SE190833C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: C Pernetta Prioritet begard frail. den februari 1959 och den 13 januari 1960 (Storbrttannien) Uppfinningen avser en fjaderanordning med fjaderblad, vilka i ospant tillstand aro krokta. Dylika fjadrar med konstant eller variabel, ieke ackumulativ fjaderkraft aro .kanda.

Fjaderanordningen enligt uppfinningen iiinefattar en atminstone pa en del av sin omkrets konvex trumma, en tapp eller rule oeh en i ospant tillstand krOkt, remsformad fjader, som vid sin ena dude ar pd sadant satt fast pa trumman, att den strayar att fjadra utat fran trumman, varvid fjadern med sin i ospant tillstand radiellt inre sida anligger mot tappen eller rullen och ar anordnad att spannas genom sadan relativrorelse mellan trumman och rullen, att fjadern drages over rullen och en del av fjadern bojes over trummans krokta del och darvid erhaller en krokning, som ar motsatt mot fjaderns krokning i ospant tillstand.

Fjaderanordningen kamietecknas huvudsakligen darav, att fjadern bestar av skiktade fjaderhlad, vilka vartdera aro krokta i ospant tillstand, att tappen eller rullen anligger mot fjadern endast utmed en linje eller en smal yta och att fjadern stracker sig i huyudsak hogst ett vary kring tappen eller rullen.

Ytterligare egenskaper hos uppfinningen framga av bifogade patentansprak och nedanstaende beskrivning under hanvisning till bifogade ritningar, vilka visa nagra utforingsformer av fjaderanordningen. och nagra tilllampningsmojligheter for desanuna. Fig. 1 visar en. sidovy av en bladfjader, fig. la en tvarsektion efter linjen la—la i fig. 1 och fig. 2 en sidovy ay en annan bladfjader. Fig. 3 och 4 visa sidovyer ay en fjaderanordning tva olika lagen, fig. 5-10 sidovyer ay ytterligame utfOringsformer, fig. 11-20 olika tilllampningar av fjaderanordningen enligt upp finningen vid en gaspedal for motorfordon, en kuggstangsanordning, en kabel imed kabeltrumma, ett skjutfOnster, en kommutatorborste, en motorhuv for bilar, ett instaltbart ryggstod resp. en hallare for exempelvis ett borrhuvud. Fig. 21 yisar en. annan utforingsform av ett fjaderblad, fig. 22 ytterligare en utforingsform av fjaderanordningen, fig. 23 en tillampning av fjaderanordningen yid ett skankelmatt samt fig. 21 en tillampning ay fjaderanordningen vid ett visarinstrument.

Vid varje utf8ringsform astadkommer fj aderavordningen en kring en axel verkande kraft och saledes ett vridmoment, varvid vridningsvinkeln ar mindre an ett helt vary. Varje fjader utgores ay en skiktad fjader, sammansatt ay fjaderblad, vilka exempelvis kunna ha den i fig. 1, 2 eller 21 visade formen. Varje qader strficker sig mindre an ett vary kring den andra kroppen men kan. exempelvis enligt fig. 5 ha ett eller flera fria vary.

Det i fig. 1 och la visade fjaderbladet ham i ospant tillstand cirkular form, dvs. konstant krokningsradie, och astadkommer saledes en konstant fjaderkraft.

Det i fig. 2 visade fjaderbladet fir spiralformigt i .ospant tillstand och har salunda en varierande krokningsradie.

Den i fig. 3 och 4 visade fjaderanordningen enligt uppfinningen innefattar en cylindrisk kropp 30, som am vridhar kring en axel 31 och medelst en slam/. 33 fast forbunden med en skiktad fjader 32, sum bestar ay tre fjaderblad ay den i fig. 1 visade typen. En kring en axel 35 vridbar rulle 34 med relativt liten diameter anligger mot den sida av fjadern 32, som ligger ytterst kring kroppen 30. Rullen 34 utgor den oyannamnda andra kroppen och ham mindre diameter an den avspanda fj& dern. Rullen anligger mot fjfidern yid ett stal- Dupl. kl. 2165; 49 a: 41/02; 63 c: 19/01 2— — le, vars avstand fran kroppen 30 Sr mindre fjaderns radie i ospant tillstand. Denna placering av rullen anvdndes i de fiesta av de nedan beskrivna utforingsformerna.

Fiddern 32 är bojd over kroppen 30 i motsatt riktning mot sin naturliga krokning och stravar darfor att rulla ihop sig till det i fig. 4 visade ldget och att db.rvid vrida kroppen 30 fran Eget enligt fig. 3 till laget enligt fig. 4. Fig. 5 visar en liknande fjaderanordning, dSr fjddern 40 Sr sammansatt av spiralfor- miga fjaderblad av den i fig. 2 visade typen. Fjadern utovar ett varierande vridmoment pa den cylindriska kroppen 41 och har progressiv fjaderverkan. Fjadern enligt fig. 2 kan eventuellt lindas om, sa att den hire dnden tes vid kroppen 41, varigenom den blir dearessivt verkande.

Fig. g visar en modifikation av den i fig. 3 och 4 visade fjd.deranordningen, varvid den cylindriska kroppen 30 ersatts med en kropp 60 med 'ojimn krokt omkrets. Fjadern 61 Sr sanrmansatt av fjaderblad av den i fig. 1 vi- sade typen. PS grund av kroppens 60 ojamna omkrets utovar fjadern under sin avspanningsr5relse ett varierande vridmoment kroppen 60.

Fig. 7 visar en fjaderanordning, vid vilken en fast halvcylindrisk kropp 70 Sr fast for- bunden med fjadern 71. En vid krappea 70 svangbart lagrad havstang 72 har en tapp 74 fOr en rulle 73. Fjadern 71 Sr sammansatt av fjaderblad av den i fig. 1 visade typen och strdvar att med konstant kraft svanga haystangen 72 kring dess svangningsaxel vid krappen 70.

Enligt den i fig. 8 och 9 visade utforingsformen Sr en halvcylindrisk kropp 80 sviing- bar kring en tapp 81, som Sr excentrisk i for- hallande till cylinderns .geometriska axel. En av fjaderblad enligt fig. 1 sammansatt fjader 82 utOvar p5. grund av tappens 81 excentriska lage ett varierande vridmoment pa kroppen 80 och stravar att svanga denim fran laget enligt fig. 9 till Idget enligt fig. 8.

Fig. 10 visar en centreringsanordning med en kring en axel 91 vridbar cylinder eller trumma 90, pa vilken en fjader 92 Sr fAst medelst en skTuv 93. Fjadern Sr sammansatt av fjaderblad, vilka i ospant tillstand aro krokta vid vardera linden. Varje krokt del 94 av fjadern bestar av fjaderblad ay den i fig. 1 viRade typen. Tva pa tappar 97 lagrade rul- lar 96 anligga mot fjaderns konkava sida. Om kroppen 90 vrides at ettdera hallet, motverkas rorelsen av ett exempelvis konstant vridmo- ment. I kroppens mittlage utsattes den lake for nagot vridmoment. Vid vridning av kroppen fran mittldget spannes den ena delen av fjadern 92, medan den andra delen forblir ospand och avlagsnar sig fran tillhorande riffle '97. En dylik fjaderanordning kan an.vandas exempelvis vid registreringsmekanismer, gransIdgesomkopplare och rakneverk.

Enligt den i fig. 22 visade fjaderanordningen Sr avstandet ■mellan rullen 235 och kroppen 230 sa stort, att ingen del av den rullen 235 omgivande fjaderanden behover dndra krodmingsriktning. Endast den relativt raka delen av fjddern bojes Over krappen 230, nar fjadern spannes. Ddrigenom vinnes, att vid en given utmattningsbestandighet hos fjadern saval kroppen 230 som den fria fjaderanden kan utforas med mindre diameter. Alternativt kan fjadern utforas for storre utmattningsbestandighet. I den del av fjadern, som loper Over rullen 235 for att intaga ett strackt ld.ge melIan delarna 235 och 230, Rat- spanningen fran noll till ett maximalt varde, som salunda Sr lika med hela spanningsomradet. Fjaderns andra del, som fran ett straat lage over* till det krokta Idget kring kroppen 230, utsattes for en hogre maximal spanning. Da den emellertid avIdnkas mindre starkt an den forstnamnda delen av fjadern, har den ett mindre stort spanningsomrade. Den ena delen av fjfidern har salunda en lag maximal arbetsspanning med ett stort spanningsonnade, medan den andra delen har en hog maximal arbetsspanning med ett lagt spanningsomrade. Fjaderanordningen kan vara utford pa sa.- dant salt, att de hada delarna av fjadern ha ungefar samma utmattningsbestandighet. Fjadern kan ha tvh. krokta partier med olika krokningsradier, varvid den mindre starkt krokta delens fria ande fdstes pakroppen 230.

Fig. 11 visar tillampningen av en fjaderanordning enligt fig. 3 och 4 'vid en gaspedal 100 4 en Ml. Fjaderkraften kan harvid vara sa stor, att den helt upphaver fotens tyngd, sa att foten kan vila ph pedalen 100 utan att suedtrycka densamma. Fjadern utOvar ett konstant moment pa pedalen, varfor foten maste utova en konstant kraft under nedtryckning av pedalen. En andra fjader av skruvtyp kan vara anordnad for att astadkomma ett varierande mottryck, nar pedalen nedtryckes. I stallet kan en fjdderanordning med pragressiv fjSderverkan av tidigare beskriven typ anvandas. I vissa fall kan det vara lampligare att anvanda den i fig. 22 beskrivna fjaderanordningen.

I fig. 12 visas en kuggstang 110 och ett darmed samverkande kuggdrev 111, som motsvarar kroppen 30 i fig. 3 och 4. Den av fjaderblad enligt fig. 1 sammansatta fjadern 112 Sr till en del Mijd Over drevets tondo:de del och utOvar ett konstant moment pa drevet. Fj Aderanordningen kan ersattas med den i fig. 22 visade anordningen.

Fig. 13 visar tillampningen av den i fig. 3 och 4 visade fjaderanordningen vid en kabel 120 och en kabeltrumma 121. Trumman motsvarar kroppen 30, och fjadern 122 är sammansatt av fjiderblad enligt fig. 1 och utovar ett konstant moment pa trumman och salunda en konstant dragkraft pa kabeln. Trumman kan vara utford med periferiella spar, sa. att kabeln kan ligga innanfor fjadern. Aven — —3 har kan den i fig. 22 visade fjaderanordningen anyandas.

Fig. 14 visar tillampuingen av fjaderanordningen enligt fig. 3 och 4 vid ett skjutfonster. FOnsterramen är rorlig mellan skenor 131 och Sr vid 132 ledbart forbunden med en. slitsfOrsedd arm 133. Armen är utford i ett stycke med en halvcylindrisk del 134, som Sr vridbar kring sin geometriska axel 135 me-deist ett handtag 136, som kan vara utfort i ett stycke med delen 184 eller forbundet med derma via en utvaxlingsanordning. Delen 134 är medelst en skruv 138 forbunden med en fjader 137, som anligger mat en kring en tapp 140 vridbar rulle 139. Fjadern Sr sammansatt av fjaderblad enligt fig. 1 eller Bretradesvis av fjaderblad av den i fig. 21 visade formen och utovar ph delen 134 ett moment, som i huvudsak upphaver det av f8nstrets tyngd astadkomna ,momentet. En koppling eller broms kan vara anordnad for att forhindra, att fOnstret forskjutes, exempelvis i oppningsriktningen, ph annat satt an medelst handtaget. Fjaderanordningen kan ersattas med den i fig. 7 eller fig. 22 visade.

Fig. 15 visar tillimpningen av fjaderanordningen enligt fig. 3 och 4 vid en kommutatarborste 150 till en elektrisk motor. Det erforderliga trycket 8verf8res frhn fjadern 151, som Sr sammansatt av fjaderblad enligt fig. 1, medelst en havarm 152, som Sr utfOrd i ett stycke Hied en halveylindrisk skiva 153 oeh svangbar kring en tapp 154. Fjaderanordningen kan vara utfOrd ph det i fig. 22 visade sattet.

Fig. 16 och 17 visa en fjaderanordning enligt fig. 8 och 9 vid tillampning ph en for en bil avsedd motorhuv 160, som uppbares av en med en skiva 162 fOrbunden arm 161, som Sr svangbar kring en tapp 163. En av fjaderblad enligt fig. 1 sarnmansatt fjader 164 Sr medelst en skruv 165 forbunden med skivan 162 och anligger mot en rulle 166. I det i fig. 16 visade Eget phverkas huven 160 av det storsta vridmomentet. Det i laget enligt fig. 17 verksamma minsta vridmomentet Sr tillrackligt stort for att hSlla huven i Oppet lage.

Enligt fig. 18 anvandes en fjaderanordning av den nyss beskrivna typen i samband med ett fallbart ryggstod 180. RyggstOdet kan lasas i olika lagen medelst en icke visad sparr. Nar sparren lossas, svanges ryggstodet av fjadern uppat till sitt Ovre andla:ge. I de hada sista utforingsexemplen kan fjaderanordningen ersattas med den i fig. 22 visade.

I fig. 19 och 20 anvandes en fjaderanordning enligt fig. 12 i samband med en hallare for ett borrhuvud eller dylikt. En vertikal stang eller pelare 190 Sr utformad med kuggar 194 for samverkan med ett kuggdrev 192. Fjadern193 Sr medelst en skruv 194 fOrbunden med drevet vid ett icke tandat static pa omkretsen. Fjadern anligger ph tidigare beskrivet satt mot en rulle 195. Den Sr samman salt av fjaderblad enligt fig. 1 ach astadkommer ett konstant vridmoment ph drevet for att balansera borrhuvudet. Drevet kan vridas medelst en handvev 196. Aven har kan fjaderanordningen ersattas med den i fig. 22 visade.

Om i en fjaderanordning enligt fig. 3 och 4 fjaderblad av den i fig. 21 visade formen anvandas i stallet for fjaderblad eirligt fig. 1, erhMles en sinusformig fjaderkraftkurva.

Fig. 23 visar tillampningen av en fjaderanordning enligt fig. 3 och 4 vid ett skankelmat eller en klamanordning. Fjaderanordningen. kan harvid vara av den i fig. 22 visade typen.

Enligt fig. 24 anvandes en fjaderanordning enligt uppfinningen -vid ett kansligt visarinstrument, som icke Sr utsatt for stotar. Rorelsen hos den med en krokt yta utformade delen 241, som Sr svangbar kring en axel 242, overfOres av fjadern till den vridbara rullen 244, som uppbar visaren 240. Aven liar kan fjaderanordningen vara utford ph det i fig. 22 visade sattet.

Uppfinningen ar icke begransad till de visade och beskrivna utforingsformerna av fjaderanordningen och de exemplifierade anvandningsomradena. Exempel ph andra anvandningsmojligheter Ore handspakar, reglageknappar, nummerskivor for telefonapparater, skrivmaskinstangenter, dorrstangare, lammar, matartrattar och nedtill hangda ngnsInekor. Om den andra kroppen eller rullen Sr svangbar kring den med fjadern fast forbundna kroppen, kan den andra kroppen vara rOrlig utmed en godtycklig lamplig bana. Om den andra kroppen ,darvid Sr rorlig utmed en cirkular bana, behover banans centrum icke sammanfalla med den forsta kroppens vridningscentrum. Forutom den i fig. 23 visade anyandningsm8jligheten, dar hada kropparna aro rorliga, kan fjaderanordningen anvandas exempelvis i knahavtyg. Den andra kroppen behover icke nodvandigtvis rvara en rulle 'utan kan utgoras av en tapp eller dylikt. Olika fjaderblad i den skiktade fjadern kunna ha sinsemellan olika fjaderkonstanter. Fjadrar med varierande fjaderkonstant kunna laggas Over krappar med varierande krokningsradie.

En enda kropp med en krokt yta kan vara forbunden med tva eller .flera skiktade fjadrar, vilka stoda mot var sin andra kropp eller rulle.

Claims (7)

Patentansprak:

1. Fjaderanordning innefattande en atminstone p5 en del av sin omkrets konvex trumma, en. tapp eller rulle och en i ospant tillstand krokt, remsformad fjader, som vid sin ena ande Sr ph sadant satt fast ph trumman, att den stravar att fjadra utht frau trumman, varvid fjadern .med sin i aspant tillstand 4- - radiellt inre sida anligger mot tappen eller rullen och är anordnad att spannas genom sadan relativrorelse mellan trumman. och rullen, att fjadern drages aver rullen och en del av fjadern bojes over trummans krokta del och darvid erhaller en. kraning, som är motsatt mot fjaderns krokning i ospant tillstand, kannetecknad daray, att fj5.dern (32, 40, 61, 71, 82, 94, 112, 122, 137, 151, 164, 193) bestir av skiktade fjaderhlad, vilka vartdera aro krokta i ospant tillstand, att tappen eller rutlen (34, 73, 96, 139, 166, 195, 235, 244) anligger mot fjadern endast utmed en linje eller en smal yta och att fjadern stracker sig i huvudsak hagst ett vary kring tappen eller rullen.

2. Fj ideranordning enligt patentanspraket 1, kannetecknad darav, att fjaderbladen ha konstant krokningsradie i °spoilt tillstand.

3. Fjaderanordning enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknad darav, att fjaderbladen eller nagra ay dessa ha olika stor krOkningsradie i °spirit tillstand.

4. Fjaderanordning enligt nagot ay farega.- ende patentansprak, kinnetecknad dam, att en del av fjadern är anordnad att vid spanning av fjadern under vaxling av sin krakningsriktning flyttas frail ett lige kring tap-pen eller rullen till ett lage kring trumman (30, 41, 60, 70, 80, 90, 111, 121, 134, 153, 162, 192 230, 241).

5. Fladeranordning enligt nagot ay patentanspraken 1-3, kb.nnetecknad darav, att trumman och tappen eller rullen aro belagna pi sa stort avs 'thud frau varandra, att den mellan desamma befintliga delen av fjfidern har relativt star langd, och att relatiyrorelsen dr sa begransad, att vid spanning ay fjadern. endast dennas sistnamnda del bojes over trumman, sa att yid spanning och ayspanning av fjadern ingen del ay densamma helt andrar krokningsriktning (fig. 22).

6. Fjaderanordning enligt patentanspraket 5, kannetecknad darav, att den del av fjadern, som id spanning av fjadern bojes Over trumman, liar en annan krokning i ospint tillstand an den del, soin vid avspand fjader omgiver tappen eller miler'.

7. Fjaderanordning enligt na.got ay patentanspraken 1-1, kannetecknad darav, att varje fjaderblad är yid ena anden forbmidet ined trumman, medan den andra anden är fri. Anforda publikationer: Patentskrifter fra'n USA 2 833 53 4.