SE409956B - Forfarande vid djupdragning av ett emne av fast plastiskt material och anordning herfor - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 7200539-0 2 värd, ojämn tjockleksminskning hos godset i det djupdragna materia- let i sådan grad, att det kan leda till kassation. g Såsom är känt i samband med djupdragning har man ett synnerligen signifikant mått på effektiviteten hos ett godtyckligt djupdragnings- förfarande i förhållandet mellan diametern.hos den ämnesrondell som skall dragas och diametern hos det djupdragna, bägarformiga arbets- stycke som kan åstadkommas i ett enda djupdragningssteg; Vanligtvis anses ett förhållande av 2:1 såsom tämligen bra för en enda dragning.

Ifrågavarande förhållande måste emellertid ses som en begränsning i betraktande av djupet hos många olika bägarformiga delar, vilka nu- mera utnyttjas kommersiellt. Det vanliga kända förfarandet med djup- dragning i ett enda steg kan sålunda icke utnyttjas vid framställning av åtskilliga bägarformiga eller rörformiga delar, av vilka ett avse- värt behov förefinnes.

Olägenheter hos tidigare kända förfaranden och apparater för djup- dragning har blivit avlägsnade på ett utmärkt sätt genom de förfaran- den och anordningar, vilka beskrivs exempelvis i US patentskrifterna 3 379 043, 3 452 556, 3 459 021, 3 495 433 och 3 509 785.

Föreliggande uppfinning hänför sig allmänt till förfaranden och anordningar för att bearbeta ett ämne och särskilt till ett förfa- rande och en anordning för att förflytta material i ett ämne i rikt- ning mot ett ställe på ämnet (t.ex. för att förtjocka ämnet vid det ifrågavarande stället, eller för att tvinga vid det ifrågavarande stället ansamlat gods in i en dyna), varvid uppfinningen på ett ännu bättre sätt löser de problem, vilka är förknippade med hittills kända förfaranden och anordningar för djupdragning.

Detta åstadkommas enligt uppfinningen genom att förfarandet för djupdragning erhållit de i kravet 1 angivna kännetecknen.

En anordning för utförande av förfarandet kan därvid uppvisa de i kravet 5 angivna kännetecknen.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan medelst några utföringsexempel och i anslutning till bifogade ritningar. I figurerna har likartade delar erhållit lika hänvisningsbeteckningar.

Fig. 1 visar en vertikal mittsektion genom en första utförings- form och fig. 2 ett snitt längs linjen 2-2 i fig. 1. Fig. 3 visar en perspektivvy av den medelst anordningen i fig. 1 framställda produkten.

Fig. 4 visar ett delsnitt genom anordningen i fig. 1 med en modifika- tion i form av ett uppvärmningselement, och fig. 5 visar i större skala mera detaljerat värmeelementet enligt fig. 4. 10 15 20 25 30 35 40 7200539-0 3 Fig. 6 visar partiellt en vertikal mittsektion genom en annan utföringsform och fig. 7 ett snitt längs linjen 7-7 i fig. 6. Dia- grammet i fig. 8 visar tryckförhållandena i den viskösa fluiden vid olika radiella ställen i apparaten enligt fig. 6.

Fig. 9 visar en planvy av en anordning för olikformig dragning av materialet och fig. 10 en sidovy av ett representativt objekt producerat medelst anordningen i fig. 9. Fig. ll visar partiellt en vertikal mittsektion av ännu en utföringsform, och fig. 12 visar ett snitt längs linjen 12-12 i fig. ll. Fig. 13 och 14 visar i sektion ytterligare utföringsformer av anordningen enligt fig. 11.

Vid den i fig. f och 2 visade apparaten är det ringformiga huset 1 placerat koncentriskt omkring det ringformiga huset 2, varvid båda husen 1 och 2 är fästa vid bottenplattan 3, exempelvis medelst svets- ning. Husets 1 innervägg 4 och husets 2 yttervägg 5 är cirkulärcylind- ríska och begränsar mellan sig en yttre ringkammare 6. Huset 2 omger en inre rörformig del 7, vilken likaledes är cirkulärcylindrisk och be- gränsar ett centralt cylinderrum 8. Innerväggen hos huset 2 är cirku- lärcylindrisk och begränsar tillsammans med den rörformiga delen 7 en cirkulärcylindrisk inre ringkammare 10. Överkanten på huset 1 och den rörformiga delen 7 ligger i ett något högre plan än överkanten på hu- set 2.

En ringformig drivkolv ll är med tät glidpassning anordnad verti- kalförflyttbar i ringkammaren 6. En mångfald kolvstänger 12 är med jämn delning anordnade vid ringkolven 11, med de övre ändarna 12 fästa vid kolven. Kolvstängerna 12 sträcker sig med tät glidpassning ut ge- nom öppningar 13 i bottenplattan 3 och är med sina nedre ändar fästa vid en platta 14. Den sistnämnda är i sin tur fäst vid kolven 15 hos en hydraulcylinder 16, vilken matas från fluidledningar 17 och 18, såsom schematiskt visat i fig. 1.

När fluiden i hydraulcylindern 16 under kolven 15 sättes under tryck, exempelvis genom att man ansluter fluidledningarna 17 och 18 till inlopps- respektive utloppsöppningen hos en pump (icke visad), kommer kolven 15 och kolvstängerna 12 att drivas uppåt, varigenom kolven 11 tvingas uppåt i ringkammaren 6. När i stället fluidled- ningarna 17 och 18 ansluts till utlopps- respektive inloppsöppningar- na hos pumpen kommer kolven 15 och kolvstängerna 12 att drivas nedåt, varvid kolven 11 drages nedåt i kammaren 6. Bottenplattan 3 är fast understödd medelst ett stationärt fundament, varav en del 39 visas.

En ringformig kolv 19 är med tät glidpassning vertikalförflytt- bart anordnad i den ringformiga innerkammaren 10. En mångfald kolv- 10 15 20 25 30 35 40 7200539-0 4 stänger 20 är med jämn delning anordnade vid kolven 19 och med sina övre ändar fästa vid kolven. Kolvstängerna 20 sträcker sig med tät glidpassning genom öppningar 21 i bottenplattan 3, och deras nedre ändar är fästa vid en platta 22. Den sistnämnda är i sin tur fästad vid kolven 23 i en hydraulcylinder 24, ansluten till fluidledningar 25 och 26, såsom visas schematiskt i fig. 1. Kolven 23 sträcker sig med tät glidpassning genom en mittöppning 27 i kolven 15.

När fluiden i hydraulcylindern 24 under kolven 23 sättes under tryck, exempelvis genom att man ansluter fluidledningarna 26 och 25 till utlopps- respektive inloppsöppningen hos en pump (icke visad), kommer kolven 23 och kolvstängerna 20 att drivas uppåt, varvid de i sin tur tvingar ringkolven 19 uppåt i ringkammaren 10. När å andra sidan fluidledningarna 26 och 25 ansluts till inlopps- respektive utloppsöppningarna hos pumpen kommer kolven 23 och kolvstängerna 20 att drivas nedåt och sänka kolven 19 i kammaren 10.

En verktygsstämpel 28 är med tät glidpassning anordnad i cylin- dern 8, förflyttbar mellan ett läge nedanför överkanten på innerväg- gen 7 och ett läge tillräckligt högt ovanför samma kant för att kunna utföra en djupdragning utan att därvid den nedre änden på stämpeln 28 kommer ovanför överkanten på delen 7. Kolvstången 29 är fäst vid stämpeln 28 och genomgår med tät glidpassning öppningen 30 i botten- plattan 3 samt vidare ett hål 31 i mitten av plattan 22 och en öpp- ning 32 i mitten av kolven 23. Kolvstången 29 är förenad med kolven 33 i cylindern 34, till vilken hydraulfluid till- och bortföres medelst fluidledningarna 35 och 36, såsom schematiskt visas i fig. 1.

Hydraulcylindrarna 16, 24 och 34 är företrädesvis utförda såsom sektioner eller steg i ett gemensamt hus 37, varvid tvärgående plat- tor 38 är monterade inuti huset 37 mellan hydraulcylindrarna. Huset' 37 uppbäres av ett stationärt fundament (icke visat).

När fluiden i hydraulcylindern 34 nedanför kolven 33 sättes under tryck, exempelvis genom att man ansluter ledningarna 36 och 35 till utlopps- respektive inloppsöppningen hos en pump (icke visad), kom- mer kolven 33 och kolvstången 29 att drivas uppåt och därmed också stämpeln 28 i mittcylindern 8. När fluidledningarna 36 och 35 an- sluts till inlopps- respektive utloppsöppningen hos pumpen kommer kolven 33 och kolvstången 29 att drivas nedåt, varvid stämpeln 28 föres nedåt i mittcylindern 8.

Bottenplattan 3 är fäst vid fundamentets platta 39, genom vars öppning 40 kolvstängerna 12, 20 och 29 sträcker sig. Pelare 41 anord- nade omkring öppningen 40 är fästa vid plattan 39 och sträcker sig 10 15 20 25 30 35 40 5 7200539-0 uppåt från denna. En platta 42 vid övre ändarna av pelarna 41 har en öppning 43. En ringformig del 44 försedd med en inåtriktad övre fläns 45 och nedre fläns 46 är fäst vid plattan 42 inuti öppningen 43. ' En dyna 47, vilken är placerad inuti den ringformiga delen 44, har längs omkretsen en utåtriktad fläns 48, vilken skjuter in mellan flänsarna 45 och 46 hos den ringformiga delen 44, vilka anligger med tät glidpassning mot dynans 47 omkrets. Flänsen 48 sträcker sig utåt till tät anliggning mot den inre omkretsytan hos den ringformiga delen 44. En övre kammare 49, som kan bli större eller mindre,bildas ovanför flänsen 48 och en motsvarande nedre kammare 50 nedanför flän- sen 48. Fluidledningar 51 och 52 står i förbindelse med denna övre respektive nedre kammare. När ledningarna 51 och 52 ansluts till utlopps- respektive inloppsöppningen hos en pump (icke visad), kom- mer dynan 47 att tvingas nedåt, medan när ledningarna 51 och 52 an- sluts till inlopps- respektive utloppsöppningen hos pumpen delen 47 kommer att höjas.

Vid mitten av dynan 47 finnes mittför stämpeln 28 en dynöppning 53, genom vilken ett ämne skall dragas, såsom beskrivs närmare nedan.

Dynan 47 är formad med ett cirkulärt cylindriskt urtag 54, vil- ket längs ytterkanten begränsas av en skarpt utformad, nedåtriktad, cirkulär fläns 55 och längs innerkanten av en avfasad fläns 56. Det ringformiga huset 1 är på likartat sätt försett med en skarpt ut- formad, uppâtriktad, cirkulär fläns 57, vilken passar tätt i urtaget 54 och samverkar med flänsen 55, så att en cirkulär stans- eller klippanordning bildas. Det vertikala avståndet mellan de mot varandra vända ytorna hos flänsarna 55 och 56 är tillräckligt stort för att tillåta vertikal förskjutning av dynan 47 mellan ett nedre läge, i vilket underkanten hos flänsen 55 befinner sig nedanför överkanten hos flänsen 57, och ett övre läge, vid vilket underkanten hos flänsen 55 befinner sig så högt ovanför den övre änden hos den cylindriska delen 7 att man kan införa ett materialband. I urtaget 54 är mellan flänsarna 55 och 56 inlagt ett foder 58 av ett material med låg frik- tion, exempelvis Teflonfl, varvid fodrets nedre yta företrädesvis lig- ger i samma plan som nederkanten hos flänsen 56.

Såsom visas sohematiskt i fig. 1 är översidan på dynan 47 för- sedd med ett flertal fjäderbelastade avstrykare 59, Placerade i jämn delning omkring dynöppningen 55 och anordnade att ligga an mot ytan hos ett färdigdraget arbetsstycke, varvid avstrykarna skall hindra arbetsstycket från att dragas tillbaka ned i dynöppningen 55, när 10 15 20 25 30 35 40 7200539-0 6 stämpeln 28 sänkes. Avstrykarna 59 är försedda med spärrpartier 60, vilka av fjäderkraften tvingas mot mitten av dynöppningen 53 och är anordnade att kunna skjuta innanför öppningens kant.

En pump 61 är anordnad att driva viskös fluid 62 från förråde- tanken 62a via feduceringsventilen 63 och öppningen 64 i huset 1 samt in i den ringformiga ytterkammaren 6.

I överdelen av väggen hos huset 2 är ett flertal öppningar 65 anordnade med jämn delning omkring den rörformiga delen 7. Såsom antytt i fig. 1 är varje öppning 65 försedd med en backventil 66, vilken är anordnad att släppa igenom viskös fluid 62 endast från den ringformiga ytterkammaren 6 till den ringformiga innerkammaren 10. I övre delen av väggen hos huset 2 är ett flertal öppningar 67 anordnade med jämn delning. Såsom framgår av fig. 1 har även var och en av öppningarna 67 en backventil 68, vilken är anordnad att släppa igenom viskös fluid 62 endast från den ringformiga inner- kammaren lO till den ringformiga ytterkammaren 6. Backventilerna 66 och 68 är så anordnade att den viskösa fluiden 62 vid rörelsen av de ringformiga kalvarna ll och 19 drives radiellt inåt på grund av trycket i rummet 69, vilket ligger mellan planet för översidan på huset 2 och planet mellan överkanten på flänsen 57 och den rör- formiga delen 7. Öppningarna 67 och 64 är företrädesvis placerade högre än det högsta läget hos kolvarna ll och 19.

Tätningar 70 är anordnade på kolvarna och på andra lämpliga ställen.

Det föredragna arbetssättet hos den i fig. 1 och 2 visade appa- raten skall nu beskrivas. Det antages att dynan 47 har höjts till sitt översta läge, varvid dess nedersta parti går helt fritt från flänsen 57 överst på huset 1, och att kolven ll är i sitt nedersta läge (visat med heldragna linjer i fíg. 1) samt att kolven 19 är i sitt översta läge (visat med heldragna linjer i fíg. 1).

Den ringformiga kammaren 10 fylles fullständigt med viskös fluid 62. Den ringformiga kammaren 6 fylles med fluid 62 upp till den nivå som motsvarar planet för överkanten hos den ringformiga delen 7 och flänsen 57. Detta kan lämpligen utföras genom att man avlägsnar propparna 71 upptill i huset 2, varefter man fyller kammaren 10 med fluid 62 genom de frilagda öppningarna, varefter man åter in- sätter propparna 71 i öppningarna och startar pumpen 61, så att denna pumpar in fluid 62 i kammaren 6 upp till den just nämnda nivån.

Fluiden 62 kan lämpligen utgöras av ett silikonkitt, vilket är täm- ligen trögflytande, varvid givetvis backventilerna 66, 68, 63 samt pumpen 61 måste vara lämpligt utformade för sådan fluid. 10 15 20 25 30 35 40 , 7200539-o Därefter placerar man ovanpå flänsen 57 och övre änden av den rörformiga delen 7 en plåt eller ett band 72 av det material som skall djupdras. Materialet kan lämpligen vara ett fast, plastiskt material, metalliskt eller ometalliskt, som uppvisar en ökad förmåga att deformeras utan brott, när det utsätts för ett kraftigt hydro- statiskt tryck, såsom beskrivs i "Large Plastic Flow and Fracture“, P.W. Bridgman (McGraw-Hill) New York 1952. När uttrycket "fast, plas- tiskt material" används i det följande avses ett material av beskri- vet slag.

Dynan 47 tvingas nu nedåt till sitt nedersta läge, varvid flän- sen 55 på dynan 47 odh flänsen 57 på huset 1 samverkar att klippa eller stansa ut ett cirkulärt ämne 73 från plåten eller bandet 72, varvid ämnet 73 kommer att uppåt ligga an mot lågfriktionsfodret 58 och varvid flänsarna 55 och 57 överlappar varandra vertikalt, såsom visat i fig. 1.

Hydraulcylindern 16 manövreras nu så att den lyfter kolven ll till det med punktstreckade linjer visade läget, och samtidigt manöv- reras hydraulcylindern 24 så att den sänker kolven 19 till dennas med punktstreckade linjer visade läge, varvid den av höjningen av kolven ll åstadkomna hastigheten hos volymminskningen i kammaren 6 motsvarar hastigheten hos volymökningen i kammaren 10 på grund av att kolven 19 går nedåt. Därvid sättes fluiden i kammaren 6 under högt tryck och drives genom rummet 69 radiellt inåt mot den rörfor- miga delen 7 samt vidare genom backventilerna 66 in i kammaren 10.

När fluiden 62 drives radiellt inåt längs undersidan på ämnet 73 kommer översidan på ämnet att tvingas mot lågfriktionsfodret 58, varjämte ämnet 73 belastas med högt tryck. När materialet utgöres av ett fast, plastiskt material enligt ovan, kommer töjbarheten hos ämnet 73 att stegras. Dessutom kommer den viskösa fluiden 62 att utöva en radiellt inåtriktad viskös friktionskraft mot undersidan på ämnet 73, när fluiden drives radiellt inåt. Eftersom översidan på ämnet 73 ligger an mot fodret 58 kommer ämnet 73 att dragas ra- diellt inåt. När ytterkanten hos ämnet 73 under sin inåtgående rörelse lämnar innerväggen 4 hos huset 1, kommer den trycksatta fluiden 62 att verka direkt mot ämnets 73 omkretskant och därvid ytterligare medverka till den inåtgående deformationen av ämnet 73.

Samtidigt med manövreringen av hydraulcylindrarna 16 och 24 påverkar man hydraulcylindern 34, varvid den kommer att höja stäm- peln 28 i riktning mot dynöppningen 53. Stämpeln 28 kommer att träf- fa ämnet 73 vid ett dragningsställe, dvs. vid mittpartiet, och kommer 10 15 20 25 50 55 40 7200539-0 8 därvid att tvinga ämnet genom dynöppningen 53. Avstrykarna 60 kommer att ligga an mot ytan hos det färdigdragna bägarformiga arbets- stycket 74 och kvarhålla detta när stämpeln 28 drages tillbaka, varefter avstrykarna 60 kan dragas undan och det färdiga arbets- stycket 74 kan borttagas från apparaten. Kantskärningsanordningar (icke visade) kan vara monterade ovanför dynöppningen 53 såsom tillägg till eller i stället för avstrykarna 60 för färdigbearbet- ning av nederkanten på arbetsstycket 74.

Apparaten kan lämpligen vara så dimensionerad att det räcker med ett enda uppåtgående slag av kolven ll för att fullständigt driva ämnet 73 inåt för bfldande av det färdiga arbetsstyoket 74. Alter- nativt kan man efter ett kolvslag enligt ovan låta kolven sänkas till det med heldragna linjer visade läget, och höja kolven 19 till dess med heldragna linjer visade läge, varvid den av höjningen av kolven 19 förorsakade hastigheten hos volymminskningen i kammaren 10 är lika med hastigheten hos volymökningen i kammaren 6 på grund av den nedåtgående rörelsen hos kolven ll. På detta sätt drives fluiden 62 från kammaren 10 via strypventilerna 68 in i kammaren 6.

Därefter kan kolven ll höjas och kolven 19 sänkas, såsom beskrivits ovan, så att man driver ämnet 73 ytterligare inåt, varvid det inses att man höjer stämpeln 28 för dragning av ämnet 73 endast när kolven ll går uppåt och driver fluid 62 genom rummet 69, såsom beskrivits ovan. I Sedan arbetsstycket 74 har formats sänker man stämpeln 28 nedan- för överkanten hos den rörformiga delen 7, medan dynan 47 höjes, så att flänsarna 55 och 57 blir fria från varandra. Ett annat parti av plåten eller bandet 72 kan nu placeras ovanpå flänsen 57 och över- kanten hos den rörformiga delen 7, varefter förloppet upprepas. Om så erfordras kan man fylla på fluid 62 i kamrarna 6 och lO, så att de blir fyllda till den önskade nivån (dvs. till planet för över- sidan på huset 1 och den rörformiga delen 7)§ Den modifierade utföringsformen enligt fig. 4 och 5 innefattar anordningar som ökar systemets effektivitet. En elektriskt isolerande skiva 75 är monterad ovanpå huset 2. Skivan 75 har i mitten en öppning 76, vilken genomgås av den rörformiga delen 7. På isolerskivans över- sida är ett elektriskt värmeelement anordnat i form av en skiva 77, vilken exempelvis kan bestå av en nikromlegering.

Skivan 77 har likaså i mitten en öppning 78 för den rörformiga delen 7 och är elektriskt isolerad från huset 2 samt från sådana de- lar av konstruktionen som anligger nära den, med undantag för kontakt- 10 15 20 25 50 35 40 7200539-0 9 ytan mellan innerkanten hos öppningen 78 och omkretsytan hos den rör- formiga delen 7. Ett flertal hål 79 är upptagna genom basplattan 3 samt genom huset 2 och isolerskivan 75. Hålen är anordnade med jämn delning i och under kantpartiet hos värmeskivan 77. Elektriska le- dare 80, vilka är elektriskt anslutna till värmeskivans 77 Ytterkant, är dragna genom hålen 79 och anslutna till en ledning 81, vilken i sin tur är ansluten till ena polen av en källa 82 för elektrisk ström.

En annan elektrisk ledare 83 är dragen mellan källans 82 andra pol och ett ställe på konstruktionen, exempelvis basplattan 3. Man kan sålunda med elektrisk ström höja skivans 77 temperatur enligt önskan.

När kolven ll skåutes uppåt för att därvid på fluiden 62 åstad- komma ett så högt tryck som motsvarar hastigheten, kommer den av viskositeten förorsakade, totala friktionskraft som alstras av flui- den 62 längs den undre ytan av ämnet 73 och den övre ytan av värme- skivan 77 att bli väsentligen konstant, varvid en del av friktions- kraften utövas längs ämnets 73 undersida, medan resten av kraften utövas längs skivans 77 översida. När man sänder elektrisk ström genom värmeskivan 77 kommer temperaturen hos skivan 77 att stiga, varvid även temperaturen ökas hos den del av fluiden 62 som ström- mar längs översidan på värmeskivan 77, varvid fluidens viskositet kommer att minskas här. På detta sätt kommer den av viskositeten förorsakade friktionen att minskas, vilken utövas längs skivan 77, och om kolven ll skjutas uppåt med oförändrad hastighet kommer en större del av den vid denna hastighet disponibla viskösa friktions- kraften att utövas längs undersidan av ämnet 73, vilket ökar arbets- slagets verkningsgrad. När kolven ll skjuts uppåt med en bestämd hastighet kan man sålunda reglera storleken hos den på ämnets 73 undersida verkande viskösa friktionskraften genom att reglera den elektriska strömmen i värmeskivan 77. Om man å andra sidan behöver utöva en konstant friktionskraft på ämnets 73 undersida kan man genom att höja temperaturen hos skivan 77 åstadkomma denna konstanta vis- kösa friktionskraft med mindre pumpeffekt från kolven ll än vad som skulle vara fallet om skivan 77 icke vore uppvärmd (dvs. med lägre pumpeffekt än om det icke funnes någon skiva 77).

I skivorna 75 och 77 är öppningar 84 och 85 anordnade för att man skall kunna komma åt propparna 71 samt för förbindelse med öpp- ningarna 65.

Vid de hittills beskrivna utföringsformerna är det uppenbart att trycket i fluiden 62 minskas, när fluiden strömmar radiellt inåt i rummet 69. 10 15 20 25 30 55 7200539-0 10 Vid dragning av en del material kan det vara önskvärt att an- vända sådana fluidkretsar att medeltrycket i fluiden 62 i stället ökas, när fluiden strömmar radiellt inåt i rummet 69» En sådan ök- ning av fludens medeltryck kan åstadkommas vid utföringsformen en- ligt fig. 6 och 7, där fluidens förflyttning sker i två steg vid skilda tryck, varvid steget med högre tryck är placerat radiellt innanför steget med lägre_tryck. Trots att därvid fluidtrycket minskas i varje steg, när fluiden 62 strömmar radiellt inåt, kommer den totala verkan att innebära en ökning av medeltrycket i fluiden.

Apparaten för åstadkommande av detta innefattar ett ringformigt hus 86 placerat koncentriskt utanför ett ringformigt hus 87 och ett rörformigt hus 88. Husen 86, 87 och 88 är på lämpligt sätt, exempel- vis genom svetsning, fästa vid en basplatta av samma slag som plat- tan 3 i fig. 1. Rummen mellan husen 86, 87 och 88 är cirkulär-cylind- riska, en.ytterkammare 89 mellan husen 86 och 87 och en innerkammare 90 mellan husen 87 och 88. Huset 88 begränsar också en mittcylinder 91.

En ringformig kolv 92 är med tät glidpassning anordnad inuti yt- terkammaren 89 och kan förflyttas vertikalt i denna. Ett flertal kolv- stänger 93 är med jämna mellanrum anordnade vid kolven 92 med sina övre ändar fästa vid kolven. I En.ringformig kolv 94 är på likartat sätt med tät glidpassning anordnad inuti innerkammaren 90, förflyttbar vertikalt i denna. Ett flertal kolvstänger 95 är med jämn delning anordnade med sina övre ändar fästa vid kolven 94.

Stämpeln 96 passar tätt och kan förskjutas i mittcylindern 91 och är försedd med en kolvstång 97.

För drivningen är kolvstängerna 95, 95 och 97 anslutna till hydraulcylindrar på samma sätt som i fig. 1 visats beträffande kolv- stängerna 12, 20 och 29, vilka är anslutna till respektive hydraul- cylindrar l6, 24 och 34.

Kolvarna 92 och 94 kan skjutas uppåt och nedåt i sina kammare 89 och 90, medan stämpeln 96 på liknande sätt kan höjas och sänkas genom påverkan från respektive hydraulcylindrar, vilka via kolv- stängerna 93, 95 och 97 är sammankopplade med kolvarna 92 och 94 respektive med stämpeln 96.

Dynan 47, av vilken endast en del visas, kan förflyttas uppåt eller nedåt såsom beskrivits ovan. Därvid samverkar flänsen 55 på dynan 47 med den skarpa, uppåtriktade, cirkulära flänsen 98 på huset 86 och bildas ett cirkulärt stansverktyg. 10 15 20 25 30 55 40 7200539-0 11 Med jämn delning är ett flertal radiella öppningar 99 anordnade i övre änden av huset 87, företrädesvis placerade högre än de högsta lägena för kolvarna 92 och 94. Såsom framgår av fig. 6 är varje öpp- ning 99 försedd med en backventil 100, vilken är anordnad att släppa igenom fluid 62 endast i riktning från ytterkammaren 89 till inner- kamaren 90.

Av fig. 6 framgår att översidorna på husen 87 och 88 samt på huset 86, från vilket flänsen 98 skjuter upp, ligger i samma plan.

En platta 101 med en mittöppning 102, genom vilken stämpeln 96 kan skjutas med tät glidpassning, är monterad ovanpå husen 86, 87 och 88 med öppningen 102 mitt för cylindern 91. En ring 103 är monterad vid insidan av flänsen 98 och mot ytterkanten hos översidan på plattan 101, varvid ringens 103 översida ligger i samma plan som översidan på flänsen 98. En ring 104 med en mittöppning 105 som passar mot stämpeln 96 är monterad på plattans 101 översida, varvid öppningen 105 ligger mitt för öppningen 102.

En ringformig platta 106 med en uppåtriktad ringformig avsats 107 är monterad på plattan 101 mellan ringarna 103 och 104~ Av fig. 6 framgår att översidorna på flänsen 98, ringarna 103 och 104 samt avsatsen lO7 ligger i samma plan.

Genom avsatsen 107 delas ringplattans 106 översida i en inre kammare 108 mellan avsatsen lO7 och ringen 104 och en yttre kammare 109 mellan ringen 103 och avsatsen 107, vilken är belägen mittför huset 87. Nära innerkanten på avsatsen 107 är med jämn delning ett flertal öppningar 110 upptagna vertikalt genom plattan 106 mittför ett flertal likaledes med jämn delning anordnade öppningar lll verti- kalt genom plattan l0l, vilket ger förbindelse mellan kammaren 90 och kammaren 108 på ett flertal ställen med jämn delning nära inner- kanten av avsatsen 107. Nära ytterkanten på avsatsen 107 är lika- ledes ett flertal öppningar 112 anordnade med jämn delning vertikalt genom plattan 106 och mittför ett flertal öppningar 115 vertikalt genom plattan 101, varvid förbindelse erhålles mellan kammaren 89 och kammaren 109 på ett flertal ställen med jämn delning nära ytter- kanten hos avsatsen 107.

Nära ytterkanten av ringen 104 är vidare ett flertal öppningar 114 anordnade med jämna mellanrum i plattan 106. På liknande sätt är i närheten av innerkanten på ringen 105 ett flertal öppningar 115 anordnade vertikalt i plattan 106. I anslutning härtill är i plattan 106 ett flertal kanaler 116 radiellt anordnade, såsom bäst framgår av fig. 7, varvid varje kanal 116 vid sin inre ände står i förbindelse 10 15 20 25 30 35 40 7200539-0 12 med en av öppningarna 114 och vid sin yttre ände med en av öppningarna 115.

Vid ett flertal punkter i jämn delning längs ytterkanten hos ringen 104 står sålunda kammaren 108 via kanalerna 116 i förbindelse med kam- maren 109 vid ett flertal punkter i jämn delning längs innerkanten hos ringen 103.

Varje öppning 113 är försedd med en backventil 117, fíg. 6, vilka tillåter viskös fluid 62 att passera endast från kammaren 109 till kammaren 89. 2 2 Backventilerna 100 och 117 är så anordnade, att fluiden 62 vid manövrering enligt nedan av kolvarna 92 och 94 drives från delen av kammaren 108 intill innerkanten på avsatsen 107 och i riktning mot den del av kammaren 108 som är belägen intill ytterkanten på ringen 104 samt vidare genom kanalerna 116 radiellt utåt till kammaren 109 och vidare radiellt inåt under lägre tryck (på grund av tryckfallet) i kammaren 109 (dvs. från ytterdelen av kammaren 109 intill inner- kanten hos ringen 103 mot inre omkretsen hos kammaren 109 intill ytterkanten på avsatsen 107) samt vidare till kammaren 89.

För att fylla apparaten ansluts fluidpumpen 61 via baokventilen 63 till den i huset 86 anordnade öppningen 64, vilken står i förbin- delse med kammaren 89, varvid fluiden 62 införs i denna från förråds- tanken 62a. Den för Iylining erforderliga urluftningen åstadkommes medelst öppningar 118 genom plattorna 101 och 106, vilka öppningar normalt är slutna medelst proppar 119.

Det föredragna arbetssättet hos den i fig. 6 och 7 Visade appara- ten liknar i stort sett arbetssättet hos apparaten enligt fig. 1 och 2.

Kamrarna 89 och 90 fylls sålunda fullständigt med fluid 62, och de inre och yttre kamrarna 108 och 109 fylls likaså upp till nivån för överkanterna hos ringarna 103 och 104 samt avsatsen 107.

Därefter placeras en plåt eller ett band 72 av det ifrågakom- mande materialet på flänsen 98 och ovanpå ringarna 103 och 104 samt avsatsen 107. Dynan 47 drives därefter nedåt till sitt lägsta läge, varvid flänsen 55 på dynan och flänsen 98 på huset 86 klipper ut ett cirkulärt ämne 73 ur plåten eller bandet 72, varvid ämnet 73 kommer att uppåt ligga an mot lågfriktionsfodret 58 och varvid flänsarna 55 och 98 överlappar varandra enligt fig. 6.

Kolven 94 har hittills antagits befinna sig i sitt nedersta läge, medan kolven 92 befunnit sig i sitt översta läge. De med kolvarna 94 och 92 samverkande hydraulcylindrarna manövreras nu så att de driver kolven 94 uppåt och samtidigt drager kolven 92 nedåt, varvid 10 15 20 25 30 35 40 7200539-0 13 den hastighet med vilken volymen i kammaren 90 minskas är lika med hastigheten hos volymökningen i kammaren 89. Härvid blir den viskösa fluiden 62 på ovan beskrivet sätt utsatt för högt tryck och bringas att strömma radiellt inåt i kammaren 108 och därifrån radiellt inåt i kammaren 109. När fluiden 62 strömmar radiellt inåt i den inre kammaren 108 mot undersidan på ämnet 73, kommer översidan på ämnet 73 att tvingas mot lågfriktionsfodret 58, varjämte ämnet 73 utsättes för starkt tryck. När materialet utgöres av ett fast, plastiskt material enligt definitionen tidigare, kommer töjbarheten därvid att ökas hos ämnet 73. Samtidigt som fluiden 62 strömmar radiellt inåt i den inre kammaren 108 kommer den att utöva en av viskosite- ten för-orsakad, radiellt inåtriktad friktionskr-aft längs undersidan på ämnet 73. När den viskösa fluiden 62 strömmar radiellt inåt i kammaren lO9 kommer den likaså att utsätta ämnet 73 för starkt tryck (dock i lägre grad, beroende på tryckfallet i fluiden), var- jämte den utövar en radiellt inåtriktad viskös friktionskraft längs ämnets 73 undersida. I Samtidigt skjuts stämpeln 96 fram mot dynöppningen 53 i dynan 47, och ämnet 73 djupdrages i öppningen 53.

I fig. 8 visas ett idealiserat diagram över trycket såsom funk- tion av radiellt avstånd. De heldragna linjerna representerar trycket i den.viskösa fluiden 62, när denna är i kontakt med ämnet 73. Den streckade linjen representerar trycket i fluiden 62 när denna ström- mar genom kanalerna 116 från innerkanten i den inre kammaren 108 till ytterkanten i den yttre kammaren lO9~ Fig. 8 är placerad verti- kalt ovanför fig. 6, så att nollvärdet på X-axeln motsvarar appara- tens längdaxel. Om mittpunkten hos var och en av de heldragna lin- jerna antages motsvara medeltrycket i var och en av kamrarna 108 och 109 och om dessa mittpunkter förenas med en linje, vilken indikerar relativa medelfluidtryck i kamrarna 108 och 109, finner man att medeltrycket i fluiden 62 kommer att öka i rörelseriktningen, medan fluiden rör sig radiellt inåt under kontakt med ämnet 73 och utövar friktionskraft på detta.

Vid de hittills beskrivna utföringsformerna har formen hos dyn- öppningen 53 antagits cirkulärcylindrisk, och materialet i ämnet 73 har dragits likformigt radiellt inåt in i dynöppningen för åstadkom- mande av den cirkulär-cylindriska delen 74. Uppfinningen är dock ej begränsad till framställning av cirkulärcylindriska arbetsstycken.

Cylindriska arbetsstycken med annan form, regelbunden eller oregel- bunden, kan erhållas, om dynöppningen 53 och de därmed överensstäm- mande stämplarna 28 resp. 96 ges motsvarande utformning. 10 15 20 25 30 35 40 7200539-0 14 Vidare kan materialet i dysöppningen djupdras på ett oregelbundet sätt, vilket har särskilt intresse när den färdiga produkten har ojämnt djup. Denna tillämpning visas i fig. 9 och 10. Enligt fig. 9 är fluidinloppsöppningar 120 och fluidutloppsöppningar 121 anordnade i en kammare 122 i en apparat 123, som i övrigt i stort sett kan vara lika med den i fig. 1 visade apparaten, med anordningar för att under tryck driva den viskösa fluiden in i kammaren 122 genom öppningarna 121 och anordningar för att tömma ut fluiden genom öppningarna 121.

En plåt av material som skall dragas läggs ovanpå apparaten 123, och en stämpel 124 kan skjutas ut från öppningen 125 i apparaten 123 för att draga materialetjin i en motsvarande dynöppning i en dyna ovanför apparaten 123, vilken på undersidan är försedd med ett foder med låg friktion, vilket ligger an mot översidan på ämnet. Strömmen av viskös fluid under tryck i kammaren 122 från öppningarna 120 och till öpp- ningarna 121 utsätter ämnet för starkt tryck och utövar inåtriktade friktionskrafter längs ämnets nedre yta i de riktningar som antydes med pilarna i fig. 9. Stämpeln 124, vilken har sned översida, djup- drar materialet till formen enligt fig. 10. De olikformiga banorna för fluiden låter därvid mera av materialet drivas inåt mot den djupare delen av det dragna partiet 126 i det färdiga arbetsstycket 127. ' Vid den i fig. ll och 12 visade modifierade utföringsformen till- förs en ström av viskös fluid 62 till båda sidor av ämnet 73. Vid denna utföringsform används alla de konstruktionselement enligt fig. 1, vilka är belägna nedanför ämnet, med undantag för att det ringformiga huset 1 nu längs sin ytterkant bör vara försett med en skarpt utfor- mad, uppåtriktad, cirkulär fläns 128.

Den i ringen 44 placerade dynan 129 är även här runt sin omkrets försedd med en utåtriktad fläns 48, vilken samverkar med den övre och den nedre flänsen 45 respektive 46 på ringen 44 på samma sätt som beskrivits vid utföringsformen enligt fig. 1, varvid sålunda dynan 129 kommer att drivas nedåt eller uppåt, när man ansluter fluidledningarna 51 och 52 till utlopps- respektive inloppsöppningar- na hos en pump (icke visad).

Dynan 129 utgör väsentligen en motsvarighet till den nedanför ämnet visade konstruktionen. Dynan 129 innefattar sålunda det ring- formiga huset 130, placerat koncentrískt omkring det ringformiga huset 131, varvid det sistnämnda på lämpligt sätt, exempelvis genom svetsning, är fäst vid husets 130 tvärgående del 132. Innerväggen 133 hos huset 130 och ytterväggen 134 hos huset 131 är cirkulär- 10 15 20 25 30 35 40 7200539-0 15 cylindriska och begränsar mellan sig den ringformiga yttre kammaren 135. Huset 131 omger en inre, rörformig del 136, vilken likaledes är cirkulärcylindrisk och begränsar en mittbelägen dynöppning 137. Inner- väggen 138 hos huset 131 är cirkulärcylindrisk och begränsar tillsam- mans med den rörformiga delen 136 en cirkulärcylindrisk, ringformig inre kammare 139. Nederkanten på huset 130 och den rörformiga delen 136 ligger i samma plan, lägre än planet för nederkanten på huset 131.

En ringformig kolv 140 är med tät glidpassning anordnad i kamma- ren l35, förflyttbar i vertikalriktningen. Fyra kolvstänger 141 med jämn delning är med sina nedre ändar fästa vid kolven. Kolvstängerna 141 sträcker sig medität glidpassning genom öppningarna 142 i den tvärgående delen 132, och deras övre ändar är fästa vid en platta 143, som i sin tur är fäst vid kolven 144 i hydraulcylindern 145, som är ansluten till fluidledningarna 146 och 147, såsom schematiskt visas i fig. 11.

När fluiden i hydraulcylindern 145 ovanför kolven 144 sättes under tryck, exempelvis genom att man ansluter fluidledningarna 146 och 147 till utlopps- respektive inloppsöppningarna hos en pump (icke visad), kommer kolven 144 och kolvstängerna 141 att drivas nedåt, varvid även kolven 140 drives nedåt i kammaren 135. När däremot fluid- ledningarna 146 och 147 kopplas till inlopps- respektive utloppsöpp- ningarna hos pumpen kommer kolven 144 och kolvstängerna 141 att drivas uppåt, varvid kolven 140 drages uppåt i ytterkammaren 135.

En ringformig kolv 148 är med tät glidpassning anordnad i inner- kammaren 139, där den kan förflyttas upp och ned i vertikalriktningen.

Fyra kolvstänger 140 med jämn delning är med sina nedre ändar fästa vid kolven 148. Kolvstängerna 149 sträcker sig med tät glidpassning genom öppningarna 150 i det tvärgående elementet 132. Kolvstängernas 149 övre ändar är fästa vid plattan 151. Den sistnämnda är i sin tur fäst vid kolven 152 hos hydraulcylindern 153, vilken drivs medelst fluidledningarna 154 och 155, såsom framgår schematiskt av fig. ll.

Kolven 152 genomgår med tät glidpassning en öppning 156 i mitten av kolven 144.

När fluiden i hydraulcylindern 153 ovanför kolven l52_sättes under tryck, exempelvis genom att man ansluter fluidledningarna 154 och 155 till utlopps- respektive inloppsöppningarna hos en pump (icke visad), kommer kolven 152 och kolvstängerna 149 att drivas nedåt, var- vid kolven 148 drives nedåt i kammaren 139. När däremot fluidledningar- na 154 och 155 ansluts till inlopps- respektive utloppsportarna hos pumpen kommer kolven 152 och kolvstängerna 149 att drivas uppåt, var- vid kolven 148 föres uppåt i kammaren 139. 10 15 20 25 30 35 40 7200539-0 16 Dynöppningen 137 i den rörformiga delen 136 är tillräckligt stor för att ge plats åt arbetsstycket 74, när detta föres uppåt av stäm- peln 28, såsom visas med punktstreckade linjer i fig. ll. Stämpeln 28 måste vara tillräckligt lång för att dess nedre ände ej skall komma ovanför överkanten på den rörformiga delen 7.

Hydraulcylindrarna 145 och 153 är lämpligen utförda såsom sektio- ner eller steg i ett gemensamt hus 157, varvid en tvärgående skilje- vägg 158 är anordnad inuti huset 157 mellan de båda hydraulcylind- rarna 145 och 153. Huset 157 är med lämpliga medel (icke visade) fast monterat på dynan 129. , Dynan 129 är försedd med en skarpt utformad, nedåtriktad fläns 159, vilken är avsedd att samverka med flänsen 128, så att ett cir- kulärt stansverktyg bildas. Vertikalavståndet mellan de motstående ytorna hos flänsarna 45 och 46 är tillräckligt stort för att enligt ovan tillåta en vertikal förskjutning av dynan 129 mellan ett nedre läge, vid vilket nederkanten på flänsen 159 befinner sig nedanför överkanten på flänsen 128, och ett övre läge, vid vilket nederkanten på flänsen 159 befinner sig så mycket högre än överkanten på flänsen 128 och den rörformiga delen 7, att ett materialband kan föras in.

Såsom framgår av fig. ll och 12 är på den övre ytan hos den tvär- gående delen 132 anordnade ett par fjäderbelastade avstrykare 59 för anliggning mot ytan hos arbetsstycket 74, så att detta hindras från att dragas tillbaka ned i dynöppningen 137, när stämpeln 28 drages nedåt. Avstrykarna 59 är försedda med spärrpartier 60, vilka av fjäderkraften tvingas mot mitten av dynöppningen 137 och sträcker sig_något innanför dynöppningens kant.

Pumpen 160 är anordnad att driva viskös fluid 62 från förråds- tanken 62b via backventilen 161 och öppningarna 162 i huset 130 samt in i kammaren 135 för ett ändamål som framgår närmare nedan.

Runt omkring den rörformiga delen 156 och med jämn delning är ett flertal öppningar 163 anordnade i den nedre väggen i huset 134.

Varje öppning 163 är försedd med en backventil 164, såsom schema- tiskt framgår av fig. ll, varvid backventilen är anordnad att släppa igenom viskös fluid 62 endast i riktningen från kammaren 135 till kammaren 139. Likaså finnes ett flertal med jämn delning anordnade öppningar 165 nära nedre änden av sidoväggen hos huset l3l. Var och en av dessa öppningar 165 är försedd med en backventil 166, såsom likaså schematiskt framgår av fig. ll, varvid dessa backventiler är anordnade att släppa igenom viskös fluid 62 endast i riktningen från kammaren 139 till kammaren 135. Man finner sålunda att backventilerna 10 15 20 25 30 35 40 7200539-0 17 164 och 166 är så anordnade att den viskösa fluiden vid påverkan av kalvarna 140 och 148 kommer att under tryck drivas radiellt inåt i rummet 167, vilket ligger mellan planet för nederkanten hos den nedre väggen i huset 131 och planet för nederkanten hos den rörfor- miga delen 136. Öppningarna 163 och 165 är företrädesvis placerade lägre än det nedersta läget för kolvarna 140 och 148.

Backventi1erna_l6l, 164 och 166 samt pumpen 160 är utförda för arbete med den viskösa fluiden 62, vilken enligt ovan lämpligen kan utgöras av ett silikonkitt. 3 För en beskrivning av det föredragna arbetssättet hos den i fig. ll och 12 visade apparaten antages att dynan 129 har skjutits uppåt till sitt översta läge, varvid dess nedersta parti går fritt från överkanten på flänsen 128, vilken är anordnad kring omkretsen av huset 1, att kolven ll står i sitt nedersta läge, att kolven 19 är i sitt översta läge (såsom visas med heldragna linjer i fig. ll), samt att kamrarna 6 och 10 har blivit fyllda med viskös fluid 62, så- som beskrivits ovan.

Hydraulcylindrarna 145 och 153 manövreras så att de driver kolven 148 uppåt till dess översta läge (såsom visas med streckade linjer i fig. ll), och så att de skjuter kolven 140 till dess nedersta läge (såsom visas med streckade linjer i fig. ll). Kammaren 139 fylls nu med viskös fluid 62 genom någon lämplig öppning (icke visad), varvid urluftningsanordningar (icke visade) finns anordnade i den övre delen av kammaren 139.

Därefter placerar man en plåt eller ett band 72, som skall djup- dragas, ovanpå flänsen 128 och överkanten på den rörformiga delen 7.

Dynan 129 drives nu till sitt nedersta läge, varvid flänsen 159 på dynan och flänsen 128 på huset 1 samverkar att stansa ut ett cir- kulärt ämne 73 ur plåten eller bandet 72, varvid nederkanten på den rörformiga delen 136 kommer att ligga an mot översidan på ämnet 73 och varvid flänsarna 128 och 159 kommer att överlappa varandra en- ligt figuren.

Hydraulcylindrarna 145 och 153 manövreras nu så att de drager kolven 140 till dess översta läge (heldragna linjer i fig. ll) och så att kolven 148 skjuts till sitt nedersta läge (heldragna linjer i fig. ll), varvid huvudparten av den viskösa fluiden 62 i kammaren 139 via öppningarna 165 och backventilerna 166 kommer in i kammaren 135 och därmed i rummet 167. Pumpen 160 får därefter fylla kammaren 135 med viskös fluid, varvid urluftningsanordningar (icke visade) finns anordnade i överdelen av kammaren 135. 10 15 20 25 30 35 40 7200539-o 18 Nu påbörjas själva djupdragningssteget. De båda kolvarna ll och 140 skjuts uppåt respektive nedåt på en och samma gång och med lika hastighet, varvid samtidigt kolvarna 19 och 148 skjuts nedåt respek- tive uppåt på samma gång och med lika inbördes hastighet, varvid has- tigheten.hos volymminskningen i kamrarna 6 och 135 på grund av höjan- det respektive sänkandet av kolvarna ll och 140 hålls lika med has- tigheten hos volymökningen i respektive kamrar 10 och 139 på grund av sänkandet respektive höjandet av kolvarna 19 och 148. Härigenom blir fluiden i kamrarna 6 och 135 satt under högt tryck och tvingas att strömma genom rummet 69 nedanför.ämnet 73 och rummet 167 ovan- för ämnet 73 radieiit inåt längs ämnet 75 och i riktning mot ae rörformiga delarna 7 och 136. Fluiden 62 i rummet 69 strömmar där- vid via backventilerna 66 in i kammaren 10 och fluiden i rummet 167 strömmar samtidigt via backventilerna 164 in i kammaren 139. Vid strömningen radiellt inåt längs de övre och nedre ytorna hos ämnet 73 kommer den under högt tryck stående fluiden 62 att verka mot ämnet 73. Om materialet utgörs av ett fast plastiskt material kommer töj- barheten hos ämnet att ökas. När fluiden 62 strömmar radiellt inåt kommer den att utöva av viskositeten förorsakade, radiellt inåt- riktade friktionskrafter längs de övre och nedre ytorna hos ämnet 73, varvid ämnet 73 drives radiellt inåt. När ytterkanten hos ämnet 73 släpper innerväggen 4 hos huset 1, kommer fluiden 62 att även verka direkt mot denna kant, vilket kommer att ytterligare bidraga till den inåtgående deformationen av ämnet 73.

Samtidigt drives stämpeln 28 uppåt i riktning mot dynöppningen 137. Stämpeln 28 kommer att driva ämnet genom dynöppningen 137. När därvid ytterkanten hos ämnet 73 just skall lämna utrymmet mellan de övre respektive nedre ändarna hos de rörformiga delarna 7 och 136, stoppar man respektive uppåtgående och nedåtgående rörelser hos kol- varna ll och 140, varigenom man undviker att fluid 62 föres in i dynöppningen 137. Den uppåtgående rörelsen hos stämpeln 28 får fort- sätta till dess att arbetsstycket 74 upptill lämnar dynöppningen 137 (punktstreckade linjer i fig. ll). Avstrykarna 60 griper därvid det djupdragna arbetsstycket 74 och kvarhåller det, varefter stämpeln 28 utdrages ur arbetsstycket och föres nedåt till ett läge nedanför överkanten hos den rörformiga delen 7. Avstrykarna 60 kan därefter dragas undan, varefter det färdiga, bägarformiga arbetsstycket kan uttagas ur apparaten såsom antytt med pilen i fig. 12. Medan arbets- stycket 74 ännu kvarhålls av avstrykarna 60 kan det alternativt skju- tas undan därifrån medelst en kraft i den av pilen i fig. 12 antydda riktningen. 10 15 20 25 30 35 7200539-0 19 Dimensionerna hos apparaten i fig. ll kan lämpligen vara sådana, att man bara behöver ett enda uppåtriktat arbetsslag hos kolven ll och samtidigt ett enda nedåtriktat arbetsslag hos kolven 140 för att fullständigt djupdraga ämnet 73 till det färdiga, bägarformiga arbets- stycket 74. Alternativt kan man efter de just beskrivna inledande drivslagen låta kolvarna ll och 140 gå nedåt respektive uppåt, var- vid man samtidigt låter kolvarna 19 och 148 gå uppåt respektive nedåt, och varvid hastigheten hos volymminskningen i kamrarna 10 och 139 på grund av respektive uppåtgående och nedåtgående rörelse hos kolvarna 19 och 148 görs lika med hastigheten hos volymökningen i kamrarna 6 och 135 på grund av respektive nedåtgående och uppåtgående rörelser hos kolvarna ll och 140. På detta sätt bringas fluiden 62 att strömma från kammaren 10 via backventilerna 68 till kammaren 6 samt från kammaren 139 via backventilerna 166 till kammaren 135. Därefter kan kolvarna ll och 140 ånyo skjutas uppåt respektive nedåt, medan kol- varna 19 och 148 samtidigt skjuts nedåt respektive uppåt, såsom beskrivits ovan, för ytterligare drivning inåt av ämnet 73, varvid man låter stämpeln 28 skjutas uppåt för dragning av ämnet 73 endast när fluiden 62 tvingas genom rummen 69 och 167 enligt ovan.

Det är uppenbart att när ämnet 73 drages radiellt inåt och när dess ytterkant släpper innerväggen hos huset 1, kommer fluid 62 ovanför och nedanför ämnet att mötas.

Efter det att arbetsstycket 74 har formats färdigt och stämpeln 28 har sänkts nedanför överkanten hos den rörformiga delen 7, driver man dynan 129 uppåt, så att flänsarna 128 och 159 släpper varandra.

Beroende på fluidens 62 flytbarhet kommer något av densamma att läcka ut ur kammaren 135 under detta förlopp. Sådana förluster kan lätt er- sättas senare med hjälp av pumpen 160. Med en mera viskös fluid 62, exempelvis ett silikonkitt, kommer icke alls någon kvantitet att för- loras under detta förlopp. Tvångsförflyttningen uppåt av dynan 129 kommer att orsaka ett åtskiljande av de sammanflutna mängderna av viskös fluid 62 inom de nu gemensamma rummen 69 och 167. Genom att man anordnat en strypning 168 vid nedre änden av kammaren 135 enligt fig. 11 kommer de sammanflutna mängderna fluid 62 alltid att åtskil- jas vid platsen för denna minimiarea.

Ett annat parti av plåten eller bandet 72 kan nu placeras ovanför huset 1, och förfarandet kan upprepas, varvid man börjar med att sänka dynan 129. Pumpen 160 manövreras så att den åstadkommer varje erfor- derlig påfyllning av fluid i kammaren 135. 10 15 20 25 30 35 7200539-0 I kammaren 10 nedanför,ämnet 73 kan givetvis ett överskott av fluid 62 uppstå, beroende på att de sammanförda mängderna fluid kommer att skiljas åt ovanför den normala nivån hos ämnet 73 (dvs. vid nivån för den begränsade arean l68). Ifrågavarande volym fluid mellan nivån för strypningen 168 och den normala nivån hos ämnet 73 måste sålunda släppas ut ur kammaren 10 när dynan 129 sänkes ned för utstansning av ämnet 73 ur bandet 72, varvid samtidigt ämnet 73 återförs till sin normala nivå enligt fig, ll. Medel för ett dylikt utsläppande är väl kända och kan exempelvis innefatta en ventil 169 i ledningen mellan backventilen 63 och öppningen 64, varvid denna ventil öppnas endast vid detta steg i förfarandet (dvs. när dynan 129 sänks).

Elektriska värmeelement, liknande de i fíg. 4 och 5 visade värme- elementen, kan användas vid den modifierade utföringsformen enligt fig. 11 och 12, såsom visas i fig. 13. Den del av den visade appara- ten, vilken är belägen nedanför ämnet 73 i fig. 13, motsvarar samma parti av apparaten nedanför ämnet 73 i fig. 4. De apparatdelar ovan- för ämnet 73, vilka i fig. l3 erhållit hänvisningsbeteckningar med efterföljande primstreck, överensstämmer med och fungerar på samma sätt som motsvarande apparatdelar med samma hänvisningsbeteokningar utan primstreck nedanför ämnet 73 i fig. 13. Ändamålet med och funk- tionen hos värmeelementet 77 har beskrivits i anslutning till fig. 4 och 5.

Vid en modifikation av utföringsformen enligt fig. ll och 12 kan man enligt fig. 14 använda fluidkretsanordningar i flera steg på samma sätt som vid utföringsformen enligt fig. 6 och 7, varvid man sålunda bringar medelfluidtrycket i den viskösa fluiden 62 att ökas i riktningen radiellt inåt. Det parti av apparaten i fig. 14, vilket är beläget nedanför ämnet 73, motsvarar samma parti av apparaten nedan- för ämnet 73 i fig. 6. Apparatdelar ovanför ämnet 73 i fig. 14, vilka är försedda med hänvisningsbeteckningar med primstreck, överensstäm- mer med och fungerar på samma sätt och för samma ändamål som motsva- 20 rande apparatdelar med samma hänvisningsbeteckningar utan primstreck nedanför ämnet 73 i fig. 13. Funktionsprincipen hos denna anordning har beskrivits i anslutning till fig. 6 och 7.

Vidare kan.de modifierade utföringsformerna enligt fig. ll och 14 på samma sätt som utföringsformerna enligt fig. 9 och 10 användas för olikformig djupdragning av ett ämne i en dynöppning.

Claims (10)

7200539-0 21 PATENTKRAV
1. "”1. Förfarande vid djupdragning av ett av fast plastiskt material bestående ämne med väsentligen plana motstående sidor, varvid godset i ämnet föres mot ett dragningsställe på den ena sidan genom att kraft anbringas mot ämnets omkrets, k ä n n e t e c k n a t av att kraften utövas som en friktionskraft med en viskös fluid som strömmar längs en sida på ämnet inåt från ämnets omkrets mot drag- ningsstället och att samtidigt en stödkraft utövas mot den andra sidan av ämnet medan denna sida tillåtes förflytta sig i sitt eget plan. å
2. 2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att man anbringar ett andra flöde av viskös fluid längs den andra sidan av ämnet och riktat inåt från omkretsen på ämnet mot dragnings- stället, varvid stödkraften innefattar en komposant av andra frik- tionskrafter utövade av det andra flödet av viskös fluid.
3. 5. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e o k n a t av att stödkraften anbringas mot den andra sidan på ämnet genom kontakt mellan denna sida och en yta med liten friktion mellan omkretsen av ämnet och dragningsstället.
4. 4. Förfarande enligt något av krav 1-3, k ä n n e t e c k n a t av att tryck som alstrats i ämnet av friktionskraften och stödkraf- ten ökas i riktning mot dragningsstället.
5. 5. Anordning för utförande av förfarandet enligt krav 1, för- sedd med en kammare (54, fig. 1) för upptagande av ämnet och drag- organen (28, 47, fig. 1) för dragning av ämnen bort från dessas omkrets i en riktning i huvudsak tvärs de plana sidorna, k ä n n e- t e c k n a d av att kammaren (54) består av en i huvudsak flat hålighet som efter införande av ämnet bildar en första innesluten ledning (69) för tillförsel av viskös fluid längs en första sida av ämnet, varvid ledningen har en eller flera inloppsportar för fluid till kammaren på avstånd från dragningsstället och en eller flera utloppsportar (65) närmare dragningsstället, och varvid led- ningen är sluten så att den håller ett högt statiskt tryck i fluiden mellan in- och utloppsportarna.
6. 6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att kammaren innefattar en andra ledning (167, fig. ll) för tillförsel av viskös fluid längs den motsatta sidan på ämnet, vilken andra ledning har en inloppsport för fluid (l6§, fig. 11) i kammaren på 7200539-0 22 avstånd från dragningsstället och en utloppsport (163, fig. ll)närma- re dragningsstället och varvid den andra ledningen är så sluten att ett högt statiskt tryck upprätthålles i fluiden mellan in- och utloppsportarna i den andra ledningen.
7. 7. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att ytan i kammaren för stödjande av motsatta sidan på ämnet är en yta med liten friktion (58, rig. 1).
8. 8. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att fluidinloppet och fluidutloppet (65, fig. 1) i åtminstone den första ledningen är Éelägna radiellt avlägsna från dragningsstället, så att friktionskrafterna av den viskösa fluiden utövas radiellt inåt från kanten av ämnet mot dragningsstället.
9. 9. Anordning enligt något av krav 5-8, k ä n n e t e c k n a d av att uppvärmningsmedel (77, fig. 4, 5) för ändring av fluidens viskositet är tillordnade den första ledningen.
10. 10. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att den första ledningen innefattar ett flertal kamrar (108, 109, fig. 6) anordnade att medge periodisk kontakt mellan flödet av viskös fluid och ämnets yta och medel förbundna med kamrarna för åstadkommande av ett högre statiskt tryck i kamrar närmare dragningsstället än i kamrar längre bort från detta. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: Sverige 329 143 (B21D 22/22) US 3 328 998 (72-362)