SE1450478A1 - Förfarande och system för styrning av ett kylsystem - Google Patents

Abstract

Sammandrag Ett forfarande och ett system for styrning av det ett kylsystem i ett fordon presenteras. Styrsystemet innefattar en hastighetsprediktionsenhet, vilken är anordnad att utfora en prediktering av atminstone en framtida hastighetsprofil Vpred for en hastighet for fordonet. Styrsystemet innefattar Oven en temperaturprediktionsenhet, vilken Or anordnad att utfora en prediktering av atminstone en framtida temperaturprofil Tpred for en temperatur for atminstone en komponent i fordonet, vilken är baserad atminstone pa en tagvikt for fordonet, pa information relaterad till ett vOgavsnitt framfor fordonet och pa den atminstone en framtida hastighetsprofilen v predStyrsystemet innefattar ocksa en kylsystemsstyrenhet, vilken Or anordnad att utfora styrningen av kylsystemet baserat pa den atminstone en framtida temperaturprofilen pred och pa en grOnsvOrdestemperatur Tcomplim fOr respektive atminstone en komponent i fordonet. Enligt foreliggande uppfinning utfors styrningen sa att ett antal fluktuationer hos en ingangstemperatur Tcmpf-, id in radiator fbr kylvOtskan kylaren reduceras och/eller sa att en storlek pa flodet Q in i kylaren reduceras da en temperaturderivata dT/dt for ingangstemperaturen Tccmpfluid in radiator Overstiger ett grOnsvOrde dT/dtlim for temperaturderivatan. Fig. 2

Description

1 FoRFARANDE OCH SYSTEM FOR STYRNING AV ETT KYLSYSTEM Tekniskt omrade Foreliggande uppfinning avser ett forfarande for styrning av ett kylsystem i ett fordon enligt ingressen till patentkrav 1.

Foreliggande uppfinning avser aven ett system anordnat for styrning av ett kylsystem i ett fordon enligt ingressen till patentkrav 32, samt ett datorprogram och en datorprogramprodukt, vilka implementerar forfarandet enligt uppfinningen.

Bakgrund Feljande bakgrundsbeskrivning utger en beskrivning av bakgrunden till foreliggande uppfinning, vilken inte maste utgora tidigare kand teknik.

Kylsystem är nodvandiga i fordon med motorer eftersom verkningsgraden i motorerna är begransad. Den begransade verkningsgraden gor att inte all varme som skapas i motorerna omvandlas till mekanisk energi. Den overskottsvarme som harigenom skapas behover ledas bort fran motorn pa ett effektivt satt. Kylsystem for fordon utnyttjar ofta kylvatska som ett primart kylmedium, dar denna vatska typiskt innefattar vatten samt frostskyddsmedel, sasom glykol, och/eller rostskyddsmedel. Figur 1 visar schematiskt en motor 200 och ett kylsystem 400 i ett fordon 500. Kylvatskan kan cirkuleras i kylsystemet, i vilket motorn 200 och en kylare 100 ingar i ett kylvatskekretslopp, varigenom everskottsvarmen transporteras bort fran motorn 200 och till kylaren 100. I kylaren 100 overfers varmen fran det primara kylmediet kylvatska till det sekundara kylmediet luft. I figur 1 illustrerar de tjocka pilarna 151, 152, 153, 154, 155, 156 ledningar i vilka kylvatskan transporteras. De tunna pilarna illustrerar anslutningar 131, 132, 133, 134 mellan kylsystemet 2 och en styrenhet 300. De ihaliga pilarna 161, 162, 163 illustrerar luftfloden, vilket beskrivs nedan.

Kylvatskan passerar alltsd genom motorn 200 och blir dar, di motorn är varm, uppvarmd av overskottsvOrmen. Den av motorn uppvarmda kylvdtskan 152 kan aven passera en eller flera ytterligare varmealstrande komponenter 210, sisom en retarderbroms, en avgasitercirkulationsanordning, en turbo, en dubbelturbo, en vaxellada, en kompressor for ett bromssystem, en anordning innefattande avgaser frin motorn 200, en efterbehandlingsanordning for avgaser, ett luftkonditioneringssystem, eller nAgon annan varmealstrande komponent. I figur 1 visas alla dessa mojliga ytterligare varmealstrande komponenter som en komponent 210 i serie med motorn 200 langs kylvatskeledningen. Dock kan komponenten 2 vara anordnad som ett antal olika komponenter, vilka Oven kan vara serie- och/eller parallellkopplade till motorn 200 i kylvatskekretsloppet.

Kylvatskan varms upp ytterligare av de en eller flera ytterligare varmealstrande komponenterna 210 innan den transporteras vidare 153 till en termostat 120. Termostaten 120 styr flodet Q av kylvdtska genom kylare/radiator 100. Termostaten 120 kan styras 132 av en styrenhet 300. Termostaten styr, nar detta är lampligt, varm kylvdtska 154 till kylaren 100, och, nar detta Or lampligt, kylvatska forbi 155 kylaren 100 och tillfor den till en kylvdtskeledning 156 ut Iran kylaren. Kylvatskan strommar genom kylaren 100 tack vare dess cirkulation i kylvdtskekretsen, vilken kan skapas medelst en cirkulationspump 110. Kylaren 100 Or en varmevaxlare, i vilken omgivningsluften, ofta genom att fartvinden 161, 162 trycks igenom kylaren 100, kyler ner varm kylvatska 154 di den passerar genom kylaren 100. Harigenom sanks temperaturen pa kylvatskan innan den lamnar kylaren 156 3 och fortsOtter 151 via en cirkulationspump 110 till motorn 200 for att kyla motorn och/eller ytterligare komponenter 210, varvid kylvdtskan samtidigt blir varmare igen och pAbarjar nOsta cirkulation.

Kylsystemet innefattar alltsd ofta en cirkulationspump 110, vilken driver p1 kylvOtskans cirkulation i kylsystemet. Pumpen 110 kan styras 131 av en styrenhet 300, exempelvis baserat pO ett aktuellt motorvarvtal, eller pd andra lOmpliga parametrar. KylvOtskan pumpas 151 vidare till motorn 200. Kylsystemet 400 innefattar ofta Oven en flOkt 130, vilken kan drivas av en flaktmotor (ej visad), eller av motorn 200, ibland via cirkulationspumpen 110. FlOkten 130 Or i figur 1 schematiskt inritad framfor kylaren 100, det vill saga uppstrOms kylaren sett i luftstrommens flodesriktning. Dock kan flOkten 1 ocks6 vara placerad bakom kylaren 100, det vill saga nedstroms kylaren 100. FlOkten 130 skapar en luftstrom 163, vilken hjalper till att trycka/suga luften genom kylaren 100, for att Oka verkningsgraden for kylaren 100. FlOkten kan styras 133 av styrenheten 300. Kylsystemet 400 kan Oven innefatta ett eller flera kylarjalusier 140, vilka kan oppnas helt eller delvis far att styra flodet av omgivningsluft/fartvind 162 som nOr kylaren 100. De ett eller flera kylarjalusierna 140 kan styras 134 av styrenheten 300. AlltsA kan verkningsgraden far kylaren 100, forutom styrningen medelst cirkulationspumpen 110, Oven styras genom Oppning eller stangning av ett eller flera kylarjalusier 140 och/eller genom utnyttjande av flOkten 130.

Det Or 'cant, exempelvis genom US2007/0261648, att styra ett kylsystem, baserat pa positioneringsinformation och pa en prediktion av kommande kylbehov, med avsikt att minska brOnsleforbrukningen i ett fordon vilket innefattar kylsystemet. 4 Kortfattad beskrivning av uppfinningen Tidigare kanda losningar har ett problem i att de inte tar hansyn till hur denna styrning paverkar sjalva kylaren och/eller sjalva kylsystemet.

Kylaren 100 innefattar ett antal kanaler och/eller ror vilka, vid varm motor 200, varms upp av det interna/primara flOdet, det vill saga kylvdtskan, och kyls av det externa/sekundara flodet, det vill saga den omgivande luften. Kanalernas/rorens temperatur bestams av dessa tva fladen i samverkan. Eftersom varken det interna eller det externa flodet är helt jamnt fordelat over kylaren 100 blir kanalernas/rorens temperaturer inbordes olika.

Materialet i kanalerna/roren, vilket exempelvis kan utgOras av koppar eller aluminium, paverkas av temperaturen pa sa satt att de kanalernas/rorens langder utvidgas inbordes olika med okande temperaturer. Detta inducerar spanningar i materialet, vilket leder till pafrestningar for kylaren 100. Detta ger alltsa en termisk belastning for kylsystemet, och speciellt for kylaren 100, vilken fOrkortar dess livslangd. Typiskt ger de storsta forandringarna i temperatur, alltsa cid' en kall kylare blir varm och/eller en helt stangd termostat 120 oppnar, ocksa de storsta forandringarna i spanning. Kylaren 100 klarar endast av ett begransat antal stora forandringar i temperatur och/eller flode innan dess funktion forsamras.

Det är darfor ett syfte med fOreliggande uppfinning att minska den termiska belastningen for kylsystemet och darmed erhalla en Okad hallfasthet for de komponenter som ingar i kylsystemet.

Detta syfte uppnas genom det ovan namnda ferfarandet enligt den kannetecknande delen av patentkrav 1. Syftet uppnas aven genom ovan namnda system enligt kannetecknande delen av patentkrav 32 samt av ovan namnda datorprogram och datorprogramprodukt.

Det har vid forsok visat sig vara framst antalet forandringar av materialspanningarnas storlek, frekvens och riktning som orsakar de skadliga pafrestningarna for kylaren 100. Dessa forandringar av spanningarna orsakas alltsa genom forandringar has det inre flodet, det viii saga kylvdtskan, och has det yttre flodet, det viii saga omgivningsluften, samt av temperaturforandringarnas amplitud och frekvens.

Det inre flodets storlek bestams av termostaten 120 och av varvtal for vattenpumpen 110. Det inre flodets temperatur bestams av varmeflodena i kylsystemet, till exempel motorbelastning samt utnyttjande av avgasbroms och retarderbroms. Det yttre flodet bestams av varvtal for flakt 130, fartvind 161 och/eller kylarjalusiets 140 oppningsgrad/stallning.

Genom utnyttjande av foreliggande uppfinning styrs de inre och/eller yttre fladena far att minska slitaget pa kylaren 100 och/eller ovriga komponenter i kylsystemet 400. Har regleras alltsa de reglerbara aktuatorerna i kylsystemet 400 for att minska den degraderande paverkan pa kylsystemet 400. Exempelvis kan di termostaten 120, vattenpumpen 110, flakten 130 och/eller kylarjalusiet 140 regleras sa att storlek, frekvens och/eller riktning has forandringar av materialspanningarna minskas. Harigenom okas livslangden for kylaren 100 och/eller kylsystemets komponenter.

Genom utnyttjande av foreliggande uppfinning minskas alltsa antalet forandringar has kylvatskeflodet och kylvatsketemperaturen. Antalet forandringar av kylvatskeflodet styrs aktivt med termostaten 120. Detta kan astadkommas genom 6 en analys av atminstone en framtida temperaturprofil T pred for en temperatur for en eller flera komponenter samt av en gransvardestemperatur Tcomplim far dessa en eller flera komponenter i kylsystemet. Genom denna analys kan de storsta farandringarna i temperatur, exempelvis cla en stangd termostat 120 oppnar och en kall kylare 100 blir varm, reduceras och/eller undvikas.

I detta dokument kan termostaten 120 vara stangd, det viii saga att termostaten har en oppningsgrad/termostatposition motsvarande att flodet genom termostaten 120 till kylaren 100 Or lika med nail; Q=0, eller kan vara oppen, det vill saga att flodet Q genom termostaten 120 till kylaren 100 Or storre an nail; Q>0. Nar termostaten 120 är oppen kan flodet Q alltsa vara allt fran mycket litet, cid termostaten 120 nastan Or stangd, till start, da termostaten 120 Or helt appen.

Forandringar has kylvatskeflodet mellan tva oppna lagen for termostaten, exempelvis fran 100 1/min till 150 1/min, ger en avsevart mindre forandring i kylartemperatur, och ger darfor Oven en avsevart lagre termisk belastning for kylaren och/eller kylsystemet, an forandringar mellan ett helt stangt och ett oppet lage for termostaten 120. Darfor utnyttjas huvudsakligen sadana forandringar mellan tva Oppna termostatlagen for kylvdtskeflodet vid styrning av kylsystemet enligt uppfinningen. Har kan noteras att en relativt liten forandring has kylvdtskeflodet fran ett stangt lage, exempelvis en forandring fran 0 1/min till 20 1/min, ger en storre forandring av kylartemperaturen On en relativt star forandring mellan tva oppna lagen, exempelvis den ovan namnda forandringen fran 100 1/min till 150 1/min. Detta beror pa att kylaren 100 blir nedkyld till temperaturen for den omgivande luften nar termostaten 120 Or stangd, dar omgivningsluftens temperatur ofta Or avsevart lagre an kylvatsketemperaturen. 7 Alltsa utformas styrningen av kylsystemet 400, det viii saga logiken for kylsystemet, baserat pi en prediktion av kylsystemets framtida belastning, varigenom antalet stora forandringar i termostatposition/oppningsgrad minimeras.

Sarskilt minimeras enligt foreliggande uppfinning antalet forindringar fran stangd till nagon oppen position for termostaten 120. I detta dokument innefattar begreppen Oppen position/termostat sasom namns ovan en atminstone delvis Oppen position/termostat, det vill saga vasentligen alla oppningsgrader fran en position/termostat med mycket liten Oppning till en helt Oppen position/termostat.

Styrningen av kylsystemet 400 utformas enligt en utforingsform Oven baserat pi en prediktion av komponenter vilka kan ge hog effekt i energiutbyte med kylkretsen, sasom prediktion av retarderanvandning, av kraftigt motorpadrag och/eller av avgasbromsning, sa att termostaten 120 oppnar kontrollerat innan kylvatsketemperaturen hinner stiga exempelvis vid energiutbyte med retarderoljekylaren. Darigenom minskas storleken pi forandringen och den termiska belastningen pi kylvatskekylaren di kylvOtsketermostaten gar Iran stingt till oppet eller halvoppet lige.

For att erhalla en minskad derivata pa kylvdtsketemperaturen Tconprad atorkylaren 100 di termostaten 120 Oppnas kan enligt en utforingsform Oven kylarjalusit 140 styras sa luftflodet genom kylaren minimeras di termostaten oppnas.

Styrningen av kylsystemet kan enligt en utforingsform utformas sa att kylflakten inte tillats starta om inte termostaten natt helt Oppet lOge, varigenom en inverkan av den externa olikformigheten i kylaren 100 minimeras. Detta beror pi att endast vissa kylkanaler/tuber och/eller vissa delar av kylkanalerna/tuberna i kylaren kommer att hinna varmas upp om 8 flakten 130 är aktiverad under tiden termostaten 120 hailer pA att oppna, eftersom den av flakten da okade luftstrommen ger en valdigt star kyleffekt.

Kortfattad figurforteckning Uppfinningen kommer att belysas narmare nedan med ledning av de bifogade ritningarna, dar lika hanvisningsbeteckningar anvands for lika delar, och van: Figur 1 schematiskt visar ett fordon innefattande ett kylsystem, Figur 2 visar ett flodesschema for uppfinningen, Figur 3 visar ett icke-begransande exempel pa utnyttjande av en utforingsform av uppfinningen, Figur 4 visar ett icke-begransande exempel pa utnyttjande av en utforingsform av uppfinningen, Figur 5 visar ett icke-begransande exempel pa utnyttjande av en utforingsform av uppfinningen, Figur 6 schematiskt visar en kylare, och Figur 7 schematiskt visar en styrenhet enligt fOreliggande uppfinning.

Beskrivning av foredragna utforingsformer Figur 2 visar ett flodesschema for forfarandet enligt foreliggande uppfinning. I ett forsta steg 201 av forfarandet utfors, exempelvis av en hastighetsprediktionsenhet 301 i styrenheten 300, en prediktering av atminstone en framtida hastighetsprofil vprAd for en hastighet for fordonet vilket innefattar styrsystemet. De en eller flera hastighetsprofilerna vprAd predikteras for ett vagavsnitt 9 framfar fordonet och kan baseras pa information relaterad till det framforliggande vagavsnittet, sasom exempelvis en vaglutning for vagavsnittet och/eller en hastighetsbegransning for vagavsnittet.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning predikteras de en eller flera framtida hastighetsprofiler VI ored fOr fordonets faktiska hastighet for vagavsnittet framfOr fordonet genom att prediktionen utgar fran fordonets nuvarande position och situation och blickar framat Over vagavsnittet, varvid prediktionen gars baserat pa en information om vagavsnittet.

Till exempel kan prediktionen utforas i fordonet med en forutbestamd frekvens, sasom exempelvis med frekvensen 1 Hz, vilket innebar att en ny prediktion är klar varje sekund, eller med frekvensen 0.1 Hz eller 10 Hz. Vagavsnittet for vilken prediktionen utfors innefattar en forutbestamd stracka framfor fordonet, dar denna exempelvis kan vara 0.5 km, 1 km eller 2km ling. Vagavsnittet kan Oven ses som en horisont framfor fordonet, for vilken prediktionen skall utforas.

Forutom den ovan namnda parametern vaglutning kan prediktionen Oven baseras pa en eller flera av en transmissionsmod, ett korsatt, en nuvarande faktisk fordonshastighet, atminstone en motoregenskap, sasom maximalt och/eller minimalt motormoment, en fordonsvikt, ett luftmotstand, ett rullmotstand, en utvaxling i vaxelladan och/eller drivlinan, samt en hjulradie.

Vaglutningen som prediktionen kan baseras pa kan erhallas pa ett antal olika satt. Vag-lutningen kan bestammas baserat pa kartdata, exempelvis fran digitala kartor innefattande topografisk information, i kombination med positioneringsinformation, sasom exempelvis GPS-information (Global Positioning System). Med hjalp av positioneringsinformationen kan fordonets forhallande till 10 kartdatan faststallas sa att vaglutningen kan extraheras ur kartdatan.

I flera idag forekommande farthillarsystem utnyttjas kartdata och positioneringsinformation vid farthallningen. Sidana system kan di tillhandahdlla kartdata och positioneringsinformation till systemet for foreliggande uppfinning, vilket gor att komplexitetstillskottet fir bestammandet av vaglutningen blir litet.

Vaglutningen som simuleringarna baseras pi kan erhallas baserat pa en karta i kombination med GPS-information, pa radarinformation, pi kamerainformation, pi information fran ett annat fordon, pa i fordonet tidigare lagrad positioneringsinformation och vaglutningsinformation, eller pi information erhallen frail trafiksystem relaterat till namnda vagavsnitt. I system dar informationsutbyte mellan fordon utnyttjas kan Oven vaglutning uppskattad av ett fordon tillhandahallas andra fordon, antingen direkt, eller via en mellanliggande enhet sasom en databas eller liknande.

I ett andra steg 202 av forfarandet utfors, exempelvis av en temperaturprediktionsenhet 302 i styrenheten 300, en prediktering av itminstone en framtida temperaturprofil Tpred fir en temperatur fir den itminstone en komponenten under vagavsnittet. Predikteringen baseras har itminstone pi en tagvikt fir fordonet, pi den ovan beskrivna informationen relaterad till vagavsnittet framfor fordonet och pi den i forsta steget 201 predikterade itminstone en framtida hastighetsprofilen vpred • Enligt en utfiringsform av uppfinningen innefattar den itminstone en komponenten en eller flera av kylvdtskan, en motorolja i motorn 200, en retarderanordning, ett cylindergods I motor 200, en avgasatercirkulationsanordning, en 11 turboanordning, en vaxellida i fordonet, en kompressor for ett bromssystem i fordonet, avgaser fran motorn 200, en efterhehandlingsanordning for avgaser, sasom en katalysator och/eller ett partikelfilter, och ett luftkonditioneringssystem.

Enligt en utforingsform av uppfinningen kan temperaturprofilen Tpred aven baseras pa en eller flera av ett predikterat momentuttag fran motorn 200, ett varvtal for motorn, ett vaxelval for vaxellddan i fordonet, en komponentanvandning i fordonet, ett luftflode genom kylaren 100, ett omgivnings/atmosfars-lufttryck, en omgivningstemperatur och kanda egenskaper has motor- och/eller kylsystemsenheter.

I ett tredje step 203 av forfarande enligt foreliggande uppfinning, vilket exempelvis kan utforas av en kylsystemsstyrenhet 303 i styrenheten 300, utfors styrningen av kylsystemet baserat pd den i andra steget 202 predikterade itminstone en framtida temperaturprofilen Tpred och pa en gransvardestemperatur Ipj fOr atminstone en av komponenterna i fordonet. Gransvardestemperaturen 'pPim är i detta dokument en samlingsgransvardestemperatur, vilken innefattar en eller flera gransvardestemperaturer fOr en eller flera av de i kylsystemet respektive ingdende komponenterna.

Gransvardestemperaturenjamfors i detta dokument exempelvis med den faktiska temperaturen Tcomp, vilken utgor en samlingstemperatur innefattande en eller flera temperaturer for motsvarande en eller flera av de i kylsystemet respektive ingdende komponenterna, vilket beskrivs mer i detalj nedan. Styrningen utfors enligt foreliggande uppfinning med avsikt att reducera ett antal fluktuationer, vilka kan vara stora fluktuationer, has en ingangstemperatur Tomp fluid in radiator for kylvatskan i kylaren 100 och/eller med avsikt att reducera flodet Q in i kylaren di en star temperaturderivata dT/dt for 12 ingangstemperaturen Tompradiator for kylaren foreligger, det viii saga cid temperaturderivata dT/dt for ingangstemperaturen T ccmpfluid in radiator Overstiger ett gransvarde dT/dtlim for denna derivata.

Gransvardet dT/dtri, for derivatan är enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning relaterad till forandringar av ingangstemperaturen Tromp fluid in radiator vi lka riskerar att ge skadliga cyklingar av kylaren. Far satts alltsa gransvardet dT/dtlirit sa att sadana skadliga cyklingar undviks.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning är gransvardet dT/dtLm for derivatan relaterat till hallfastheten far en eller flera av de i kylsystemet ingaende komponenterna, varvid gransvardet dT/dtlim satts till ett varde som positivt inverkar pa hallfastheten for en eller flera av komponenterna.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning är gransvardet dT/dtm for derivatan relaterat till ett temperaturberoende for effektiviteten for en eller flera av de i kylsystemet ingaende komponenterna, (Jar gransvardet dT/dtlim satts till ett varde som positivt inverkar pa effektiviteten far en eller flera av komponenterna.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning har gransvardet dT/dtl,m for derivatan vardet 4 °C/s.

Genom foreliggande uppfinning kan valgrundade och aktiva val for styrningen av kylsystemetet goras, eftersom styrningen baseras bade pa den predikterade framtida temperaturprofilen Tpred dch pa gransvardestemperaturen Tcomplim for de ingaende komponenterna. Harigenom kan komponenterna utnyttjas effektivt for den predikterade framtida temperaturprofilen Tpre utan att deras gransvardestemperaturer Tcomplim över/under-skrids. 13 Utnyttjandet kan har optimeras med avseende pa hAllfastheten for de ingdende komponenterna, det viii saga att beslut vid styrningen av kylsystemet som kan forlanga en livslangd for kylaren 100 prioriteras. For manga komponenter Or det avgorande att undvika alltfor hoga temperaturer. Far vissa komponenter, exempelvis en EGR-kylare (Exhaust Gas Recirculation), är det dock viktigt att alltfar laga temperaturer undviks for att undvika utfallningar i form av kondensat i oljan.

Exempelvis kan har alltsd termostaten 120, vattenpumpen 110, flakten 130 och/eller kylarjalusiet 140 regleras sA att kylarslitage pa grund av materialspanningarna minskas och sa att en livslangd for kylaren 100 akar, till exempel genom att minimera antalet forandringar fran stangd till nagon oppen position for termostaten 120.

I denna ansokan utnyttjas ett antal temperaturer for att beskriva foreliggande uppfinning och dess utfaringsformer. Faktiska temperaturer anger har momentana/foreliggande/radande temperaturer, vilka aven kan ses som prediktioner av temperaturer dar fordonet just nu befinner sig, det viii saga 0 meter framfor fordonet. Predikterade temperaturer anger har uppskattningar av hur temperaturen kommer att se ut i olika punkter framfor fordonet nar det forflyttar sig, exempelvis om 250 m, om 500 m, om 1 km eller om 2 km.

En del av dessa temperaturer definieras enligt foljande: - Tcomp beskriver en faktisk/fOreliggande/radande/momentan temperatur for Atminstone en komponent i fordonet for vilken kylsystemet reglerar temperaturen, dar exempelvis motorn 200 och kylvatskan kan vara sadana komponenter.

Alltsa utgor faktiska temperaturen Tcomp en samlingstemperatur innefattande en eller flera 14 temperaturer for en eller flera av de i kylsystemet ingaende komponenterna.

Tcompfplid beskriver specifikt en faktisk temperatur for komponenten kylvOtskan. Sasom anges nedan finns Oven specifika kylvdtsketemperaturer for andra komponenter i kylsystemet, eftersom denna kylvOtsketemperaturen Tcomp fluid varierar langs kylvdtskans flode genom kylkretsen. Allts6 utgor faktiska temperaturen Tcomp fluid en samlingstemperatur innefattande en eller flera temperaturer fOr kylvdtskan vid en eller flera av de i kylsystemet ingdende komponenterna.

T -c-m- u p fluid radiator beskriver en faktisk kylvdtsketemperatur i komponenten kylaren 100, vilken utgor en medeltemperatur for kylvdtskan i kylaren, dar denna medeltemperatur exempelvis kan estimeras baserat pO en antagen kylvdtske- och/eller temperaturdistribution i kylaren 100 och/eller pa en omgivningstemperatur. 'comp fluid in radiator beskriver en faktisk kylvdtsketemperatur vid en ingang till komponenten kylaren 100.

Tcomp fluid motor beskriver en faktisk kylvdtsketemperatur i komponenten motorn 200.

Tcomp lim beskriver en gransvardestemperatur, vilken utgor en ovre/undre gransvardestemperatur, for atminstone en av komponenterna. SAsom beskrivs nedan finns Oven specifika gransvardestemperaturer definierade for vissa av komponenterna, exempelvis for en turbo eller fOr en retarderolja. Gransvardestemperaturen Tcomp lim Or alltsa samlingsgransvardestemperatur, vilken innefattar en eller flera gransvardestemperaturer for en eller flera av de i kylsystemet respektive ingdende komponenterna. Om exempelvis den faktiska temperaturen T,„Thp jamfOrs med gransvardestemperaturen Tcomplim, sa gars en jamforelse av de i den faktiska temperaturen T„p en eller flera ingaende komponenttemperaturerna med respektive i gransvardestemperaturen Tomplim motsvarande ingaende komponentgransvardestemperaturer.

Tpred beskriver en prediktion av atminstone en framtida temperaturprofil for den atminstone en komponenten i fordonet under ett framfor fordonet liggande vagavsnitt.

Med andra ord motsvarar T pred en uppskattning av hur den faktiska temperaturen Tderie. kommer att se ut fOr det framforliggande vagavsnittet. Alltsa utgor den predikterade temperaturen T pred en samlingstemperatur innefattande en eller flera predikterade temperaturer for en eller flera av de i kylsystemet ingaende komponenterna.

Tpred fluid beskriver en prediktion av en specifik temperatur for komponenten kylvatskan. Med andra ord motsvarar Tpred fluid en uppskattning av hur den faktiska kylvatsketemperaturen Tcomp fluid kommer att se ut for det framforliggande vagavsnittet. Alltsa utgor den predikterade temperaturen T pred fluid en samlingstemperatur innefattande en eller flera predikterade temperaturer for kylvatskan vid en eller flera av de i kylsystemet ingaende komponenterna. 're f beskriver en referenstemperatur, vilken indikerar nar termostaten 120 ska oppna och/eller stanga. Referenstemperaturen 're f indikerar en temperatur 're f vid vilken termostaten 120 ska oppnas nar den nas nerifran med en okande temperatur, respektive ska stangas nar den nas uppifran med en sjunkande temperatur. 16 - dT/dt beskriver tidsderivata, det viii saga farandringar over tiden. Tidsderivator kan faststallas for de olika temperaturerna i systemet, sisom for exempelvis ingangstemperaturen for kylarvatskan in i kylaren Tromp fluid in radiator- - dT/dtlint beskriver ett gransvarde for temperaturderivatan dT/dt for olika temperaturer i systemet, sisom for exempelvis ingingstemperaturen for kylarvatskan in i kylaren Tromp fluid in radiator • Gransvardet dT/dtlim kan utnyttjas for utvardering av vasentligen alla i detta dokument beskrivna temperaturer och deras derivator/forandringar.

For ett kallt tillstand, det viii saga di omgivningen till fordonet Or kall, Or enligt en utforingsform av uppfinningen en kyleffekt Pcooling for kylaren 100 hogre On ett kyleffektgransvarde Pcoo-ing thres samtidigt som en kylvatsketemperatur Trmpfluid radiator i kylaren Or lagre an ett lagt kylvatskegransvarde 'comp fluid radiator tires colt for kylvatskan i kylaren 100. Kylvdtskegransvardet Tcmp fluid radiator tires cold kan har motsvara exempelvis cirka -° C. Kyleffektgransvardet Pcooling thres kan har motsvara exempelvis 100 kW.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning skall termostaten 120 hillas stangd si lange som mojligt vid det ovan definierade kalla tillstandet, dar detta fOrlangda stangda tillstind for termostaten 120 baseras pi en analys av den predikterade framtida temperaturprofilen Tpret och pd en eller flera gransvardestemperaturer Tcomplj_m for en eller flera respektive ingdende komponenter. Alltsa analyseras hur den predikterade framtida temperaturprofilen T pred for var och en av respektive komponent forhaller sig till respektive motsvarande gransvardestemperatur Tcomplim. 17 Farlangningen av termostatens 120 stangda tillstand tclosed astadkoms genom att en referenstemperatur 'ref, som utnyttjas for oppning och stangning av termostaten 120 genom att referenstemperaturen 'ref indikerar nar termostaten ska vaxla mellan ett oppet och ett stangt tillstand, tilldelas ett maximalt tillatet varde Tref max am den framtida temperaturprofilen Tpred indikerar att den faktiska temperaturen Tcomp for var och en av de en eller flera komponenterna kommer att ligga under gransvardestemperaturen Tcomplim far atminstone en av komponenterna am en begransad kylning medelst kylaren tillampas. Alltsg fir exempelvis den faktiska temperaturen Tcompfluid for komponenten kylvdtskan inte overstiga gransvardestemperaturen Tcomplj_m P1 grund av termostatens 1 forlangda stangning; Temp fluid < 'compDet maximalt tillatna vardet 'ref „ kan har exempelvis motsvara cirka 10° C.

Harigenom astadkoms alltsa en forlangd tid tclosect med stangd termostat innan termostaten 120 vaxlar Over till sitt Oppna tillstand.

Efter den forlangda tiden t - closed r di termostaten 120 yarit i sitt stangda tillstand, oppnas termostaten am den faktiska temperaturen 'camp fluid for kylvdtskan Overtraffar det maximalt tillatna vardet Trefmax. Under detta oppna tillstand for termostaten 120 ska enligt en utfaringsform av uppfinningen, yid det ovan definierade kalla tillstandet, referenstemperaturen 'ref tilldelas ett minimalt tillatet varde Tref min exempelvis ett yarde motsvarande cirka 70° C, vilket gar att termostaten 120 vaxlar fran det Oppna tillstandet till det stangda tillstandet Yid detta minimala tillatna varde 'ref pdp. Den begransade kylningen ska har, enligt utfaringsformen, utnyttjas for att forma den faktiska temperaturen Toomp fluid Or kylvatskan att lgngsamt sjunka ner till det minimalt tillgtna vardet Tref min, yid vilket termostaten 120 vaxlar till sitt 18 stingda tillstind. Genom att tilldela referenstemperaturen 'ref det minimalt tillAtna vardet 'ref min forlangs en forlangd tid topen fir termostaten 120 i dess Oppna tillstind innan termostaten stings. Om dock temperaturprofilen Tpred indikerar att den faktiska temperaturen Teede kommer att ligga Over grinsvirdestemperaturen Tdcmplim for Atminstone en komponent Teomp > Tcampi±m sa är villkoret fir den begransade kylningen inte lingre uppfyllt, varvid termostaten 120 mAste mota kylbehovet genom att Oppna mer, det viii saga genom att styra ett storre flode Q genom kylaren 100. Efter det att det storre kylbehovet har hanterats genom en stOrre Oppningsgrad av termostaten 120 sker en Atergang till den begransade kylningen om temperaturprofilen Tpred indikerar att den faktiska temperaturen Tdemp kommer att ligga under gransvardestemperaturen Te(mplid fir alla komponenter Tramp < Tromp lim • AlltsA styrs den faktiska temperaturen Tcomp fluid fir kylvitskan att ligga mellan de minimalt 'ref min och maximalt 'ref max tillatna vardena; 'ref min < 'comp fluid < 'ref max; OM temperaturprofilen Tpred indikerar att den faktiska temperaturen Tdomp kommer att ligga under gransvardestemperaturen Teompllm; Tcomp < 'comp lim• Med andra ord styrs termostaten 120 till att ha en langre periodtid genom att hoja/sinka referenstemperaturen Ti-Ff Si att resultatet blir att sA fa cyklingar av kylaren 100 som mojligt erhalls om temperaturprofilen Tpred indikerar att temperaturen Te,p fir komponenterna under minkylning kommer att ligga under grinsvirdestemperaturen Tampeim; Tcomp < Tramp lfm. Termostaten 120 oppnar hir di first yid ett forhojt referensvirde; Tromp fluid > Tref max; respektive stinger first vid ett sdnkt referensvirde; Tromp fluid < 'ref min • 19 Alltsa erhalls, genom det kontrollerade tilldelandet av det maximalt tillatna vardet 'ref max till referenstemperaturen 'ref da termostaten 120 befinner sig i sitt stangda tillstand, den forlangda tiden tclosed med termostaten 120 stangd. Pa motsvarande satt erhalls, genom det kontrollerade tilldelandet av referenstemperaturen Tref det minimalt tillatna vardet Trefniln da termostaten befinner sig i sitt oppna tillstand, den forlangda tiden t —open med termostaten 120 oppen. Detta tillsammans ger en forlangd periodtid mellan tva efterfOljande oppningar av termostaten 120 pa grund av att stOrre variationer i den faktiska temperaturen Tomp fluid tillats. Med andra ord erhalls farre cyklingar av kylaren 100 eftersom varje period tar langre tid, vilket är mer skonsamt for kylaren 100. Samtidigt kommer temperaturen Teeme for komponenterna inte att overstiga gransvardestemperaturen T„mplim for respektive komponent, eftersom tilldelningarna av varden till referenstemperaturen 'ref gers baserat pi temperaturprofilen Tpred • En robust och tillforlitlig styrning av kylsystemet, vilken aven minskar slitaget pa kylaren 100 och/eller kylsystemet, erhalls darfor genom utnyttjande av fereliggande uppfinning.

Enligt en utforingsform erhalls den ovan namnda begransade kylningen, som ska utnyttjas vid det kalla tillstandet, av ett kylvatskeflode Q understigande exempelvis 5 liter per minut, eller understigande ett annat lampligt varde mom intervallet 3-6 liter per minut, genom kylaren 100. Den begransade kylningen kan aven Astadkommas genom utnyttjande av ett passivt luftflode genom kylaren, det vill saga att flodet och kylningen i kylsystemet 400 erhAlls utan paverkan av energikonsumerande aggregat, sasom pumpen 110 och/eller flakten 130. Den begransade kylningen kan aven Astadkommas genom en aktiv styrning, det vill saga genom utnyttjande av for kylvdtskan pumpen 110 och/eller flakten 130, mot en fardefinierad relativt lag referenstemperatur Tref.

Figur 3 illustrerar schematiskt ett icke-begransande exempel av hur en faktisk temperatur TeenTmdtor invention Vi d komponenten motorn 200 enligt foreliggande uppfinning (heldragen kurva) kan se ut dd referenstemperaturen Tref enligt utforingsformen tilldelas det minimalt tillatna vardet Trefnun respektive det maximalt tillatna vardet 're f max• For jamforelse visas aven en oppnings/stangnings-temperatur Trefprior art ( S treckad linje) for en tidigare kand termostat, vilken oppnar/stanger cid temperaturvillkoret Trefprior art UPP fylls pd 'cant satt. Temperaturen Tempmd tor prior art for motorn 200 som anvandandet av denna tidigare kanda villkorsstyrda termostat baserat pa oppnings/stangnings-temperaturen skulle resultera i visas Oven (punkt-streckad kurva). Det framgar tydligt av exemplet illustrerat i figur 3 att tiden topen for termostaten 120 i dess oppna tillstand innan termostaten stangs forlangs, varvid farre cyklingar erhalls, genom utforingsformen jamfort med tidigare kand teknik; t -open > topen prior apt • Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning forvarms kylaren 100 am ett predikterat inflode Qpred in i kylare 100 overstiger ett gransvarde Qilm for det ovan definierade kalla tillstandet, det viii saga dO omgivningen till fordonet är kall sa att kyleffekten Pcocfmg for kylaren 100 är hogre an ett kyleffektgransvarde PondHndfmres samtidigt som en kylvatsketemperatur Tomp fluid radiator i kylaren Or lagre an ett lagt kylvdtskegransvarde TcornpflidracHator tbresccid for kylvatskan i kylaren 100. Det predikterade inflodet Qpred in i kylaren 100 bestams har baserat pa den framtida temperaturprofilen Tpred, vilken i sin tur bestams baserat bland annat pa den framtida hastighetsprofilen vpred • Harigenom varms kylaren 100 upp skonsamt innan det predikterade stora inflodet 0 .pred in i 21 kylaren, det viii saga inflodet som Overstiger grdnsvdrdet QL,, ndr in i kylaren 100.

Enligt en utforingsform dstadkoms forvdrmningen genom att flodet Q in i kylaren 100 gradvis okas, varigenom kylvatsketemperaturen Tcomp f-uld „Hato_ i kylaren ocksd gradvis hojs. Detta gor att det predikterade stora temperaturskiftet i kylaren 100 kan reduceras avsevdrt, vilket minskar slitaget pa kylaren.

Forvarmningen av kylaren genom en gradvis okning av flode Q genom kylaren kan dven kompletteras med en stangning av kylarjalusiet 140, vilket ger ett minskat luftflode, och/eller en styrning av kylvdtskefladet genom kylaren 100 medelst en reglerbar kylvdtskepump 110. Forvdrmningen resulterar i en skonsam och i fortid utford hojning av kylvdtsketemperaturen Tcomp fluid radiator i kylaren 100.

Ndr fOrvdrmningen av kylaren är slutfOrd kan en begrdnsad kylning medelst kylaren 100 tillampas am en temperaturderivata di/dt has temperaturen 'comp fluid for kylvatskan overstiger ett forandringsgrdnsvdrde (dT/dt)limcoud. I detta dokument utgOr en temperaturderivata en tidsderivata av temperaturen, det viii saga en forandring av temperaturen under ett tidsintervall. Alltsa utnyttjas hdr den begrdnsade kylningen ndr temperaturderivatan dT/dt for temperaturen Tcomp fluid predikteras bli star.

Den begrdnsade kylningen kan hdr erhdllas genom att en Oppning av termostaten 120 begrdnsas sd pass mycket att den predikterade framtida temperaturprofilen T pred indikerar att en temperatur Icomp for den dtminstone en komponenten dr ldgre an gramsvdrdestemperaturen Tcuptplj_m for respektive komponent; T,mp < Tcomplim. FOrvdrmningen fungerar hdr som en buffert, eftersom den faktiska temperaturen Tcomp fluid for kylvdtskan minskas genom 22 farvarmning am dess predikterade temperaturderivata dT/dt är storre an det laga gransvardet for temperaturderivatan (dT/dt) lid cold- Farvarmningen kan sedan paga till dess att termostaten 120 kan hallas stangd samtidigt som temperaturderivatan dT/dt for den faktiska temperaturen Tcomp fluid for kylvatskan är storre an det laga gransvardet for temperaturderivatan (dT/dt)ildcold, eller cm den faktiska temperaturen Tcmp fluid for kylvdtskan nar sin gransvardestemperatur Tcomplim.

Effekten in i kylaren 100 kan alltsa styras genom att styra flodet Q genom kylaren 100, varvid ett reducerat ft:3de Q minskar varmevaxlingen i kylaren. Alltsa minimeras flodet Q genom kylaren 100 am temperaturderivatan dT/dt Or storre an det laga gransvardet for temperaturderivatan (dT/dt)llmooimd.

Genom att ta ut energi ur kylkretsen i fortid, vilket astadkoms genom att sanka den faktiska temperaturen Tconrofillid for kylvatskan, byggs en buffert upp, vilken kan utnyttjas cid flodet ska minimeras cid temperaturderivatan dT/dt Or storre an det laga gransvardet for temperaturderivatan (dT/dt) lira cold • Bufferten byggs har alltsa upp genom utnyttjande av farvarmningen. Villkoret att temperaturen Toomp for den atminstone en komponenten ska vara lagre an gransvardestemperaturen Tcompl;_m for respektive kompcnent; Tcomp < Tomplim; bestammer hur mycket flodet Q genom kylaren 100 kan begransas.

Alltsa oppnas termostaten 120 har innan den enligt kand teknik hade oppnats am det konstateras, baserat pa prediktionen av temperaturprofil Tpred att flodet Q genom kylaren 100 kommer att overstiga flodesgransvardet Qlirit. Detta ger en skonsam kylning eftersom "temperaturspikar", det viii saga korta perioder med mycket star temperaturderivata dT/dt, det viii saga cid temperaturderivatan dT/dt overstiger ett gransvarde 23 dT/dtlim for derivatan, has temperaturen Tomp fluid in radiator fOr kylvatskan vid kylarens ingang, vilka hade uppstatt med kand teknik, kan reduceras avsevart am termostaten 120 kan hallas stangd. Om termostaten 120 pa grund av kylbehovet inte kan hallas stangd erhalls den skonsamma kylningen genom den minskade effekten vilken astadkoms genom det reducerade flodet Q genom kylaren 100.

Enligt en utforingsform av uppfinningen begransas termostatens oppning sa mycket att termostaten forblir stangd, varvid temperaturderivatan dT/dt for kylvatsketemperaturen Tcomp fluid in radiator Vi d ingangen till kylaren 100 blir lika med noll, dT/dt=0.

Figur 4 illustrerar schematiskt ett icke-begransande exempel av hur en kylvatsketemperatur Tcmp fluid motor vid komponenten motorn 200 enligt foreliggande uppfinning (heldragen kurva) och kylvatsketemperaturen I cmp fluid in radiator i komponenten kylaren 100 (heldragen kurva) kan se nt da utforingsformen tillampas. For jamforelse illustreras Oven en kylvatsketemperatnr Tcmp fluid motor prior art vid komponenten motorn 200 enligt tidigare kanda losningar (streckad kurva) och motsvarande kylvatsketemperatnr Tcmp fluid in radiator prior art i kylaren 100 (streckad kurva), vilka resulterar av tidigare kand reglering baserad pa anvandning av en termotstat och en oppnings/stangnings-temperatur Trefpr ior art for termostaten 1 (heldragen linje). Det framgar tydligt ur figuren att forvarmningen medelst kylaren och den begransade kylningen for att "temperatnrspikar" som forekommit med tidigare kanda losningar kan rednceras da foreliggande uppfinning tillampas; dT/dT invention < dT/dtpri or art ; V lket minskar slitaget pa kylaren 100. Med andra ord overstiger temperatnrderivatan dT/dt ofta gransvardet dT/dtLm for derivatan da tidigare kand teknik utnyttjas. Da foreliggande uppfinning ntnyttjas satts 24 atgarder, sasom minskning av flode in i kylaren, in ndr gransvardet dT/dtLm for temperaturderivatan dT/dt nas, vilket gar att flackare kurvor med ldgre hogsta vdrden far temperaturderivatan dT/dt erhalls nar uppfinningen tillampas, vilket reducerar dess negativa effekt/paverkan pa kylaren.

En forkylning av kylvdtskan, det viii saga en sdnkning av den faktiska kylvatsketemperaturen Tcmpfluid, kan enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning, tilldmpas dá omgivningstemperaturen är hog, for att utgora en energibuffert i kylsystemet. Bufferten kan utnyttjas vid reducerat flode Q in i kylaren 100 am temperaturderivatan dT/dt far den faktiska temperaturen Tcomp for nagon av komponenterna Or storre On det hoga grdnsvdrdet for temperaturderivatan (dT/dt)lim warm. Temperaturfordndringen over tid, det viii sdga temperaturderivatan dT/dt kan exempelvis vara star dá en retarderbroms utnyttjas i en nedforsbacke, vid kraftigt motorpadrag och/eller vid avgasbromsning. Retarderbromsar genererar mycket varme under kart tid, vilket resulterar i en star derivata for kylvatsketemperaturen TcompfluidEdr anordnas, for att minska slitaget pa kylaren 100, en forkylning av kylvdtskan Tcomp fluid am den framtida temperaturprofilen Tpred indikerar att en temperaturderivata dT/dt has temperaturen Tcomp fluid far nagon komponent kommer att averskrida ett hagt gransvarde for temperaturderivatan (dT/dt)limw„ samtidigt som en faktisk kylvdtsketemperatur Tcompfluid radiator i kylaren 100 Or hogre On ett hogt kylvatskegransvarde TcoriTfLuidradiat or thres warm far kylvdtskan i kylaren 100. Detta haga kylvdtskegransvdrde Tcomp fluid radiator thres warm for kylvatskan kan exempelvis motsvara cirka 60° C, eller en annan ldmplig temperatur inom intervallet ° C till 6° C. Enligt utforingsformen kan ferkylning av kylvdtskan med ferdel utforas samtidigt som en passiv kylning utnyttjas, det viii saga med termostaten 120 Atminstone delvis oppen.

Forkylningen astadkoms enligt denna utforingsform genom att oppna termostaten 120, varefter en passiv kylning medelst kylaren 100 utfors till dess att den faktiska kylvatsketemperaturen Ico„p f-uid nar ett temperaturgransvarde Tromp fluid lira, exempelvis cirka 60 °C, beroende av hardvarugranser, exempelvis for nar utfallningar av kondensat i oljan uppstar och inte kan foringas, och/eller den faktiska temperaturen 1,omp for nagon komponent nar dess gransvardestemperaturen Tcompl;_m och/eller att den framtida temperaturprofilen T pred indikerar att en temperatur Tcmp for en eller flera komponenter understiger gransvardestemperaturen Tcomp lim for respektive komponent. Sam ett exempel kan namnas att am gransvardestemperaturen Tcomp turbo ilm fOr en turbo har ett varde motsvarande cirka 1°C si kan den kyleffekt som behovs for att inte overstiga denna gransvardestemperatur Tcomp turbokrava en faktisk temperatur for kylvatskan Toomp fluid motsvarande cirka 90 °C samt ett flode Q till kylaren motsvarande 400 liter per minut. Genom forkylningen enligt utforingsformen skapas en buffert i kylsystemet, vilken enligt utfaringsformen kan utnyttjas for att minska flodet Q genom kylaren 100 under tiden di farandringen Over tid dT/dt has temperaturen 'Comp fluid for kylvatskan kommer att overskrida det hoga gransvardet fbr temperaturderivatan (dI/dt)lim warmr S ca att en skonsam begransad kylning medelst kylaren 100 erhalls.

Enligt en utforingsform av uppfinningen tillampas den begransade kylningen av kylvatskan Tcomp fluid efter det att forkylningen medelst kylaren 100 Or slutford. Den framtida temperaturprofilen Tpred baserad pa vilken den begransade kylningen styrs, bestams har med hansyn tagen till att temperaturderivatan dT/dt for temperaturen comp fluid for 26 kylvatskan overskrider det hoga gransvardet for temperaturderivatan (dT/dt) lim warm.

Den begransade kylningen medelst kylaren 100 kan da erhallas genom att termostaten 120 oppnas sa pass lite, det viii saga att dess oppning begransas sá mycket, att den framtida temperaturprofilen T pred indikerar att en faktisk temperatur Tnomp for en eller flera komponenter är lagre an gransvardestemperaturen Tcomplj_m for respektive komponent. Den begransade oppningen av termostaten 120 kan har utgOra en minimal oppning, vilken kan motsvaras av en stangd termostat 120. Alltsa kan aven den begransade kylningen medelst kylaren utgoras av en minimal kylning medelst kylaren 100, vilken kan motsvaras av en icke-kylning medelst kylaren (det viii saga att termostaten är stangd).

Genom utforingsformen styrs alltsa termostaten 120 till att halla en reducerad oppning av termostaten 120 under hela forloppet med den stora temperaturderivatan dT/dt fOr temperaturen Tcomp fluid for kylvatskan.

Figur 5 illustrerar schematiskt ett icke-begransande exempel av hur en faktisk kylvatsketemperatur 'comp fluid motor invention for komponenten motorn 200 enligt foreliggande uppfinning (heldragen kurva) blir resultatet av en topografi med en nedforsbacke dar exempelvis retarderbromsning anvands och av en begransad termostatoppnina mopen invention (heldragen kurva) da r utforingsformen tillampas. For jamforelse illustreras aven en kylvatsketemperatur 'comp fluid motor prior art for komponenten motorn enligt tidigare kanda losningar (streckad kurva) och motsvarande termostatoppningar m ropen prior art (streckad kurva) for samma topografi.

Det framgar ur figur 5 att forkylningen enligt utfOringsformen skapar en buffert genom att kylvatsketemperaturen Tcomp fluid motor 27 invention enligt uppfinningen sjunker till ett betydligt lOgre varde an kylvatsketemperatur TaonT fluidmo tor prior art enligt tidigare kanda losningar. Nar temperaturokningen harjar kommer darfor kylvatsketemperaturen Tcumpfluidmo tor invention enligt uppfinningen barja okningen fran en avsevOrt lagre niva, vilket kan utnyttjas for att halla ett minimalt flode Q genom kylaren sa att en skonsam begransad kylning medelst kylaren 100 erhalls. Tidigare kanda losningar hade har riskerat att resultera i ett kraftigt Okat flode Q till kylaren pa kort tid, med stora forandringar Over tid dT/dt has temperaturen Tcomp fluid, vilket paverkar pa kylarens hallfasthet negativt. Far tidigare kanda losningar hade Oven en omfattande anvandning av flakten 130 fermodligen blivit nodvandig far att halla nere temperaturen, vilket forbrukar bransle. Kylvdtsketemperaturen Tcomp fluid motor invention vid komponenten motorn har enligt en utforingsform av uppfinningen hogre prioritet On att optimalt styra flOdet Q genom kylaren 100 vid stora temperaturderivator dT/dt for temperaturen 'romp fluid• Alltsa far inte flodet genom kylaren hallas nere pa bekostnad av att en eller flera komponenter riskerar att overhettas da deras respektive gransvarden overskrids pa grund av det lagre fladet.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning halls en ingangstemperatur T comp f-uid in radiator far kylvdtskan in i kylaren 100, det viii saga den temperatur kylvatskan har nar den gar in i kylaren, vasentligen konstant da omgivningstemperaturen Or hog och am en temperaturobalans predikteras kommer att uppsta i kylsystemet. Den kommande temperaturobalansen i kylsystemet identifieras alltsa enligt utforingsformen genom analys av den framtida temperaturprofilen T prod .En sadan temperaturobalans kan exempelvis uppsta vid kaftan med varierande karaktar, exempelvis pa grund av variationer i topografi eller hastighet. Ett exempel pa ett sadant korfall 28 är boljande motorvagar, for vilka exempelvis motorlasten andras under framfarten pa grund av topografin. Omgivningstemperaturen är har hog am en faktisk kylvatsketemperatur Tampfluid är hogre an ett hogt kylvatskegransvarde T comp fluid thres warm for kylvatskan i kylaren 100, dar det hoga kylvatskegransvardet T coup fluid thres warm kan ha ett varde motsvarande cirka 90 °C. En vasentligen konstant ingangstemperatur T comp f uid in radiator for kylaren 100 kan astadkommas genom en forstyrning av kylsystemet for att mota ett predikterat kylbehov. Det predikterade kylbehovet bestams har baserat pa den framtida temperaturprofilen T pred- Gen= att prediktera det framtida kylbehovet kan ett beslut tas am att utnyttja en aktiv styrning av kylvatskepumpen och/eller av termostaten 120, vilka cid styrs sa att de sma fluktuationerna i kylbehovet kan motas av den varierbara kylprestandan.

Harigenom kan en vasentligen konstant ingangstemperatur Tcomp fluid in fadiato/ for kylaren erhallas genom forstyrningen.

Figur 6 visar schematiskt en kylare 600, vilken har ett inlopp 601 och ett utlopp 602, dOr kylvatska kan passera in 601 respektive ut 602 ur kylaren 600. Vid inloppet 601, och anslutet med inloppet 601, finns en fersta behallare 611, fran vilken ett antal kylkanaler 620 stracker sig till en andra behallare 612, vilken är ansluten till kylkanalerna 620. Kylvatskan som kommer till kylaren 600 har en ingangstemperatur Tcompf-uid inloppet 601. Inloppet id in radiator V Or anordnat i en forsta ande av den forsta behallaren 611. Nar kylvOtskan passerar genom den forsta behallaren 611 andras dess temperatur och yid behallarens andra ande har kylvatskan en andra temperatur Tcompfluid 2, vilken Or lagre On ingangstemperaturen Tompfluld lu radiator yid inloppet 601. Genom att, enligt utforingsformen, ferstyra kylsystemet fer att meta ett predikterat kylbehov erhalls en vOsentligen konstant 29 ingangstemperatur Tamp f-u id in radiator for kylaren, vilket ocksa gor att en jamvikt mellan den andra temperaturen Tcmpfluid 2 och ingangstemperaturen T comp fluid in radiator erhalls, dar jamvikten ger en relativt liten temperaturskillnad mellan den andra temperaturen T comp fluid 2 och ingangstemperaturen Tcomp fluid in radiator- Utan forstyrningen av kylsystemet enligt utforingsformen skulle ingangstemperatur Tcompflid d in radiator Vi d inloppet 601 kunna variera avsevart mer an da utforingsformen av uppfinningen utnyttjas. Storre variationer skulle ge en hogre temperaturderivata dT/dt, vilket ocksa skulle resultera i skadlig cykling av kylaren 600.

Fackmannen inser att ett forfarande for styrning av ett kylsystem enligt foreliggande uppfinning dessutom kan implementeras i ett datorprogram, vilket nar det exekveras i en dator astadkommer att datorn utfor metoden. Datorprogrammet utgor vanligtvis en del av en datorprogramprodukt 703, cidr datorprogramprodukten innefattar ett lampligt digitalt lagringsmedium pa vilket datorprogrammet Or lagrat. Namnda datorlasbara medium bestar av ett lampligt minne, sasom exempelvis: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en harddiskenhet, etc.

Figur 7 visar schematiskt en styrenhet 300. Styrenheten 300 innefattar en berakningsenhet 701, vilken kan utgOras av vasentligen nagon lamplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets for digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en forutbestamd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC).

Berakningsenheten 701 Or forbunden med en, i styrenheten 300 anordnad, minnesenhet 702, vilken tillhandahaller berdkningsenheten 701 t.ex. den lagrade programkoden och/eller den lagrade data berakningsenheten 701 behover for att kunna utfora berdkningar. Berdkningsenheten 701 är aven anordnad att lagra del- eller slutresultat av berakningar i minnesenheten 702.

Vidare är styrenheten 300 forsedd med anordningar 711, 712, 713, 714 for mottagande respektive sdndande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehalla vagformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 711, 713 for mottagande av insignaler kan detekteras som information och kan omvandlas till signaler som kan behandlas av berakningsenheten 701. Dessa signaler tillhandahalls sedan berdkningsenheten 701. Anordningarna 712, 714 for sandande av utsignaler Or anordnade att omvandla signaler erhallna fran berdkningsenheten 701 for skapande av utsignaler genom att t.ex. modulera signalerna, vilka kan overforas till andra delar av kylsystemet.

Var och en av anslutningarna till anordningarna fOr mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Orientated Systems Transport bus), eller nagon annan busskonfiguration; eller av en tradlos anslutning. Aven anslutningarna 131, 132, 133, 134 visade i figur 1 kan utgoras av en eller flera av dessa kablar, bussar, eller tradlosa anslutningar.

En fackman inser att den ovan nOmnda datorn kan utgOras av berdkningsenheten 701 och att det ovan ndmnda minnet kan utgoras av minnesenheten 702.

Allmant bestir styrsystem i moderna fordon av ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla ett antal 31 elektroniska styrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pa fordonet lokaliserade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan innefatta ett stort antal styrenheter, och ansvaret for en specifik funktion kan vara uppdelat pa fler an en styrenhet. Fordon av den visade typen innefattar alltsa ofta betydligt fler styrenheter an vad som visas i figur V, vilket ar valkant for fackmannen mom teknikomradet.

Foreliggande uppfinning är i den visade utforingsformen implementerad i styrenheten 300. Uppfinningen kan dock aven implementeras helt eller delvis i en eller flera andra vid fordonet redan befintliga styrenheter eller i nagon fbr fareliggande uppfinning dedikerad styrenhet.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahalls ett styrsystem anordnat for styrning av det ovan beskrivna kylsystemet i ett fordon. Styrsystemet innefattar en hastighetsprediktionsenhet 301 (visad i figur 1), vilken Or anordnad att, pa sa satt som beskrivs ovan, utfOra en prediktering av atminstone en framtida hastighetsprofil Vpred for en hastighet for fordonet, dar denna prediktion kan vara baserad pa information relaterad till det framforliggande vagavsnittet. Styrsystemet innefattar aven en temperaturprediktionsenhet 302 (visad i figur 1), vilken Or anordnad att utfora en prediktering av Atminstone en framtida temperaturprofil Tpred for en temperatur for den atminstone en komponenten 200, 210, vilken är baserad atminstone pa en tagvikt for fordonet, pa information relaterad till namnda framfar fordonet liggande vagavsnitt och pA den atminstone en framtida hastighetsprofilen vpred • Styrsystemet innefattar ocksa en kylsystemsstyrenhet 303 (visad i figur 1), vilken Or anordnad att utfora styrningen av kylsystemet baserat pa den Atminstone en framtida temperaturprofilen Tpred och pA en gransvardestemperatur 'rompfOr respektive atminstone en 32 komponent 200, 210 i fordonet. Styrningen utfars sa att ett antal fluktuationer has en ingangstemperatur Tccmpflu. id in radiator for kylvatskan in i kylaren 100 reduceras och/eller sa att en storlek for flodet Q in i kylaren 100 reduceras da en star temperaturderivata dT/dt far ingangstemperaturen Tcomp fluid in radiator foreligger, det viii saga am temperaturderivata dT/dt är starre an gransvardet dT/dt lim far derivatan.

Genom utnyttjande av styrsystemet enligt foreliggande uppfinning styrs flodena i kylsystemet sa att slitaget pa kylaren 100 och/eller ovriga komponenter i kylsystemet minskas. Exempelvis kan termostaten 120, vattenpumpen 110, flakten 130 och/eller kylarjalusiet 140 regleras sa att storlek, frekvens och/eller riktning for forandringar av materialspanningarna has komponeter minskas. Harigenom Okas livslangden for kylaren 100 och/eller kylsystemet 400.

Fackmannen inser ocksa att systemet ovan kan modifieras enligt de olika utforingsformerna av metoden enligt uppfinningen. Dessutom avser uppfinningen ett motorfordon 500, till exempel en lastbil eller en buss, innefattande atminstone ett kylsystem.

Fareliggande uppfinning Or inte begransad till de ovan beskrivna utforingsformerna av uppfinningen utan avser och innefattar alla utforingsformer inom de bifogade sjalvstandiga kravens skyddsomfang. 33

Claims (4)

Patentkrav 1. Forfarande for styrning av ett kylsystem (400) i ett fordon (500), dar namnda kylsystem reglerar en temperatur Tcomp for atminstone en komponent (200, 210) i namnda fordon (500) och innefattar en kylare (100) ansluten till en termostat (120), dar namnda termostat (120) styr ett flode av kylvatska genom namnda kylare (100); varvid 1. en prediktering av atminstone en framtida hastighetsprofil Vpred for en hastighet for namnda fordon (500) under ett vagavsnitt framfor namnda fordon (500) utfors; 2. en prediktering av atminstone en framtida temperaturprofil Tpred for en temperatur for namnda atminstone en komponent (200, 210) under namnda vagavsnitt utfors, dar namnda prediktering av atminstone en framtida temperaturprofil Tpred är baserad atminstone pa en tagvikt for namnda fordon (500), pa information relaterad till namnda vagavsnitt och pa namnda atminstone en framtida hastighetsprofil vered; kannetecknat av att 3. namnda styrning av namnda kylsystem (500) utfOrs baserat pa namnda atminstone en framtida temperaturprofil Tppem och pa en gransvardestemperatur Toomplim for namnda atminstone en komponent (200, 210) i namnda fordon; varvid, om en temperaturderivata dT/dt far en ingangstemperatur Tcomp fluid in radiator for namnda kylvatska in i namnda kylare (100) overstiger ett gransvarde dT/dtlim for namnda temperaturderivata dT/dt, namnda styrning av namnda kylsystem (500) utfOrs sa att en reducering astadkoms far Atminstone en av: 4. ett antal fluktuationer has nAmnda ingAngstemperatur Tcomp fluid in radiator ; och 5. och en storlek far ett flode Q in i namnda kylare (100). 34 2. FOrfarande enligt patentkrav 1, varvid en kyleffekt P„oling for namnda kylare (100) overstiger ett kyleffektgransvarde Pcoo-ing thres och en kylvdtsketemperatur Tc,- u p fluid radiator i namnda kylare (100) lagre an ett lagt kylvatskegransvarde T comp fluid radiator thres cold for namnda kylvatska i namnda kylare (100). 3. Forfarande enligt patentkrav 2, varvid namnda kyleffektgransvarde Pcoo- ing thres motsvarar 100 kW och namnda kylvatskegransvarde Tcomp fluid radiator thre s rold motsvarar en temperatur i ett intervall av cirka 0° C till cirka -° C. 4. Forfarande enligt nagot av patentkrav 2-3, varvid, nar namnda termostat (120) är stangd, en referenstemperatur Tref, vilken indikerar nar namnda termostat (120) ska vaxla fran ett stangt till ett oppet tillstand, baserat pa namnda framtida temperaturprofil T pred tilldelas ett maximalt tillatet varde Tref max am namnda framtida temperaturprofil T pred indikerar att namnda temperatur Tco„p f-uid for namnda kylvatska vid atminstone en komponent (200, 210) kommer att ligga under namnda gransvardestemperatur Tcomp lim for respektive komponent (200, 210) om en begransad kylning medelst namnda kylare (100) tillampas, varigenom en forlangd tid tclosAd med stangd termostat (120) erhalls innan namnda termostat (120) Oppnas. 5. Forfarande enligt patentkrav 4, varvid, nar namnda termostat (120) har oppnats, namnda referenstemperatur Tref tilldelas ett minimalt tillatet varde Ire foch varvid namnda begransade kylning utnyttjas under tiden namnda temperatur Tromp fluid for namnda kylvatska sjunker mot namnda minimalt tillatna varde Trefmief varigenom en forlangd tid tope, med namnda termostat (120) oppen erhalls innan namnda termostat (120) stangs. 6. FOrfarande enligt patentkrav 5, varvid namnda forlangda tid tclosed med namnda termostat (120) stangd och namnda forlangda tid t -open med namnda termostat (120) Oppen tillsammans per en forlangd periodtid mellan tva efterfoljande oppningar av namnda termostat (120). 7. Forfarande enligt nagot av patentkrav -6, varvid namnda maximalt tillatna varde Tref max motsvarar cirka 0 C och namnda minimalt tillatna varde T ref min motsvarar cirka 70° C. 8. Forfarande enligt nagot av patentkrav 4-7, varvid namnda begransade kylning definieras av en eller flera i gruppen av: 1. ett flode understigande 5 liter per minut genom namnda kylare (100); - ett luftflode genom namnda kylare (100) är passivt; och 2. namnda begransade kylning aktivt styrs sa att en kylvatsketemperatur T Pred fluid s tyrs mot en fordefinierad relativt lag referenstemperatur Tinh. 9. Forfarande enligt patentkrav 1, varvid en forvarmning av namnda kylvatska tillampas am ett predikterat inflOde Q in i namnda kylare (100), vilket bestams baserat pa namnda framtida temperaturprofil Tpred, Overstiger ett gransvarde QL, och da en kyleffekt P000-ind for namnda kylare (100) overstiger ett kyleffektgransvarde Pcoolingthres och en kylvatsketemperatur Tcomp fluid radiator i namnda kylare (100) är lagre an ett lagt kylvatskegransvarde 'camp fluid radiator thres cold for namnda kylvatska i namnda kylare (100). 10. FOrfarande enligt patentkrav 9, varvid namnda forvarmning astadkoms genom att ett flode Q in i namnda kylare (100) gradvis Okas, varigenom namnda kylvatsketemperatur Tdomp fluid radiator hOj s . 36 11. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 9-10, varvid namnda gradvist okande flode Q in i namnda kylare (100) utfors I kombination med en eller flera atgarder i gruppen av: - en stangning av ett kylarjalusi (140); - en styrning av ett kylvdtskeflode Q in i namnda kylare (100) medelst en reglerbar kylvatskepump. 12. Forfarande enligt nagot av patentkrav 9-11, varvid nar namnda forvarmning av namnda kylvatska ar genomford, en begransad kylning medelst namnda kylare (100) tillampas am en temperaturderivata dT/dt for en temperatur Tcomp fluid for namnda kylvatska vid namnda atminstone en komponent (200, 210) predikteras overstiga ett gransvarde for temperaturderivatan (dT /dt) lim cold. 13. Forfarande enligt patentkrav 12, varvid namnda begransade kylning erhalls genom att en oppning av namnda termostat (120) begransas sa att namnda framtida temperaturprofil T pred indikerar att den for var och en av namnda atminstone en komponent (200, 210) Or lagre an namnda gransvardestemperatur Tcomplim for respektive komponent (200, 210). 14. Forfarande enligt patentkrav 13, varvid namnda begransning av namnda Oppning resulterar i att namnda termostat (120) Or stangd. 15. FOrfarande enligt patentkrav 1, varvid en fOrkylning av namnda kylvdtska anordnas am namnda framtida temperaturprofil T pred indikerar att en temperaturderivata dT/dt for en faktisk temperatur Tcomp for nagon av namnda dtminstone en komponent (200, 210) Or stOrre On ett Mgt gransvarde fOr temperaturderivata (dT/dt) lim warm cid en kylvatsketemperatur 'coup fluid radiator i namnda kylare (100) Or hOgre On ett Mgt 37 kylvdtskegransvdrde Tomp fluid radiat or thre s warm for ndmnda kylvdtska i ndmnda kylare (100). 16. Forfarande enligt patentkrav 15, varvid ndmnda hoga kylvdtskegransvarde T comp fluid radiator thres warm for ndmnda kylvdtska motsvarar cirka 60° C. 17. Forfarande enligt ndgot av patentkrav 15-16, varvid ndmnda forkylning dstadkoms genom en oppning av ndmnda termostat (120) foljt av en passiv kylning av ndmnda kylvdtska. 18. FOrfarande enligt ndgot av patentkrav 15-17, varvid ndmnda forkylning fortgdr till dess att en eller flera intrdffar i gruppen: 1. ndmnda kylvdtsketemperatur 'romp fluid ndr ett temperaturgransvarde Icomp fluid lira; - ndmnda kylvdtsketemperatur 'romp fluid ndr ndmnda grdnsvdrdestemperatur Tcompiim fOr ndmnda kylvdtska; och 2. ndmnda framtida temperaturprofil T fmed indikerar att en temperatur Tcomp far nagon av ndmnda atminstone en komponent (200, 210) inte overstiger ndmnda gransvdrdestemperatur 'comp lim • 19. Forfarande enligt ndgot av patentkrav 15-18, varvid ndmnda framtida temperaturprofil 'pre d bestdms baserat pa att ndmnda temperaturderivata dT/dt for ndmnda temperatur To omp fluid fOr ndmnda kylvdtska Overskrider ett Mgt gransvdrde fOr temperaturderivatan (dT/dt) Twarm, och varvid en begrdnsad kylning medelst ndmnda kylare (100) tilldmpas efter ndmnda forkylning av ndmnda kylvdtska är genomford. 20. Ferfarande enligt nagot av patentkrav 15-19, varvid ndmnda begrdnsade kylning erhalls, da ndmnda temperaturderivata dT/dt fOr ndmnda temperatur Tuump fluid fOr 38 namnda kylvdtska averskrider ett hagt gransvarde for temperaturderivatan (dT/dt) lim warm, genom att en oppning av namnda termostat (120) begransas sh att namnda framtida temperaturprofil T pred indikerar att en temperatur T„mp for namnda Atminstone en komponent (200, 210) är lagre an namnda gransvardestemperatur Tcomplim for namnda atminstone en komponent (200, 210). 21. Forfarande enligt patentkrav 20, varvid namnda begransning av namnda oppning resulterar i att namnda termostat (120) Or stangd. 22. Forfarande enligt patentkrav 1, varvid en ingangstemperatur T comp f-uid in radiator far namnda kylare (100) bringas att vara vasentligen konstant am en kylvatsketemperatur T comp fluid radiator i namnda kylare (100) Or hogre an ett hogt kylvatskegransvarde 'romp fluid radiator thres warm for namnda kylvatska i namnda kylare (100) och am namnda framtida temperaturprofil T pred indikerar en framtida temperaturobalans i namnda kylsystem (400). 23. Forfarande enligt patentkrav 22, varvid namnda hoga kylvatskegransvarde Tcomp fluid radiator thres warm har ett varde motsvarande cirka 90 °C. 24. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 22-23, varvid namnda vasentligen konstanta ingangstemperatur Tcomp fluid in radiator gstadkoms genom att fOrstyra namnda kylsystem (400) for att mota ett predikterat kylbehov, dar namnda predikterade kylbehov bestams baserat ph namnda framtida temperaturprofil Tpred • 25. Ferfarande enligt nagot av patentkrav 1-24, varvid namnda atminstone en komponent (200, 210) innefattar en eller flera i gruppen av: 39 1. namnda kylvatska; 2. en motorolja; 3. en retarderanordning; 4. ett cylindergods i en motor (200); - en avgasatercirkulationsanordning; 5. en turbo; 6. en dubbelturbo; 7. en vaxellada; 8. en kompressor for ett bromssystem; - avgaser fran en motor (200); 9. en efterbehandlingsanordning for avgaser; och 10. ett luftkonditioneringssystem. 26. Forfarande enligt nagot av patentkrav 1-25, varvid namnda information relaterad till namnda vagavsnitt innefattar en vaglutning. 27. Forfarande enligt nagot av patentkrav 1-26, varvid namnda information relaterad till namnda vagavsnitt innefattar en vaglutning, vilken bestams baserat pa nagon information i gruppen av: - radarbaserad information; 1. kamerabaserad information; 2. information erhallen fran annat fordon an namnda fordon; 3. i fordonet (500) tidigare lagrad vaglutningsinformation och positioneringsinformation; och - information erhallen fran trafiksystem relaterat till namnda vagavsnitt. 28. Forfarande enligt nagot av patentkrav 1-27, varvid namnda information relaterad till namnda vagavsnitt innefattar atminstone en i gruppen av: - ett kormotstand vilket verkar pa namnda fordon (500); 1. en hastighetsbegransning for namnda vagavsnitt; 2. en hastighetshistorik for namnda vagavsnitt; och 3. trafikinformation. 29. Forfarande enligt nagot av patentkrav 1-28, varvid namnda prediktering av namnda atminstone en framtida temperaturprofil T/Thed aven baseras pa en eller flera i gruppen av: 1. ett predikterat momentuttag fran namnda motor (200); 2. ett varvtal for namnda motor (200); 3. ett vaxelval for en vaxellada i namnda fordon; - en komponentanvandning i namnda fordon; 4. ett luftflode genom namnda kylare (100); 5. ett omgivningslufttryck; och 6. en omgivningstemperatur. 30. Datorprogram innefattande programkod, vilket nar namnda programkod exekveras i en dator astadkommer att namnda dator utfor forfarandet enligt nagot av patentkrav 1-29. 31. Datorprogramprodukt innefattande ett datorldsbart medium och ett datorprogram enligt patentkrav 30, varvid namnda datorprogram är innefattat i namnda datorlasbara medium. 32. System anordnat for styrning av ett kylsystem (400) i ett fordon (500), (Jar namnda kylsystem Or anordnat att reglera en temperatur Too,,p for dtminstone en komponent (200, 210) i namnda fordon och innefattar en kylare (100) ansluten till en termostat (120), dar namnda termostat (120) styr ett ft:3de av kylvatska genom namnda kylare (100); innefattande

1. en hastighetsprediktionsenhet (301), anordnad att utfOra en prediktering av atminstone en framtida hastighetsprofil Vpred for en hastighet for namnda fordon (500) under ett vagavsnitt framfOr namnda fordon utfOrs;

2. en temperaturprediktionsenhet (302), anordnad att utfOra en 41 prediktering av atminstone en framtida temperaturprofil Tpred for en temperatur for namnda atminstone en komponent (200, 210) under namnda vagavsnitt, dar namnda prediktering av atminstone en framtida temperaturprofil T pred är baserad atminstone pa en tagvikt far namnda fordon, pa information relaterad till namnda vAgavsnitt och pa namnda atminstone en framtida hastighetsprofil v nrcd; kannetecknat av en kylsystemsstyrenhet (303) anordnad att utfora namnda styrning av namnda kylsystem baserat pa namnda atminstone en framtida temperaturprofil Tpred och pa en gransvardestemperatur Tamplim far namnda Atminstone en komponent (200, 210) i namnda fordon; varvid, am en temperaturderivata dT/dt for en ingangstemperatur Tcompf-u id in radiator for namnda kylvatska in i namnda kylare (100) overstiger ett gransvarde dT/dtlim far namnda temperaturderivata, namnda styrning av namnda kylsystem (500) utfers sa att en reducering astadkoms for atminstone en av:

3. ett antal fluktuationer has en ingangstemperatur Tcomn fluid in radiator for namnda kylvatska in i namnda kylare (100); och

4. och en storlek for ett flode Q in i namnda kylare (100). 1/7