmfldmnn mmz wx own |H«w»øpøs pvw>wnow>wwm ma “@w=me øøflønømmm wwmmnfinønafln. .aawnwvæfl anno» :man wafinu: .B mm .fiø-.Pfluvwä »know :mmm az x; äwflmfl wcm>c< vohxowïfl øwcmä .flovm ,Edms noo man .ewa cuox “mcfluwnwswn ämm nwwom zHMmâmAHMUÉ zm GWS .HuåmnmzH moo BßDA H HRZOOE zmOM .ME øzunzëâmldümwißšmmošš moo äufizoâ >< :mmm 8200847-5 nozoø> m Efifln vdwmowøosß ~oxu@> m eflwn Jmz .mwma.HH.m ÜUHÜD, .m flfifivmfivfiw C-NHHÜE mw flawnfl w + vmmwomawnø fiv uflfinøøøfin mm mmz uflomuwamøøuuoï "nw>onA >ø umwaeumnwfl »mm Eßnøø nvvmmmwnwawcmzwm nwwumfl ucm>fl« . ..|I , 1 1. n. . . t _... . f.n(|1 1||1;| ........| . f. v\ , ~fl.~ o.owm J ww.m J@.w Å1,~H mf m @~.@m ?o~.@{ Hfl.; ~>.L1mø.m; @w.~ mo.Nm awfløp ß , >d cduh vummowwøhn _ W mo.H m.~wm @;.m ~@.; wm.H~ w;.~fi Hm,@m wH.w w»,m @w.o mH.w: mo.w m~.mm nvfløn >@ _ GUPPME GWHM uøwmowdøhn wofifi fl.m~@ @;,m N~,m Hm,w~ mm.m mo.m; fl@.> wH.H ow.o m:,o; H~.w fl@.wm :@ow= vøwmomøwnn W @o.o w.m»N í flm.m w~.w wo.w« wm.- Hm.mH w;.~ mw.o ow.o wH.wm mm.; wm.Hm =«ow: mmzx% ma ma É mm wa Cod =w»« =@»~ wa wa mm \wB wx m@\mx \m@ & fl ma wa nmfiw øwfiw wa u ä \mmm w w@»m> acw» «@»m> w>w>x ufiwv awnh uwau R. « nwnh Høfi dxnhum :wøas ncowvdm lmuwsøw nav: :cum m & »vom uwnfim m uhuvda fnfiwpohm lfiflhm |=«maow |»«@o@ »x@»pxw |mm Z nu z»Ämz_ -www -mm uxm< »know Wwwmwmmm Efldm Wm øZHzQz< Bfimmmm 8200847-5 10 .m>mfl.ofl.mm ucvboum bd wnflaadmnmfl hmm Eßfldm GÜHNQ M CUPMMMM CÜHHÜE "PPmwmwGflHUGd&0m mw ^mwn: N + ummmomdmnø av wcwcnsmflp ä mš "wmâe Uâ>=< vammowdmhd u MD Lv |...í. .lu .\. I .... ...v\. En) In... II.. _.. ...så Kull... _ 41.

H é , =N\H .oH.m = ~.o~.H -.o ~,Q:H :~.~ w«.w ~@.mm -.wm Hm.m m:.H m;.o ~o.H om.;: fiw.w Hw.~m dxmflflu H m.~H mmz mm.o >.;m~ ~:.~ _ mw.~ mm.;m ~>.mm mH.mH wo.m ow.o ;m.o mm.mm Hm.w ww.mw Qfl.~ Rw ha om.o >.wwm om,m _ wH.m mw,Hm ~N.wN mw.w~ ww.; @H,fi N@.o om.wm ww.m mmnmw oH.~ xw ha m@.o o.m~N fl;.~ W «>.N >m.wm :m.~m mo.H~ »m,m H»,° ;@.° m~.wm wm.m »Q mw m.o~ nw ha oH.o ;.»mH ww.~ U °m.~ Hm.;m mH.wm mw.oH H».H mm.o @o.H w~.m: om.m wm.~m w.;m «m maa wfi.o ;.>wH mw.N »w.N »w.;m mm.:m mm.mH wo.w om.o m»+fl mm.m; m:.» fi;.«m w.om am maa wa wa EEE ”EMI 3 03 ...må Eva ma E. mß mg Hag \m@ w w wa wa nmhm :mkv wa & >ohm fih \mm& w wflhw> lmdOwP NUHW> ®>W>M Gfiwü GWHM flwfih R & QWHM Hdfi mxuhpm nmømq aømnvm xmvmsøw cøuä toan m w »www nwßflm w nnwvøfi -cfiwpopm lflfläß -som -hwflom Qpxwhpww fwm Z Hw z-;m= »wa |wm mxm< pkfioa _ -Išašš . E .. :;-.-..i.-.._...- . ., v.. _ -šzí!:....-.-1.....-_..Éïi _ muwfiwpma EA<: fim øzHzQz< Bwmmßw

Claims (1)

1. 0 8200847-5 ll PATENTKRAV Förfarande för konservering av fuktigt biomassa, t. ex. halm, hö, färskt foder, frö, helkorn (halm och korn i ett),kornskalavfall, biprodukter från potatis~ industrin, sockerbetavfall, produkter från cellulosaindustrin (cellulosa, 0-fibrer), träceller, som behandlats med olika metoder, mjuka celler från energiproduktion i skogen, genom tillsats av ureafosfat - ureablandning, företrädesvis i fast form, till nämnda biomassa, k ä n n e t e c k n a t av att blandningen består av 10-30% ureafosfat och 90-70% urea, att den använda mängden av nämnda blandning är 3-20%, räknat på torrsubstanshalten i massan, och att massan konserveras åtminstone under minimal tid beroende på omgivningens temperatur, fukthalt och surhetsgraden för massan, varvid kvävet och fosforn i urea - ureafosfat reagerar med den organiska massan och därvid bildar kväveföreningar, som är lämpliga för att smältas av djuren och smält- barheten för den organiska massan väsentligt förbättras. 10 8200847-S Samandrag Förfarande för konservering av fuktig cellmassa, exempelvis halm, hö färskt foder, frö, helkorn (halm och korn i ett), kornskalavfall, biprodukter från potatisindustrín, sockerbetavfall, produkter från cellulosaíndustrin (cellulosa, 0-fibrer), trâceller, som behandlats med olika metoder, mjuka celler från energi- produktion i skogen, och biomassa i allmänhet, flenom tillsats av urea och ureafosfat, företrädesvis i fast fonn, antingen i separata kristaller eller i enkristaller, till den massa, som skall behandlas. Andra mineraler eller tillsatser, som djuren behöver, kan tillsättes kristallerna. Vid konservering av biomassa, som behandlats på nämnda sätt, reagerar kvåvet och fosforn i urea - ureafosfatet med den oraaniska massan och bildar kvåveföreninpar, som är lämpliga för att smältas av djuren, och smältbarheten av den organiska massan förbättras väsentligt.