SE1451334A1 - Förfarande och anordning för utmatning av granulärt material - Google Patents

Abstract

Detta dokument avser ett förfarande och en anordning för matning av granulärt material i ett lantbruksredskap samt ett lantbruksredskap med sådan anordning. Förfarandet omfattar att åstadkomma en upptagningszon. (102), vars utbredning sett i ett horisontalplan definieras av ett tak (1022, 1026) ovanför upptagningszonen, att åstadkomma från taket sig nedåt sträckande sidoväggar (1023, 1027), så att ett nedåt och mot utloppet (102b) öppet utrymme (S) bildas mellan taket (1022, 1026) och sidoväggarna (1023, 1027) , att åstadkomma ett luftflöde (F) genom upptagningszonen (102) i riktning mot ett utlopp (102b) från upptagningszonen, att mata materialet (M) med hjälp av gravitation till upptagningszonen (102), så att materialet rasar i en riktning tvärs luftflödet (F) in i upptagningszonen (102) och därmed avgränsar utrymmet (S) nedåt, att åstadkomma en mellan minst två lägen ställbar del (1022, 1025), och att med hjälp av den ställbara delen (1022, 1025) reglera en strömningshastighet hos luftflödet (F) i ett utrymme mellan materialet (M) och taket (1022, 1026).Publiceringsbild: fig 1

Description

FÖRFARANDE ocH ANonoNiNe FÖR urwiArNiNe Av eRANuLÄRTiviArEniAt Tekniskt område Detta dokument avser ett förfarande och en anordning för matning avgranulärt material med hjälp av ett luftflöde samt ett lantbruksredskapomfattande en sädan anordning. Förfarandet och anordningen är tillämpligavid matning av materialet frän en huvudbehällare till en eller flerautmatningsenheter, vilka är försedda med en respektive buffert eller annanflödesutjämnande anordning.

Specifika tillämpningar omfattar s k ”nursing-system” för fördelning avgranulärt material i ett lantbruksredskap, säsom en sämaskin, en precisions-sàmaskin, en gödningsspridare eller en bekämpningsmedelspridare, och isynnerhet till sàdana med luftövertrycksassisterad matning av det granuläramaterialet.

BakgrundDet är känt att ästadkomma sämaskiner, i vilka en central utsädes- behällare är anordnad att mata utsäde till ett flertal radenheter, vilka var ochen omfattar en doseringsanordning för styrning av utmatad mängd utsäde föràstadkommande av ett förutbestämt inbördes avstànd mellan i respektive radingäende plantor.

WO2013180619A1 visar ett system, i vilket granulärt material matasfràn en central behàllare till ett flertal radenheter, vilka var och en har enbuffert samt en doseringsanordning.

US6609468B1 visar ett system i vilket material matas fràn en centralbehàllare till ett flertal radenheter med hjälp av ett luftflöde, och där flödet avluft och material reduceras eller stryps när tillräcklig nivà av material uppnàttsi radenhetens buffert.

Det finns behov av en förbättrad matningsanordning för matning avgranulärt material fràn en huvudbehällare till en utmatningsenhet. Generellt finns behov av en sädan matningsanordning som är driftsäker och enkel att använda. Specifikt finns behov av en matningsanordning som är enkel attställa om mellan matning av olika typer av granulärt material.

SammanfattningEtt ändamål är således att åstadkomma ett förbättrat matnings- förfarande och en förbättrad matningsanordning. Specifika ändamål omfattaratt åstadkomma ett matningsförfarande och en matningsanordning, vilkauppfyller ovanstående behov.

Uppfinningen definieras av bifogade självständiga patentkrav.Utföringsformer framgår av de osjälvständiga patentkraven, av den följandebeskrivningen och av ritningarna.

Enligt en första aspekt åstadkoms ett förfarande för matning avgranulärt material i ett lantbruksredskap. Förfarandet omfattar attåstadkomma en upptagningszon, vars utbredning sett i ett horisontalplandefinieras av ett tak ovanför upptagningszonen, att åstadkomma från taket signedåt sträokande sidoväggar, så att ett nedåt och mot utloppet (1 O2b) öppetutrymme (S) bildas mellan taket och sidoväggarna, att åstadkomma ettluftflöde genom upptagningszonen i riktning mot ett utlopp frånupptagningszonen, att mata materialet med hjälp av gravitation tillupptagningszonen, så att materialet rasar i en riktning tvärs luftflödet in iupptagningszonen och därmed avgränsar utrymmet (S) nedåt, attåstadkomma en mellan minst två lägen ställbar del, och att med hjälp av denställbara delen reglera en strömningshastighet hos luftflödet i utrymmet. l\/led ””upptagningszon”” avses ett område i vilket det granuläramaterialet möter och tas upp av ett luftflöde.

Sidoväggarna och taket kan utgöra separata delar. Exempelvis kantaket vara nedåt konkavt, så att nedre kantpartier hos taket bildarsidoväggarna.

Genom den rasvinkel som uppstår när materialet rasar in iupptagningszonen, kommer det av taket, sidoväggarna och materialetdefinierade utrymmet att bli något större än det utrymme som skulledefinieras av enbart taket och sidoväggarna.

Genom att utnyttja en ställbar del för att reglera en strömningshastighetästadkoms ett enkelt sätt att reglera införsel och transport av granulärtmaterial i ett luftflöde. Därmed kan strömningshastigheten sänkas förlättupptaget material, säsom raps och sorghum, samt ökas för mersvärupptaget material, säsom majs och sojabönor.

Det inses att när granulärt material matats till upptagningszonen,kommer upptagningszonens strömningsarea att reduceras, varvidströmningshastigheten i praktiken regleras i ett utrymme mellan materialetiupptagningszonen och taket.

Den ställbara delen kan vara exempelvis vridbar eller förskjutbarrelativt upptagningszonen.

Sidoväggarna, som sträcker sig nedät frän taket, bestämmer en högstanivä för materialet i upptagningszonen. Eftersom material fortsätter att rasa ini upptagningszonen kommer en materialnivä i upptagningszonen att hällaskonstant.

Genom att materialet flödar eller rasar med hjälp av gravitationen in iupptagningszonen, kommer en underkant hos sidoväggen att bilda enöverkant hos ett materialinlopp till upptagningszonen, varvid materialetshögsta nivä i upptagningszonen bestäms av sidoväggens underkants lägeoch i praktiken av den rasvinkel som bildas innanför underkanten, sett frànupptagningszonen.

Förfarande kan vidare omfatta att med hjälp av den ställbara delenreglera en strömningsarea för luftflödet i utrymmet mellan taket, sidoväggarnaoch materialet.

Förfarandet kan vidare omfatta att med hjälp av den ställbara delenstyra en strömningsarea för ett förbikopplingsflöde, sä att en del av detta ledsförbi utrymmet mellan taket, sidoväggarna och materialet. Sidoväggarna ochtaket kan här utgöra en integrerad del.

Genom att förbikoppla en del av flödet förbi utrymmet, kanströmningshastigheten i utrymmet sänkas. Genom att istället stängaförbikopplingskanalen, kan strömningshastigheten i utrymmet ökas.Förbikopplingen har dessutom fördelen att ett luftflöde med hög hastighet àstadkoms vid utloppet, vilket kan bidra till att ge ytterligare drivkraft till avluftflödet upptaget material _ Alternativt, eller som komplement, kan förfarandet omfatta att medhjälp av den ställbara delen styra ett höjdläge hos sidoväggarna. Genom attsänka sidoväggarna mot botten, kommer materialnivàn i upptagningszonenatt sjunka och därmed strömningsarean att öka, vilket sänkerströmningshastigheten i utrymmet mellan taket, sidoväggarna och materialet.

Förfarandet kan även omfatta att bredvid upptagningszonenàstadkomma en matningszon, varvid materialet matas med hjälp avgravitationen till matningszonen och tilläts flöda eller rasa tillupptagningszonen i en riktning tvärs luftflödet.

Förfarandet kan även omfatta att mata materialblandat luftflöde frànutloppet till en radenhet omfattande en materialbuffert samt minst enutmatningsanordning för matning av materialet mot mark till vilken materialetskall utmatas.

Förfarandet kan vidare omfatta att mata det materialblandade luftflödettill materialbufferten tills denna är full och att bringa matningen att upphöranär en förutbestämd materialnivà uppnàs i materialbufferten. l\/latningen kan bringas att upphöra antingen genom utnyttjande av ettsystem i vilket luftflödet stryps eller reduceras av själva materialet när enförutbestämd nivà uppnàs i bufferten. Alternativt kan en ventil reglera flödetbaserat pä en signal fràn en materialniväsensor.

Enligt en andra aspekt àstadkoms en anordning för matning avgranulärt material till ett luftflöde i ett lantbruksredskap. Anordningen omfattarett tak som definierar en upptagningszons utsträckning sett i etthorisontalplan, ett med upptagningszonen associerat utlopp förmaterialblandat luftflöde, sidoväggar, anordnade pà respektive sidor avupptagningszonen, sä att taket och sidoväggarna definierar ett nedàt och motutloppet öppet utrymme, ett inlopp för material, vilket är öppet i en horisontellriktning tvärs en luftflödesriktning (F) i utrymmet, och vilket har en överkant,under vilken materialet kan rasa in i upptagningszonen, samt en mellan minsttvä lägen ställbar del, för att reglera luftflödets strömningshastighet iupptagningszonen.

Nedre partier hos sidoväggarna kan utgöra nämnda överkant. l anordningen kan den ställbara delen omfatta taket.

Taket kan vara förskjutbart mellan ett första läge, därupptagningszonen har en strömningsarea som är minst lika stor som enströmningsarea hos utloppet samt ett andra läge, där taket befinner sig i nivàmed överkanten.

Anordning kan vidare omfatta en förbikopplingskanal, vilken ansluterinkommande luftflöde direkt till luftutloppet.

Den ställbara delen kan omfatta ett spjäll, som är anordnat att regleraett luftflöde i förbikopplingskanalen.

Alternativt, eller som komplement, kan den ställbara delen omfattaminst en av sidoväggarna.

Taket kan, sett i ett tvärsnitt vinkelrätt mot luftflödet, ha ett väsentligenkonkavt tvärsnitt, sä att taket har ett lägsta parti och ett högsta parti, varviddet lägsta partiet definierar en högsta nivà av materialet och utrymmetsträcker sig àtminstone mellan den högsta nivàn och takets högsta parti.

En bottenyta hos upptagningszonen kan utgöra gemensam bottenytamed en matningszon, vilken är uppät öppen mot en materialbehàllare.

Enligt en tredje aspekt ästadkoms ett lantbruksredskap omfattande enanordning enligt vad som beskrivits ovan.

Lantbruksredskapet kan vidare innefatta minst en radenhet omfattandeen materialbuffert samt minst en utmatningsanordning för matning avmaterialet mot mark till vilken materialet skall utmatas.

Materialbufferten kan ha en materialavskiljare, för avskiljning avmaterialet fràn det luftflöde som transporterar materialet, sä att när enförutbestämd materialnivà uppnäs i materialbufferten, blockerasmaterialavskiljaren sä att det materialblandade luftflödet till radenhetenupphör eller reduceras.

Kort beskrivning av ritninqarnaFig 1 är en schematisk perspektivvy över en anordning för utmatningav granulärt material.

Fig 2 är en schematisk perspektivvy över en anordning för utmatningav granulärt material sedd ur ett annat perspektiv än i Fig 1.

Fig 3 visar ett tvärsnitt av en anordning för utmatning av granulärtmaterial.

Fig 4a-4d visar olika tvärsnitt av en utföringsform för en anordning förutmatning av granulärt material.

Fig 5a-5d visar tvärsnitt av ytterligare en utföringsform för en anordningför utmatning av granulärt material.

Detalierad beskrivningFig 1 visar en schematisk tvärsnittsvy av ett system 10 för matning av granulärt material. En central behällare 101 är ansluten till enfördelningsanordning 100 som har en upptagningszon 102 och ettmaterialinlopp 103. Upptagningszonen 102 har en lufttillflödeszon 102a somär öppen mot en för minst tvà upptagningszoner gemensam matningskanal104 för luftflöde (F) samt ett utlopp 102b för materialblandat luftflöde.

Fràn utloppet 102b gär en kanal 106 till en radenhet 107 omfattandeett buffertutrymme 1071, en singuleringsanordning 1072 som är anordnad attmotta material fràn buffertutrymmet 1071 och mata detta i förutbestämd takttill en säbill 1073, med vilken materialet förs ner i jorden 0.

Radenheten 107 kan exempelvis vara av sàdan typ som visas iWO2013180619A1.

Granulärt material fylls exempelvis pä i behällaren 101 genom matningfrän ett magasin eller fràn säckar. Pàfyllnad av granulärt material kan ävengöras under gäng.

Ett luftflöde F ästadkoms pà konventionellt sätt med hjälp av en fläkt,som kan vara hydrauliskt eller elektriskt driven. l\/laterial som befinner sig i behällaren 101 rasar huvudsakligen underinverkan av gravitationen via materialinloppet 103 till upptagningszonen 102.Luftflödet F matas frän matningskanalen 104 via lufttillflödeszonen 102a tillupptagningszonen 102, där materialet tas upp i luftflödet F samt förs av dettai form av ett materialblandat luftflöde F+l\/I via utloppet 102b och kanalen 106till radenheten 107.

Fig 2 visar en perspektivvy av fördelningsanordningen 100 i fig 1, seddsnett uppifrån. Luftflödet in i matningskanalen 104 ästadkoms genom enöppning 104a, medan matningskanalen 104 är stängd pà andra sidan genomen avgränsande vägg 104b. Eftersom luftflödet inte kan fortsätta imatningskanalen 104 gär flödet F genom upptagningsomrädet 102 och utgenom ett antal utlopp 105. l fig 2 syns materialinloppet 103, vilket är öppet uppät mot behållaren101 (fig 1) samt tolv utlopp 105, vilka är associerade med en respektiveupptagningszon.

Fig 3 visar en perspektivvy i genomskärning av fördelningsanordningen100 i fig 2. I fig 3 syns materialinloppet 103, upptagningszonen 102,luftmatningskanalen 104 och utloppet 105.

Fig 4a-4d visar snittvyer av en utföringsform av en anordning förutmatning av granulärt material, där fig 4a visar anordningen sedd fràn sidan,fig 4b visar anordningen sedd ovanifrän (snitt B-B i fig 4a) och fig 4c och 4dvisar anordningen sedd fràn upptagningszonens 102 lufttillflödeszon (snitt C-C i Fig 4a). I fig 4b visas tvä anordningar anordnade sida vid sida i ettgemensamt matningsutrymme 103. l\/latningsanordningen i fig 4a-4d omfattar en upptagningszon 102 somhar en bottenyta 1021, ett tak 1022 och ett par sidoväggar 1023.Upptagningszonen sträcker sig i en längdriktning, väsentligen rakt mellanlufttillflödeszonen 102a och luftutloppet 102b och därmed parallellt medluftflödet.

Upptagningszonen har ett materialinlopp 102c, vilket är öppet i enhorisontell riktning, tvärs längdriktningen. l\/laterialinloppet kan sträcka sigmellan bottenytan och sidoväggens 1023 nedre parti 1023”.

Taket 1022 sträcker sig längs hela upptagningszonen och är ställbart ihöjdled. Taket kan ha en uppät vänd takyta 10221 som, sett i tvärsnitt tvärslängdriktningen, är uppät konvex, sä att material som hamnar pà takytanglider av denna ät sidan mot matningszonerna 109. Företrädesvis har taketett tvärsnitt med uppät riktad takàs, pà vilken inget material kan ansamlas.

Taket kan vidare ha en nedàt vänd yta 10222, som sett i tvärsnitt tvärslängdriktningen, är plan eller nedàt konkav eller nedàt konvex.

Sidoväggarna 1023 sträcker sig uppifràn och nedät mot bottenytan1021, men slutar pä avständ frän bottenytan, sä att material som matas fränmaterialinloppet 103 till matningszonerna 109 kan flöda frän sidan in motupptagningszonen 102 (se pilarna l\/I i fig 4c, 4d).

Därmed bildas ett utrymme S (fig 4c) ovanför materialet, mellansidoväggarna 1023 och under taket 1022, genom vilket utrymme luftflödetpasserar.

Genom att taket är rörligt i vertikalled, kan strömningsarean hosutrymmet S ändras, sàsom visas i fig 4c och 4d. Taket utgör alltsà enreglerbar del.

När taket är i sitt övre läge (fig 4c) kommer strömningshastigheten attanta sitt lägsta värde, givet ett visst flöde och tryck frän en luftkälla.

När taket är i sitt nedre läge (fig 4d) kommer strömningshastigheten attvara högre än i fig 4c, vilket ger kapacitet att dra med större eller tyngregranuler.

Taket 1022 kan vara kontinuerligt ställbart, eller ställbart i ett flertalsteg. Exempelvis kan taket vara ställbart mellan ett övre läge, i vilketupptagningszonens strömningsarea (utrymmet S) är minst lika stor somutloppets 102b strömningsarea, och ett nedre läge, i vilket upptagnings-zonens strömningsarea definieras av det utrymme S som uppstär till följd avden rasvinkel som bildas genom att materialet rasar fràn sidan och in motcentrum av upptagningszonen 102 och takets 1022 undre yta 10222. l takets nedre läge kan dess i sidled yttersta kanter säledes vara i nivämed nedre kanter hos sidoväggarna 1023, eller till och med nägot lägre.

Bottenytan 102 kan vara väsentligen plan, sett bäde i riktning parallelltmed luftflödet F och vinkelrätt mot detta.

Uppströms frän lufttillflödeszonen 102a kan bottenytan lutai riktningmot lufttillflödeszonen 102a, sä att material som faller ner i materialinloppet103 inte kan bli liggande i matningskanalen 104, även om övertryck skulleuppstä vid utloppet 102b.

I fig 4b visas tvä upptagningszoner 102 och tre matningszoner 109.Matningzonerna 109 ätskiljs alltsà av upptagningszonerna 102.Upptagningszonerna 102 hos de bäda anordningarna kan vara öppet anslutna till matningszonerna, det vill säga de kan tillsammans bilda ettgemensamt upptagningsomräde utan nägra avskiljande väggar mellanupptagningszonerna och matningszonerna. Även om inga avskiljande väggar finns mellan upptagningszonerna102 kan bottenytan, som utgör bottenyta 106 för ett antal intilliggandeanordningar, utformas pä ett sätt som gör att granulärt material effektivt försmot respektive upptagningszon 102.

Exempelvis kan matningszonerna 109 ha ett förhöjt parti mitt emellantvä intilliggande upptagningszoner, varvid botten sluttar frän det förhöjdapartiet mot respektive upptagningszon 102. Även om det i fig 4b endast visas tvä anordningar kan ett system förutmatning av granulärt material i ett lantbruksredskap bestà av tvä eller flerasädana intilliggande anordningar beroende pä hur mänga utlopp till slangareller rör som behövs.

För att kunna reglera ett flertal reglerbara delar kan ett och sammareglage vara kopplat till samtliga inkluderade reglerbara delar, vilket ger ensynkroniserad reglering. Reglaget kan vara utformat för manuellverksamgöring eller anslutet till en aktuator.

En användare kan exempelvis göra önskade inställningar genomanvändning av manöverdon, säsom en spak, ratt eller liknande, pälantbruksredskapet, eller genom manövrering via en kontrollpanel i ettdragfordon. l fig 5a-5d visas ett annat utförande, vilket till stora delaröverensstämmer med det som visas i fig 4a-4d. l fig 5a-5d förekommer emellertid inget rörligt tak. l stället är en förbi-kopplingskanal 1024 anordnad parallellt med och avskiljt frän upptagnings-zonen 102, sä att en del av luftflödet F kan strömma förbi upptagningszonen iform av ett förbikopplingsflöde Ff, utan att komma i kontakt med materialet.

Vidare utgörs, i fig 5a-5d, den reglerbara delen av ett spjäll 1025, vilketställbart reglerar flödet Ff i förbikopplingskanalen 1024. Upptagningszonensmaterialinlopp 102c, är öppet i en horisontell riktning, tvärs längdriktningen.l\/laterialinloppet kan sträcka sig mellan bottenytan 106 och ett kantparti 1027 hos den vägg 1027 hos förbikopplingskanalen som bildar tak tillupptagningszonen 102.

Förbikopplingskanalen kan ha en undre vägg, som sett i tvärsnitt tvärslängdriktningen, är nedàt konkav, sä att ett utrymme S kan bildas under denundre väggen 1026, varvid utrymmet uppät begränsas av undersidan av denundre väggen och nedàt av det granulära materialet och dess fallvinkel inätmot upptagningszonen 102 frän den undre väggens nedre parti 1027.

Vid förekomst av förbikopplingskanal, kan tak och sidoväggar varaintegrerade med varandra, exempelvis utformade i ett stycke.

Förbikopplingskanalen kan ha en övre vägg, som, sett i tvärsnitt tvärslängdriktningen, är uppät konvex, sä att material som hamnar pä dessovansida glider av denna ät sidan mot matningszonerna 109. Företrädesvishar ovansidan ett tvärsnitt med uppät riktad takäs, pä vilken inget materialkan ansamlas.

Precis som det i fig 4a-4d visade taket 1022 kan spjället 1025 varaförskjutbart för att kunna reglera förhällandet mellan förbikopplad luft och luftsom passerar genom upptagningszonen 102.

För att kunna reglera ett flertal spjäll 1025 kan ett och samma reglagevara kopplat till samtliga inkluderade spjäll, vilket ger en synkroniseradreglering. Reglaget kan vara utformat för manuell verksamgöring elleranslutet till en aktuator. l den centrala behällaren 101 kan en omrörare 1011 vara anordnad.Omröraren kan vara en mekanisk omrörare med exempelvis vingar ellerpaddlar som roterar för att förhindra uppkomst av materialbryggor ibehällaren. Alternativt eller som komplement, kan en omrörare ästadkommaen luftström i behällaren.

Enligt ett ytterligare utförande kan sidoväggarna 1023 vara förskjutbarai höjdled, sä att utrymmets S volym kan regleras genom att materialnivàn iupptagningszonen ändras.

Det är möjligt att läta taket 1022 och/eller sidoväggarna 1023 utföra enoscillerande eller skakande rörelse, exempelvis uppät-nedàt och/eller i sidled,för att minska risken för att materialbryggor skall uppstä. 11 Det inses att förbikopplingskanalen kan ha godtyckligt tvärsnitt,exempelvis halvcirkulärt, rektangulärt eller liknande, och, om takets undersidahar för liten krökning för att bilda ett utrymmet S, kombineras med flänsar sombildar sidoväggar.

Claims (19)

1. Förfarande för matning av granulärt material i ettlantbruksredskap, omfattande: att àstadkomma en upptagningszon (102), vars utbredning sett i etthorisontalplan definieras av ett tak (1022, 1026) ovanför upptagningszonen, att àstadkomma ett luftflöde (F) genom upptagningszonen (102) iriktning mot ett utlopp (102b) fràn upptagningszonen, att àstadkomma fràn taket sig nedàt sträckande sidoväggar (1023,1027), sä att ett nedàt och mot utloppet (102b) öppet utrymme (S) bildasmellan taket (1022, 1026) och sidoväggarna (1023, 1027), att mata materialet (l\/l) med hjälp av gravitation till upptagningszonen(102), sä att materialet rasar i en riktning tvärs luftflödet (F) in iupptagningszonen (102) och därmed avgränsar utrymmet (S) nedàt, att àstadkomma en mellan minst tvä lägen ställbar del (1022, 1025),och att med hjälp av den ställbara delen (1022, 1025) reglera enströmningshastighet hos luftflödet (F) i utrymmet mellan taket, sidoväggarnaoch materialet.

2. Förfarande enligt krav 1, vidare omfattande att med hjälp av denställbara delen reglera en strömningsarea för luftflödet i utrymmet.

3. Förfarande enligt krav 1, vidare omfattande att med hjälp av denställbara delen (1022, 1025) styra en strömningsarea för ettförbikopplingsflöde (Ff), sä att en del av detta leds förbi utrymmet.

4. Förfarande enligt krav 1, vidare omfattande att med hjälp av denställbara delen (1022, 1025) styra ett höjdläge hos sidoväggarna.

5. Förfarande enligt nägot av föregàende krav, vidare omfattandeatt bredvid upptagningszonen (102) àstadkomma en matningszon (109), 13 varvid materialet matas med hjälp av gravitationen till matningszonen (109)och tilläts flöda till upptagningszonen (102) i en riktning tvärs luftflödet (F).

6. Förfarande enligt nàgot av föregàende krav, vidare omfattandeatt mata materialblandat luftflöde (F+M) fràn utloppet till en radenhet (107)omfattande en materialbuffert (1071) samt minst en utmatningsanordning(1072, 1073) för matning av materialet mot mark till vilken materialet skallutmatas.

7. Förfarande enligt krav 6, vidare omfattande att mata detmaterialblandade luftflödet (F+M) till materialbufferten (1071) tills denna är fulloch att bringa matningen att upphöra när en förutbestämd materialnivàuppnäs i materialbufferten (1071).

8. Anordning (100) för matning av granulärt material till ett luftflödei ett lantbruksredskap, omfattande: ett tak (1022, 1026) som definierar en upptagningszons (102)utsträckning sett i ett horisontalplan, ett med upptagningszonen (102) associerat utlopp (102b) förmaterialblandat luftflöde (F+l\/l), sidoväggar (1023), anordnade pä respektive sidor avupptagningszonen (102), sä att taket och sidoväggarna definierar ett nedàtoch mot utloppet (102b) öppet utrymme (S), ett inlopp (102c) för material, vilket är öppet i en horisontell riktningtvärs en luftflödesriktning (F) i utrymmet, och vilket har en överkant (1023”,1027), under vilken materialet kan rasa in i upptagningszonen (102), samt en mellan minst tvä lägen ställbar del (1022, 1025), för att regleraluftflödets (F) strömningshastighet i utrymmet (S) mellan taket, sidoväggarnaoch materialet.

9. Anordning enligt krav 8, vidare innefattande, varvid nedre partierhos sidoväggarna (1023) utgör nämnda överkant (1023”). 14

10. Anordning enligt krav 8 eller 9, varvid den ställbara delenomfattar taket (1022).

11. Anordning enligt krav 10, varvid taket (1022) är förskjutbartmellan ett första läge, där upptagningszonen (102) har en strömningsareasom är minst lika stor som en strömningsarea hos utloppet (102b) samt ettandra läge, där taket befinner sig i nivà med överkanten (1023”).

12. Anordning enligt nägot av krav 8-11, vidare omfattande enförbikopplingskanal (1024), vilken ansluter inkommande luftflöde direkt tillluftutloppet (102b).

13. Anordning enligt krav 12, varvid den ställbara delen omfattar ettspjäll (1025), som är anordnat att reglera ett luftflöde (Ff) i förbikopplings-kanalen (1024).

14. Anordning enligt nägot av krav 8-13, varvid den ställbara delenomfattar minst en av sidoväggarna.

15. Anordning enligt nägot av krav 8-14, varvid taket (1022, 1026),sett i ett tvärsnitt vinkelrätt mot luftflödet (F), har ett väsentligen konkavttvärsnitt, sä att taket har ett lägsta parti och ett högsta parti, varvid det lägstapartiet definierar en högsta nivà av materialet och utrymmet sträcker sigätminstone mellan den högsta nivàn och takets högsta parti.

16. Anordning enligt nägot av krav 8-15, varvid en bottenyta (106)hos upptagningszonen (102) utgör gemensam bottenyta med en matningszon(109), vilken är uppät öppen mot en materialbehàllare (101).

17. Lantbruksredskap omfattande en anordning enligt nägot av krav8-16.

18. Lantbruksredskap enligt krav 17, vidare innefattande minst enradenhet (107) omfattande en materialbuffert (1071) samt minst enutmatningsanordning (1072, 1073) för matning av materialet mot mark (0) tillvilken materialet skall utmatas.

19. Lantbruksredskap enligt krav 18, varvid materialbufferten har enmaterialavskiljare, för avskiljning av materialet fràn det luftflöde somtransporterar materialet, sà att när en förutbestämd materialnivà uppnàs imaterialbufferten, blockeras materialavskiljaren sà att det materialblandadeluftflödet till radenheten upphör eller reduceras.