SE1450329A1 - Anordning och förfarande för fördelning av granulärt-material i ett lantbruksredskap - Google Patents

Abstract

16 SAMMAN DRAG Ett lantbruksredskap omfattar en fordelarenhet for fordelning av granulart material som innefattar ett inlopp, ett flertal utloppskanaler, vilka är belagna nedanfor inloppet, och vilka ansluter till transportkanaler (13a, 13b, 14a, 14b) for pneumatisk vidare transport av det granulara materialet, och ett mellan inloppet och utloppen belaget fordelaromrade (1226), vilket, sett i ett plan tvars en stromningsriktning i fordelaromradet bildar till respektive utlopp ledande fordelaroppningar (1226a, 1226b, 1226c, 1226d, 1226e, 1226f). Fordelaromradet, sett i namnda plan uppvisar en langd (L) och en bredd (B), dar langden är storre an bredden. Fordelaroppningama är anordnade pa rad langs en av namnda langd och bredd. Sett langs namnda rad av fordelaroppningar, ansluter minst tva, foretradesvis varje, par av intilliggande fOrdelarOppningar till utloppskanaler som leder till olika transportkanaler. (Fig. 2a)

Description

1 ANORDNING OCH FORFARANDE FOR FORDELNING AV GRANULART MATERIAL I ETT LANTBRUKSREDSKAP Tekniskt omrade Detta dokument avser en anordning och ett forfarande f6r fordelning av granulart material i ett lantbruksredskap, sasom utsade, gOdningsmedel eller 5 bekampningsmedel.

Bakcrund I lantbruksredskap dar granulart material skall distribueras over ett fait finns ofta behov av att dela upp ett materialflode i ett flertal utgaende materialfloden.

Vid sadan fordelning av granulart material fran ett ingaende materialflode till tva eller flera utgaende materialfloden är det Onskvart att astadkomma en forutbestamd fordelning mellan de utgaende materialflodena. En sadan forutbestannd fordelning kan exennpelvis innebara att man vid en fordelning fran ett ingaende materialflode till tva utgaende materialfloden onskar astadkonnnna 50 % av det ingaende nnaterialet till vardera utgaende materialflode, dvs. sa jamn fordelning som mojligt.

Det finns manga olika typer av fordelningsanordningar pa marknaden, men manga av dem ger inte sa jamn fordelning som yore onskvart.

Utover utmaningen att astadkomnna jamn fordelning finns en utmaning i att reducera energiforluster i fordelningsanordningen.

Det finns saledes ett behov av en fordelningsanordning som är enkel att tillverka, driftsaker och ger jamn fordelning av material till de utgaende materialflodena.

Sammanfattning Ett andarnal med detta dokument är saledes att astadkomma en forbattrad fordelningsanordning, och sarskilt en som helt eller delvis uppfyller de inledningsvis angivna onskemblen. 2 Uppfinningen definieras av de bifogade sjalvstandiga patentkraven.

Utforingsformer framgar av de osjalvstandiga patentkraven, den foljande beskrivningen samt ritningarna.

Enligt en fOrsta aspekt astadkonns ett lantbruksredskap omfattande en fordelarenhet for fordelning av granulart material. Fordelarenheten omfattar ett inlopp, ett flertal utloppskanaler, vilka är belagna nedanfor inloppet, och vilka ansluter till transportkanaler) for pneumatisk vidare transport av det granulara materialet, och ett mellan inloppet och utloppen belaget fOrdelaromrade, vilket, sett i ett plan tvars en stromningsriktning i fordelaromradet bildar till respektive utlopp ledande fordelaroppningar. Fordelaromradet uppvisar, sett i namnda plan uppvisar en langd och en bredd, dar langden är storre an bredden. Fordelaroppningarna är anordnade pa rad langs en av namnda langd och bredd, och sett langs namnda rad av fordelaroppningar, ansluter minst tva, foretradesvis vane, par av intilliggande fordelaroppningar till utloppskanaler som leder till olika transportkanaler.

En fordel är att precisionen gar att fà otroligt exakt i teorin. Genom att ha tva fordelaroppningar eller flera kan man i princip Oka precisionen i det oandliga. Det vill saga, ju fler fordelaroppningar, desto battre precision.

Harigenonn astadkonns en anordning sonn ger nnycket god fordelning. I forst* med sortering av granulart material har avvikelser i fordelning pa i storleksordningen 1-2 % uppmatts, vilket skall jamforas med 10-20% vid konventionell teknik.

Genom att astadkomma ett flertal utloppskanaler till varje transportkanal minskas risken for att en i inloppet (Orrin fordelning over stromnings- arean resulterar i en ojamn fOrdelning mellan transportkanalerna.

Fordelarenheten kan ha ett antal X transportkanaler och ett antal x*n fOrdelarOppningar, dar n är ett heltal, och varvid var n:te fOrdelarOppning leder till samma transportkanal.

Exempelvis kan antalet utlopp vara ett jamnt antal, sasom 4-20, 30 foretradesvis 4-16 eller 4-8.

Fordelarenheten kan ha jamnt antal utloppskanaler och ett antal transportkanaler, och varvid lika manga utloppskanaler ansluter till var och en av 3 transportkanalerna. Antalet utloppskanaler kan vara jamnt eller ojamnt. Aven antalet transportkanaler kan vara jamnt eller ojarnnt.

En tvarsnittsform hos inloppet, sett i ett plan tvars stromningsriktningen, kan skilja sig fran en tvarsnittsform has fordelaromradet.

En tvarsnittsarea hos inloppet och en tvarsnittsarea has fordelar- omradet kan vara lika stora +/- 10%, +/- 5 % eller +/- 1 %.

En geometrisk tyngdpunkt hos en tvarsnittsarea for inloppet kan vara icke-linjerad med en geometrisk tyngdpunkt fOr en tvarsnittsarea fOr fOrdelaromradet, sett parallellt med en huvudsaklig stromningsriktning fran inloppet till 10 fordelaromradet.

Fordelarenheten kan vidare innefatta organ f6r spridning av det granulara materialet over atminstone fordelaromradets langd.

Fordelen med sadant spridarorgan är att fa en sa bred spridning som mojligt sett Over fordelaromradets langd, for att granulatstrommen ska traffa 15 sa manga fack som mojligt. Utan spridaren 6kar risken f6r att en star del av materialstrommen hamnar i mitten av fordelaromradet.

Spridarorganet kan aven astadkonnnna spridning over fordelaronnradets bredd, vilket kan minska risken for igensattning av flagon fordelaroppning. Nannnda spridningsorgan kan onnfatta en nnellan inloppet och fordelar20 omradet sig strackande vagg.

Vaggen kan omfatta ett mat konvext parti.

Det mat konvexa partiet kan vara konvext sett i ett plan innehallande den huvudsakliga stromningsriktningen for det granulara materialet i inloppet. Alternativt, eller som komplement kan det mat konvexa partiet vara mat konvext i ett plan som är vinkelratt mot den huvudsakliga strOmningsriktningen i inloppet. Saledes kan det mat konvexa partiet vara enkelkrokt och/eller dubbelkrOkt konvext.

Det mat konvexa partiet kan vara belaget sa att minst 20 %, foretradesvis minst 30 %, minst 40 % eller minst 50 (:)/0 av i inloppet inkommande 30 granulart material traffar det mat konvexa partiet. 4 Minst en luftstromsalstrande enhet kan vara ansluten till namnda transportkanaler, foretradesvis uppstroms fordelarenheten, sa att till transportkanalerna matat granulart material transporteras vidare pneumatiskt.

FOrdelarenheten kan vara utformad sã att det granulara materialet matas till inloppet huvudsakligen med hjalp av gravitationen.

En fordel med att utnyttja gravitationen for matningen in till fordelaren och sedan transportera det granulara materialet till utlopp (exempelvis i form av sabillar, godningsbillar eller liknande) eller en efterfOljande singuleringsanordning, är att energiatgangen sjunker i systemet som helhet. I vanliga fall skulle man lata accelerera det granulara materialet i en luftstronn for att sedan fordela det i exempelvis ett fordelarhuvud eller en Y-fordelare, varvid fordelningen skulle forbruka en hel del energi.

I det hari beskrivna konceptet sker fordelningen genom en gratisresurs i form av gravitationen och da blir fordelningsenergin forsumbar i jamforelse 15 med accelerationsenergin.

Enligt en andra aspekt astadkoms ett forfarande for fordelning av granulart material i ett lantbruksredskap. Forfarandet onnfattar att leda materialet genom ett inloppsparti till ett fordelarparti omfattande ett flertal fordelaroppningar och fran fordelarpartiet via fordelarkanaler till minst tva transportkanaler. Fordelarpartiet kan, sett i ett plan vinkelratt mot en huvudsaklig materialstromningsriktning vid fordelarpartiet, uppvisa en langd och en bredd, dar langden är store an bredden, och fordelaroppningarna kan vara anordnade pa rad langs en av namnda langd och bredd. Forfarandet omfattar vidare att leda materialet fran fordelarpartiet, genom en med respektive oppning associerad fOrdelarkanal till en av transportkanalerna, att leda delmangder av materialet som leds genom minst tva, foretradesvis samtliga, par av intilliggande fOrdelarOppningar till olika transportkanaler, och att i respektive transportkanal samla ihop material fran minst tva av namnda fordelarkanaler.

Kort beskrivning av ritningarna Fig 1a-1b visar ett system for matning av granulart material.

Fig 2a-2d visar en fordelare onnfattande inloppsdel och fordelardel. Fig 3a-3c visar den i fig 2a-2d visade inloppsdelen i narmare detalj. Fig 4a-4b visar den i fig 2a-2d visade fordelardelen i narmare detalj. Fig 5 visar en del av ett alternativt system for matning av granulart material.

Fig 6a-6c visar den i fig 5 visade fordelarenheten i narmare detalj. Fig 7a-7c visar den i fig 5 visade inloppsdelen i narmare detalj. Fig 8a-8b visar den i fig 5 visade fordelardelen i narmare detalj.

Detaljerad beskrivnino Fig 1 a och lb visar ett system 1 for matning av granulart material. Systemet 1 omfattar en behallare 10, en matningsanordning 11, en fordelarenhet 12, ett par transportkanaler 13a, 14a; 13b, 14b samt ett par, till respektive transportkanal anslutna, sabillar 15a, 15b. Sabillarna 15a, 15b är har f6rsedda med satallrikar. Det inses att andra typer av sabillar, godningsbillar eller andra utmatningsanordningar kan utnyttjas.

Beskrivningen kommer i det foljande att inriktas pa fordelarenheten 12, vilken visas i narmare detalj i fig 2a-2d.

Fordelarenheten 12 omfattar en inloppsdel 121 och en fordelardel 122.

Inloppsdelen 121 onnfattar ett inloppsparti 1211, sonn är anslutbart till mataningsanordningen 11, ett overgangsparti 1212 samt ett fordelaranslutningsparti 1213.

Inloppsdelen visas narmare i fig 3a-3c.

Inloppspartiet 1211 har en inloppsoppning vilken kan vara till form och storlek anpassad till ett utlopp (ej visat) fran matningsanordningen 11. Inloppspartiet 1211 kan ha en eller flera langs en anslutningsriktning till matningsanordningen lopande slitsar 12111 eller liknande for att tillata viss formforandring av inloppspartiet 1211 for att sakerstalla en saker anslutning till matningsanordningens 11 utlopp.

Inloppspartiet 1211 och fordelaranslutningspartiet 1213 kan ha olika form sett i ett plan P1 (fig 3c) tvars (foretradesvis 70°-90° eller 80°-90°) en stromningsriktning Fs. I det visade exemplet är inloppsoppningen 1211 6 vasentligen cirkular medan fordelaranslutningspartiet 1213 är vasentligen rektangulart.

Overgangspartiet 1212 kan ha vaggar 1215, 1216, 1217, 1218 som ansluter till inloppspartiet 1211 och fordelaranslutningspartiet 1213 sa att en overgang mellan inloppsoppningens form och fordelaranslutningspartiets form astadkoms.

Inloppspartiet 1211 och fordelaranslutningspartiet 1213 kan ha vasentligen samnna tvarsnittsarea, sett i ett plan vinkelratt mot den huvudsakliga stromningsriktningen Fs. Foretradesvis kan aven overgangspartiet 1212 ha vasentligen konstant tvarsnittsarea. En eller flera av vaggarna 1218 som utgor overgangspartiet kan vara mat konvex. I det visade utfOrandet är den konvexa vaggen 1218 konvex sett i ett plan innehallande den huvudsakliga stromningsriktningen Fs genom inloppsdelen 121. Den konvexa vaggen 1218 kan aven vara konvex sett i ett plan tvars den huvudsakliga stromningsriktningen Fs. I det visade utforandet är en av vaggarna 1218 mat konvex, medan ovriga vaggar ar vasentligen raka sett i respektive plan innehallande den huvudsakliga stromningsriktningen Fs. Foretradesvis är den konvexa vaggen 1218 dubbelkrokt konvex.

Fordelaranslutningspartiet 1213 kan vara anpassat aft anslutas till fordelardelen 122. Exennpelvis kan foredelaranslutningspartiet 1213 ha en runtomkringgaende flans 1214 som kan ha ett flertal hal for skruvar, nitar eller bultar, sasonn visas pa ritningarna. Alternativt kan ett flertal fastoron (ej visade) astadkommas. Som ytterligare alternativ kan ett eller flera snappforband, presspassningsforband eller liknande astadkommas.

Med hanvisning till fig 4a och 4b visas fordelardelen 122 utan inloppsdelen 121.

Fordelardelen 122 omfattar ett fordelaromrade 1226, vilket uppvisar ett flertal fordelaroppningar 1226a, 1226b, 1226c, 1226d, 1226e, 1226f, varvid ett flertal fordelarkanaler 1227a, 1227b, 1227c, 1227d, 1227e, 1227f leder Than en respektive fordelaroppning till uppsamlingspartier 1223a, 1223b samt ett par transportkanalanslutande pater 1221a, 1225a; 1221b, 1225b. Storleken hos var och en av fordelaroppningarna 1226a, 1226b, 1226c, 1226d, 1226e, 1226f kan gOras proportionell mot den mangd granulart 7 material som skall nnottas i respektive fordelaroppning. I de hari visade utforandena har samtliga fordelaroppningar samma storlek. Det är tankbart att, exempelvis baserat pa empiriska tester eller simuleringar avseende fordelningens noggrannhet for ett specifikt granulart material, modifiera oppningarnas storlek, for att astadkomma en onskad, exempelvis jamnare, fordelning.

I det visade exemplet är fordelaromradet 1226 rektangulart.

Fordelaromradet 1226 uppvisar en langd L samt en bredd B, vinkelratt mot langden.

Fordelaronnradet kan utformas exempelvis som en parallellepiped, dar mellanvaggarna kan uppvisa en vinkel skiljd fran 900 mot langsidorna. FOrdelarOppningarna 1226a, 1226b, 1226c, 1226d, 1226e, 1226fkan avgransas fran varandra av mellanvaggar 1229a, 1229b, 1229c, 1229d, 1229e.

Det inses att nnellanvaggarna kan vara avsmalnande i riktning motsatt materialstrommen.

I det visade exemplet har fordelaromradet 1226 sex 6ppningar 1226a, 1226b, 1226c, 1226d, 1226e, 1226f. Med tre av oppningarna 1226a, 1226c, 1226e associerade fordelarkanaler 1227a, 1227c, 1227e, leder till ett forsta uppsamlingsparti 1223a och med ovriga tre av oppningarna 1226b, 1226d, 1226f associerade fordelarkanaler 1227b, 1227d, 1227f leder till en andra transportkanal 1223b.

I det visade exemplet ligger fordelaroppningarna 1226a, 1226b, 1226c, 1226d, 1226e, 1226f pa rad langs fordelaromradets langdriktning L.

I det visade exemplet leder varannan fordelarkanal till den forsta 1223a transportkanalen och varannan fordelarkanal till den andra transportkanalen 1223b.

Det inses att, fOr att astadkomma en jamn fordelning mellan n transportkanaler 13a, 13b, 14a, 14b, kan fordelardelen 122 forses med ett 30 antal x fordelarkanaler, vilket antal x fordelarkanaler ar jamnt delbart med antalet transportkanaler n. 8 Det inses ocksa att antalet fordelarkanaler kan vara storre eller nnindre an vad som visas. Exempelvis kan, dar tva transportkanaler forekommer, antalet fordelarkanaler vara fyra, sex, atta, tio eller tolv.

De till en av respektive transportkanaler 13a, 14a; 13b, 14b ledande fordelarkanalerna 1227a, 1227c, 1227e; 1227b, 1227d, 1227f ansluter till ett uppsamlarparti 1223a; 1223b. Uppsamlarpartiet kan utgoras av en kanal som utgor en del av en transportkanal.

I det i fig 1a-4b visade exemplet ansluter fordelarkanalerna till uppsamlarpartiet vid respektive i en stromningsriktning hos transportkanalen 10 pa avstand Than varandra belagna positioner.

Med hanvisning till fig 2a har fordelardelen 122 ett uppsamlarparti 1223, 1223b, vilket är anslutbart fOr att utgOra del av respektive transportkanal 13a, 14a; 13b, 14b. Anslutningen till en uppstr6ms transportkanal 13a, 13b astadkoms vid ett inloppsparti 1221a, 1221b hos fordelardelen 122, vilket via ett inloppsovergangsparti 1222a, 1222b leder till respektive uppsamlingsparti 1223a, 1223b. Inloppsovergangspartiet 1222a, 1222b astadkommer en overgang mellan den uppstr6ms transportkanalens 13a, 13b tvarsnittsform och uppsamlarpartiets 1223a, 1223b tvarsnittsform.

Fran uppsannlingspartiet 1223a, 1223b leder ett respektive utloppsovergangsparti 1224a, 1224b till ett respektive utloppsparti 1225a, 1225b till vilket respektive nedstroms transportkanal 14a, 14b ansluts. Utloppsovergangspartiet 1224a, 1224b astadkonnnner en overgang nnellan den nedstroms transportkanalens 14a, 14b tvarsnittsform och uppsamlarpartiets 1223a, 1223b tvarsnittsform.

Vid respektive inloppsparti 1221a, 1221b mottas en inkommande luftstrom FLa, FLb. Den inkommande luftstrommen kan vara en ren luftstrom fran exempelvis en pump eller en flakt eller en luftstrom i vilken material redan tidigare blandats in.

Vid respektive utlopp 1225a, 1225b utmatas en respektive 30 materialblandad luftstrom FLMa, FLMb.

Avstandet mellan tva intilliggande anslutningar for fordelarkanaler 1227a, 1227b, 1227c, 1227d, 1227e, 1227f till uppsamlingspartiet 1223a, 9 1223b kan vara ungefar lika stort som fordelarkanalens utstrackning parallellt med stromningsriktningen i uppsamlingspartiet 1223a, 1223b. Transportkanalerna 13a, 13b, 14a, 14b kan i huvudsak utgoras av en slang eller ett ror.

I det visade exemplet har uppsamlarpartiet 1223a, 1223b och transportkanalen 13a, 13b, 14a, 14b olika tvarsnittsform: uppsamlarpartiet 1223a, 1223b har polygonal, sarskilt kvadratisk, tvarsnittsform medan transportkanalen 13a, 13b, 14a, 14b har cirkular tvarsnittsform.

Behallaren 10 kan utgoras av en oppen behallare, dvs. en behallare vars inre star i kontakt med, och har samma tryck som, omgivningen. Saledes kan matningen till inloppet ske huvudsakligen med hjalp av gravitationen. Mataren 12 kan vara en matare av konventionell typ, exempelvis omfattande ett matarhjul (ej visat) som matar fram en forutbestamd volym per vary.

Enligt ett utfOrande kan matningen FM till inloppet ske med hjalp av en matare 12 som astadkommer en luftsluss, exempelvis genom att matarhjulets skovlars radiellt yttre pater ligger an mot en innervagg hos matarhuset (ej visat), samt valbart är tillverkade av gummi eller gummiliknande material.

Enligt ett annat utforande kan matningen till inloppet ske med hjalp av en tryckdifferens, exempelvis ett overtryck i behallaren 10 och/eller ett undertryck i transportkanalen.

Transportkanalerna 13a, 13b, 14a, 14b kan vara utfornnade for pneumatisk matning av det material som tillfors via fordelaren. For detta andarnal kan transportkanalerna vara anslutna till en pump eller flakt som alstrar ett luftflode for att driva materialet till respektive skill 15a, 15b.

Alternativt kan transportkanalerna vara utformade for gravitationsbaserad matning av materialet.

Ett lantbruksredskap kan vara forsett med en eller flera matningsanordningar 1 enligt vad som visas i fig 1 och 2. Exempelvis kan lantbruks- redskapet vara f6rsett med en sadan matningsanordning per par av sabillar.

Alternativt kan varje matningsanordning omfatta tre, fyra eller fern transportkanaler, vilka var och en ansluter till en respektive satin.

Det inses att inloppets tvarsnittsform inte behover vara cirkular som visas pa ritningarna, utan kan vara polygonal (exempelvis kvadratisk eller rektangular) eller krokt, sasom elliptisk eller liknande.

I det visade utforandet är fordelardelen och inloppsdelen utformade som separata delar, vilka sammanfogas med axialforband. Alternativt kan fordelardelen och inloppsdelen vara utformade som en enda integrerad del, bestaende av ett par permanent sammanfogade delar, eller bestaende av en del som utformats i ett stycke.

Vidare kan fordelardelen vara utformad i ett stycke eller som ett flertal 10 delar vilka sammanfogats.

I ett alternativt utforande kan transportkanalerna leda till respektive ytterligare fOrdelare. Exempelvis kan ett flertal fOrdelare som var och en utnyttjar den hari visade principen kopplas i serie med varandra. Alternativt kan vane transportkanal leda till ett respektive fOrdelarhuvud, vilket har kapacitet att fordela ett luftblandat materialflode till fler an tva, foretradesvis fler an 4, fler an 6, fler an 8, fler an 10 eller fler an 12 luftblandade materialfloden.

Med hanvisning till fig 2b kan utloppskanalerna 1227a, 1227b, 1227c, 1227d, 1227e, 1227f ansluta till uppsamlingspartiet 1223a, 1223b med 20 sannnna eller olika vinklar Va.

Vinkeln Va kan vara 90°. Alternativt kan vinkeln Va vara store eller mindre an 90°. Foretradesvis är dock vinkeln Va mindre an 90°, vilket innebar att det granulara materialets riktningsandring vid intradet i uppsamlingspartiet 1223a, 1223b är mindre an 90°. Enligt foredragna utforanden kan vinkeln Va vara mindre an 90°, foretradesvis 45°-90° eller 70°-90°.

Den med hanvisning till fig la-4c visade varianten med tva horisontella transportkanaler vid tester i laboratoriemiljo visat sig ha en precision pa 1,25 % mellan fordelaroppningarna. Det vill saga, det har kommit ut 10,0 kg i ena sacken och 10,250 kg i andra. Liknande varden, med samma felfordelning, har uppkommit vid flera provkorningar.

Med hanvisning till Fig 5 visas ett alternativt utforande av matar- anordning 11', till vilken ett par fordelarenheter 12'a och 12'b ar anslutna. Mataranordningen 11' omfattar har ett par skruvtransportOrer, vilka arbetar i 11 en nedre del av en icke visad behallare. I behallaren foreliggande material faller saledes med hjalp av gravitationen mot skruytransportorerna, vilka drar material axiellt mot respektive fordelarenhet 12'a, 12'b.

I fig 6a-6c visas en fordelarenhet 12', omfattande en inloppsdel 121' 5 och en fordelardel 122' samt en daremellan anordnad rensdel 200. Fordelardelen 122' är utformad for fordelning av ett via inloppsdelen 121' inkommande materialflode till fyra uppsamlingspartier 1223a', 1223b', 1223c', 1223d', vilka vart och ett är anslutbart till respektive uppstroms och nedstroms transportkanaler (ej visade) pa samma satt som visats med hanvisning till fig 1a-1b.

I fig 6b visas rensdelen rensoppningen 201 i 6ppet tillstand sa att tilltrade till fOrdelaromradet 1226' astadkoms. FOr detta andarnal har en renslucka 202 avlagsnats. Rensluckan 202 kan hallas pa plats med hjalp av ett eller flera fastdon, vilka har visas i form av grepprattsfOrsedda skruvar 203a, 203b.

FOrdelaronnradet 1226' har en langd L' och en bredd B', dar langden L kan vara st6rre an bredden B.

I fig 7a-7c visas inloppsdelen 121' i detalj. Som framgar av fig 7a-7c har inloppsdelen 121' fyra huvudsakliga vaggpartier 1215', 1216', 1217', 20 1218', vilka vart och ett stracker sig tan ett inloppsparti 1211', via ett overgangsparti 1212' till ett utloppsparti 1213'.

Tva av vaggpartierna bildar kortsidesvaggpartier 1215', 1217', vilka ansluter till fordelaromradets 1226' kortsidor. Tva av vaggpartierna bildar langsidesvaggpartier 1216', 1218', vilka ansluter till fordelningsoppningens 25 langsidor.

Atminstone ett av vaggpartierna kan uppvisa ett mat konvext parti. Det mat konvexa partiet kan vara mat konvext sett i ett plan innehallande den huvudsakliga stromningsriktningen Fs genom inloppsdelen 121'.

Alternativt, eller som komplement kan det mat konvexa partiet vara 30 konvext sett aven i ett plan som är vinkelratt mot den huvudsakliga stromningsriktningen Fs.

Saledes kan minst en av vaggarna ha ett vaggparti sonn är enkelkrokt konvext eller som är dubbelkrOkt konvext. 12 I det i fig 7a-7c visade utforandet har en av langsidesvaggarna, narmare bestamt den langsidesvagg 1216' mot vilken ett till inloppsdelen 121' inkommande materialflode FM är riktat ett mat dubbelkrokt konvext vaggparti 1216'kx.

Den motstaende langsidesvaggen 1218' kan ha ett mat dubbelkrokt konvext vaggparti. Alternativt, eller som ett komplement, kan denna langsidesvagg aven ha ett mat dubbelkrokt konkavt vaggparti 1218'kv.

I det i fig 7a-7c visade utforandet är kortsidesvaggarna 1215', 1217' vasentligen plana.

I fig 8a-8b visas fordelardelen 122' med inloppsdelen 121' avlagsnad.

Fordelaromradet 1226' omfattar har 16 fordelaroppningar 1226a'-1226p', vilka var och en leder till en respektive fOrdelarkanal 1227a'-12270' (av vilka bara nagra är synliga i fig 8a och 8b). Fordelaroppningarna är placerade pa rad langs fOrdelaromradets 1226' langdriktning L. FOrdelarOppningarna kan ha en langd som, med undantag f6r mellanvaggarnas 1229a'-1229o', tjocklek, motsvarar 1/n av fordelaromradets langd L', dar n ar,antalet fordelar- oppningar, samt en bredd som motsvarar fordelaromrAdets bredd B'.

Det med hanvisning till fig 5-7b visade utforandet har ocksa provkorts i laboratoriemiljo. Har har emellertid precisionen varit onnkring 10-20 %, beroende pa forutsattningar. Befintliga losningar med fordelarhuvuden har ofta en felfordelning pa 20 %. Det nya konceptet gay emellertid betydligt lagre energiforbrukning med bibehallen eller till och med nagot forbattrad precision.

Det inses att tva eller fler fordelarenheter 12, 12' enligt vad som visas hari kan placeras i serie efter varandra. Alternativt kan en fordelarenhet foljas 25 av ett fordelarhuvud, en singuleringsanordning eller liknande.

Claims (13)

13 PATE NTKRAV

1. Lantbruksredskap omfattande en fordelarenhet for fordelning av granulart material som innefattar: ett inlopp, ett flertal utloppskanaler, vilka är belagna nedanfor inloppet, och vilka ansluter till transportkanaler (13a, 13b, 14a, 14b; 13a', 13b', 13c', 13d') for pneumatisk vidare transport av det granulara materialet, ett mellan inloppet och utloppen belaget fordelaromrade (1226, 1226'), 10 vilket, sett i ett plan tvars en stromningsriktning i fordelaromradet bildar till respektive utlopp ledande fordelaroppningar (1226a, 1226b, 1226c, 1226d, 1226e, 1226f; 1226a', 1226b', 1226c', 1226d', 1226e', 12261'; 1226g', 1226h', 1226i', 1226j', 1226k', 12261', 1226m', 1226n', 1226o', 1226p'), varvid fOrdelaromradet, sett i namnda plan uppvisar en langd (L, L') 15 och en bredd (B, B'), dar langden är storre an bredden, varvid fordelaroppningarna är anordnade pa rad langs en av namnda langd och bredd, och varvid, sett langs namnda rad av fordelaroppningar, minst tva, foretradesvis vane, par av intilliggande fordelaroppningar ansluter till 20 utloppskanaler sonn leder till olika transportkanaler.

2. Lantbruksredskap enligt krav 1 eller 2, varvid fordelarenheten har ett antal X transportkanaler och ett antal x*n fordelaroppningar, dar n är ett heltal, och varvid var n:te fordelaroppning leder till samma transportkanal.

3. Lantbruksredskap enligt krav 1 eller 2, varvid fordelarenheten (1, 1') har ett antal utloppskanaler och ett antal transportkanaler, och varvid lika manga utloppskanaler ansluter till var och en av transportkanalerna.

4. Lantbruksredskap enligt nagot av foregaende krav, varvid en tvarsnittsform hos inloppet, sett i ett plan tvars stromningsriktningen, skiljer sig Than en tvarsnittsform hos fordelaromradet. 14

5. Lantbruksredskap enligt nagot av foregaende krav, varvid en tvarsnittsarea has inloppet och en tvarsnittsarea has fordelaromradet är lika stora +/- 10 %, +/- 5 % eller +/- 1 %.

6. Lantbruksredskap enligt nagot av foregaende krav, varvid en ytnormal vid en geometrisk tyngdpunkt hos en tvarsnittsarea for inloppet och ytnormal vid en geometrisk tyngdpunkt for en tvarsnittsarea for fordelaromradet är icke-parallella.

7. Lantbruksredskap enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande organ for spridning av det granulara materialet over atminstone fordelaromradets langd.

8. Lantbruksredskap enligt krav 7, varvid namnda spridningsorgan 15 omfattar en mellan inloppet och fordelaronnradet sig strackande vagg.

9. Lantbruksredskap enligt krav 8, varvid namnda vagg omfattar ett mat konvext parti.

10. Lantbruksredskap enligt krav 9, varvid det mat konvexa partiet är belaget sa att atminstone 20 (:)/0 av i inloppet inkommande granulart material traffar det mat konvexa partiet.

11. Lantbruksredskap enligt nagot av foregaende krav, varvid minst 25 en luftstromsalstrande enhet är ansluten till namnda transportkanaler, foretradesvis uppstroms fordelarenheten, sa att till transportkanalerna matat granulart material transporteras vidare pneunnatiskt.

12. Lantbruksredskap enligt nagot av foregaende krav, varvid 30 fordelarenheten är utfornnad sa att det granulara nnaterialet nnatas till inloppet huvudsakligen med hjalp av gravitationen.

13. Forfarande for fordelning av granulart material i ett lantbruksredskap, omfattande: att leda materialet genom ett inloppsparti till ett fordelarparti omfattande ett flertal fordelaroppningar och fran fordelarpartiet via fordelarkanaler till minst tva transportkanaler, varvid fordelarpartiet, sett i ett plan vinkelratt mot en huvudsaklig 5 materialstromningsriktning vid fordelarpartiet, uppvisar en langd och en bredd, dar langden är store an bredden, och varvid fordelaroppningarna är anordnade pa rad langs en av namnda langd och bredd, att leda materialet fran fordelarpartiet, genom en med respektive oppning associerad fordelarkanal till en av transportkanalerna, att leda delmangder av materialet som leds genom minst tva, foretradesvis samtliga, par av intilliggande fordelaroppningar till olika transportkanaler, och att i respektive transportkanal samla ihop material fran minst tva av namnda fOrdelarkanaler. 1 / 9 15a 41, 11 14b 1213a Fig lb 14a 122\ 1227a 1227c 2/9 FM 1222b -7-N, 1221b.41. Lb ) 01,6„,„03 wlly1222a1221a 12\ 12111 121\ 122 \ 1223b 1224b 1225b 1223a Fig 2a FLMb 4LMa 1224a 1225a FLa 3/9 1212 A-'122 1227b, 1227d, 1227f 1223b 1223a - 1211,121 1227a, 1227c, 1227e