SE414086B - Sett att styra datautbytet mellan en centraldator och minst en av flera till en gemensam overforingsveg anslutna dataterminaler och i ett for genomforande av settet avsett dataoverforingssystem - Google Patents

Description

7o1ossa-o 10 -15 20 25 30 35 40 f) t. behandlingssystem och underlättar i hög grad driften av direkt- anslutna system genom att den kommunikationsordnande funktionen kan avstàndskontrolleras från varje fjärrterminal och genom att anordna beräkningsutrustning vid varje sådan terminal. Dessa extra terminalkapaciteter befria i själva verket oentraldatorn från den tidskrävande uppgiften att upprätta en beläggningsföljd, vilket fordras vid kända system med t.ex. telexterminaler vid fjärrstationen.

I Motströmskommunikation mellan några av fjärrterminalerna och en centraldator kan, med tanke på speciell trafikanhopning, i själva verket blockeras av den i systemet anordnade avsökningn- eller följdrutinen. Sá kunna exempelvis på morgonen, då central- datorn arbetat under utomarbetstid, densamma eller terminalerna ha en informationsanhopning, som skall sändas över kommunikations- nätet. Ünder denna period, då centraldatorn under en förlängd period arbetar under utförande av val, kunna en eller flera fjärr- terminaler vilja kommunicera med centraldatorn över samma ledning.

Detta är givetvis icke möjligt vid en normal avsökande eller väljande teknik, eftersom centraldatorn vanligen ordnar rutinen .eller frekvensen, med vilken respektive terminaler selektivt anropas, exempelvis i en avsökande eller väljande ordningsföljd.

Vid detta arbetssätt måste en terminal vänta på sin tur, såsom denna är bestämd av den frekvens, med vilken centraldatorn anropar de respektive terminalerna enligt antingen en avsökande eller en väljande teknik. Vidare är problemet för en fjärrterminal att via kommunikationslinjen få tillträde till centraldatorn komplicerat i de fall, då av en eller annan anledning olika hög- trafikterminaler bli avsökta oftare än lågtrafikterminaler, eller centraldatorn utför en förlängd, väljande kopplingsföljd. Vid tidigare kända system skulle vid sådana tillfällen en eller flera terminaler, som~önska att på ett speciellt sätt få tillträde till centraldatorn, helt enkelt få vänta på sin normala tur, såsom den bestämmas av den datamaskinsstyrda frågemeddelande- följden. ' Ett syfte med föreliggande uppfinning är att förbättra effektiviteten 1 överförandet av data mellan ett flertal avlägset belägna dataterminaler och en centraldator.

Föreliggande uppfinning hänför sig således, i första hand till ett sätt att via ett kommunikationsnät överföra data mellan en central dator och ett antal valbara av ett flertal anropbarn 10 '15 ~2O 25 55 40 7010558-0 __ _ 5 _ fjärrdataterminaler, vilka över en gemensam överföringsväg äro anslutna till centraldatorn, varvid ett från centraldatorn sänt adresstecken jämföras med i dataterminalerna redan lagrade adress- tecken och vid överensstämmelse en för den aktuella datatermi- nalen utmärkande styrsignal àtersändes till centraldatorn. Upp- finningen består därvid huvudsakligen däri, att i en anropad dataterminal eller fjärrterminal, oberoende av kontroll från centraldatorn men beroende på arten av det önskade datautbytet, istället för den aktuella fjärrterminalens adresstecken, minst ett mot denna terminals adresstecken svarande ytterligare tecken - rundskrivelseadress, tecken för ändring av driftssätt, upptaget- tecken, lokaldriftstillståndstecken - i fjärrterminalen selektivt jämföras med det från centraldatorn kommande adresstecknet, att på grund av denna jämförelse antingen ingen signal alls (lokal- driftstillstånd) eller en annan styrsignal (signal för sändnings- beredskap, upptagetsignal) fràn fjärrterminalen átersändes till centraldatorn, så att i denna i beroende av förekomsten av resp. arten av den återsända styrsignalen, antingen driftssättet (sändning/mottagning) ändras eller adresstecknet för ytterligare en fjärrterminal sändes ut av centraldatorn.

Uppfinningen avser även ett för genomförande av det nämnda sättet avsett dataöverföringssystem med en centraldator och till denna över en för flera dataterminaler användbar förbindelselänk anslutna dataterminaler, av vilka minst en av flera är försedd med dels ett adressminne, avsett att lagra terminalens adress- tecken, dels en komparator, avsedd att jämföra från central- datorn utsänt adresstecken med det i adressminnet hos terminalen lagrade adresstecknet för att fastställa en adressering till den avsedda terminalen, varvid nämnda dataöverföringssystem känne- tecknas av att adressminnet.är anordnat att även lagra mot ter- minalens adresstecken svarande ytterligare tecken och att i denna terminal dessutom är anordnat en med kontrollorgan försedd styr- logik för selektiv ändring av åtminstone en del av i adress- minnet lagrade data.

Denna utformning av systemet befriar fjärrterminalerna och centraldatorn från att slaviskt följa ett överföringsmönster som exempelvis har etablerats vid centraldatorn, då en eller flera terminaler ha brådskande meddelanden att överföra.

Enligt uppfinningen kan det nämnda dataöverföringssystemet även förses med i kraven 5-7 angivna organ. 7010558 -fl 10 20 25 50 _ 4 _ Uppfinningen beskrivs nu i anslutning till bifogade ritningar, vilka visar: fig. 1 ett blockdiagram av ett dataöverföringssystem enligt uppfinningen, fig. 2 ett diagram av en fjärrterminal i systemet enligt fig. 1, fig. 5 ett mer detaljerat diagram av fjärrterminalen enligt fig. 2, fig. 4 ett logiskt flödesdiagram över ett arbetssätt hos systemet enligt fig. 1 och fig. 5 ett logiskt flödesdiagram över ett annat arbetssätt hos systemet enligt fig. 1.

Fig. 1 visar ett blockschema över ett typiskt direkt- anslutet dataöverföringssystem enligt uppfinningen. En central dator 11 med tillhörande anslutna minnesapparater 15, 15, 17 19 och 21 för in-/utdata är via en överföringslänk 22 ansluten till ett flertal fjärrdataterminaler 25. Centraldatorn kan t.ex. placeras i en affärsfirmas huvudkontor och fjärr- terminalerna 25 i samma firmas avdelningskontor. Dessa kunna finnas i den gemensamma byggnaden eller långt från densamma.

I varje fall äro fjärrterminalerna via en modem (modu1ator- demodulator) eller linjetrafikadapter 25 anslutna till över- föringslänken 22. Denna kan t.ex. bestå av normala telefon- ledningar, som via en central automattelefonväxel 27 ansluter fjärrterminalerna 25 till den centrala datorn 11. Fjärr- terminalerna äro lämpligen ordnade i en sökande och väljande överföringsteknik, varvid respektive fjärrterminaler äro anordnade att genomföra databehandlingsfunktioner i enlighet med deras respektive fristående program och att kommunicera med centraldatorn 11, närhelst fjärrterminalen anropas av ett fràgemeddelande.

I fig. 2 visas ett förenklat blockschema över en fjärr- terminal enligt uppfinningen. Fjärrterminalen 25 tänkas bestà av tre huvudsektioner: en fjärrenhet 55 innefattande ett huvudminne 55 och ett tangentbord 57 för in-/utdata; en anropsordnare 41 med sitt sekundärminne 45 och styrlogik 45 40 7010558-0 _ 5 _ för terminalanrop liksom ett buffertminne 47. Buffertminnets 4? utgång är genom en lämplig anordning, t.ex. en modem 25, kopplad till överföringslänkens 22 ingång. Terminalsektionernas ut- formníng och inbördes arbetssätt beskrives i detalj i det följande i anslutning till fig. 5, 4 och 5, varvid motsvarande referensnummer användas för att ange respektive sektioner pà terminalen 25.

Av fig. 1 och 2 tillika med tab. I nedan framgår utförandet“ av och funktionen hos de olika delarna av mellan central- datorn och fjärrterminalerna överförda fráge- och svarsmed- delanden. 7010558-0 _ 6 _ A. .

AvsöxNING, övEREöEING, ENKÄNNANDE ocn sLuETEcxEN cENERALDAmon AvsöKAEE _ _ ERKÄNINAINNa ERKÄIIIJANDE A E MEDDELANDE c x ANEoPsoEDNAEE s A A x s E E E oDDNEEExEEc o H 1 2 ff x x c m E.

AvsöxN. NED IcKE MEDDELANDE cENERAL- AvsöKAEE sLuTEEcKEN EDÅTOR E A A P E o D D o N E 1 2 L Q ANEoEs- E oNDNARE 0 m o.

URvAL, EIEALL, MoMAGN. Av MEDDELANDE ocn EEKÄNNANDE cENmEAL- vÄLJAEE MEDDELANDE DATOR ' EAAsE\EEx./sAAxs EE o-DDEN oDDMETExEEc- EEK.

E 1 2 L Q , H 1 _2 # x x c ANEoPs- oEDNARE A A c c x x D.

URVAL MED ICKE BIFALL CENTRALH VÄLJARE DATOR ANROPS-' ORDNARE TECKEN- FÖRKLAR.

^ FUNKTION MEDDELANDE FORMAT 13 :Cancun 10 15 20 25 30 35 40 ~w 7010558-o" Ingångarna A-D i tab. I'åskådliggöra typexempel på meddelsn-A den, utväxlade mellan fjärrterminalen 23 och centraldatorn 11.

Fjärrterminalen 23 har lämpligen förmåga att operera antingen vid sidan av linjen eller på linjen. Enligt det förstnämnda sättet utföras behandlingsuppgifterna av fjärrenheten 33 i enlighet med program och objektdata, lagrade i dess minne. Enligt det sist- nämnda sättet litar fjärrenheten 33 på kommunikationer via kommunikationslänken med centraldatorn för åtminstone en del av sin funktion. Därvid arbetar fjärrterminalen 23 företrädesvis efter en avsökande och väljande teknik. _ Edt avsökande frågemeddelande definieras som ett meddelande, vid vilket centraldatorn 11 frågar någon av ett flertal anropade fjärrterminaler, exempelvis i en förutbestämd ordningsföljd, och frågar huruvida den anropade fjärrterminalen har ett meddelande klart för överföring till centraldatorn. Ett väljande fråge- 'meddelande definieras som ett meddelande, genom vilket central- datorn frågar någon av ett flertal anropade fjärrterminaler i kommunikationsnätet, informerande den anropade fjärrterminalen, att centraldatorn har ett meddelande klart att överföras till den anropade fjärrterminalen. , o I antingen det avsökandeuàler väljande frâgesättet svarar, om en anropad fjärrterminal icke är klar att taga emot ett meddelande, dvs. den antingen arbetar fristående eller av annat skäl icke är klar att taga emot eller sända ett meddelande till svar på ett mottaget frågemeddelande, som riktats till densamma, anropsordnaren 41 automatiskt centraldatorn 11 med ett lämpligt "icke klar"-meddelande. Såsom framgår av ingångarna B och D i tab. I, svarar anropsordnaren till en avsökare med ett EOT och till en väljare med ett NAK för att indikera, att den icke är klar att sända resp. taga emot ett meddelande. Efter mottagandet av det negativa erkännandet från den anropade fjärrenheten återför centraldatorn antingen sitt meddelande, som kan ha blivit för- vanskat i överföringskanalen, eller kan den fortsätta med sin _ avsökandeeller väljande ordningsföljd till nästa fjärrterminal i den normala anropsföljden.

Såsom framgår av ingångarna A-D i tab. I är funktionen av eller förklaringen till meddelandet skriven ovanför den signal, som indikerar typen vàgformig linje och meddelandets lydelse indikeras under linjen. Meddelandets lydelse omfattar, läst från vänster till höger, tecken 1, 2, 3 ..... N. De respektive 701-0558-0 10 15 20 25 30 35 40 _ 5 _ índikerade tecknen äro lånade från USA Standard Kod för ömse- sidigt utbytt information (USASCII).

Ingång A i tab. I visar ett meddelandeurval för en typisk avsökande operation. Det första tecknet i det av centraldatorn 11 överförda meddelandet består av sluttecknet EOT på överföringen.

Samtliga överföringarkumn börja med detta EOT-tecken eller annat lämpligt tecken. På EOT-tecknet följa två anropstecken AD1 och AD2. I en typisk flerterminalslinjeteknik skulle varje fjärr- terminal 23 ha till centraldatorn 11 riktat ett flertal anrops- indikerande dubbeltecken, som äro lagrade i t.ex. en väntade- meddelande-del i anropsordnarens 41 minne. Följande anropstecken äro tecknen POL- och förfrågning-ENQ-tecknen. Ingångarna C och D i tab. I visa ett liknande meddelande från centraldatorn 11, sådant det samlats och överförts för typen väljande frågemeddelan- de med SEL-tecknet ersättande POL-tecknet i avsökarens meddelande- layout, åskådliggjort vid ingångarna A och B.

Av fig. 1 och 2 framgår, att varje terminal 23 svarar genom sin anropsordnare 41 endast på meddelanden, som äro speciellt riktade till denna terminal, även om transmissionsnätet för ögon- blicket arbetar genom avsökning, varvid varje fjärrterminal 23 mottager samtliga meddelanden, överförda av antingen en fjärr- terminal eller av centraldatorn. Om, såsom är fallet vid tidigare kända system, varje terminal endast har en enda adress, är ter- 1 minalen i själva verket helt underkastad centraldatorn, som upprättar den avsökande och väljande rutinen liksom även bestämmer den frekvens, med vilken varje terminal 23 i nätet måste taga emot ett avsökande åler väljande meddelande, riktat till densamma. _ Enligt föreliggande uppfinning utvidgar terminalanropslogiken 45 - som kan omfatta ett skiftregister eller annat minneslàger samt logisk grindning för lagring av en adress, alstrad antingen av fjärrenhetens 33 eller anropsordnarens 41 räkneorgan - genom att medgiva antingen fjärrterminalens operatör eller centraldatorn att i förväg bestämma terminaladressen, som i sin tur bestämmer, vilka_senare mottagna meddelanden fjärrterminalen kommer att svara på, fjärrterminalens möjligheter, genom att fastslå när den aktuella, dvs. den ändrade terminaladressen, överensstämmer med frågemeddelandets anropstecken, vilka överförts från central- datorn. Såsom i det följande mera fullständigt förklaras i anslutning till fig. 3, 4 och 5, ges fjärrterminalen möjligheten att genom selektivt ändrande av sin adress få tillträde till 10 15 20 25 30 35 F 9 _ vo1ossa-o _ centraldatorn genom att avbryta den avsökande-väljande funk- *W tionen, som ordnas av centralenheten. Detta avbrott av den avsökande-väljande funktionen kan i princip utföras antingen genom programmering av centraldatorn att ändra överföringsmetoden för frågemeddelanden, om den icke mottager antingen ett positivt eller ett negativt erkännande från terminalen, till vilken det sista meddelandet var riktat, eller genom att få fjärrter- minalen att överföra ett styrteckenmeddelande, om dess adress har ändrats . " I fig. 3 visas ett logiskt blockschema över en_fjärrdata- terminal 23 enligt uppfinningen. Såsom ovan beskrivits, omfattar fjärrterminalen 23 tre huvudsektioner: fjärrenheten 33, anrops- ordnaren 41 och terminalbuffertminnet 47.

Fjärr- eller terminalenheten 33 innefattar lämpligen en maskin för lagrade program, i vilken objektdata bearbetas i ett räkneorgan 51 enligt en följd av delprograminstruktioner, lagrade i och hämtade ur huvudminnet 35 i en bestämd ordningsföljd. In- gångskanalen 36 och tangentbordet 37 äro anordnade att via ett ingångsbuffertregister 39 selektivt föra in objektdata i enheten 33. Huvudminnet 35 kan exempelvis bestå av en roterbar magnet- skiva, som har ett flertal läs- och skrivhuvuden, varigenom man erhåller en obegränsad huvuäminnessektion, och är vidare ut- rustad med ett flertal fasta läshuvuden, varigenom man erhåller en begränsad, lagrad programdel av minnet. Informationen och objektdata, som äro lagrade i huvudminnet, behandlas i räkne- organet 51, som t.ex. kan omfatta en fulladderare och lämpliga över ingångsgrindar valda nätverk, som icke visats. Ett minnes- adressregister (MAR) 53 är via grindarna 55 och 57 verksamt förbundet med minnesväljarmatrisen för att komma åt en lämplig del av minnet i motsvarighet till en i MAR-registret av orderav- kodaren 59 inmatad adress.

Vid drift av fjärrenheten för utförande av dess uppgifter, såsom angivits genom det löpande programmet, anropar och frågar minnesadressregistret 53 periodvis huvudminnet och hämtar däri- från en lämplig programorder, bestämd av den adress} som av av- kodaren 59 lagrats i minnesadressregistret 53. Den från minnets fasta del hämtade delordern lagras i ordningsföljd i orderav- kodaren 59. Orderavkodarens 59 utgång möjliggör för lämplig styrlo- gik att styra olika grindfunktioner i fjärrenheten. Orderavkodaren styr via grinden 63 i motsvarighet till hämtade programorder ett 701 0558-0 10 15 '20 25 30 35 40 _ 10 _ resultatverk 61. Detta, som kan innefatta ett räkneverk, avger en serie tidsinställda resultatnivåer eller tidspulser för styr- ning av de olika logiska funktionerna hos fjärrenheten, inne- fattande t.ex. påverkan av en adderare eller utbytet av informa- tion mellan minne, indata buffertregistret 39, orderavkodare 59, minne 35 eller skrivare 65. Såsom synes, kan fjärrenhetens 33 räkne- organ 51 eller minne 35 via grindar 67 och 69 direkt påverka skrivaren 65 och sålunda ombesörja en svartskrift på papper av utdata (a hard copy output) över resultatet av räkneorganets -beräkning. _ Som i en normalt lagrad programmaskin avger fjärrenheten 33, t.ex. genom sin adderíngslogik efter avkodning av varje order genom orderavkodaren 59 och effektuering genom minnet 35 och räkne- organet 51 en frammatningssignal till en med orderavkodaren hop- 'kopplad räknare, därigenom framstegande orderräknaren till nästa räknetal i dess regelbundna räkningsföljd. I motsvarighet till orderräknarens nya innehåll skulle nästa order i en serie delorder hämtas från huvudminnet 35 och i följd matas in till orderavkodaren 59. På detta sätt skulle följande olika stavelser i en program- orders minnesord överföras till orderavkodaren för att veder- börligen magnetisera styrmatrisen att från minnet avlägsna ifråga- varande programsteg och/eller data. Därefter skulle orderavkodaren i motsvarighet till den avkodade programordern på motsvarande sätt påverka resultatmaskinen 61 att avge lämpliga logiska tidssignaler för att möjliggöra för fjärrenheten 33 att verkställa den uppgift, som indikeras av varje avkodad programorder. Allteftersom de olika stegen i serieprogrammet blivit effektuerade i ordningsföljd, avges ett lämpligt utdata på skrivaren 65.

Förutom att kunna arbeta vid sidan av linjen eller fristående har fjärrenheten 33 möjlighet att fungera direktansluten och kommunicera med centraldatorn 11, vilket framgår av fig. 1. kommunikation med centraldatorn styres av anropsordnaren 41. An- ropsordnaren 41 är företrädesvis en lagringsprogrammaskin och kan i konstruktion och funktion vara likartad med fjärrenheten 33.

Anropsordnarens 41 funktion är att ordna trafiken på linjen i enlighet med ett lagrat delprogram för styrning av systemet, redigeringen, utformningen och paritetscheckningen av meddelanden, som skola överföras till och som de mottagits från centraldatorn Denna i fjärrenheten.

Sekundär- eller meddelandeminnet 43 är anordnat för att lagra meddelanden, som skola sändas till och tagas emot från 10 15 20 25 30 35 40 7010558-0 eentraidatorn och för att lagra en ffsija av áelordéi- för styr- ning av en anropsordnares 41 räkneverks 75 funktion. Meddelande- minnet 43 kan t.ex. bestå av ett vridbart minne, som har en läs- och skrivdel för lagring av meddelanden och ett fast minne för lagring av delorder. En huvudväljarmatris, icke visad, som påverkas av ett minnesadressregister 77, användes för att styra tillträdet till minnet 43 för att hämta delorder och för att hämta meddelanden lagrade i detsamma. Anropsordnarens 41 minnes- adressregister 77 styr tillträdet till odh läsandet av delorder från minnet för meddelanden till ett avkodarregister 79. De från minnet 43 hämtade delorderna avkodas i avkodarregistret 79 medelst avkodarregistrets 79 utdata, som styr resultatverket 81 i enlighet med innehållet i det avkodade programstèget. Pâ detta sätt styr avkodarregistret 79 alstrandet av lämpliga logiska grindsignaler för styrning av räkneorganets 75 Operation, vilket räkneorgan kan bestå av en full-adderare och lämplig grindning för bearbetande av data i enlighet med de avkodade delorderna.

Såsom är tidigare känt, avger resultatverket 81 lämpliga tidssignaler i motsvarighet till en signal från.en oscillator 83 för att styra logiska grindars 85, 87, 89 exempelvis grindcns 35 funktion, vilka styra utbytetlav information mellan minnesadress~ registret 77 och räkneorganet 75. Resultatmaskinens funktion, l 11 _ 'vilken maskin kan omfatta ett räkneverk, kan vidare styras av lämpliga styrsignaler TX och RX, vilka beteckna en funktion av anropsordnaræs 41 eller dess buffertminnes 47 överförings- eller mottagningstillstànd.

När fjärrenheten 33 har ett meddelande att överföra till centraldatorn, uppsamlas från början meddelandet, som skall över- föras, av fjärrenheten 33 i en särskild del av minnet 35. Efter kontroll och bestämning av överförings- resp. mottagningssignal- registrens 91 och 93 tillstånd, väljer fjärrenheten en lämplig tidpunkt och överför meddelandet från fjärrenhetens 33 minne 35 till anropsordnarens 41 minne 43, exempelvis via räknelogik 51 och avkodaren 59. Därefter är fjärrenheten 33 ledig för att åter- vända till sin fristående uppgift och anropsordnaren 41 avvaktar mottagandet av ett avsökande från centraldatorn 11 för att på- börja överförandet av det i minnet 43 lagrade meddelandet.

-Ordningsföljd och lydelse eller layout (format) på frågande och svarande meddelanden, överförda mellan anropsordnaren och central- datorn 11, ha i det föregående beskrivits i detalj i anslutning till fig. 1 och 2 samt tab. I. 701 0558-0 10 15 20 25 30 35 40 M 12 _ När anropsordnaren 41 mottager ett frågemeddelande från centraldatorn 11, påverkar RX, dvs. en signal antydande att en bärvåg avkänts, logikgrinden 95, varvid resultatverkets 81 funktion i mottagande teknik påbörjas. Det mottagna frågemeddelandet överföras som binit för binit serievis från modem 25 till buffertminnet 47, som det serievis mottagits från linjen. Den i buffertminnet 47 lagrade informationen jämföras därefter i en komparator 101 med en väntat-meddelande-layout, tidigare lagrad exempelvis i ett väntat-meddelandeminne 103, som kan omfatta något minne, exempelvis ett fält av vippor, anordnade att lagra kodad information i form av den väntade meddelande- layouten, som härovan beskrivits i anslutning till tab. I.

Såsom framgår, kunna de logiska grindarna 105 och 107 i samverkan med lämpliga tidssignaler, exempelvis to-t5 användas för att överföra innehållen i buffertminnets 47 respektive steg och de väntade-meddelandeminnet 105 till komparatorn 101. På detta sätt kunna de respektive binära biniterna i de lämpliga delarna av mottaget- och väntade-meddelandeminnet jämföras binit för binit för att checka likheten dememellan. Dessutom kunna de respektive biniterna i det mottagna meddelandet, omfattande paritetsbiniten och anropsbiniterna, jämföras för att bestämma om det mottagna meddelandets paritet stämmer och om meddelandet, som det tagit emot, är. riktat tiil mottagningstëminaien.

I den händelse att det mottagna meddelandets paritet och anropsdelar överensstämma med den information eller det data, som är lagrat i väntade~meddelandeminnet, skulle komparatorns utdata vara logiskt rätt och grinden 109 skulle lämpligen avge en signal till anropsordnarens 41 räkneorgan 75. I motsvarighet till denna jämförelseindikation ålägger anropsordnarens räkne- organ 75 e.minnesadressregistret 77 att från minnet 43 hämta ett lämpligt positivt erkännande, om det är fastställt att anropsordnaren 41 vederbörligen är rätt inställd för att svara på frågemeddelandet, dvs. antingen en avsökande eller en väljande fråga. Därefter kan meddelandet, som skall överföras till central~ datorn via den logiska grinden 89 läsas från meddelandeminnet 43 med en lämplig tidssignal till buffertminnet 47 för överföring via kommunikationslänken 22 till centraldatorn 11.

I anslutning till beskrivningen ovan inser man, att endast fjärrterminalen 23, till vilken ett speciellt frågemeddelnnde är riktat, svarar genom att via kommunikationslänken sända ett en speciell signal 10 15 20 25 30 35 40 '7010558-0 _13- positivt eller negativt erkännande till centraldetorn. På detta sätt kan denna upprätta och vidmakthålla en följd eller en serie av frågemeddelanden och därigenom ombesörja regelbunden över- föring av data. Emellertid tillåter icke, såsom ovan förklarats, denna hårt styrda kontroll av den anrppade terminalen någon rör- lighet i de fall, där exempelvis terminalen fordrar ett över- föringssätt olikt det, som är karakteriserat genom ett speciellt mottaget fràgemeddelande.

Enligt uppfinningen ges en terminal ökad flexibilitet genom att anordna logiska kretsar, påverkade antingen av operatören eller av ett mottaget meddelande, för selektivt varierande eller växlande av terminalens adress. Såsom framgår av fig. 3, koppla grindarna 121 och 123 väntade-meddelandeminnet 103 till terminal- anropsstyrregistret 125. Ingången till terminalanropsstyrregister- logiken 125 är via grindarna 127 och 129 kopplad till orderav- kodaren 59 på fjärrterminalen 23 och till anropsordnarens 41 avkodarregister 79. På detta sätt kan antingen operatören, som betjänar fjärrterminalen 23 eller anropsordnaren 41 vid sin del- programstyrning eller till svar på en mottagen order, på lämpligt sätt verksamgöra grindarna 127 ooh 129 för att genomföra en - ändring av fjärrterminalens adress genom lagring i väntade- meddelandeminnet 103.

Denna ändring kan utföras genom att från väntade-meddelande- minnet 103 hämta adresse och ersätta den med en ny adress, be- stämd av anropsordnaren och Överförd till terminalanropsstyr- registret 125. Såsom synes, äro grindarna 121 och 123 anordnade att utväxla data mellan nämnda register 125 och minnet 103. När grinden 121 är påverkad, kopplar den information från väntade- meddelandeminnet 103 till registret 125, under det att grinden 123 omvänt är ordnad för att koppla information från terminal- adresstyrregistret 125 till väntade-meddelandeminnet 103. På detta sätt kan, såsom ovan beskrivits i anslutning till tab. I, väntade-meddelandelayoutens anropsdel modifieras eller ersättas.

Vid modifiering av terminaladressen är det givetvis önskvärt, att adressen icke ändras till att överensstämma med någon annan terminal, som samtidigt är ansluten till kommunikationsnätlänken.

Denna kontrollfunktion skulle givetvis kunna tilldelas anrops- ordnarens 41 delprogram. ' Genom att anordna terminalanropsstyrlogiken 45 (fig. 2), som, vilket framgår av fig. 3, kan omfatta ett terminalanropsstyr~ 7010558-0 10 15 20 25 30 35 40 _14- register 125 och lämplig logisk grindning 121, 123, 127 och 120 för styrning av utväxling av enropsdata i väntade-meddelande- minnet 103, kunna kommunikationsmöjligheterna och kapaciteten hon fjärrterminalen i hög grad ökas. Denna terminaladresstyrlogik 45 befriar terminalen från nödvändigheten att obetingat besvara varje frågemeddelande från centraldatorn. T.ex. om operatören utför en speciell rutin, under vilken det är önskvärt att icke bli avbruten, kan operatören lämpligen föra in information via tangentbordet 37, som genom avkodaren 59 Påverkar grinden 127 att påbörja utväxlingmi av terminaladressinformation mellan terminaladresstyrregistret 125 och väntade-meddelandeminnet 103. Vid växling av väntade- meddelandets adressdel, lagrad i väntade-meddelandeminnet 103, försäkrar sig operatören exempelvis om, att terminalen icke kommer att vidkännas ett meddelande, som centraldatorn 11 har överfört till terminalen under dess modifierade eller normala terminaladress.

Enligt ett annat ändamål med uppfinningen är det att före- draga, när terminalen 23 är avsedd att vid överföring fungera enligt en avsökande och väljande teknik, att i väntade-meddelande- minnet 103 ha separata meddelandeadressminnesceller för de_ respektive avsökande och väljande frågemeddelandena. Sålunda kan terminalen 23, vid växling av terminalanrop för antingen 'en avsökning eller ett väljande, efter påverkan av operatören eller på order från centraldatorn, fortsätta att svara på de frågemeddelanden, för vilka fjärrterminaladressdelen av det väntade meddelandet icke har modifierats. Såsom i det följande kommer att diskuteras i anslutning till fig. 5, kan centraldatorns frågemeddelande program planeras att inkludera en automatisk förgreningspunkt eller ett hopp till den andra typen eller sättet för frågemeddelande, i den händelse att en anropad terminal under- låter att svara genom sändning av antingen ett positivt eller ett negativt erkännande. På så sätt kan en anropad fjärrterminal på- verka centraldatorn att växla från det ena sättet för fråge- meddelande till det andra genom växling av sin adress för ett speciellt sätt, därigenom föranledánde terminalen att underlåta att erkänna något meddelande, som under dess gamla adress riktats till densamma, därigenom inhiberande överföringen av ett svar, dvs. ACK eller NAK, från den anropade terminalen.

Såsom framgår av fig. 4 och 5 tillsammans med det i fig. 3 visade logiska schemat, förklaras två sätt att påverka fjärr- 10 15 20 25 30 35 40 7010558-0 _15.. terminalen enligt uppfinningen i ett kommunikatíonsnät. De i fig. 4 och 5 visade flödesschemana föreställa tillstånden eller ordningsföljdsstegen, som terminallogiken utför för att avgöra, om ett mottaget frågemeddelande är riktat till terminalen och, om så är fallet, vilken åtgärd som skall vidtagas.

Såsom framgår av flödesschemana i fig. 4 och 5,_är anropa- ordnaren i beroende av resultatverket 81 normalt är i tomgängs- tillstånd 135- I äeüüitïflåtånlbestämmer resultatverket 81 anropa- ordnarens 41 logik för att söka en väntad meddelandelayout. Såsom synes, tager mottagandet av en överförd mottagningssignal RX, exempelvis en avkänd bärvåg, ut anropsordnaren Ur'GIflåD9SCUlSfåflfiet och in i meddelandemottagningstillståndet 137. I meddelandemottag- ningstillståndet lagras frågemeddelandet i buffertminnet 47.

Efter det att exempelvis ett lämpligt antal databiniter ha mot- tagits såsom bestämda av frågemeddelandelayouten, anger resultat- verket en lämplig signal för att flytta anropsordnaren 41 till paritetskontrolläget 139. Såsom framgår av fig. 3, kan detta ut- föras genom att från väntade-meddelandeminnet 103 hämta lämplig paritetsbinit och i komparatorn 101 jämföra den med den mottagna paritetsbiniten. Om pariteten vederbörligen överensstämmer, ordnar resultatverket 81 anropsordnaren i följd eller stegvis till an- ropsrutinkontrolltillståndet 141, under det att anropsordnaren skulle återföras till tomgångstillståndet 135, om paritetskon- trollen är negativ.

Om terminaladressen icke har växlats, och mottagningstermí- nalen är den terminal, till vilken frågemeddelandet riktats, skulle såsom framgår av fig. 4, fjärrenheten i enlighet med sitt tillgänglighetstillstånd vid denna tidpunkt flytta till svar-på- fråga~tillståndet 143, i vilket anropsordnaren 41 skulle genom sitt delprogram avge det lämpliga erkännandet, dvs. ACK eller NAK.

Om t.ex. meddelandet var ett avsökande och anropsterminalen hade ett meddelande att sända till centraldatorn 11, skulle resultat- verket 81 flytta anropsordnaren till dess textöverföringstillstând 145, vari följden av hämtandet i meddelandet från minnet 43 och överföring av detta meddelande till buffertminnet 47 skulle börja.

I enlighet med Sitt delprogram skulle anropsordnaren avge en lämplig check-binit eller serie för att, såsom beskrivits ovan i anslutning till tab. I, komma med i meddelandet. Om meddelandet vederbörligen mottagits vid centraldatorn 11, skulle denna svara med ett erkännande, som talar om att meddelandet vederbörligen 7010558-0 15- 10 15 2o_ 25 30 35 40 mottagits, varefter anropsordraren 41 skulle flytta till till- ståndet 147 för att erkänna, att pariteten antingen stämde eller icke stämde och gå genom den lämpliga återsändningen eller åter- vända till sitt tomgångstillstånd 135.

Om i anropsrutinkontrolltillståndet 141 adressen icke gynn- samt stämde med väntade-meddelandets adressdel lagrad i väntade- meddelandeminnet 103 var antingen meddelandet icke avsett för mottagningsterminalen eller blev det förvanskat under överföringon, vilket skulle vara ett fel, eller har väntade-meddelandelayoutons adressdel, lagrad i minnet 103, blivit ändrad.

Terminalens 23 svar på denna punkt skulle bero på, om svaret' skulle vara aktivt eller passivt. Såsom framgår av fig. 4, skulle anropsordnaren, om svaret är aktivt, då på utebliven frågemeddelan- dekontroll flytta till tillståndet 149, vid vilket den skulle av- göra, om dess terminaladress hade ändrats eller modifierats. Om så icke skett, skulle terminalen, under styrning av resultatverket 81, ignorera meddelandet genom att återvända till tomgångstill- ståndet 135. Om mottagartermínalens 23 terminaladress hade ändrats, och den vore i det aktiva svarstillståndet, skulle anropsordnarcn 41 flytta till teckenstyrningstillståndet 151, i vilket den skulle avge ett lämpligt styrtecken att överföras till centraldatorn 11.

Detta styrtecken skulle exempelvis kunna låta centraldatorn 11 förstå, att den anropade terminalen önskade att överföringssättet ändrades exempelvis från avsökande till väljande eller tvärtom och att det ånyo riktades ett frågemeddelande till densamma.

Enligt detta överföringssätt skulle sedan terminalanropet åter-“ vända till tomgångstillståndet 135 och avvakta mottagandet av nästa frågemeddelande från oentraldatorn 11.

Såsom beskrivits ovan, är det enligt ett syfte med uppfin- ningen önskvärt att ha separata avsökande och väljande anrop lagrade i väntade-meddelandeminnet 103, närhelst terminalen arbe- tar i avsökande-väljande teknik. Såsom framgår av fig. 5, flyttar anropsordnaren, efter det termínalen, om pariteten stämmer posi- tivt, gått fram till paritetskontrolltillståndet 139, varefter anropsordnaren går över till tillståndet 155, i vilket det mot- tagna frågemeddelandet jämföras för att bestämma, om det inne- håller ett avsökande eller ett väljande frågemeddelande. Denna jämförelse göres, såsom ovan beskrivits, genom att jämföra lämp- liga biniter av det mottagna frågemeddelandet med på motsvarande sätt betecknade biniter, lagrade i väntade-meddelandeminnet 103. 10 15 20 25 30 55 40 7010558-0 _17- Om en rätt jämförelse mellan det mottagna och det lagrade minnet är gjord, signalerar grinden 109 (fig. 3) till anropsordnarens 41 räkneorgan 75, om vilken typ av frågemeddelande vederbörligen har mottagits. Därefter flyttar anropsordnaren fram till det lämp- liga återställande adressmeddelandetillståndet 157 eller 159, beroende på det slag av meddelande som mottagits. Såsom synes, kan adressåterställandetillståndet fritt modifieras av antingen ettoperatör-indata (operator input) eller fjärrinstruktionen genom placering av resultatverket 1 adressmodifieringstillståndet 161.

Såsom ovan beskrivits i anslutning till fig. 5, bestämmas anropsordnarens 41 aktivitet, närhelst mottagarmeddelandets adress- del icke jämföres med motsvarande del av frågemeddelandelayouten, av om kommunikationssystemet och speciellt terminalerna äro i det aktiva eller passiva tillståndet. Såsom beskrivits i anslut- ning till fig. 5, överförde fjärranropsordnaren 41 i aktivt till- stånd ett styrtecken till centraldatorn istället för ett normalt ACK eller NAK-svar, därigenom uppmärksammande centraldatorn om sin nya adress.

Enligt fig. 5 är tillståndet 141 positivt (ja), om meddelande- I adressen och lagrad terminalmeddelandeadress överensstämma, och anropsordnaren förflyttas, såsom beskrivits ovan i anslutning till fig. 4 vederbörligen genom tillstånden 145 och 147 för att fullfölja överföringen av meddelandet från terminalen 23 till centraldatorn 11. Om emellertid fjärrterminalen 23 är i det passiva tillståndet, dvs. det icke finns någon styranropssignal att sända till centraldatorn och frågemeddelandets adressdel icke stämmer med terminaladressen i tillståndet 141, återvänder termi- nalen till tomgångstillståndet 135, vare sig fjärrterminalens adress har ändrats eller icke, vilket framgår av tillståndet 165.

Emellertid programmeras i det passiva tillståndet centraldatorn företrädesvis för att ändra sättet för överföring av frågemeddelnn de, dvs. från avsökning till väljande eller från väljande till avsökning, och för att åter-anropa terminalen 23, som underlütit att svara på ett tidigare frågemeddelandeanrop till densamma, som synes i tillståndet 167. I det passiva tillståndet återvänder faktiskt fjärrterminalen 23 till tomgångstillståndet 135 och centraldatorn 11 anropar ånyo, efter det den ändrat frågesätt, terminalen, som underlät att svara på det föregående fråge- meddelandet, och förser därigenom terminalen med den typ av meddelande, som denna begärde genom sin passiva aktion, dvs. É?o1osss-o 10 _ 13 _ terminalens underlåtenhet att svara på det frågemeddelande, som riktats till densamma från centraldatorn 11.

I det föregående har beskrivits en fjärrterminal, som arbetar i en avsökande och väljande teknik. Olika modifikationer inom de följande kravens ram kunna givetvis företagas. Således kan exempelvis, förutom separat avsökning och väljande av anrop, såsom visas i anslutning till fig. 5, fjärrterminalen förses med en tilläggsadress att användas t.ex. medelst radioanrop.

Radiometoden kan definieras som det överföringssätt, i vilket ett förutbestämt antal fjärrterminaler äro grupperade under ett gemensamt radioanrop med möjlighet för varje radiogrupps terminal att svamipà lämpligt sätt, t.ex. i en förutbestämd ordningsföljd, till svar på mottagandet av ett rediomeddelande riktat till denna 5ruPP~

Claims (7)

7010558-0 Eatentkrav

1. Sätt att styra datautbytet mellan en centraldator och minst en av flera till en gemensam överföringsväg anslutna datatermi- naler i dataöverföringssystem, vari ett från centraldatorn sänt adresstecken jämföres med de i dataterminalerna lagrade adress- tecknen och vid överensstämmelse en för den aktuella datatermi- nalen utmärkande styrsignal àtersändes till centraldatorn, k ä n n e t e c k n a t därav, att i en anropad dataterminal eller fjärrterminal (25), oberoende av kontroll från central- datorn (11) men beroende på arten av det önskade datautbytet, istället för den aktuella fjärrterminalens (25) adresstecken, minst ett mot denna terminals adresstecken svarande ytterligare tecken - rundskrivelseadress, tecken för ändring av driftssätt, upptagettecken, lokaldriftstillstàndstecken - i fjärrterminalen (23) selektivt jämföras med det från centraldatorn (11) kommande adresstecknet, a t t på grund av denna jämförelse antingen ingen signal alls (lokaldriftstillstånd) eller en annan styrsignal (signal för sändningsberedskap, upptagetsignal) från fjärrtermí- nalen (25) återsändes till centraldatorn (11) så a t t i denna i beroende av förekomsten av resp. arten av den återsända styr- signalen, antingen driftssättet (sändning/mottagning) ändras eller adresstecknet för ytterligare en fjärrterminal sändes ut av centraldatorn.

2. I ett för genomförande av sättet enligt krav 1 avsett dataöverföringssystem med en centraldator (11) och till denna över en för flera dataterminaler (23) användbar förbindelselänk (22) anslutna dataterminaler av vilka minst en av flera är försedd med dels ett adressminne (105) avsett att lagra terminalens adresstecken, dels en komparator (101) avsedd att jämföra fràn centraldatorn utsänt adress- tecken med det i adressmínnet (10š)hos terminalen lagrade adresstecknet för att fastställa en adressering till den avsedda terminalen, k ä n n e t e c k n a t av att adress- minnet (105) är anordnat att även lagra mot terminalens adresstecken svarande ytterligare tecken och att i denna termi- nal dessutom är anordnat en med kontrollorgan (125) försedd styr- logik (rig. 2, 41,45, rig. 3, 121, 125, 125, 127, 129) för selek- tiv ändring av åtminstone en del av i adressminnet (105)lagrade data. 701f05S8~0 20

5. Dataöverföringssystem enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a t därav, att styrlogiken är utförd för lagring av minst ytterligare ett tecken_i minnet (105) för väntade meddelanden istället för det däri tidigare lagrade adresstecknet.

4. Dataöverföringssystem enligt krav 2 eller 5, k ä n n e - t e c k n a t därav, att styrlogiken möjliggör en återlagring av det ursprungliga adresstecknet i minnet för väntade meddelan- den (105) efter en adressändring.

5. Dataöverföringsssystem enligt krav 2, 5 eller 4, vilket är utfört för anropsavsökningsdrift (informationsflöde huvud- sakligen från terminalen till centraldatorn) och väljaröver- föringsdrift (informationsflöde huvudsakligen från central- datorn till terminalen), k ä n n e t e c k n a t därav, att terminalen uppvisar skilda minneselement (i105) för lagring av ett adresstecken för anropsavsökningsdrift och ett adress- tecken för väljaröverföringsdrift.

6. Dataöverföríngssystem enligt krav 5, k ä n n e t e c k - n a t därav, att anropsadresstecknet eller väljaradresstecknet selektivt kunna ändras oberoende av varandra medelst styrlogiken.

7. Dataöverföringssystem enligt något av kraven 2-6, k ä n n e - t e c k n a t därav, att efter komparatorn (101) är kopplad en anordning för överföring av en förutbestämd information till centraldatorn (11). ANFöRnA PUBLIKATIONER; us s 245 oss (340447)