SE1900102A1 - Anordning för tillverkning av bussningar och bussningar tillverkade med denna anordning. - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en anordning för tillverkning av bussningar omfattande ett första greppelement (8) och ett andra greppelement (4). Greppelementen omfattar öppningar för mottagning av ett elastiskt element (3) och gripa om detta. Ett greppelement (4, 8) är utformat att tillåta mottagning av en ytterring (1) kring greppelementet (4, 8) och ett greppelement (4, 8) är utformat att tillåta mottagning av en innerring (2) inuti greppelementet (4, 8). Ytter- och innerringarna (2) kan alltså skjutas på respektive in helt utan att någon betydande kraft behöver appliceras.Anordningen är försedd med en sträckningsanordning, som kan förskjuta det första greppelementet (8) från det andra greppelementet (4). På så sätt kan det elastiska elementet (3) sträckas till det blir så tunnväggigt att ytter- och innerringarna kan skjutas på respektive in. När sträckningen upphör, vidgas väggtjockleken på det elastiska elementet (3), som hamnar i spänn mellan ytter- och innerringarna.Uppfinningen avser därtill en bussning tillverkad med en sådan anordning.

Description

Anordning för tillverkning av bussningar och bussningar tillverkade med denna anordning Föreliggande uppfinning avser en anordning för tillverkning av bussningar och bussningar tillverkade med denna anordning enligt ingressen till de oberoende kraven.Uppfinningens bakgrund Bussningar utgörs ofta av en ytterring och en inner-ring, samt ett mellan dessa anordnat elastisktelement. För att få det elastiska elementet att bli kvar i läge mellan ytterringen och innerringenkan lim användas eller så kan det elastiska elementet fórsättas i spänn mellan ytterringen ochinnerringen. Detta kräver alltså endera lim eller att stora krafter appliceras på bussningen för att försätta det elastiska elementet i spänn.

Ett ändamål med uppfinningen är därför att tillhandahålla en anordning för tillverkning avbussningar och bussningar tillverkade med denna anordning, som tillåter det elastiska elementet att föras in mellan ytterringen och en innerringen med liten kraft, men ändå förbli låst i läge utan lim.

Dessa och andra ändamål uppnås genom en anordning för tillverkning av bussningar ochbussningar tillverkade med denna anordning, enligt de kännetecknande delarna av de oberoende kraven.Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningen avser en anordning för tillverkning av bussningar omfattande åtminstone ett förstagreppelement 8 och ett andra greppelement 4. Greppelementen omfattar öppningar förmottagning av ett elastiskt element 3 och gripa om detta. Ett primärt greppelement 4, 8 ärutformat att tillåta mottagning av en ytterring l kring det primära greppelementet 4, 8 och ettsekundärt greppelement 4, 8 är utformat att tillåta niottagning av en innerring 2 inuti detsekundära greppelementet 4, 8. Ytter- och innerringarna 2 kan alltså på fördelaktigt sätt skjutas på respektive in helt utan att någon betydande kraft behöver appliceras. l en fördelaktig utföringsforin är anordningen försedd med en sträckningsanordniiig, som kanförskjuta det första greppelementet 8 från det andra greppelementet 4. På så sätt kan det elastiskaelementet 3 sträckas till det blir så tunnväggigt att ytter- och innerringarna kan skjutas pårespektive in. När sträckningen upphör, vidgas väggtjockleken på det elastiska elementet 3, somhamnar i spänn mellan ytter- och innerringarna. Detta innebär med fördel att inget lim är nödvändigt för att hålla kvar det elastiska elementet.

Uppfinningen avser därtill en bussning tillverkad med en sådan anordning.

Kort beskrivning av figurerna F ig. l visar en utföringsftvrm av en anordning för tillverkning av bussningar i partiellt tvärsnitt Fig. 2 visar en utföringsform av ett första greppelement för ett elastiskt element i ett tvärsnitt vinkelrätt mot greppelementets centrumaxel Fig. 3 visar utföringsforinen av det första greppelementet för ett elastiskt element i ett tvärsnitt parallellt med greppelementets centrumaxel F ig. 4 visar ett andra greppelement för ett elastiskt element i ett tvärsnitt vinkelrätt mot greppelementets centrumaxel Beskrivning av en fóredragen utföringsform Uppfinningen avser en anordning för tillverkning av bussningar och bussningar tillverkade meddenna metod. Anordningeii illustreras här i en utföringsforrn i fig. 1, medan detaljer ikonstruktionen illustreras i fig. 2-4. Bussningar omfattar en ytterring I och en innerring 2, typisktav metall och normalt sett är båda av samma material. Ytter- och innerringarna kan alternativt exempelvis utformas av plast, glasfiber eller kolfiber.

Mellan ytter- och innerringarna anordnas en ring av ett elastiskt material 3, typiskt av gummi,men den kan utformas i många andra elastiska material. Ringen av ett elastiskt materialillustreras i fig. 2 och 4 med ett bikakemönster för att lätt skiljas från övriga element. Ringen avelastiskt material 3 illustreras i fig. 2 och 4 alltså i ett tvärsnitt och utgörs egentligen av rör- eller nära rörformade element.

Anordningen för tillverkning av bussningar bygger på att det elastiska materialet 3 sträcks, så attdet i utbredningsriktningar andra än sträckningsriktningen krymper. Sträckningsriktningen ärparallell med bussningens centrumaxel, som i fig. l och 3 sträcker sig i höger och vänsterriktning i pappersplanet, medan bussningens centrumaxel i fig. 2 och 4 är riktad ut ur och in i pappersplanet.

F ig. l visar en utföringsform av en anordning för tillverkning av bussningar i partiellt tvärsnitt.Anordningen sträcker sig på ett bärelement 7 på vilket finns anordnat två greppartier 5-6, dethögra greppartiet 6 nära bärelementets 7 högra ände och det vänstra greppartiet 5 närabärelementets 7 vänstra ände. Greppartierna omfattar greppelement 4, 8 som griper om detelastiska materialet 3. Greppeleinenten 4, 8 griper alltså om det rörformade elastiska materialet 3och sträcker det i sin längsriktning, alltså de blivande bussningarnas centrumaxel som sträcker sig genom anordningen i höger och vänster riktning.

Sträckningen åstadkoms med ett motoriserat element som inte illustreras i figuren. Sträckningeni riktning längs bussningarnas centrumaxel gör att det rörforinade elastiska materialets 3väggtjocklek blir mindre och gör det möjligt att utan kraft trä på ytterringar l kring detrörformade elastiska materialet 3 yttre yta och att utan kraft skjuta in innerringar 2 i detrörforrnade elastiska materialets 3 inre. Detta illustreras i figuren med fyra ytterringar lanordnade utanpå det rörformade elastiska materialet 3 och med fyra innerringar 2 på väg att skjutas in i det rörformade elastiska materialets 3 inre.

När ett önskat antal ytterringar l och innerringar 2 anordnats i anslutning till det rörformadeelastiska materialet 3 kan sträckverkan upphöra. Det hittills längs sin längsaxel utsträcktaelastiska materialet 3 krymper alltså i längsaxelriktningen, medan det elastiska materialetsväggtjocklek ökar. Ökningen av väggtjockleken är sådan att elastiska materialet hamnar i spännmellan ytterringarna l och innerringarna 2, så att det elastiska materialet inte kan lämna sinposition i bussningen. Detta erhålls alltså utan behov av att limma det elastiska materialet i läge och utan att behöva pressa samman ytterringarna l eller pressa ut innerringarna 2.

F ig. 2 visar en utföringsform av ett första greppelement 8 för ett elastiskt element i ett tvärsnittvinkelrätt mot greppelementets centrumaxel. Det första greppelementet 8 omfattar en fast yttregreppring 14 som verkar mot en rörlig inre greppdel 9. Den rörliga inre greppdelen 9 är i figuren anordnad med minsta möjliga ytterdiameter, men kan förskjutas från detta läge. Den rörliga inre 3 greppdelen 9 omfattar en serie cirkelsektorer 9 anordnade så att de gemensamt bildar en näracirkulär form. Det första greppelementet har i sitt centrum ett cirkulärt hål och genom att föra inett koniskt objekt i detta hål, tvingas cirkelsektorerna 9 skjutas isär radiellt. På periferin av cirkelsektorerna 9 som gemensamt bilar en cirkel, finns tänder 10 anordnade som griper utåt.

Det första greppelementet 8 omfattar en fast yttre greppring l4 som är koncentriskt anordnadkring den rörliga inre greppdelen 9 med ett glapp emellan. Den fasta yttre greppringen l4 har på sin inneryta tänder anordnade som griper inåt.

Det rörformade elastiska materialet 3 sträcker sig koncentriskt mellan den fasta yttre greppringenl4 och den rörliga inre greppdelen 9. Det rörformade elastiska materialet 3 ligger an mot såvälgreppelementets tänder 10 mot den fasta greppringens l4 tänder. Med det rörformade elastiskamaterialet 3 i detta läge, kan ytterringar l träs på utsidan av det rörformade elastiska materialet 3utan att behöva pressa på dem med kraft. Genom att radiellt tvinga isär cirkelsektorerna 9 frångreppelementets centrum, griper det första greppelementet fast i det rörformade elastiska materialet 3. Det rörformade elastiska materialet 3 kan nu sträckas ut i sin längd.

Fig. 3 visar utföringsformen av den rörliga inre greppdelen 9 på det första greppelement 8 för ettelastiskt element, i ett tvärsnitt parallellt med greppelementets centrumaxel. Här visas ettexempel på hur cirkelsektorerna 9 kan radiellt tvingas isär från greppelementets centrum. Detframgår här att det i tvärsnitt cirkulära hålet i greppelementets centrum är koniskt och i sitt inremottar en kona 1 l. Förskjuts konan l l axiellt i det koniska hålet i greppelementets centrum,tvingas cirkelsektorerna 9 isär radiellt från greppelementets centrum. En styrvajer 12 griper om konan l l och genom att dra i styrvajern 12 åstadkoms denna radiella rörelse hos cirkelsektorerna9.

Kring cirkelsektorerna 9 sträcker sig ett fjädrande element 13, som strävar att föra tillbakscirkelsektorerna 9 mot greppelementets centrum. Upphör kraften på styrvajern 12, förskjutskonan l l tillbaks till sitt obelastade läge och cirkelsektorerna 9 rör sig radiellt inåt tills de ligger kant i kant med varandra.

F ig. 4 visar ett andra greppelement 4 för ett elastiskt element i ett tvärsnitt vinkelrätt motgreppelementets centrumaxel. Det andra greppelementet 4 omfattar en fast inre greppring l5 som verkar mot en rörlig yttre greppdel l6. Den rörliga yttre greppdelen l6 är i figuren anordnat med en liten innerdiameter, men kan radiellt förskjutas från detta läge för att åstadkomma både enstörre innerdiameter för att motta det rörformade elastiska materialet 3 eller åstadkomma enmindre innerdiameter för att klämma fast det rörformade elastiska materialet 3. Det andragreppelement l6 omfattar en serie cirkelsektorer med ett cirkulär trunkering kring centrum,anordnade så att de gemensamt bildar en nära cirkulär form. På innerytorna av cirkelsektorerna som gemensamt bilar en cirkel, finns tänder l7 anordnade som griper inåt.

Styrarrangemanget för att åstadkomma den radiella törskjutningen på de trunkeradecirkelsektorerna illustreras inte, men kan åstadkommas på ett sätt som liknar den för det förstagreppelement 8. De trunkerade cirkelsektorernas radiella rörelse illustreras med radiella dubbelriktade pilar.

Det andra greppelementet 4 omfattar en fast inre greppring l5 som är koncentriskt anordnadinnanför den rörliga inre greppdelen 9 med ett glapp emellan. Den fasta inre greppringen l5 har på sin ytteryta tänder anordnade som griper utåt.

Det rörformade elastiska materialet 3 sträcker sig koncentriskt mellan den fasta inre greppringenl5 och den rörliga inre greppdelen 16. Det rörformade elastiska materialet 3 ligger an mot såvälgreppelementets tänder l7 mot fasta inre greppringens tänder. Genom att radiellt tvinga ihop detrunkerade cirkelsektorerna 16 mot greppelementets centrum, griper det andra greppelementetfast i det rörformade elastiska materialet 3. Det rörformade elastiska materialet 3 kan nu sträckasut i sin längd. Med det rörformade elastiska materialet 3 i detta läge, kan innerringar 2 skjutas in inuti det rörformade elastiska materialet 3 utan att behöva pressa på dem med kraft. l den illustrerade utföringstbrmeri utgörs det elastiska materialet vid början av produktion av enrektangulär skiva, som tvingas anta en nära rörformad form. Det elastiska materialet kanter nårdå varandra och bildar ett brott, vilken syns dela det elastiska materialet överst i tig. 2 och 4.Uppenbart kan det elastiska materialet redan från början utgöras av ett rör och då saknas naturligtvis brottet.

Bussningarna i den illustrerade utföringsforrnen är cirkulära och greppelementen 4, 8 äranpassade till detta, men bussningar kan ha vilken form som helst, exempelvis kvadratiska. Fören kvadratisk bussning anpassas greppelementen 4, 8 till detta. Det som i anslutning till de beskrivna utföringsformerna betecknas fasta inre l5 respektive yttre greppringarna 14, skulle för bussningar annorlunda formade än en cirkel, oftast betecknas annorlunda, men för att erhållakonsistens betecknas dessa båda element inre l5 respektive yttre greppringarna l4 oberoende av deras faktiska form.

För att anordningen ska kunna tvinga det elastiska materialet till en nära rörform och sträcka utdet, måste greppelement 4, 8 finnas i vardera ände. Greppelementen 4, 8 tenderar då att blockeraändarna på det rörformade elastiska materialet, antingen så att det att svårt eller omöjligt att förain en innerring i rörets inre eller så att det är svårt eller omöjligt att föra på en ytterring kringrörets omkrets. Genom att gripa om det elastiska materialet med den första typen avgreppelement i ena ändan kan innerringar föras in i rörets inre i den ändan och genom att gripaom det elastiska materialet med den andra typen av greppelement i andra ändan kan ytterrin garträs över rörets utsida i andra ändan. Man kan tänka sig ett greppelement som tillåter både attinnerringar och ytterringar förs på i samma ände, exempelvis komplexa konstruktioner som byterform och diameter enligt samma princip som de trunkerade cirkelsektorerna 16 ochcirkelsektorer 9, men mellan två lägen som lämnar utrymme för detta. Ena konstruktion enligt uppfinningen är dock fördelaktigt enkel. lnnerdiametern för greppelementet 4 bör optimalt vara marginellt större än ytterdiametern påinnerringarna 2 för att möjliggöra passage av innerringarna genom greppelementet. På ettmotsvarande sätt bör optimalt ytterdiametern för greppelement 8 vara marginellt mindre äninnerdiameter på ytterringarna l för att möjliggöra fri passage av ytterringarna över greppelementet.

Claims (1)

1. ing av 2020-12-02' för mottagnett elastiskt element (3) och gripa om detta, kannetecknad av att öppningar ta greppelement (8) och andra greppelement (4), där greppelementen omfattart~8) är utformat att tillåta mottagning av en ytterring (1) kring det En anordning för tillverkning av bussningar.wet-ett försgreppelementet ( Svensk patentansokan nr. 1900102-3Krav1.greppelement greppelementggj; ...NGÅwtttåttttt (tw 8) och att “ft *Stittt w. .~ tttttttt ' forsedd med ingen ar inuti det ~.~~ w- .w \|/2(\ att anordn w, \.\ “R-»Mw w.w w. .wtwtwuiwvttt ing av en |nnerr|ng a \.~ t th» som kan förskjuta det forsta greppelementet (8) från det andra . w _» Vt ~\Q »t w. ta mottagn å.tt\\ _ t .~»tt.~~.»w;-.,. n. . t Û “å t.. -.tt;_.\ _. M tformat att till ;ttt ~\t-. \.~. t.t..\ txt. “Clw.tt »twàš) är u»t vw .»\ «\ .- greppelementet (4».l*ïši) (4 en strackningsanordning,greppelementet (4). tttfi -tmtsuttflt šw-.ïï vt ~ \ . w .wt .tt-tt t: .-t w .w »tw-q.. t t.. _Itt w-\ w w-\ .w raw M.tt w t ttw-tfw \t-.~ \.«ttw \t\. t\t«. w. ..\.\\ \t\ \.« t.\ \.« tt. . . _. ~ .~~..-.\.\ \. t~w~( ..\\...~_\t-§t-w_.. ,.~.~ www-w ,~w~\w-\ut ht. i t-~ \t\tt.t.\ ..._ __.. tt. _ xt \t wtt..~\.~ t \. t.. .-\t~ »w \t.. .št- w\t«\t\ “ut w\. t.. \- .\.ts \ t.\\ _ ._t _ wtttt .t u. ....\__.\_,\ vän .\ ..tt\.\.+ .ttt :att t~t» .-\~«.-«“.-\.-\i .-\ i» -ti. .-. ~ \.t w .w.\t« . \t\ . “q t-w ~.. t ttw .\.«.\t-t, ~ \,\i w *\ °\ r\t~ \t \t \..vwttt .=.~\ .-> .w ut.. ttw. ..~. w.__ g. _.\_.\ \\t~ ,t,.\:_..i (tt . .._t.t.ttvw .wilw w-\.\t . xt- .. ~t«. ._ . UA. t..t\.-\_~. mix*-