SE203003C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: V Weber Foreliggande uppfinning avser ett reflexreflekterande ark med ett flertal reflexreflekterande komplex, som hallas i fysisk orientering i ett ljusgenomslappande bindeskikt och som vartdera bestâ av en liten, sfarisk lins i optisk forbindning med en enskild, underliggande, speglande reflektor, varvid komplexert aro sd orienterade, att de giva reflexreflektion av ljus, som traffar framsidan av arket, och uppfinningen kannetetknas darav, att arket har ljusgenomslappande ytor mellan komplexen och att bindeskiktet bestar av bojligt, joke fibrost i varme formbart material.

De vdsentliga, optiska egenskaperna av arkmaterialet enligt uppfininngen hava uppnatts i ett enhetligt, bojligt arkmaterial, som lfittkan formas till olitka former. Exempelvis kart det formas till vad som ofta kallas »ogontarsform» genom vdrmepressning av materialet till shdan form och darefter avkylning. Efter kylningen kommer arkmaterialet att bibehalla den tilldelade formen och kommer att giva efter for krafter men fjadra tillbaka till den vid formningen tilldelade formen efter upphfivande av krafterna.

En av huvudfordelarna med uppfinningen ligger i mojligheten att d.stadko'mma storre variation och anpassbarhet hos konstruktionen av baklyktor for automobiler. Funktionsmassigt bor en baklykta joke blott reflektera som kommer frail en automobil, vilken ndrmar sig baklyktan, utan bor dven kunna utsdnda ljus sjalv.

Vanligen dro baklyktor sa konstruerade, att en liten, elektrisk lampa dr anbragt i brannpunkten av en elliptisk reflektor med en Ains» anordnad Over den oppna anden av den elliptiska reflektorn. Linsen kan eventuellt konvergera eller divergera ljuset.

En tidigare konstruktion f8r baklyktor har syftat till anvandning av linser air polymetylmetakrylat, vilka linser haft tetraedrar pa sin insida, vilka tjanat till att reflektera ljus, som traf far linsen fran en yttre Ulla, men derma funktion har utforts i huvudsak endast i &Aga om ljus, som riktats i huvudsak vinkelrdtt mot linsens yttre yta. Ettt polymetylmetakrylat„ som har artvants, är kommersiellt kant under handelsnamnet »Lucite», och sadana iinser hava ibland kallats Amcite-linser».

Ett av andamdlen med uppfinningen ãr all astadkomma linsmaterial, som kan anvandas for konstruktion av baklyktor pa sá salt att de reflexreflektera ljus, som: riktas pa dem aven i avsevard vinkel mot normalen, t. ex. dven i en vinkel av °miffing 45°. Detta dr uppenbarligen en forbattring av sdkerheten, eftersom det blir mojligt att uppnd reflex-. reflektion av ljus fran baklyktorna av automobiler, som aro parkerade i 0 vinkel mot en trottoarkant, ehuru det infallande ljuset rikr tas mot baklyktorna frail en automobil, som passerar raden air parkerade automobiler och darfdr nodvandigtvis riktar sitt strAlkastailjus mot de parkerade automobilernas baklyktor i en vinkel ,av omkring 45°.

- De tetraedriska Ancite-linserna» kurnm joke astadkomma reflexreflektion air ljus, som riktas mot dem i en sadan stor infallsvinkel, Vid tillverkning av tetraedriska linser air ovannamnda slag (sklana linser tillverkas vanligen sâ, att de ligga I ett enda plan eller hava endast en svag valvning) mhste en avsevard kostnad nedlaggas i ett nodvandigt forberedningssteg, bestaende i framstallning av lajmpliga formar och dynor. Salunda är det ekonomiskt opraktiskt att forse automobiler med vitt skilda baklyktskonstruktionex under 2 utnyttjande av tetraederprineiperna, helt enkelt ph grund av att amorteringskostnaderna for en tetraedrisk dyna av en viss konstruk- om de fordelades pa endast ett fatal baklyktor i stallet for atskilliga hundratusen lyktor, skulle medfora alit for stor kostnadsbelastning pa koparen av en automobil. Konkurrensen om kunder har dock gjort det viktigt att kunna variera automobilkonstruktionerna, och olika baklyktskonstruktioner aro en. detalj av automobilernas utseende, vii-ken nadvandigtvis varit underkastad begransningar hittills. Foreliggande uppfinning gar det emellertid majligt att variera baklyktskonstruktionerna i hog grad, varvid vissa konstruktioner kunna utforas i ett enda exemplar utan att forsaljningspriset Ras i alltfor hag grad. I sjalva verket majliggiir uppfinningen. sä billig baklyktskonstruktion, att man kan framgtalla "Tersonliga» baklyktor utan alltfOr stor Okning eller utan flagon. Mining ails av forsaljningsprlset. Riga stora formkostnader behava amorteras eller fordelas utover ett start antal automobiler vid tillampning av f religgande uppfinning.

Den stora anpassbarhet av konstruktionen, som mojliggores medelst arkmaterialet enligt -uppfinningen, tillater aven for forsta gangen ekonomisk framstallning av i rymden krokta former, som giva intryck av hastighet och rorelse, I. ex. »blasor» och iigontarar, utan minskning av funktionsegenskaperna, som i allmanhet nu arises vasentliga 1w sakerhetssynpunkt betraffande baklyktskonstruktioner.

Framstallning av tetraederkonstruktioner medelst dyna gar det dessutom opraktiskt att framstalla stora artiklar med hansyn till kostnaderna, cla de vasentliga egenskaperna kunna uppnas med mindre artiklar, som framstains under anvandning av billigare, mindre dynor. Baklyktskon.struktionen vid begagnande av arkmaterialet enligt uppfinningen kraver joke dyrbara dynor, och det ar darfOr majligt att framstalla bade sma och stora baklyktor billigt.

Dâ tetraeder begagnas i baklyktskonstruktioner, tranger ibland smuts sä sm'aningom in i baklyktan °eh avsatter sig som en hinna pa tetraederutsprangen, sa att deras reflektionsegenskaper forsamras sä kraftigt, att reflexreflektionen blir natt och jamnt markbar. Sadan nedsmutsning kan forhindras genom hermetiskt tillslutning av omradet bakom tetraedrarna i farhallande till den yttre atmosfaren, men. detta betyder en kostnadsokning. Vid tillampning av foreliggande uppfinning är hermetisk tillslutning onoclig, och kraftig reflexreflektion. erhMles, Oven sedan en viss nedsmutsning uppstatt. Teoretiskt formodas, att denna skillnad mellan tetraederkonstruk tionerna och uppfinningen till stor del beror pa att tetraedrarna aro optiska precisionsreflektorer, som lätt storas av nedsmutsning, medan konstruktioner enligt uppfinningen aro jamforelsevis mindre precisa i fraga om sina optiska egenskaper och darfar storas forhallandevis mindre av nedsmutsning.

Ehuru uppfinningen an sarskilt anvandbar yid tillverkning av baklyktor, kan den. alien tillampas for manga andra andamal. Exempelvis kunna konstruktioner enligt uppfinningen begagnas vid tillverkning av skyltar och mar-ken, som kunna belysas med inre och/eller yttre ljus.

Reklamskyltar kunna framstallas sa., att de aro snarlika invandigt belysta, mita skyltar men dessutom tjanstgara sasom kraftiga reflexrektorer for ljus under nattimmar, da inre belysning skulle vara onodigt dyrbar, oiler vid fel pa den inre belysningen. Skyltar av arkmaterialet enligt uppfinningen tjanstgora sasom standiga blickfang om flatten for personer i automobiler oberoende av de lokala belysningsforhallandena ()eh kunna aven sjalva vara invandigt belysta, da extra blickfangsformaga onskas.

Sadana skyltar arc sarskilt vardefulla sasom vagmarken pa huvudvagar. Walla vagmarken aro vanligen sjalva belysta far att draga uppmarksamheten till sig, men vid fel pa belysningen ãr det viktigt, att market uppvisar nalbelysning for att undvika foraremisstag och insaktning till foljd av bristande vaginformation. Praktisk tillampning av foreliggande upppfinning giver en laming pa detta problem.

En ytterligare fordel, som Or sarskilt vardefull for automobiltillverkare, ãr det forhallandet, att arkmaterialet enligt uppfinningen kan framstallas med liten vikt per ytenhet och i sadant utforande, att det kan rullas till kompakta rullar for transport ()eh lagring.

Arkmaterialet enligt uppfiningen Or av sa.- dan natur, att det bestar av ett flertal reflexreflekterande komplex (varje komplex har en liten, sfarisk lins i optisk forbindning med sma, under linsen liggande, speglande reflekterande organ), som aro f8rdelade i ett skikt och hMlas i lage av ett ljusgenomslappande, bojligt, formbart och icke fibrOst bindemedel. De sma, sfariska linserna hava sO. liten storlek, att flera hunda miljarder av dem erfordras for fyllning av ett karl med en rymd av c:a 30 1, men de sma linserna aro dock forsedda med var sin liten, speglande reflektor pa sin baksida for bildande av ett komplex, och komplexen aro bundna i orienterat lage ett ljusgenomslappande bindemedelsskikt for bildande av ett ark.

Trots sina reflexreflekterande egenskaper är arket i sin helhet ljusgenomslappande.Uppnaendet av alla dessa egenskaper i ett enda arkmaterial fir verkligen overraskande, men det är sarskilt med hansyn till den ringa starleken av komplexen annu mera overraskande, att det kan uppnas pa ett praktiskt, enkelt och ekonomiskt sat, sâ att arkmaterialet kan forsaljas for ett skaligt pris.

Uppfinningen skall beskrivas narmare I det foljande under hanvisning till bifogade ritning. Fig. 1 visar en sektion genom ett ark enligt uppfinningen. Fig. 2 visar en sektion genom en baklyktslinskonstruktion. Fig. 3 visar en sektion langs linjen 3-3 i fig. 2. Fig. 4 visar schematiskt i sektion en skylt. Fig. 5 visar de optiska egenskaperna av arket enligt fig. 1. Fig. 6 visar ett diagram Over reflexreflektionsegenskaperna av i det foljande angivna exempel pa. arkmaterial.

I fig. 6 visas ett diagram, i vilket abskissan avser vinkeln mellan infallande ljus och normalen, medan ordinatan avser styrkan av det reflexreflekterade ljuset. Styrkan av reflexreflektionen ãr angiven i mcd/lux/cm2 (milli-candela per lux per cm2 arkmaterial). De i diagrammet givna vardena erhollos genom att uppmata reflexreflektionsstyrkan i en punkt, som i varje fall lag i vinkelhanseende 0,3° frail respektive infallande ljusknippe, som begagnades for provning av arkmaterialet, dvs. uppmatningspunkten lg t. ex. 20,3° frail arkmaterialets normal, da ljusknippet bildade 0 med sagda normal.

I fig. 1 visas ett ark 10, som har ett flertal reflexreflekterande komplex. Varje komplex bestar av en sfarisk lins 11 i optisk forbindning med ett f8r linsen enskilt, underliggande, speglande reflekterande organ 12. Detta organ 12 visas sasom bestaende av en kencentrisk huv ph det undre partiet av sjalva linsen.

De reflexreflekterande komplexen 11-12 aro sa orinerterade, att deras reflekterande huvar 12 aro va.nda mot erkets 10 baksida 13, medan deras sfariska linser aro vanda mot arkets framsida 14.

De sfariska linserna utskjuta frail ytan 14, sft att arket liar en. knottrig yta.

Ett bojligt, formbart, icke fibrost bindemedel 15 halter de ref lekreflekterande komplexen 11-12 i orienterat lage i det summansatta arket 10. Bindemedlet stracker sig partierna av komplex 11-12 och Mita dern i ett enkelt skikt. Bindemedlet 15 Or genomskinligt och tillater ljus att ga genom arket mellan de speglande reflekterande organen av de ljusreflekterande komplexen. Uttrycket »genoniskinlip anvandes har for att beteckna icke blott diffus ljusgenomgang utan aven sadan ljusgeranngang, som tillater betraktande av bilder genom arket. Ett bin.deme del, som Or genomsynligt, skall salunda anses falla under begreppet »genomskinligb. bindemedel.

Ehuru avsevart utrymme visas mellan de reflexreflekterande komplexen 11-12 ph ritningen for tydlighets skull, kunna komplexen I verkligheten Tara och aro ocksa i allmanhet hoppackade i ett enkelt skikt, sh att de berora varandra. Trots hoppackningen av komplexen har arket ljusgenomslappande omraden mellan komplexen, och en avsevard del av arkmaterialets totala yta Or fortfarande ljusgenomslappande, varvid ljuset gar genom arkmaterialet mellan (ibland genom) komplexens smh reflektionsorgan.

Den nMvandiga ljusgenomslappningen kan varieras i beroende av vad arkmaterialet skall anvandas till. Arkmaterialet genomslapper emellertid i praktiken htminstone omkring % av alit det mot m.aterialets baksida 13 kaStade lju.set. For skyltar och marken är det lampligast att begagna arkmaterial, som ge, nomslappa sh litet som 5 % eller nagot mera, dvs. upp till omkring 25 %, av alit det mot baksidan 13 riktade ljuset. For baldyktskonstruktioner Or ljusgenomslappningen lampligen nagot storre, och det Or lampligt att i kombination med kraftig reflexreflektion begagna ljusgenonisla.ppningsformaga av storleksordningen frOn omkring 20 % upp till sh mycket som 50 % av det riktade ljuset (fore,, tradesvis atminstone omkring 30 %). Storre ljusgenomslappningStiirmaga uppnas vanligen ph bekostnad air reflexreflektionsformagan, och detta Or icke att rekommendera.

Fig. 5 visa' schematiskt ljusgenomslappningsfOrmagan hos arkmaterialet. En avse7 yard. del av det baksidan 50 traffande ljuset (antytt medelst heldragna pilar) slappes genom arket. Det ljus, som traffar baksidan 50 snett, reflekteras ibland fran utsidorna av havarna 12 ph de sfariska. linserna 11 ph. O. salt, att detta ljus utkommer frfrn arkma, terialets framsida.

Fig. askadliggor Oven principen for reflexreflektion- vid arkmaterialet. En infallande ljusstrAle a traffar arkets yta i vinkel mot normalen och butes och reflekteras av arkr materialets reflexreflekterande komplex ph sa satt, att-ett kraftigt, koniskt ljusknippe b—b' aterliastas inktning mot ljuskallan,varvid det koniska ljusknippets axel i huvudsak sammanfaller med den infallande ljusstralens a axel. Det Or tyclligt, att icke alit det arkmaterialets yta traffande ljuset verkligen htervander i .riktaing mot kallan fOr det infallande ljuset, men en stor del av det infallande ljuset aterkastas pa detta satt, och man erhaller en kraftig reflexreflektion, sasom franagar av fig. 6. 4 Bortsett frail ytrefraktion och -reflektion aro de faktorer, som paverka mangden av arkmaterialet genomslappt ljus, i huvudsak 1) ogenomskinligheten av komplexens speglande reflekterande organ och den av dessa organ effektvt tackta totalytan, 2) tjockleken och ljusgenomslappligheten av bindeskiktet, inbegripande eventuellt stomskikt, och 3) koncentrationen av de reflexreflekterande komplexen per ytenhet av arkmaterialet.

Da. de reflekterande organens ogenomskinlighet minskas, okas arkmaterialets formaga att genomslappa ljus. En minskning av de reflekterande organens storlek medfor aven en Wining av arkmaterialets lj usgenomslappningsformaga, d ndra faktorer aro oforandrade. Den koncentriska, huvformiga reflektorn 12 bildar ett andsegment, som tacker den undre eller bakre anden air den sfariska linsen 11, och detta andsegment bor utgora atminstone omkring 25 % av hoj den eller diametern av den sfariska linsen 11 for bibehallande av den onskade snedvinkligheten av reflexreflektionen. Reflektorhuvar, som tacka sa mycket som 50 % av hoj den av de sfariska linserna (halvsfariska huvar), aro anvanclbara, men. i allmanhet gtva huvar eller reflektorandsegment, som stracka sig upp Mugs de sfariska linsernas sidor en stracka av omkring 30-40 % av linsernas diameter, den basta avpassningen av reflexreflektionsstyrka och snedvinklighet av reflexreflektionen.

Genom att minska IA den av forbandet upp langs sidorna av de sfariska linserna och deras tillhorande reflektorer uppnas en aiming av arkmaterialets ljusgenomslappningsformaga, da tivriga faktorer hallas oforandrade. Om bindeskiktet gives okad tjocklek, uppstar en viss minskning air ljusgenomslappningsformagan, och bindeskiktets egen ljusgenomslapphghet pa.verkas air det eller de dari anvanda materialen, inbegripande den. mojitga narvaron av sadana material som fyllmedmel (t. ex. Ti02) eller fargmedel.

- Vid sankning av koncentratiouen av de reflexreflekterande komplexen per ytenhet av arkmaterialet okas arkmaterialets ljusgenomslappningsformaga, da andra faktorer hallas oforandrade.

Olika, icke fibrosa material, vilka kunna begagnas sasom bindemedel, angivas i de efterfoljande exemplen. lampliga bindemedel aro genomskinliga for ljus och kunna t. o. m. vara genomsynliga. Da genomskinliga, organiska hartspolyiner begagnas sasom bindemedel, kan man latt uppna onskad bi5jlighet, shackbarhet, sammandragbarhet och formbarhet air arkmaterialet.

Sma glasparlor med en diameter air sá litet som nagra fa a upp till omkring 1su och ett brytningsindex (nD) av storleksordningen 1,9 hava visat sig lampliga att begagna sasom sfariska linser, dâ man onskar uppna sã kraftigt reflexreflektion som mojligt. Glasparlor eller ekvivalenta organ med storre brytningsindex an omkring 1,9 kunim emellertid begagnas, da reflexreflektion med mindre styrka ken tillatas. Da knottriga framsidor begagnas, sásom visas pa ritningen, bOr brytningsindexet for parlorna eller de sammansatta; sfhiska linserna (oberoende av om det ror sig ora parlor ensammma eller parlor, som overdragits med ett optiskt skikt, eller om parlor, som aro forsedda med en respektive parla fran dess reflekterande organ skiljande, genomskinlig huv) icke variera avsevart fran ett onarade av omkring 1,7 till 2,0, varvid omkring 1,9 är att foredraga, cla det galler att uppna kraftigaste reflexreflektion.

Det reflekterande organet eller den koncentriska huven, som är anbragt pa ett koncentriskt satt kring alminstone en del av den underliggande a.nden av de sfariska linserna, uppvisa en speglande reflekterande yta for ljus, som traffar organet frail den sfariska linsens insida, och huven bar lampligen Tara framstalld under begagnande av sadan me-tall som exempelvis silver eller aluminium. Det är mest praktiskt tatt anvanda kemisk utfallning for bildande av ett skikt av reflekterande overdrag pa de sfariska linserna, men andra metoder kunna begagnas, t. ex. angavsattning.

I del foljande skola givas nagra utforingsexempel, som icke fa anses begransa uppfinningen i nagot hanseende och i vilka alla delar aro viktdelar, savida icke annat angivits.

Exempel 1. Ett 0,025 cm tjockt ark av cellulosaacetatbutyrat overdrogs med ett 0,004 cm tjockt skikt air en losning, som bestod av 16,67 delar cellulosaacetatbutyrat med en viskositet av 0,5 sek (fallkuleprov) och 25 delar av ett arylsulfonamidformaldehydharts, losta i en blandning av lonsingsmedel, bestaende av 25 delar butyllaktat, 20 delar toluen, 10 delar metyletylketon, 3 delar etylalkohol och 0,33 delar butylalkohol. Cellulosaacetatbutyratet med angiven viskositet anskaffades Iran Eastman Chemical Products, Inc., Kingsport, Tennesse, och är ett harts med lag viskositet och ett smaltomrade av ungefar 140-170° C. Arylsulfonamidformaldehydhartset ,anskaf f ades fran Monsanto Chemical Company under handelsnamnet »Santolite MHN. Det är ett hart, praktiskt taget farglost, organiskt harts, som mjultnar vid omkring 62° C och är tamligen sprott vid normal runistemperatur.

Det pafOrda overdraget torkades under 1 min vid 65° C for att avlagsna en avsevard del air losningsmedlet fran alla partier av over- draget men dock kvarldmna en tillracklig mangd losningsmedel for att overdragets yta skulle vara klibbig. Sma. glasparlor, som Rant overdragits fullstandigt koncentriskt med silver, fingo sedan fritt falla i stor mangd pa det klibbiga ytoverdraget pa cellulosaacetatbutyratstommen och pressades latt in i overdraget. Overskottsparlor avborstades, sâ att det kvarstod i huvudsak ett enkelt skikt air silverbeslagna parlor, som skoto ut fran den klibbiga ytan.

Vid framstallning av de forsilvrade parlorna anbragtes omkring 300 delar sma glasparlor med ett brytningsindex av 1,9 och en medeldiameter av omkring 50-56 p i omkring 1200 delar vatten, som inneholl ungefar 12 delar silvernitrat och som befann sig i ett blandningskarl av rostfritt stal. Härtill sattes 25 delar av en 28 % losning av ammoniumhydroxid under omroring. Darpa: sattes till blandningen under omroring 14 delar dextros i 32 delar vatten och omedelbart daref ter en Riming av omkring 6 delar kaliumhydroxid i 32 delar vatten. Reaktionen tillats fortskrida upp till omkring 5 min for erhallande av en kemisk utfallning av silver pa parlytorna. Under denna reaktion omrordes parlorna i blandningen. Efter reaktionen avldgsnades vattnet och de dari losta bestandsdelarna fran de overdragna parlorna. Darefter tvattades de Overdragna parlorna med vatten och torkades vid omkring 150° C under varsam ornroring under omkring 5 min.

Sedan anbragtes de forsilvrade parlorna pa den klibbiga ytan pa forut beskrivet satt, och det aterstftende losningsmedlet i det klibbiga ytoverdraget avlagsnades genom uppvarmning av konstruktionen under omkring 10 min. vid 120° G. Darpa utsattes arkets knottriga yta under omkring 10 sek for ett losningsbad, som bestod air 2,7 delar svavelsyra, 0,8 delar kaliumbikromat och 96,5 delar vatten. Denna badbehandling tjanade till att avlagsna silveroverdraget fran det icke i det torkade bindeskiktet inbaddade partiet av parlorna. Efter omkring 10 sek i badet skoljdes arkkonstruktionen med vatten och fordes darpa mellan tva gummivalsar for avlagsnande av huvuddelen av vattnet, innan arket utsattes for varmtuft for i huvudsak fullstandig torkning av arket.

Del erhallna arket tillat ungefar 30 % air det arkets baksida traffande ljuset att gA. genom arket och uttranga fra'n arkets framsida. Reflektorhuven och hartsforhandet strd.ckte sig vid denna arkkonstruktion upp kings parlornas sidor en stracka, som var lika med ungefar 40 % av diametern eller hojden. av parlorna (dvs. parlorna voro inbaddade upp till omkring 40 % av sin diameter i hartset).

Arket gay kraf lig reflexreflektion av ljus, som traffade arket med infallsvinkeln 0° eller i olika vinklar mot normalen, sasom framgar av fig. 6. Detta ark ar sarskilt anv5.ndbart for baklyktor, parkeringslyktor och sakerhetslyktor, vid vilka erfordras saval forhallandevis stor ljusgenomslappning som reflexreflektion.

Da man onskar Ora den reflekterande huyen pa de sfariska linserna lj usgenomslappande under bibehallande air reflexreflektionsegenskapen, kan den ovan angivna tiden for kemisk avsattning av silver pa glasparlorna forkortas f5r att minska silverfallningens ogenomskinlighet Exempel 2. Ett ark air cellulosaacetatbutyrat, som hade en tjocklek av ungefar 0,05 cm, anbragtes pa. ett bond och upphettades till omkring 140° C. DA filmen eller arket av cellulosaacetatbutyrat natt ungefar 10 G, biirjade det mjukna och var vid 10 G mycket mjukt. I enlighet med exempel 1 behandlade, forsilvrade parlor upphettades till 150° G och pressades sedan upp till omkring 25 % air sin hojd eller diameter in i filmen eller arket av cellulosaacetatbutyrat med tilllhjalp av en hard gummivals. Overskottsparlor avborstades, och filmen tillAts svalna till rumstemperatur. Fran de friliggande partierna av de forsilvrade par-bra bortetsades silvret enlighet med exempel 1, och awn torkningen av arkkonstruktionen skedde i enlighet med exempel 1.

Arket genomslappte omkring 20 % av det mot baksidan kastade ljuset och var kraftigt reflexreflekterande, sasom framgar air fig. 6.

Exempel 3. Polyetylenoverdraget papper upphettades till omkring 100° C, vid vilken temperatur polyetylenen blev mjuk och svagt ldibbig. Glasparlor med ett brytnings-index av omkring 1,9 och en diameter av omkring 50-56 p utspriddes i ett skikt pa det mjuka och svagt klibbiga poletylenAverdraget. Efter inpressning av parlorna i overdraget till omkring 40 % av deras diameter eller hojd Averdrogs den parlforsedda sidan av arket med ett tunt, ogenomskinligt skikt av aluminium, som pafordes genom avsattning av aluminiumanga pa konstruktionen.

Ett 0,025 cm tjockt ark av cellulosaacetatbutyrat, som forut overdragits med genomskinligt, tryckhaftande klister fOr att bilda ett klisterskikt med en tjocklek air omkring 0,007 cm, laminerades med klistersidan neatvand ph arkets aluminiumbelagda yta. Det anvanda, tryckhaftande klistrets natur Ar icke kritisk, men sasom exempel kan man begagna ett genomsldnligt, tryckhaftande klister, som bestar i huvudsak av polymeriserat metylisoamylaltrylat (akrylsyraester ay 2-metyl-pentano1-4). Derma polymer dr i sig sjalv tryckhaftande och kan anbringas pA butyratstom- 6 men frail en losning i heptan, vilken losning liar en koncentration av omkring 22 % och en viskositet av omkring 2500 cP. Heptan ar ett mycket daligt losningsmedel for butyratstommen och kan avlagsnas snabbt fran det paforda overdraget vid en forhojd temperatur, dvs. vid omkring 50-60° C.

Vid laminering av den tryekhaftande klisterytan av cellulosaacetatbutyratet Over aluminiumOvezdraget pa det parlforsedda polyetylenarkmaterialet pressades de med aluminium tackta parlorna in i det tryckhaftande klisterskiktet en stracka, som motsvarade omkring 25 % av parldiametern. Darpa, avlagsnades det polyetylenoverdragna papperet varsamt fran laminatet. Harvid haftade i huvudsak alit aluminium Indian parlorna fast vid det polyetylenoverdragna papperet och avlagsnades tillsammans med detta. En. huv av aluminium, som var koncentriskt avsatt runt det &re, friliggande partiet av parlorna, vilket parti utskot fran det polyetylenbehandlade papperets polyetylenyta, var emellertid oberord av isartagningen av laminatet och forblev pa det erhallna arkmaterialet (dvs. kvarstannade sasom en koncentrisk huv kring parlornas undre an-de, som var forankrad i klisteroverdraget pa cellulosaacetatbutrarket) for att bilda det nodvandiga, speglande reflekterande organet under de sfariska linserna i den slutliga arkartikeln.. Reflektorhuven och bindeskiktet (det tryckhaftande klistret) tackte bh.da det bakre partiet av parlorna Over oinkring 25 % av hojden eller diametern av parlorna i den slutliga konstruktionen. Denna arkartikel genomslappte omkring 30 % av det infallande ljuset men var andd kraftigt reflexreflekterande, sasom framgar av fig. 6.

Exempel 4. Detta exempel askadliggor ett fargat arkmaterial, som verkar vara forsilvrat eller vitt under dagsljusforhallanden och under reflexreflekterande belysningsforhallanden under natten men som vid invandig belysning (belysning frail baksidan) synes yarn. rott. Detta arkmaterial kan anvandas, da tee-ken pa en skylt eller ett marke lampligen skola andra utseende vid olika tidpunkter under varierande belysningsforhallanden om natten.

Ett 0,15 cm tjockt ark av polymetylmetakrylat Overdrogs fried ett 0,004 cm tjockt skikt under begagnande av en losning ,av 12,50 delar metylmetakrylat, 18,75 delar arylsulfonamidformaldehydharts enligt exempel 1 och omkring 4,0 delar av ett genomskinligt, fat fargamnesmaterial, lost i omkring 46 delar toluen och 18,75 delar butyllaktat. Ett alizarinfargamne kan begagnas sasom rat, genomskinligt fargamne. Kypfargamnen avensom. -pigment kunna begagna.s, onks0. onskas.Lampliga fargamnesingredienser are exenapelvis ftalocyaningront,ftalocyaninblattoch Watchung Red.

Den bildade konstruktionen torkades under omkring 1 min vid 65° C for att avlagsna en avsevard del av losningsmedlen men kvarlamria nagot losningsmedel for att Ora overdragets yta klibbig. Forsilvrade parlor anbragtes pa detta klibbiga overdrag i enlighet med exempel 1 och etsades for avlagsnande av silver, sasom beskrivits i exempel 1.

Det salunda bildade arket genomslappte sa.- som rod farg omkring 5 % av det infallande ljuset och uppvisade silverfargad reflexreflektion, sasom antydes i fig. 6. Reflektorhuvarna och hartsfOrbandet i detta ark tackle det bakre partiet av parlorna Over ungefar 20 % av parlornas hojd eller diameter.

Exempel 5. En konstruktion framstalldes enligt exempel 1 med undantag for att gulfar- gade, genomskinliga parlor begagnades. I alla andra hanseenden voro materialen och forhallandena vid framstallningen av konstruktionen identiska med de i exempel 1 beskrivna.

Detta arkmaterial syntes gravitt, dâ del belystes frail sin undersida, och tilltalande gult, da det betraktades nara kallan for reflexre- flekterat ljus, som riktats mot arkmaterialets framsida. Arkmaterialet genomslappte om- kring 35 % av det infallande ljuset och upp- visade reflexreflektionsegenskaper i enlighet med fig. 6. Omkring 30 % av hoj den av parlor- na i detta ark voro inbaddade i hartsbindemedlet, och ytpartiet av parlornas inbaddade del var tackt med en koncentrisk silverhuv.

Arkmaterialen enligt alla exemplen kunna lätt formas till tredimensionellt krokta former genom begagnande av endast ringa -dime och formningstryek. Arkmaterialet enligt exempel 1 upphettades exempelvis till omkring 120- 150° C och formades till en blasa genom att manuellt pressa och stracka arket med den parlforsedda sidan utatvand Over en form.

Darefter tffluits det formade arkmaterialet sval- na till rumstemperatur, vid vilken arkmaterialet bibeholl sin form aven efter avlagsnande fran formningsverktyget. Ett skyddsover- drag av »Lucite», vilket hade en liknande blasform men var nagot storre, framstalldes aven. Sasom framgar av fig. 2 och 3, insattes den ljusgenomslappande, reflexreflekterande Masan 30 i »Lucite»-blasan 31 for att bilda ett sammansatt aggregat, som var redo att begagnas sasom linsaggregat for en baklykta.

I fig. 4 askadliggoras de viktigaste elementen av en skyltkonstruktion under begagnande av arkmaterialet. Arkmaterialet 40 är har an.- ordnat med sin baksida 41 framf Or en ljuskalla 42 for inre belysning i ett holje 43. Fram- sidan 41 av arket är tackt med en genonskinlig skiva 45. Ski-van 45 kan uppbara tecken. 7 Dessutom eller alternativt kan arket 40 innehalla ett teckenmOnster av fargade glasparlor och/eller carpi bindemedel, sa att det blir mojligt att visa olika information under olika belysningsforhallanden.

Ark kunna 5.ven framstallas med ett genomskinligt, fargat tecken i eller pa bindemedlet (t. ex. genom tryckning pa baksidan eller genom tryckning fore infOring av de reflexreflekterande komplexen i bindemedlet), och reflexreflekterande komplex kunna sedan anbringas i ett ,annat teckenmonster. Inre belysning med lag intensitet kan begagnas for att visa den information, som formedlas av det genomskinliga, fargade tecknet i eller pa. bindemedlet, och yttre belysning frail automobilstralkastare eller liknande kan begagnas for att till personer i automobilen formedla den information, som bares av monstret av reflexreflekterande komplex.

Claims (1)

Patentansprak: sisk orientering i ett ljusgenomslappande bindeskikt och som vartdera besta av en liten, sfarisk lins i optisk forbindning med en enskild, underliggande, speglande reflektor, varvid komplexen aro sa. orienterade, att de giva reflexreflektion av ljus, som traffar framsidan av arket, kannetecknat darav, att arket har ljusgenomslappande ytor mellan komplexen och att bindeskiktet bestar av bojligt, icke fibrost, i varme formbart material. 2. Ark enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att den speglande reflektorn är en koncentrisk huv. Anforda publikationer: Patentskrifter iron Sverige 145 489, 160 160; Danmark 53 990. Ombud :

1. Reflexreflekterande ark med ett flertal reflexreflekterande komplex, som hallas i fy- lug. T F Nilsson, Malmo Stockholm 1966. Kunl. Boktr. P. A. Norstedt & Saner. 960006 1