SE185103C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: R A Mentel och A IV Curtis Prioritet begard frdn den 3 juni och 30 december 1958 (USA) Foreliggande uppfinning avser en generator for infraroda stralar, narmare bestamt en anordning for forbrannande av flytande eller gasformigt bransle i och for alstrande av infraroda stralar.

Ehuru anvandningen av infraroda stralar blivit en val kind 6.tgkrd mom tekniken, sá ha vid de hittills kanda konstruktionerna av generatorer fOr infrarod straining atskilliga nackdelar forelegat, men dessa undanrOjas enligt foreliggande uppfinning.

Den sannolikt mest kanda nackdelen vid de tidigare kanda generatorerna for infrariid straining har berott pa att man anvant keramiskt material i brannarna. Detta keramiska material har vanligen bestatt av en keramisk platta av avsevard tjocklek, genom vilken hal varit anordnade, vilka medgivit, att bransiet passerat genom dem. Om nu halen aro av stor diameter, kan variation i det tryck eller den temperatur, under vilka bransiet -Mores, fiiranieda bakslag av lagan anda till blandaren eller samlingsrummet. Om .daremot halen aro sma, tappas de latt till. Dessutom komma de I sa fall att medfora en begransning av den kvantitet bransle, som kan forbrannas i anordningen, och darigenom av dess effekt. En annan nackdel, som ingalunda varit den minst kannbara, dr att keramiska material aro dyrbara, att de pa grund av sin bracklighet lätt gá solider, och att de aro svara att ersatta, sedan de Ott solider eller eljest blivit forbrukade.

Genom foreliggande uppfinning är det mojligt att astadkomma en generator for infrarod straining, vilken staller sig betydligt mycket billigare i tillverkning, dr betydligt mycket mera hallbar och robust an de kanda anordningarna, är lattare att Ora ren och att halla ren eller är latt till sin vikt, samt i vilken det ar lattare att ersatta generatorns delar. Dar- till kommer, att generatorn astadkommer en jamnare fordelning av lagan och darigenona mojligg8r en effektivare reglering for avgivande av olika varmekvantiteter pr tidsenhet.

Vid uppfinningen nar man dessa fordelar medeist en ny brannarekonstruktion, vilken innehaller en brannare i form av ett fin maskigt plant nat i form av en skarm. Vid denna alstras en lag mantelformad laza Over brannareskarmens hela yta, och ovanfor skârmen ligger stromningsomkastare i form av en ytterligare skarm. Den sistnamnda skarmen, nedan kallad omkastareskarmen, ãr anordnad ovanfor lagans mantelyta, sit att den icke direkt kontaktas av agan. Varme reflekteras av omkastareskarmen tillbaka mot brannareskarmen, sit att denna lattare kan bringas till glodande tilistand. Brannareskarmen Or sit anordnad, att den kan expandera i sidoriktningen eller sammandraga sig i beroende av dess temperaturvariationer, men den kommer darvid att forbliva plan och Over hela sin yta och denna kommer att ligga pa samma avstand fran den ovanfOr liggande omkastareskarmen. Med denna anordning kan man halla temperaturen Over hela brannareskarmen alldeles osedvanligt nara konstant, nagot som ar erforderligt fOr att man skall kunna driva brannaren med optimal effekt, nagot som icke skulle ha kunnat astadkommas, oin skarmen hade varit fixerad vid sina kanter eller andar.

Det Or darfor tydligt, att brannaren enligt uppfinningen innebar avsevarda fordelar, vilka bland annat besta I faljande; En ytterligt likformig temperatur uppkommer Over hela brannarens yta; brannaren kan hallas i drift under mycket lang tid, trots att dess temperatur ligger avsevart Over vad som kunnat uppnas vid hittills brukliga brannare av motsvarande slag; brannaren bar i tillagg hdrtffl mycket hog verkningsgrad och effekt; bran- 2--- — naren är funktionsduglig mom ett variationsomrade for bransletrycket, som ãr mycket stort, och.forhallandet mellan luft och bransle kommer joke att variera namnvart inom hela detta omra.de; sjalva brannarehuvudet kan latt sOndertagas i sina bestandsdelar.

Foreliggande uppfinning avser salunda en generator for infraroda stralar, vilken bestar av ett holje, -vilket innehaller en brannareoppning, vidare medel for tillforande av bransle till det lure av holjet och slutligen for fordelning mom holjet.

Enligt uppfinningen är en plan brannareskarm med fina maskor i forening med ett stodgaller med grova maskor anordnad att stracka sig Over brannareoppningen och placerad pa holjet pa sadant salt, att den kan utvidga sig och sammandraga sig utan att forlora sin plana form.

Ytterligare fordelar och detaljer av uppfinningen koxnma att framga av foljande beskrivning av tvä olika utfOringsformer av uppfinningen i anslutning till bifogade ritningar, pa vilka fig. 1 visar en vertikalsektion genom mittplanet av en forsta utforingsform -av en generator for infrarod straining enligt uppfinningen, medan fig. 2 visar samma generator ovanifran, och fig. 3 Or en perspektiTisk bild i sa kallad sa.rad.>) framstallning av samma generator. Fig. 4 visar en annan utforingsform av uppfinningen i vertikal langd"sektion genom mittplanet, medan fig. 5 visar samma anordning frau linden, och fig. 6 visar den ovanifran. Fig. 7 visar en i anordningen inghende samlingskammare, och fig. 8 visar en sektion efter linjen 8-8 i fig. 7. Fig 9 visar sjalva brannareskarmen, och fig. 10 visar brannareskarmen fran anden. Fig. 11 och 12 visa slutligen motsvarande bilder av den hopmonterade brannareskarmen.

Ph ritningarna hava enahanda delar genomgaende betecknats med samma hanvisningsbeteckning. Brannaren innehaller ett hOlje, "vilket kan vara framstallt av nagot gjutbart material oeh vilket bestar av batten 10, sidovaggarna 11, en bakvagg 12 och en inloppsvagg 13. Pa sin ovre sida ãr hOljet oppet. Det forsett med en plan flans 14 med bussningar 15 ph undersidan av flan.sen for upptagande av skruvar 65, vilka kunna vara inskruvade i gangor i bussningarna under halen 16. II51jet under flansen 14 bildar ett samlingsrum.

Ingangsanden pa holjet är forsedd med en oppning 20, vilken kommunicerar med ett venturiror 21, vilket Or ingjutet sasom en inghende del i botten pa holjet. Ph vardera sidan om oppningen 20 finnas ett par bussningar 23, anordnade att uppbara ett oh 24, vilket Mlles anspant mot bussningarna med hjalp av skruvar, sum lopa fritt genom oket och genom gangling aro fasta i hal i bussningarna. Oket ar forsett med en gangad mitt-del 26 -fOr upptagande av insatsen med branslemun stycket 27. For detta andamal är den centrala delen av oket avrundat utvidgad, sa att en tillnarmelsevis ringformad yta riktas mot det hall, dar brdnslet matas in. Denna yta blir tillnarmelsevis ilk en sfarisk kalott, sasom exempelvis framgar av fig. 1. Andamalet harmed ãr att man skall undvika turhulens av branslet och luften, att man skall Oka den uppbaran.de ytan for munstycket och att man skall Oka inloppsytan for luften ovanfor resp. nedanfor oket.

Man inser harav, att munstycket kan utbytas, exempelvis vid utprovning av ett mullstycke av Iamplig halstorlek, och att det kan installas i mdalled med hjalp av gangorna.

En. av tradnat utford skarn]. 28 kan exempelvis hava formen av en andlos slinga av detta nat. Oct Hiles pa sin plats genom att det fjadrande omgriper de yttre kanterna eller hornen av bussningarna 23. Skarmen kan ersattas med en remsa, som lindas kring bussningarna och som halles pa sin plats med hjalp ,av en lampligt formad ldammer eller fasttrad. Den kan eventuellt till och med besta av ett stycke av en metall med genomgaende, riklig porositet. Skarmen Or anordnad omedelbart framfor oket 24, sasom framgar air fig. 1.

I det lure av holjet Oro vaggarna forsedda med en konsol BO, vilken &tracker sig runt om innervaggen pa holjet p5. obetydligt avstand fran dess ovre kant. Denna konsol kan vara formad pa nagot lampligt att.

En platformad bransleblandningsskarm 32 Or anbragt pa konsolen. Foretradesvis Or denna plat tillrackligt stor for att anligga mot holjets vaggar ovanfor konsolen sã dikt, att nagra andra organ for fastande av skarmen 32 icke Oro erforderliga. Men om det skulle visa sig erforderligt, kan skarmen 32 naturligtvis vara fast med sarskilda medel sasom skruvar eller dylikt.

Det liar visat sig lampligt att sasom sadan skarm 32 anvanda ett stycke av en plan metallplat. Mango lampliga slag av sadan skarm aro kanda. Man bor emellertid efterstrava, att bryggorna mellan de i skarmen anordnade halen skola vara sa breda, att de giva god skarmning och satntidigt bidraga till en jamn fordelning air bransleblandningen genom Mien och en utjamning av gasblandningens strainning pa. utsidan av skarmen. liven om ovan en skarm liar beskrivits, som liar samma utstrackning som oppningen uppat pa holjet men Or skild Iran detta holjes plan, sa. att den ligger nagot langre ned, inser fackmannen, att andra slag av skarmar med fordel Oven kunna anvandas, sa lange man med deras hjalp nar en jamn fordelning av bransleblandningen under brannare- eller generatorskarmen. Man kan salunda f Or skarmen 32 anvanda platar av allehanda olika form och storlek.

Pa. Oversidan av flansen 14 Or en forsta om- — —3 kastare- eller sakerhetsskarm 40 av tradnat eller vav anordnad. Lampligen kan denna skfirm vara av standardmaskvidd 40 (40 maskor pr eng. turn) och traden hava en diameter av 0,25 mm. Den fria ytan mellan tradarna kommer dä att utgara 36 % av den sammanlagda ytan pa skarmen. Skarmens tradmaterial kan vara utbildat av vilken Iamplig me-tall som heist. Sarskilt lampligt har det visat sig att for detta andamal anvAnda jarntrad eller trad av rostfritt stal.

For att pressa omkastareskarmen 40 mot flansen 11 anvander man en rektangular ram, som innehaller en packning, vilken kan utfaras av asbest, flagon mjuk metall eller vilket annat lampligt varmemotstandskraftigt material som heist. Packningen Or forsedd med iippningar 16a, svarande mot oppningarna 16 fOr upptagande air skruvar, vilka visats i fig. 2.

Narmast ovanfor packningen är anordnad en metallisk, gallerformad ram 43, vilken Or laminerad till sin konstruktion och bestar av en undre del 43a med en fOnsterliknande oppning 44, och en ovre del 43b med en nagot starre Oppning 45. Pa detta satt astadkommes ett uppatriktat, rektangulart sate far upptagande av brannareskarmen i genera-torn.

Denna brannareskarm 50 bestar av vav med fina maskor. Det är av sarskild betydelse far verkan av uppfinningen, att brannareskarmen 50 är i huvudsak identiskt utbildad med omkastareskarmen. Anledningen hartill kommer att framga av det fdljande. I overensstammelse darmed har man aven gjort brannareskarmen av 40-maskig natvav med en oppen yta av 36 % av den totala ytan. Kanterna pa brannareskarmen 50 aro omvikta kring ett stod- eller strackningsgaller 51, vilket kan utgOras av ett stelt stycke av tamligen stora maskor, foretradesvis med ett standardmasktal av 8 a 10. Den finmaskiga brannareskarmen och den grovmaskiga stodskarmen kunna bilda en enhetlig konstruktion, som vilar satet 46 och kvarhalles i detta lage av en pressram 54. Denna pressram 54 bestar av en rektangular ram av tillracklig vidd fOr att tacka ramen 43 jamte satet 46. Den Sr forsedd med en appning 55 som har samma utstrackning som oppningen 44 i ramen 43. Ramarna 43 och 54 bilda salunda tillhopa fasthallningsorganen for brannareskarmen 50-51. Likaledes Oro de tva ramarna 43, 54 farsedda med skruvhal 16b resp. 16c i overensstammande lage med de redan omnamnda Mien 16 och 16a, sa att de gemensamt kunna upptaga skruvarna.

Aggregatet av brannareskarmen, bestaende av den egentliga, finmaskiga brannareskarmen 50 och det kraftigare, med stone maskor forsedda stodgallret 51, Sr bade i langdriktningen och i tvarriktningen smalare an Oppningen 45 i ramen 43, i vilken den Sr anbragt.

Ehuru brannareskarmsaggregatet sMunda in-, passas tatt mellan ramarna 43 och 54, hindras, det icke fran att utfora en glidningsrorelse inom ramen, da den utvidgar sig eller sammandrages pa grund av temperaturforandringar. Brannareskarmsaggregatet Sr dadar i stand till expansion och kontraktion i sitt eget plan vid temperaturvariationer utan att det forlorar sin. form. Detta Or ytterst betydelsefullt far funktionen av anordningen enligt foreliggande uppfinning, sasom nedan kommer att forklaras.

Sasom redan omnamnts, har brannareskarmen 50 i likhet med omkastareskarmen 40 vid den beskrivna utforingsformen en appen yta mellan tradarna av 36 % av den totala ytan pa vederborande skarm. Praktiska forsok ham a givit vid handen, att denna proportion mellan oppen yta och total yta ger optimal verkningsgrad, darfar alt ytan Sr sa Ii-ten, att bransletrycket icke kan bliva kritiskt, I vilket fall lagan skulle kunna bliva utsatt for bakslag och. brinna bakom brannareskarmen. Samtidigt foreligger det icke na.got vasentligt tryck bakom brannareskarmen. Proportionerna mellan appen yta och total yta hos brannareskarmen kan givetvis avvika nSgot litet frau det angivna vardet av 36 %, men man bar dock giva akt pa att de ovan angivna forbranningsegenskaperna skola upp-, ratthallas.

Diametern pa den trad, av vilken brannareskarmen Or framstalld, Sr tiilrSekligt liten (1 det f8revarande fallet 0,25 mm) for att luftkylning p5. baksidan av brannareskarmen 50 skall halla temperaturen darstades under flampunkten far bransleblandningen. Harigenom undviker man baktandning.

Pressramen 54 for kvarhallande av brannareskarmen 50, 51 Sr forsedd med ett par upp- Orflansar 57, vilka lopa i brannarenk langdriktning p5. var sin sida av appningeri 55 i denna pressram. De ara anordnade far att upptaga och kvarhalla reflektorskarmen 60, vilken Sr av betydligt vidare maskvidd an den egentliga brannareskirmen 50, t. ex. 6 till 10 maskor pr turn. Reflektorskarmen 60 Sr farsedd med nedat riktade flansar 61, som, Oro lampade att omgripa de yttre ytorna flansarna 57. Hajden pa flansarna 57 bestanamer avstandet for reflektorskarmen 60 ovan, f8r brannareskarmen 50, 51. Reflektorskarmen 60 kvarhalles i sitt lage medelst lampliga fastorgan, vilka exempelvis kunna utgoras av enkla saxsprintar, vilka stracka sig genom skarmens maskor och genom hal 59 i flartsarna 57.

Skruvarna 65 halla samman hela aggregatet darigenom att de aro inskruvade i busSningarna 15 och stracka sig genom Hien 16a —16c med skallarna vilande mot den ovre pressramen 54.

Anordningen fungerar pa faljande satt: Eft lampligt bransle drives genom bransle- 4.— — mUnstycket 27 i fin stromning in i det rum, som omgives av tradnitsskarmen 28. Detta foranleder, att ren luft blandas med branslet och tillfores strypoppningen i venturiroret 21 I ratt forhallande for astadkommande av en effektiv bransleblandning. Branslet passerar darefter tillsammans med luften iii i venturiroret 21, dar blandningen mellan gas och luft homogeniseras. Venturiroret 21 stravar aven att minska hastigheten pa gasblandningen utan att darvid alstra nagot baktryck vid venturistrypstallet. Blandningen passerar vidare frau venturiroret till samlingsrummet under bransleblandningsskarmen 32, vilket leder till en jamn fordelning av blandningen i rummet och en ytterligare minskning av rorelsehastigheten. Pa detta satt astadkommes en jamn sammansattning av gasblandningen, over hela onikastareskarmens 40 yta. Darefter passerar branslet upp genom omkastareskarmen 40, stodgallret 51 och brannareskarmen 50 och antandes pa yttre ytan av brannareskarmen. 50. Branslet forbrinner pa sjalva ytterytan av denna skarm. Om trycket i munstycket är ratt instant, skall det antanda branslet giva upphov till en Na, i stort sett oavbruten mantelformad laga, sammansatt av mycket sma punktlagor, som aro jamnt fordelade Over hela brann.areskarmens 50 :vta. Kontinuiteten av denna mantel•av lagor understodjes av den omstandigheten, att den fina brannareskarmen innehaller ett mycket stort antal oppningar, som ligga mycket tatt intill varandra. Det foreligger en. tendens hos ytan pa brannareskarmen 50 att uppvarmas, och denna ten-dens utnyttjas sa tillvida, som brannareskarmen harigenom kommer att bliva en mycket effektiv radiator av vane.

Few att ytterligare forbattra forbranningstemperaturen pa ytan av brannareskarmen 50 är reflektorskarmen 60 anordn.ad pa ungefar 5 till 12 mm avstand Over brannareskarmen 50. Reflektorskarmen 60 a" anordnad pa ett litet avstand fran lagornas spetsar fOr att säkerstalla att fullstandig forbranning kommer till stand. Den verkar som ett sorts spjall fOr strypning av strommen av varma gaser, sa att de icke skola spolas bort alltfor snabbt, samtidigt som den verkar som en reflektor for aterkastande av de infraroda stralarna mot brannareskarmen 50 for hojande av dennas temperatur.

Under dessa forhallanden kan man reglera stralningsgeneratorns effekt genom strypning av bransletillforseln, sa att varmestralningen Wier varje onskad fargfunktion Mom spektrum fran svart vid ungefar 485°C till gulf vid ungefar 980°C, utan att fara fOreligger fOr bakslag av lagan.

Till detta b6r laggas, att varmen avgives dels direkt fran reflektorskarmen 60, dels aven fran brannareskarmen 50 tvars igenom reflektorskarmen 60.

Dâ denna brannare befinner sig i funktion, befinner sig brannareskarmen 50 pa en betydligt mycket hogre temperatur an reflektorskarmen 60. Sjalva brannareskarmen 50 kommer darfor att i forsta hand representera radiatorelementet. Den ytterligt hoga temperaturen, vid vilken brannareskarmen 50 arbetar, beror pa forefintligheten av reflektorskarmen 60, vilken aterkastar varme tillbaka till brannareskarmen 50 och darigenom stegrar dennas temperatur till gloclande tillsthnd.

En sadan funktion av brannareskarmen 50 under glodning skulle i praktiken vara omOjlig, om man hade anordnat omkastareskarmen 40 omedelbart under brannareskarmen 50. Sasom redan papekats, ãr emellertid denna omkastareskarm 40 av i stort sett samma maskvidd som brannareskarmen 50, och den kommer darigenom att i stor utstrackning forhindra att varme stralar fran den. gloclande brannareskarmen 50 tillbaka till samlingsrummet, vilket skulle kunna leda till att fOrbranning agde ruin redan 1 samlingsrummet. Om omkastareskarmen 40 yore av avsevart vidare maskvidd an brannareskarmen 50, dvs. omden hade en stOrre procentuell andel fri yta mellan sina tradar, sa skulle en avsevard varmemangd komma att strala tillbaka fran brannareskarmen 50 och genom omkastareskarmen 40 till samlingsrummet med darav f5ljande sannolikhet for att forbranning skulle forekomma darstades. Om omkastareskarmen 40 a andra sidan hade avsevart finare raaskor an brannareskarmen 50, dvs. omdess fria ytor yore avsevart mycket mindre i procentuellt matt, sh skulle den latt kunna leda till uppkomsten av ett bakatverkande tryck, vilkei skulle hava ofulls Land% forbranning till folj d.

Med den sarskilda typ av brannareskarm 50, som anvandes i den nu beskrivna brannaren, an det icke nodvandigt att man fOrlitar sig pa den hastighet, med vilken lagorna fortplanta sig, for reglering av effekten. Det är clarfOr mOjligt att lta brannaren arbeta med temperaturer Over hela spektrum fran 485°C till 980°C helt enkelt genom installning av trycket pa det tillforda branslet.

En annan betydelsefull synpunkt pa fOreliggande uppfinning ligger i den omstandigheten, att strypstallet i venturiroret 21 for tillforandet star helt Oppen utan hindrande organ for insugning av primarluft till hrannaren. Det finns intet tillslutningsorgan eller nagot spjall, som skulle kunna verka hindrande for insugnin.gen av luft genom venturiroret 21. Av denna anledning insuges standigt ratt kvantitet luft i brannaren, dvs. den kvantitet luft, som exakt racker till f8r astadkommande av den laga manteln av lagor pa brannareskarmen 50, och brannareskarmen 50 uppvarmes till en hogre temperatur an som an-sags mojligt vid de tidigare kanda anordningarna, som arbetade med atmosfarsbrannare eller lagtrycksbrannare. Vid normal drift — — kan brannaren enligt fOreliggande uppfinning anvandas vid sã hog temperatur som 980°C under obegransad lid. Dartill kommer att fOrhi1andet mellan bransle och luft forblir konstant i stort sett over ett mycket stort omrade av bransletryck, mom vilket brannaren nor-malt kommer att arbeta. Alit som är erforderligt for minskande av arbetstemperaturen pa brannaren och •darigenom av den avgivna varmeeffekten vid brannarens reglering ãr darfor aft minska tillforseln av bransle, och det foreligger joke flagon fara for att bakforbranning skall komma till stand vid sadan nedstrypning av tillfiirt bransle pa grund av den tamligen obetydliga yta i brannareskarmen 50, som Or oppen.

En annan i praktiken betydelsefull fOrdel med en konstruktion enligt foreliggande uppfinning bestar i att hela brannarekonstruktionen, bestaende av ramen 43, pressramen 54, omkastareskarmen 40, brannareskarmen 50, 51 och reflektorskarmen 60 kan tagas Isar men likval Or uttagbar som en enhet fran brannarens holje 10, 11, 12, om den skall ersattas oiler undersokas.

Efterhand som brannareskarmsaggregatet 50, 51 uppvarmes, utvidgar det sig Ot sidorna mom den kanal, sonn bildas mellan pressramen 54 och ramen 43. Wan fri sidoexpansionsrorelse mOj iiggOr, att brannareskarmen 50 forblir plan och salunda kommer att ligga pa samma avstand fran den ovanfor belagna reflektorskramen 60 Over hela sin yta. Pd grund av derma nya anordning ernar man en alldeles osedvanlig konstant temperatur Over hela ytan pa brannareskarmen 50, vilket i hog grad bidrager till en fiirdelaktig funktion hos brannaren.

I fig. 4-12 har en annan utforingsform av uppfinningen visats, vid vilken forefinnes ett holje, som Or forsett med en underdel 110 och en trappstegsformigt upplyft del 110a, och som har vertikala sidovaggar 111. Givetvis finns Oven en frontv5gg 112 och en bakvagg 113. Hela detta holje bildar salunda ett samlingsrum. Den undre delen darav har en nagot uppal lutande botten, sit som exempelvis framgar av fig. 4. Holjets ovre del Or forsedd med en at sidorna utskjutande flans 114, vilken pa salt, som kommer att framga ,av det foljande, uppbar generatordelen.

Frontvaggen 112 Or forsedd med en ingangseppning 120 for ett -venturiror 121. Detta ror är lampligen forsett med sadana anordningar, att det kan gjutas i ett styeke med holjet, men om sk skulle onskas, kan det givetvis Oven framstallas sasom en separat del.

Ovanfor ingangsoppningen 120 for venturiraret Or en bus sning 114a anordnad, med vilken en andplat 123 Or fOrenad. Andplaten 123 stracker sig nedat pa lagona anpassat avstand frau ingangsoppningen 120, sh som Oven visas i fig. 4, och den har halvcirkelformad underkant 123a, se fig. 5. Kanterna pa. platen bereda ett sate for ett vin:dskydd 128, vilket kan besta av en remsa av tradnat, vars Ovre kanter dubbelvikts i egen riktning och fasts vid kanterna pa platen medelst skruvar.

Mitt i denna andplat 123 i centrerat lage i forhallande till ingangsoppningen 120 an en anslutningsbussning 127 anordnad. Den kan t. ex. vara ingangad i andplaten 123. Den uppbar ett munstycke 127a som i sin tur Or inskruvat i anslutningsbussningen 127. Munstycket Or pa sedvanligt satt fOrsett med ett hal, vars storlek kan vara faststalld en gang fOr alla. Man kommer da i regel att finna, att man Mir hava tillgang till ett antal munstycken av inbordes nagot olika grovlek, sa att ett munstycke av den. ratta dimensionen kan utvaljas for erhallande av basta resultat.

Sasom bast framgar av fig. 4-7 bildar hot-ten i hOljet vid foreningsstallet mellan delarna 110 och 110a en vertikal vagg, vilken star mitt for anden pa venturiroret 121. Man ser av fig. 7, att denna vagg har en kilformad profil med kileggen vand i vertikalriktningen i mitten av vaggen, mitt for utgangsoppningen fOr venturiroret 121. Pa vardera sidan om kileggen Oro tva halvcylindriska delar 110d utbildade.

Ph vardera sidan om venturiroret Or botten fOrsedd med en lutande yta 110f av i huvudsak triangelform. Den lutar uppat och utat mot frontvaggen 112.

Delen 110e skjuter upp Over bottens plan, fig. 4, och bildar ett stod 110e, fig. 7, pa vilket eu skarm 132, fig. 4 Or fast. Skarmen 132 Or utford av nagot genomgaende porost material, foretradesvis en metall, och har sadan bredd att den overspanner avstandet mellan holjets sidovaggar 11. Ena anden stracker sig anda in mot venturirOrets 121 mynning vid 132a, och den andra anden stracker sig Over bottenvaggen 110a och avslutas med en nedhangande lapp 132b.

Flansen 114, vilken straeker sig runt Overdelen av holjet och i huvudsak liar rektangular form, bereder sate for generatordelarna. En packning 141, vilken kan vara av varje lampligt material, t. ex. asbest oiler annat mot varme motstandskraftigt material, vilar pa flansen 114 och utgor sate for generatorelementets ram, vilken vilar pa packningen 141.

Generatorelementet, vilket visas i fig. 9 och 10, bestax av den nyss nananda ramen. Den bestar av tva delar, namligen en undre, rektangular ramdel 143 av metall, som har i stort sett samma form som flansen 114, och vilken Or forbunden med en smal rektangular ram-del 143a, och ovanpa denna vilar i sin tur en ytterligare ramdel 143b, vilken har samma bredd som bottenramen 143. Harigenom bildas en rektangular kanal i det lure av den mittersta ramen 143a samt mellan den ovre och den undre ramen 143 resp. 143b. Derma kanal stracker sig fangs den inre periferien av -- ramen och är avsedd for upptagande av generatordelarna.

Ur ekonomisk synpunkt kan det vara lampligt att utfora ramdelarna i ett sammanhang, sá som visas i fig. 9, vid yilken sidostyckena ramarna 143 och 143b stracka sig fram till kanterna och aro omvikta kring dessa, se 143b. Dessa andkanter stracka sig Over hela ramens bredd. Den mellersta, smala ramde- len 143a dr forsedd med sidostycken, som stracka sig utefter ramens hela langd, under det att dess andar Oro omvikta. I varje horn uppkommer darfor en overlappningsfog. Hela aggregatet av ramarna kan darefter fastas ihop genom punktsvetsning langs langsidorna och kortsidorna.

Sidostyckena pa den Oversta ramdelen 143 Aro pa salt, som framgar av fig. 9 och 10, for- sedda med langdriktade flansar 143c pa in- sidorna, och dessa stracka sig uppat och utat i lutande laze. De kunna vara forsedda med iippningar 143d, fig. 4, for fastande ay reflek- torskarmen vid det &riga aggregatet ay slat-- mar pa satt, som nedan kommer att beskrivas, Ramaggregatet är forsett med ett flertal hal 145 lungs alla dess fyra sidor, anpassade after gangade hal i flansen 114, och skruvar 146, Oro inskruyade for att tatt fasta ramaggregatet mot flansen.

Brannareskarmen, fig. 11 och 12, innehaller en yttre skarm 150 av rektangelform, yars kantdelar 150a Oro omvikta langkanterna pa en spridareskarm 151 och en inre skarm 152, Langkanterna Oro darefter tatt ompressade, att aggregatet Mlles ihop, och den inre skarmen 152 sayal som spridareskarmen 151 hallas darigenom under spanning. Da aggregatet Or hopmonterat p0. detta salt, kommer hela enheten ay brannareskarmen att kunna inpassas i kanalen inom ramen 143.

Den yttre skarmen 150 och den inre skarmen 152 kunna hava maskvidden 40, vilket innebar 40 maskor pr turn, och traddiametern kan vara 0,25 mm, varyid man erhaller en fri yta av 36 % av den totala ytan hos skar- men, liksom tidigare. Spridareskarmen 151, vilken utgOr stod for de ovriga skarmarna och hindrar dessa fran att bliva buckliga, kan hava maskvidden 10 och en. traddiameter av 0,6 a 0,7 mm.

FOr att hopmonteringen skall kunna aga rum latt, hava frail borjan andstyckena pa den vanstra sidan av ramen 143b, fig. 9, lake svetsats i hornen. Brannareskarmen kan dá skjutas in i kanalen, yarefter den vanstra anden pa ramen placeras i sitt lage och hor- nen forst darefter svetsas genom punktsvetsning, sO. att ramen fullbordas och hailer brannareskarmen pa sin plats. Tjockleken ph. de sammantryckta kantdelarna ay skar- men Or sO. vald, att den natt och jamnt later sig pressas in i kanalen. Harigenom blir det mojligt att satta in skarmen yid monteringen och likaledes att taga ut den, och dessutom medgives fri utvidgning eller sammandragning under anyandningen, sâ att yarmerorelserna fa frihet att utbilda sig. Harigenom sakerstalles det, att skarmen forblir plan, och dessutom forlanges dess liyslangd. For mojliggorande av denna funktion Oro bredden oak sarskilt langden av skarmen dimensionerade, att de icke fullt utfylla kanalen. Detta fraingar av fig. 4.

Som redan namnts, Oro overdelen 143b pa ramen 143 f8rsedd med uppat och utat yanda flansar 143c. Dessa uppbara en reflektorskarm 160 yilken bestar av en mittdel, som dr plan, och ett par mat lutande sidoflansar 160a, se fig. 5. Reflektorskarmen ar ay betydligt storre maskvidd an brannareskarmen, t. ex. maskvidden 6, och Or lampligen utford ay trad ay ungefar 1 mm diameter. Reflektorskarmen 160 Or fast vid ramdelen 143c, fig. 5, genom att flansarna 160a omgripa ramdelen 143c, yid yilken de bandits genom att slingor av metalltrad dragits genom Mien 143d i ramdelen 143c och genom skarmen 160, yarefter de tvinnats om varandra vid 162a, sa att skarmen 160 Mlles pa sin plats ovanfOr brannareskarmen 150-152, och pa ratt avstand fran denna.

Da denna anordning befinner sig I funktion, tillfores gas eller angor av ett flytande bransle till anslutningsbussningen 127 under tryck, yarifran de fordelas genom munstycket 127a i en fin strom genom den fria ytan, som omgives ay vindskyddet 128. Vindskyddet 128 forhindrar, att stralen ay bransle avviker at sidan, samtidigt som den forhindrar, att storre partiklar av damm medfolja den insugna luften in i yenturirorets 121 strypstalle. Luften suges in ph grund av branslestrommens tryck, och venturiroret 121 Or tillrackligt kraftigt dimensionerat for att medgiva maximal bransleeffekt. Verkan ay yenturkoret 121 blir ocksh en minskning av hastigheten utan att for den skull baktryck uppkommer.

Fran venturiroret 121 ror sig bransleblandningen mot skarmen 132, dar den bringas att vanda riktning ph hada sidorna pa grund ay inverkan frail denna skarm 132 i Brening med de hada omriktningsvaggarna 110c och 110d. Detta leder till en ytterligare minskning av hastigheteri och trycket genom hela samlingsrummet, sa att trycket i stort sett blir utjamnat. Samtidigt sker en homogenisering ay blandningen.

Blandgasen passerar darefter uppat genom den inre brannareskarmen 152, spridareskar- men 151 oak den yttre brannareskarmen 150.

Dar antandes den pa utsidan ay sistnamnda skarm. Om anordningen i sin helhet Or ratt installd, skall den brinnande gasen alstra en bla mantel ay ytterligt sma lagor, som Or jamnt fordelad Over hela ytan av brannareskarmen. Laghojden kommer under normala omstandigheter att vara mellan 1,5 och 3 mm. Kontinuiteten hos lagmanteln forbattras ge- — —it nom den omstandigheten, att den fina maskvidden hos brannareskarmen leder till ett mycket stort antal oppningar tatt intill varandra.

Tendensen hos brannareskarmen att uppvarmas utnyttjas pa sã salt att anordningen darvid utgor en hogstralande radiator.

Reflektorskarmen 160 är anbragt pâ ungefar 6 a 12 mm aystand frail brannareskarmen 150 och salunda ovanfor lagspetsarna, varigenom fullstandig forbranning sakerstalles. Den tjanar ocksa som ett spjall for forhindrande av att de varma avgaserna alltf Or snabbt skola spolas bort, och som reflektor for omkastning av de infraroda stralarna tillbaka mot brannareskhrmen 150, sá att ratt temperatur och farg ph denna uppkommer.

Under de angivna fOrhallandena kan bransletillfOrseln strypas ned for reglering i samm a grad som den ovan beskrivna anordningen utan fara for bakslag till samlingsrummet.

Da brannareskarmens aggregat 150-152 är utslitet eller fOrbrukat, kan det snabbt ersattas med ett nytt aggregat, medan det gamin behalles for ersittande av sjalva brannareskarmen 150, om ovriga delar befinna sig i gott tillstand. Pa grund av den goda passningen mellan brannareskarmsaggregatet 150 —152 kommer sadan expansion eller kontraklion att medgivas, som dr erforderlig for upptagande av varmerorelserna, under glidningsrorelse i den av ramarna 143 bildade kanalen. Harigenom forhindras buckling av skarmen 150-152, och dess livslangd forlanges. Under hela arbetet kommer brannareskarmens aggregat 150-152 att forbli plant och ph jamnt avstAnd frail reflektorskarmen 160, varigenom man sakerstaller, att en likformig temperatur uppratthalles over hela ytan, nagot som Sr viktigt for god verkningsgrad.

Uppfinningen Sr givetvis icke inskrankt till de bada ovan i detalj och ph ritningarna visa-de utforingsformerna (Way, utan olika modifikationer kunna forekomma mom uppfinningens ram. Sadana modifikationer dro uppenbara for en var fackman pa grund av bans normala fackmannamassiga kunnande.

Claims (7)

Patentansprak:

1. Foreliggande uppfinning avser en generator for infraroda stralar, vilken bestar av ett holje (10-13), vilket innehaller en brannareoppning (44), vidare medal for tillfOrande av bransle till det inre av holjet (10-13) och slutligen for fardelning mom holjet. Enligt uppfinningen är en plan brannareskarm (50) med fina maskor i fOrening med ett stodgaller (51) med grova maskor anordnad att stracka sig Over brannareoppningen och placerad p5 holjet pa shdant satt, att den kan utvidga sig och sammandraga sig utan att forlorn sin plana form.

2. Vid en generator enligt patentanspraket 1 Sr Wet (10-13) forsett med en kanal (45), som Sr vand mot brannareoppningen och anordnad att upptaga kantpartiet av brannareskarmen (50) jamte st8dgallret (51), och dessa aro av nhgot mindre dimension. i fraga om bredd och langd an det av kanalen (45) begransade utrymmet. Brannareskarmen (50) Sr fOr Ovrigt anordnad att passa in i kanalens bredd, sS att utvidgning och sammandragning m8jliggores under bibehallande av skarmens plana form.

3. Vid en generator enligt patentanspraket 1 eller 2 Sr en plan reflektorskarm (60) anordnad i holjet (10-13) utanfor brannareskarmen (50) och parallellt med denna.

4. Vid en generator enligt nagot av foregaende patentansprak Sr en blandningskammare anordnad under nyttjande av ett ventufir& (21) fiir astadkommande av blandningen. Blandningskammaren Sr forbunden med ett tillopp (27) fOr bransle och Sr anordnad att overfora detta bransle till brannareskarmen (50). Venturiroret (21) Sr omgivet av ett i huvudsak halt fritt lufttillopp runt bransletilloppet (27) fiir paverkan av venturieffekten frau branslet. 5. Vid en generator enligt nagot av foregaende patentansprak Sr en finmaskig omkastareskarm (40) av i huvudsak samma maskvidd som brannareskarmen (50) anordnad p

5. insidan om brannareskarmen (50), i andamal att astadkomma sakerhet mot bakslag av lagan, och bade brannareskarmen (50) och omkastareskarmen (40) hava sh. liten oppen andel av den totala ytan, att vasentligt baktryck icke uppkommer pa insidan av brannareskarmen (50).

6. Vid en generator enligt nagot av fOregaende patentansprak Sr Wet (10-13) for-sett med en ram (43), vars delar aro fast forbundna med varandra, och vilken uppbar brannareskarmen (50) och reflektorskarmen (60), vilka tillhopa dro uttagbara sasom en enhet fran ramen i generatorn. Anforda publikationer: Patentskrifter fran Schweiz 331 682; Storbritannien 494 08

7.