SE1450147A1

SE1450147A1 - Ventilationsdon med ljuddämpning.

Info

Publication number: SE1450147A1
Application number: SE1450147A
Authority: SE
Inventors: Robert Salomonsson; Göran Hultmark; Anders Vorre
Original assignee: Lindab Ab
Priority date: 2014-02-11
Filing date: 2014-02-11
Publication date: 2015-08-12
Also published as: US20170227251A1; HUE067429T2; RU2016135641A3; EP3108184A1; RU2681688C2; US10443887B2; WO2015122832A1; EP3108184B1; SE541076C2; PL3108184T3; RU2016135641A; WO2015122831A1; EP3108184C0

Abstract

Ett ventilationsdon 21 utformat att anslutas till en mynning på en ventilationskanal 9 mellan ventilationskanalen och ett utanförliggande område. Ventilationsdonet innefattar en luftflödesöppning 27 för passage av ett luftflöde 30 mellan ventilationsdonet och det utanförliggande utrymmet. Ett luftgenomsläppligt material 29 är anordnat i luftflödesöppningen 27.Fig. 3B.

Description

I VENTILATIONSDON MED LJUDDAMPNING TEKNISKT OMRADE Ventilation av bostader, fastigheter, och andra byggnader, innefattande bade tilluftsventilation och franluftsventilation.

UPPFINNINGENS BAKGRUND Ventilationssystem vanligen forekommande i byggnader, speciellt i utrymmen sasom soy- rum och badrum, innefattar ofta en ventilationskanal till vilkens ena ande en flakt är kopplad. I andra anden är ett ventilationsdon anordnat. Ofta är aven ett eller flera ytterligare ventilationsdon anordnade till mynningar hos ventilationskanalen pa olika positioner langs med ventilationskanalen. Denna ventilationskanal stacker sig ofta aver flera olika utrymmen i fastigheten, far ventilation av dessa utrymmen. Ventilationsdonen har en justerbar oppning, har hanvisad till som luftflodesoppning, med vilken luftflodet genom ventilationsdonet mellan ventilationskanalen och utanforliggande utrymme kan justeras. Da ventilationsdonet är anslutet till en mynning av ventilationskanalen, kan luffflodet in i eller ut ur ventilationskanalen justeras genom att luftflodesoppningens storlek justeras.

Luftflodet genom ett ventilationsdon beror av faktorer sasom flaktens effekt, dimensionerna has ventilationskanalen samt storleken has ventilationsdonets luftflodesoppning. Med ventilationskanalens dimension avses har dess diameter. Da ventilationssystemet innefattar ett flertal ventilationsdon stalls dessa i allmanhet in sa att de olika ventilationsdonen har olika storlek pa luftflodesoppningen for att pa sa satt justera tryckfordelningen i venti- lationssystemet. Genom att justera luftflodesoppningen has de olika ventilationsdonen kan onodigt hoga tryck strypas bort. Pa sa satt kan ett forbestamt luftflode astadkommas genom respektive ventilationsdon, d.v.s. onskad grad av ventilation kan erhallas i alla utrymmen i vilka en eller flera ventilationsdon ar anordnade. For lagt luftflade medfor otillracklig ventilation, medan for Mgt luftflode medfor okade energikostnader.

Luftflodet, d.v.s. mangd tilluft eller franluft, satts i allmanhet av gallande praxis, beroende av dimensionerna has ventilationskanalen. Far att uppna denna luftgenomstromning kravs en viss tryckfordelning i ventilationssystemet. 2 Ett problem med dessa system är att de producerar ljud, vilka kan upplevas som starande. Far dessa ventilationssystem finns darfor gransvarden for maximal rekommenderad ljudeffektniva. SpecieIlt produceras ljud i ventilationsdonen vid luffflode genom dess Oppning mot omgivningen, d.v.s. luffflodesoppningen. Gransvardena far tillaten ljudeffektniva som produceras av respektive ventilationsdon satter granser for hur start tryckfall som kan astadkommas Over ventilationsdonet, d.v.s. vilken oppningsgrad respektive ventilationsdon kan ha. Detta satter aven granser for vilket luftflade som kan erh6llas genom ventilationsdonet.

Sam namnts ovan inneh6lIer ett ventilationssystem vanligtvis ett flertal ventilationsdon p6 olika avstand frail flakten. D6 det tryck som genereras av flakten är lagst vid det ventilationsdon som är placerat !angst bort fran flakten, stalls detta ventilationsdon in med maximal Oppning, d.v.s. detta ventilationsdon har maximal storlek pa luffflodesoppningen. Det tryck som kravs Over detta ventilationsdon for att astadkomma ett specificerat luftflade bestammer flaktens driftforhallande. For att minimera energiforbrukningen bar ett tryckfall vara sa lagt som mojligt.

Samtidigt m6ste ett specificerat luftflode erh6llas aven genom ovriga ventilationsdon, vilka är placerade narmare flakten och saledes upplever ett hogre tryck fran flakten. Darfor kravs en viss grad av strypning av trycket Over respektive ventilationsdon, en viss grad av tryckfall, s6 att specificerat luffflode varken overskrids eller underskrids. Rekommenderad hagsta ljudeffektniva satter dock granser far hur mycket trycket Over ett ventilationsdon kan strypas, p.g.a. de ljud som uppstar vid luffflode genom ventilationsdonen. Sam kom- mer beskrivas i mer detalj nedan, inverkar faktorer sasom storleken has ventilationsdonets luffflodesoppning, ventilationsdonets dimensioner, och storleken av ett luffflade dark genom pa den ljudeffektniv6 som genereras i ventilationsdonet vid luffflode darigenom. Darfor bar den grad av strypning av trycket pa ett ventilationsdon som maximalt kan astadkommas Over ett ventilationsdon, utan att rekommenderad hogsta ljudeffektniv6 Overskrids, vara sa hog som mojligt, for att erh61Ia effektiv ventilation genom hela ventilationssystemet. Sammantaget satter dessa faktorer saledes begrasningar for ventilationssystemet.

Ovan har ventilationssystem for tilluftsventilation beskrivits. Motsvarande galler aven for 35 frAnluftsventilation. 3 SAMMANFATTNING Ett andamal med uppfinningen är att astadkomma ventilationsdon med vasentligen bibehallet goda ventilationsegenskaper med forbattrad ljuddampning. En uppgift är saledes att astadkomma ventilationsdon dar en hag grad av tryckstrypning kan genomforas utan att rekommenderade gransvarden for ljudeffektnivaer overskrids. Med tryckstrypning avses den begransning av luftflodet orsakat av palagt tryck som sker till foljd av en storlek hos ventilationsdonets 6ppning. For att begransa luftflodet till ett visst varde kravs saledes hOgre grad av strypning da ett Mgt tryck ligger aver ventilationsdonet.

Tryckfordelningen i ett ventilationssystem sesom beskrivet oven bar aven optimeras sa att tryckfallet Over det ventilationsdon som bestammer flaktens driftforhallanden är sa lagt som mojligt, for att minimera flaktens energiatgang. Det viii saga, tryckfallet som maste overvinnas f6r att erhalla specificerat luffflode genom det ventilationsdon som befinner sig pa storst avstand fran flakten bar vara sa lagt som mojligt. For att kunna erhalla effektiv ventilation med onskat flode aven i ventilationssystem med range ventilationskanaler, bar trycket aver de ventilationsdon som befinner sig narmare flakten kunna strypas tillrackligt utan att overskrida gransvardet for accepterad ljudeffektniva, samtidigt som specificerat luftflode behalls.

Rekommenderat gransvarde far ljudeffektniva producerat av ventilationsdonet satts ofta till 30 dB(A), uppmatt vid standardiserade matningar pa ett visst avstand fran ventilationsdonet. F6r ventilationskanaler med en diameter av 125 mm efterstravas ofta ett luftflode pa 20 Its. Dessa varden anges har som exempel. F6r ventilationskanaler med andra di- mensioner finns andra standarder eller annan praxis for luffflode.

Ett ventilationsdon presenteras vilket är utformat att anslutas till en ventilationskanal. Ventilationsdonet innefattar en luftflodesoppning for passage av ett luftflode. Ett luftgenomslappligt material är anordnat i luftflodesoppningen. Ventilationsdonet är utformat att an- slutas till en mynning hos ventilationskanalen sa att ventilationsdonets luffflodesoppning utgor ventilationskanalens oppning mot det utrymme som ska ventileras. Luffflodesoppningen vetter mot det utrymme i vilket ventilationsdonet är anordnat, och är den del av ventilationsdonet som befinner sig, flodesmassigt, !angst bort fran ventilationskanalen. Ventilationsdonet kan anvandas vid olika typer av ventilationsanordningar. Det är sarskilt utformat for anvandning i ventilationssystem f6r fastigheter, sasom bostader, kontor, mm. 4 Ventilationsdonet kan vara utformat som ett tilluftsdon eller ett franluftsdon. D6 ventilationsdonet är ett tilluftsdon representerar luftflodesoppningen luftflodets sista passage ut ur ventilationsdonet, d.v.s. luftflodesoppningen motsvarar den sista strypningen i ventilationssystemet. Da ventilationsdonet är ett franluftsdon representerar luftflodesoppningen 5 luftens forsta passage in i ventilationsdonet, d.v.s. luftflodesoppningen motsvarar den farsta strypningen i ventilationssystemet. Luftflodesoppningen har vanligen formen av en perifer spelt mellan tva delar av ventilationsdonet. Att anordna ett luftgenomslappligt material i luftflodesoppningen har visat sig ge overraskande goda ljudegenskaper under bibehallande av onskvarda ventilationsegenskaper. Far narvarande är teorin att det luft10 genomslappliga materialet bidrar till att minska det oonskade ljud som annars kan bildas i ventilationsdonet.

Det luftgenomslappliga materialet är anordnat sa att vid luftflode genom luftflodesoppningen 6tminstone en del av luftflodet passerar genom det luftgenomslappliga materialet.

Det luftgenomslappliga materialet kan vara anordnat s6 att det Mminstone delvis tacker luftflodesoppningen. Matningar har pavisat att effektiv ljuddampning erhalls aven dá filtret inte tacker hela luftflodesoppningen. Det luftgenomslappliga materialet kan vara anordnat s6 att det tacker luftflodesoppningen till Atminstone 1/4, foretradesvis till 1/3, 1/2, eller 3/4, dá luftfladesoppningen är maximalt Open. Det luftgenomslappliga materialet kan t.ex. utformas med en sadan tjocklek att det tacker en viss fraktion av luftfladesoppningens storlek. Med luftflodesoppningens storlek avses dess storlek i en riktning vasentligen yinkelratt mot avsedd luftflodesriktning.

Det luftgenomslappliga materialet kan vara anordnat sa att det vasentligen helt tacker luftflodesoppningen da luftflodesoppningen ar maximalt oppen.

Ventilationsdonet är foretradesvis utformat sa att en storlek hos luftflodesoppningen är justerbar. Darmed kan ett luftflode genom ventilationsdonet justeras. S'asom beskrivits oven bestams tryckfall och luffilode i ventilationssystemet av faktorer som flaktens effekt samt ventilationskanalens dimensioner. Genom att luftflodesoppningens storlek kan justeras kan ett tryck aver ventilationsdonet strypas, och tryckfardelningen i ventilationssystemet kan stallas in sa att effektiv ventilation erhalls i alla utrymmen vilka är anslutna till ventilationssystemet.

Storleken av luftflodesoppningen kan vara kontinuerligt eller stegvis justerbar mellan en maximalt oppen position och en stangd position samt daremellan liggande varden. Da luftflodesoppningen är i en stangd position kan vasentligen inget luftflode ske genom ventilationsdonet. Vid maximalt 6ppen position har luftflodesoppningen sin maximala storlek.

Hur stor luftflodesoppningen är vid maximalt Open position beror av ventilationsdonets specifika utf6rande. I synnerhet bestams detta varde av dimensionen hos den ventilationskanal till vilken ventilationsdonet är avsett att anslutas.

Ventilationsdonet erhaller, en minskning av bulleralstrandet, eller mojligen en ljuddamp- fling genom det luftgenomslappliga materialet. Det luftgenomslappliga materialet, vilket till exempel kan vara ett fibermaterial, foretradesvis innehallandes fibrer gjorda av PET (polyester), är foretradesvis porost. Da luft strommar genom det luftgenomslappliga och p0-rasa materialet kommer luftstrommen att spridas pa grund av materialets porositet, och en del av luften kommer att spridas upp mot locket.

Hastigheten hos ett luftflocle, eller en luftstrom, genom det luftgenomslappliga materialet bestams av det motstand som luftflodet mater vid passage genom det luftgenomslappliga materialet. Detta motstand paverkas av hur rang vag genom materialet som luften har att fardas, samt materialets grad av porositet. Ju langre vag genom det luftgenomslappliga materialet som luften passerar, desto lagre blir dess hastighet. Ett luftflades hastighets- profil, tagen i tvarsnitt over materialet i en riktning vasentligen vinkelrat mot luftflodets riktning, kommer saledes att i vane punkt bero pa langden hos den stracka som luftflodet kommer fardas genom det luftgenomslappliga materialet. Hastighetsprofilen uppvisar saledes lagre hastigheter ju langre vag som luftflodet kommer fardas genom materialet. Ett luftgenomslappligt material anordnat i luftflodesoppningen bidrar darfor till att skapa en, med hansyn till minskad ljudeffektniva, fordelaktig hastighetsprofil hos luftflodet genom ventilationsdonet.

Det luftgenomslappliga materialet kan foretradesvis innefatta ett fibermaterial. Ett sadant fibermaterial kan vara ett material dar fibrerna är gjorda av PET. Det porosa luftgenom- slappliga materialet kan till exempel best a av ett filtermaterial, till exempel ett grovfilter av klass G3 eller G4, men aven andra material vilka har hog porositet och god luftgenomstromningsformaga är mojliga, t.ex. skum eller gjutna strukturer. Foretradesvis kan ett material med annu hogre porositet an ovan namnda grovfilter anvandas. Det har aven visat sig att ju finare fibertradar desto battre ljuddampning erhalls. Vidare kan de ljuddarn- pande egenskaperna paverkas av tjockleken och/eller utformningen av det porosa luftge- 6 nomslappliga materialet. Tryckfallet aver det luftgenomslappliga materialet pa'verkas av faktorer s6som materialets tjocklek samt dess grad av porositet. En tunn skiva av ett luftgenomslappligt material med I6g porositet kan darfor ge ett tryckfall jamforbart med en tjockare skiva av ett luftgenomslappligt material med hog porositet. Det har visat sig att sarskilt goda ljuddampande egenskaper kan erhallas med ett luftgenomslappligt material med relativt hog porositet och en tjocklek sklan att det tacker atminstone storre delen av luftflodesoppningen.

Det luftgenomslappliga materialet kan vara deformerbart, och kan vara anordnat att 6t- minstone delvis deformeras i forh6llande till luftflodesoppningens storlek. D6 det luftgenomslappliga materialet ar anordnat att vasentligen fullstandigt tacka luftflodesoppningen vid maximal oppning kommer det foljaktligen att deformeras i respons till vasentligen varje andring av luftflodesoppningens storlek. Ar det luftgenomslappliga materialet anordnat att endast delvis tacka luftflodesoppningen, kommer det foljaktligen endast att deformeras cI6 luftflodesoppningens storlek ar mindre an det luftgenomslappliga materialets tjocklek. Det luftgenomslappliga materialets tjocklek definieras har som en dimension hos det luftgenomslappliga materialet parallellt med den riktning i vilken luftflodesoppningens storlek kan justeras.

Ventilationsdonet kan innefatta en ytterkropp och ett frontlock. Luftfloclesoppningen bildas mellan en forsta kant hos ytterkroppen och en forsta sida hos frontlocket. Med den forsta sidan hos frontlocket, aven refererad till som frontlockets forsta sida, ar den sida hos frontlocket som är anordnad s6 att den vetter mot ventilationsdonets ytterkropp.

Ventilationsdonet kan dessutom innefatta ett luftkanalsdefinierande element anordnat centralt i ytterkroppen sa att det atminstone delvis är omgivet av ytterkroppen. Darvid bildas en luftflodespassage mellan en yttersida has det luftkanalsdefinierande elementet och en innervagg hos ytterkroppen. Det luftkanalsdefinierande elementet kan vara justerbart anordnat i ytterkroppen.

Det luftkanalsdefinierande elementet kan vara ett vasentligen sk6Iformat element. Luftf16- despassage bildas cra mellan en yttre vagg has det sk6Iformade elementet och en innervagg has ytterkroppen. Det skalformade elementet ar vidare foretradesvis utformat sa att ett effektivt luftflode, foretradesvis med minimal ljudgenerering, uppnas. Det skalformade elementet kan ha en f6rsta 5nde med en f6rsta tvarsnittsdimension och en andra ande 7 med en andra tvarsnittsdimension vilken är storre an den forsta tvarsnittsdimensionen, samt ett avsnitt som forbinder den forsta och den andra anden. Det skalformade elementet är d anordnat sa att Atminstone dess forsta ande befinner sig inuti ytterkroppen, och frontlocket är anordnat till det skalformade elementets andra ande. Det skalformade ele- mentet kan vara justerbart anordnat i ytterkroppen sá att en storlek hos luftflodesappningen ar. justerbar.

Det skalformade elementet kan vasentligen ha formen av en trunkerad kon, vilken är anordnad sa att konens bas vetter mot den forsta sidan has frontlocket. Den trunkerade top-10 pen kan foretradesvis ha rundad form.

Frontlocket kan vara anordnat till det luftkanalsdefinierande elementet.

Frontlocket kan vara justerbart anordnat i forhallande till ytterkroppen varigenom en stor15 lek has luftflodesoppningen ar. justerbar.

Ytterkroppens forsta kant kan ha en valvd form, foretradesvis en konvext rundad form, vasentligen utan skarpa kanter. Luftflodesoppningens storlek kan da bestammas av det minsta avstandet mellan ytterkroppens forsta kant och frontlockets forsta sida. Frontlocket 20 inverkar darmed i en strypning av ett tryckfall Over ventilationsdonet.

Frontlocket kan vara utformat sá att luft i ett luftflode genom ventilationsdonet, det vill saga in i eller ut ur ventilationsdonet, flodar vasentligen parallellt med en yta has en vagg eller ett tak i vilket ventilationsdonet är anordnat.

Frontlocket kan ha en vasentligen plan andra sida pa motsatt sida am den forsta sidan. Detta har saval teknisk som estetisk funktion. Denna utformning har visat sig bidra till att rikta ett luftflode genom ventilationsdonet att vara vasentligen parallellt med en vagg- eller takyta som omger ventilationsdonet, da ventilationsdonet är monterat vid en vagg eller ett tak sá att en perifer kant has ytterkroppens forsta kant vasentligen ligger an mot vaggeller takytan. Frontlockets andra sida ar den sida som vetter bort fran ventilationskanalen och ut mot det utrymme i vilket ventilationsdonet ar anordnat. Den plana ytan medfOr att ventilationsdonet kan anses vara diskret och mindre iogonfallande i det rum det monteras. Det mojliggor aven att frontlocket kan tapetseras eller pa annat satt dekoreras. 8 Frontlocket kan ha en storlek sa att frontlocket atminstone vasentligen tacker ytterkroppens forsta kant. Frontlocket kan vidare ha en storlek sadan att det stacker sig atminstone delvis utover ytterkroppens forsta kant. Har frontlocket en sadan storlek att det helt tacker ytterkroppens forsta kant kommer frontlockets andra sida vara den ends del av ventilationsdonet som syns da ventilationsdonet är monterat till ett ventilationssystem sasom beskrivet ovan.

Det luftkanalsdefinierande elementet kan vara vasentligen ihaligt och ufformat sa att front-locket kan fastas till en innersida darav via ett eller flera radiellt fjadrande element, sasom clips eller liknande. Till exempel kan fyra regelbundet anordnade metallclips eller element med viss elasticitet och fjaderverkan vara anordnade till frontlocket for att spanna mot det luftkanalsdefinierande elementets insida. Aven andra antal av metallclips eller andra element kan anvandas. Aven andra anordningar är mojliga. Det luftkanalsdefinierande elementet kan innefatta atminstone en inre kant till vilken de radiellt fjadrande elementen, sasom clips eller liknande, kan ligga an far att fasts frontlocket till konen. De radiellt fjadrande elementen kan vara anordnade till frontlockets forsta sida. Deras andra ande, alternativt deras perifera andar, kan vara utformade att spanna mot en sida hos den inre kanten i det luftkanalsdefinierande elementet, far att darvid lostagbart fasta frontlocket till det luftkanalsdefinierande elementet.

Det luftgenomslappliga materialet kan vara anordnat sa att luft i ett luffflode genom, d.v.s. in i eller ut ur, ventilationsdonet sprids mot frontlockets forsta sida.

Det luftgenomslappliga materialet kan vara anordnat till frontlockets forsta sida. De radiellt fjadrande elementen kan vara utformade for att halls det luftgenomslappliga materialet. De radiellt fjadrande elementen fungerar saledes bade for att montera det luftgenomslappliga materialet mot frontlockets forsta sida, samt for att montera frontlocket till det luftkanalsdefinierande elementet.

Det luftgenomslappliga materialet kan vara atminstone delvis fixerat till frontlockets farsta sida via ett adhesivt material eller via limning.

Ventilationsdonets ytterkropp har fordelaktigen en vasentligen cirkularcylindrisk form. Ytterkroppen kan da vara utformad sa all ventilationsdonet kan monteras direkt i ventilat35 ionskanalen, speciellt direkt i en s.k. spirokanal. Det kan darvid direkt monteras i ett be- 9 fintligt ventilationssystem. Ventilationsdonet kan vara utformat for montering till en vagg eller ett tak, i synnerhet i en innervagg eller ett innertak.

Vidare presenteras ett ventilationssystem vilket innefattar atminstone ett ventilationsdon sasom beskrivits ovan, en ventilationskanal till vilken ventilationsdonet är anslutet, och en flakt ansluten till ventilationskanalen och anordnad att kunna skapa ett luftflode genom ventilationsdonet och ventilationskanalen. Ventilationssystemet kan innefatta ett flertal ventilationsdon anordnade pa olika positioner langs med ventilationskanalen. Darmed kan ett ventilationssystem med ljuddampning erhallas.

De har beskrivna ventilationsdonen med porost luftgenomslappligt material kan aven monteras pa befintliga ventilationssystem. De kan monteras i ett ventilationssystem avsett for konstantfloden, eller i ett system avsett for reglerbara flaktar.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig. 1ventilationsdon enligt kand teknik, utan ljuddampning; Fig. 2ventilationssystem enligt foreliggande beskrivning; Fig. 3Aventilationsdon med luftgenomslappligt material f6r ljuddampning enligt en utforingsform enligt foreliggande beskrivning, expanderad bild, sedd fran sidan; Fig. 3Bventilationsdon enligt Fig. 3A, expanderad bild, sedd snett framifran; Fig. 3C, Dventilationsdon enligt Fig. 3A, 3B, sedd snett bakifran samt snett framifran; Fig. 3Eventilationsdon enligt Fig. 3, sedd i genomskarning; Fig. 4A-4Cdetalj av luftflodesoppning, t.ex. enligt Fig. 3, med luftgenomslappligt material av olika tjocklek; Fig. 4Ddetalj av luftflodesoppning enligt Fig. 4C med luftgenomslappligt material i form av en ring.

Fig. 5A-5Cdetalj av successiv grad av stangning av ventilationsdon; Fig. 6A-6Calternativa utforingsformer far det luftgenomslappliga materialet enligt fore- liggande beskrivning; Fig. 7diagram Over matdata far ventil utan ljuddampning; Fig. 8diagram Over matdata for ventil med porost luftgenomslappligt material med en form enligt Fig. 6A; Fig. 9diagram over matdata for ventil med luftgenomslappligt material med en form enligt Fig. 6B.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FOREDRAGNA UTFORINGSFORMER Det har beskrivna ventilationsdonet beskrivs i forsta hand som tilluftsdon. Den tekniska laran är dock likval tillamplig for franluftsdon. Nedan beskrivs ett ventilationssystem for tilluftsventilation. Franluftsventilation fungerar pa motsvarande sat Figur 1 illustrerar ett ventilationsdon 1 enligt kand teknik. Ventilationsdonet 1 innefattar ett frontlock 3 vilket ar anordnat i en ytterkropp 5. Frontlocket 3 är vanligtvis justerbart anordnat i forhallande till ytterkroppen 5, sa att storleken hos en luftflodesoppning 7 kan justeras. Sasom beskrivits ovan kan ett luftflode genom ventilationsdonet 1 justeras genom att justera luftflodesoppningens 7 storlek. Sasom illustreras i Fig. 1 kan ventilationsdonet 1 vara monterat direkt i en ventilationskanal 9, vars oppning stracker sig ut fran en vagg eller ett tak 11. Far att undvika luftlackage langs med ytterkroppens 5 yttersidor kan ventilationsdonet 1 tatas mot vaggen 11 och/eller ventilationskanalen 9 med ett tatningselement 13. Exempel pa ett sadant tatningselement kan vara ett skumgummimaterial, t.ex. en skumgummiring, eller liknande.

Figur 2 illustrerar schematiskt ett ventilationssystem 15 av en typ som är vanligt forekommande i olika fastigheter, sasom beskrivits inledningsvis. Ventilationssystemet 15 innefattar en ventilationskanal 9 till vilken ett flertal ventilationsdon 1 är anslutna. Ventilationsdonen 1 kan sasom visas i Fig. 2 vara anslutna pa olika positioner langs med ventilationskanalen 9. Ventilationskanalen 9 kan sasom illustreras i Fig. 2 ha en eller ett flertal forgreningar till vilka ett eller flera ventilationsdon kan anslutas. Ventilationssystemet 15 innefattar aven en flakt 17. Flakten 17 är anordnad far att generera ett tryck i ventilationssystemet, sa att forcerad ventilation kan erhallas. Ventilationssystemet 15 sasom illustrerat i Fig. 2 kan vara installerad i fastigheter, t.ex. i bostader, och ventilationskanalen 9 kan stracka sig Over flera olika utrymmen for ventilation av dessa utrymmen. Det kan handla am tilluftsventilation eller franluftsventilation.

I Figur 3A till 3E illustreras ett ventilationsdon 21 utformat for att erhalla ljuddampning jam-fort med det ovan beskrivna kanda ventilationsdonet 1. Ventilationsdonet 21 är utformat 35 att anslutas till en ventilationskanal 9, sasom beskrivits ovan for det kanda ventilationsdo- 11 net 1. Ventilationsdonet 21 kan anvandas vid olika typer av ventilationssystem 15. Till exempel kan det anslutas till ett ventilationssystem av den typ som illustreras i Fig. 2. Det kan anslutas till befintliga ventilationssystem. Ventilationsdonet kan vara ett tilluftsdon eller ett franluftsdon, och kan vara utformat fOr tak- och/eller vaggmontering. Da ventilat- ionsdonet är monterat till en ventilationskanal är luftflodesoppningen 27 den del av flodeskanalen genom ventilationsdonet 21 som befinner sig narmast det utrymme som ska ventileras. Luffflodesappningen utgor saledes ventilationsdonets mynning till omgivningen utanfor ventilationskanalen.

Ventilationsdonet 21, vilket illustreras i Fig. 3A-3E, innefattar vasentligen element motsvarande de som beskrivits ovan med hanvisning till det kanda ventilationsdonet illustrerat i Fig. 1. Ventilationsdonet 21 är daremot forsett med ett porost luftgenomslappligt material 29, vilket är anordnat i lufffladesoppningen 27 for att erhalla ljuddampning. Detta ventilationsdon kommer beskrivas mer i detalj med hanvisning till Fig. 3A till 3E.

Fig. 3A visar en exploderad vy av ventilationsdonet 21. Det innefattar en ytterkropp 25, ett frontlock 23 och ett porost luftgenomslappligt material 29. I den har illustrerade ufforingsformen innefattar ventilationsdonet 21 aven ett element 31 for montering av frontlocket 23 till ytterkroppen 25. Detta element 31, sasom illustrerat har, är ett luftkanalsdefinierande element, da en luftflodespassage 32 bildas mellan en yttersida has det luftkanalsdefinierande elementet 31 och atminstone en del av en innervagg has ytterkroppen 25. Ufformningen av element 31 kommer darfor att inverka pa luftflodet genom ventilationsdonet 21, bade vad gaiter luftflodesmotstand och akustiska egenskaper.

Da frontlocket 23 anordnas till ytterkroppen 25 komnner en luftflodesoppning 27 att bildas mellan en forsta sida 23a has frontlocket och en forsta kant 26 has ytterkroppen. Front-locket 23 ar justerbart anordnat i forhallande till ytterkroppen 25 varvid en storlek has tuftflOdesoppningen 27 ar. justerbar. Denna storlek indikeras med pil 28 i Fig. 3E, Fig. 4A-4D samt Fig. 5A-5C.

Fig. 3B illustrerar ventilationsdonet 21 i exploderad vy sedd snett framifran. Har illustreras aven eft gangat element 33, sasom en skruv, eller en annan anordning f6r justerbar montering av det luftkanalsdefinierande elementet 31 i ytterkroppen 25. Det luftkanalsdefinierande elementet 31 kan vara forsett med en inre gangning for justerbar montering till det gangade elementet 33. Alternativt kan det luftkanalsdefinierande elementet 31 position- 12 eras med hjalp av skruvar eller liknande vilka är anordnade pa det gangade elementet 33 pa &rise sidor om den del av det luftkanalsdefinierande elementet 31, vilken genomskars av det gangade elementet 33. Sasom framgar av t.ex. Fig. 3B och 3C är det luftkanalsdefinierande elementet 31 vasentligen centralt anordnat i forhallande till ytterkroppen 25, och anordnat att befinna sig atminstone delvis i ytterkroppen 25. Frontlocket 23 är anordnat till det luftkanalsdefinierande elementet 31 och är darmed justerbart anordnat i fOrhallande till ytterkroppen 25. Genom justering av frontlocket 23 i forhallande till ytterkroppens 25 forsta kant 26 justeras en storlek 28 hos luftflodesoppningen, vilket illustreras tydligt i Fig. 3E samt Fig. 5A-5C.

Fig. 3C illustrerar ventilationsdonet 21 sett snett bakifran. Fig. 3D illustrerar det sett snett framifran.

Da en skruv 33 eller annat gangat element anvands far justerbar montering av det luftka15 nalsdefinierande elementet 31 kan positionen hos detta justeras kontinuerligt langs med skruven 33. Alternativt kan en annan typ av element anvandas, vilken endast medger stegvis justering av positionen av det luftkanalsdefinierande elementet 31.

Det luftkanalsdefinierande elementet 31 är, sasom har illustreras, ett vasentligen skal- eller konformat element, och är ett element separat fran frontlocket 23. Enligt andra utf6- ringsformer skulle det dock kunna vara format att utgora en enhet med frontlocket. Det luftkanalsdefinierande elementet 31 är anordnat sa att dess bredare del vetter mot front-locket, och dess smalare in mot ventilationskanalen. Om det luftkanalsdefinierande element 31 är utformad vasentligen som en trunkerad kon anordnas det sa att dess bas vet- ter mot frontlockets forsta sida 23a. I den illustrerade utforingsformen är det luftkanalsdefinierande elementet 31 vasentligen ihaligt. Aven andra utformningar är dock mojliga.

Ventilationsdonets ytterkropp 25 är fordelaktigen vasentligen cirkularcylindriskt utformad.

Den har fordelaktigen en ytterdiameter motsvarande en innerdiameter hos en ventilationskanal till vilken den ska monteras. Ventilationsdonet kan saledes vara ufformat far direkt montering i en ventilationskanal. Da det finns standarddimensioner hos ventilationskanaler, kan ventilationsdonen utformas med motsvarande standarddimensioner. For att underlatta direkt montering i en ventilationskanal kan ytterkroppens 25 vara forsedd med monteringselement 35, i Fig. 3A och 3B illustrerade som fjadrande element 35 med 13 tillracklig rigiditet far att mojliggbra stabil montering i ventilationskanalen. Tatning mot vagg eller tak astadkommes liksom for det kanda ventilationsdonet vilket illustrerades i Fig. 1 genom en tatning, t.ex. en tatningsring 13, placerad under ytterkroppens yttre kant.

Fig. 3E illustrerar ventilationsdonet 21 i genomskarning. Ur denna illustration framgar att det luftgenomslappliga materialet 29 är anordnat sa att vid luftflode genom luftflodesoppningen 27 passerar atminstone en del av luftflodet genom det luftgenomslappliga materialet 29. Detta indikeras i Fig. 3E med en pil 30. Det luftgenomslappliga materialet 29 är anordnat sa att det atminstone delvis tacker luftflodesoppningen 27. I utforingsformen enligt Fig. 3E tacker det luftgenomslappliga materialet vasentligen hela luftflodesoppningen 27.

Sam kan ses i Fig. 3B och 3E, samt i detaljbilden i Fig. 4A-4C, har ytterkroppens 25 forsta kant 26 en valvd form, foretradesvis en konvext rundad form, vasentligen utan skarpa kanter. Luftflodesoppningens storlek 28 definieras som det minsta avstandet mellan front-lockets forsta sida 23a och ytterkroppens forsta kant 26. I utforingsexemplet enligt Fig. 3E definieras denna storlek 28 som det vinkelrata avstandet mellan frontlockets forsta sida 23a och den narmast liggande delen av den rundade kanten. Detta illustreras i Fig. 3E, Fig. 4A-4C samt Fig. 5A-5C med pil 28. En detaljerad bild av luftflodesoppningen illustre- ras i Fig. 4A-4D. I utforingsformen i Fig. 4A-4D är vidare ett luftgenomslappligt material 29, 29c anordnat att delvis tacka luftflodesoppningens storlek 28 vid maximalt 6ppen position. Sasom illustreras i Fig. 4A-4C, ar det mojligt att anvanda luftgenomslappligt material av olika tjocklek. I Fig. 4A-4C illustreras ett luftgenomslappligt material 29 vasentligen i form av en skiva, t.ex. enligt den form som illustreras i Fig. 6A. Fig. 4D illustrerar ett luft- genonnslappligt material 29c, t.ex. sasom illustreras i Fig. 6C, vasentligen i form av en ring som till sin storlek och utstrackning vasentligen motsvarar ytterkroppens forsta kant 26. Alternativt kan ett luftgenomslappligt material 29a, 29b med en form sasom illustreras i Fig. 6B anvandas, dar den perifera ringen 29a har en storlek och utstrackning vilken vasentligen motsvarar ytterkroppens forsta kant 26. Det luftgenomslappliga materialet kan vara utformat och anordnat sa att det tacker luftflodesbppningen till atminstone 1/4, foretradesvis till 1/3, 1/2, eller 3/4, da luftflodesoppningen 27 är maximalt Open. Det kan fordelaktigen vara anordnat sa att det vasentligen helt tacker luftfladesoppningen 27 da luftflodesoppningen är maximalt oppen, vilket illustreras i Fig. 5A. Detta kan astadkommas genom att det luftgenomslappliga materialet 29 kan ha en tjocklek som stacker sig aver 14 hela eller en del av luftflodesoppningens storlek 28. Det luftgenomslappliga materialet behover inte nodvandigtvis vara jamntjockt, utan kan ha varierande tjocklek.

I de utforingsformer som illustreras i Fig. 3E samt Fig. 4A-4D och Fig. 5A-5C är det luft5 genomslappliga materialet 29, 29a, 29b, 29c anordnat till frontlockets forsta sida 23a. Da ett luftflode 30 flodar genom ventilationsdonet 21 kommer atminstone en del av detta luftflode att passera genom det luftgenomslappliga materialet 29 pa sin vag mellan luftflodesoppningen 27 och ventilationsdonets 21 bakre oppning 34, eller vice versa. Betraktar man luftfloclets hastighetsprofil aver luftflbdesoppningens 27 smalaste del sa kommer 10 luftflodets hastighet att vara lagre ju langre bait fran ytterkroppens forsta kant 26 och ju narmare frontlockets forsta sida 23a man kommer. Det luftgenomslappliga materialet bidrar saledes till att ge luftfloclet en lagre hastighet nara frontlocket 23.

Sam exempel kan vi betrakta fallet med franluftsventilation, vilket illustreras med pilen 30 i Fig. 3E och Fig. 4A. Da luft fl6dar in i luftflodesoppningen 27 kommer atminstone en del av detta luffflode 30 att mota det luftgenomslappliga materialet 29, vilket, sasom illustreras i Fig. 3E, 4A-4D och 5A-5C kan tacka luftflodesoppningens storlek 28 helt eller delvis. Luftfloclet 30 kommer vid sin passage genom luftflodesoppningen 27 att atminstone delvis passera genom det luftgenomslappliga materialet 29 innan det nar den luftkanal som bil- das i ventilationsdonets 21 inre. Den del av luftfloclet 30 som under sin passage genom det luftgenomslappliga materialet 29 har passerat narmast frontlocket 23 har tillryggalagt en langre stracka genom det luftgenomslappliga materialet 29 an den del av luftstrommen som har fladat genom det luftgenomslappliga materialet 29 narmare ytterkroppens forsta kant 26. Det luftflode som nar luftkanalen inuti ventilationsdonet 21 kommer darfor ha en lagre hastighet i kanalen ju narmare frontlocket det har transporterats genom det luftgenomslappliga materialet 29. Vidare kommer den rundade formen has ytterkroppens forsta kant 26 att inverka pa luftflodeshastigheten, da det kommer att ge upphov till en gradvis acceleration av det luftflodet 30 da det kommer in mot den rundade kanten samt en gradvis hastighetsminskning has luffflodet 30 efter den rundade kanten. Darmed reduceras graden av virvlar och turbulenser has luftflodet 30. Det luftgenomslappliga materialet 29, och aven den rundade formen has ytterkroppens forsta kant 26, kommer dart& bidra till att skapa en f6r ljudeffektnivan fordelaktig hastighetsprofil has luftflodet genom kanalen, genom att reducera hastigheten has luftflodet narmast ytor inuti ventilationsdonet.

Frontlocket 23 kan vidare ha en vasentligen plan andra sida 23b pa motsatt sida am den forsta sidan 23a. Detta har visat sig ha fordelaktig inverkan pa luftfladet genom ventilationsdonet, da det bidrar till att rikta luftflodet parallellt med en vagg eller ett tak till vilket ventilationsdonet är anordnat. Frontlocket 23 kan ha en av flera olika mojliga former. I det illustrerade exemplet har frontlocket kvadratisk form. Andra mojliga former är rektangular eller annan polygon form, cirkular eller oval. Frontlocket 23 kan fordelaktigen ha en storlek sadan att frontlocket 23 atminstone vasentligen tacker ytterkroppens forsta kant 26. I det illustrerade utforingsexemplet stacker sig frontlocket atminstone delvis utover ytterkrop- pens forsta kant 26. Frontlocket 23 är i det illustrerade exemplet vasentligen helt plant. 10 Sasom indikeras med den streckade linjen i Fig. 4A är det aven mojligt att utforma front-locket 23 med en bajd perifer kant 23c.

I utf6ringsformen enligt Fig. 3E är det luftkanalsdefinierande elementet 31 utformat som ett ihaligt element vilket vasentligen har formen av en trunkerad kon. Denna trunkerade kon 31 är utformad sa att frontlocket 23 kan fastas till en innersida has konen 31 via ett eller flera radiellt fjadrande element 37, sasom clips eller liknande, vilka är anordnade pa frontlockets 23 forsta sida 23a. De fjadrande elementen 37 kan till exennpel utgoras av metallband. Elementet 31 innefattar atminstone en inre kant 39 till vilken de radiellt fjadrande elementen 37 kan ligga an far att fasta frontlocket till konen. Frontlocket kan dar- med enkelt demonteras fran elementet 31, vilket kan vara fordelaktigt vid rengoring eller vid byte av det luftgenomslappliga materialet.

Det luftgenomslappliga materialet 29 är anordnat mellan frontlockets 23 forsta sida 23a och det luftkanalsdefinierande elementet 31. Sasom kan ses i Fig. 3E, dar det luftgenom- slappliga materialet är deformerbart, är det fixerat mellan en perifer kant has basen av det luftkanalsdefinierande elementet 31, da denna perifera kant vasentligen ligger an mot frontlockets forsta sida 23a. De radiellt fjadrande elementen 37 kan vara utformade sá att de aven bidrar till att halla det luftgenomslappliga materialet pa plats. Detta ger en stabil mekanisk montering av det luftgenomslappliga materialet 29, samtidigt som det luftge- nomslappliga materialet 29 enkelt kan bytas ut.

Sasom beskrivits ovan kan luftfladesoppningens storlek justeras, varigenom ett luftflade genom ventilationsdonet kan justeras. Storleken av luftflodesappningen är kontinuerligt eller stegvis justerbar mellan en maximalt oppen position och en stangd position samt daremellan liggande varden. Ventilationsdonet kan vara utformat sa att luftflodesappning- 16 ens storlek inte gar att justera till mer an maximalt oppen position, d.v.s. det maximala avstandet mellan frontlockets forsta sida 23a och ytterkroppens forsta kant 26 har uppnatts och ventilationsdonet kan inte oppnas mer. Vid helt stangd position har minsta mojliga avstand mellan frontlockets forsta sida 23a och ytterkroppens 25 forsta kant 26 upp- natts. I idealfallet är vasentligen inget luftflode mojligt genom ventilationsdonet 21 i den stangda positionen.

Det luftgenomslappliga materialet 29 är anordnat sa att luft i ett luftflode genom ventilat- ionsdonet 21 sprids mot lockets forsta sida. Detta kan realiseras genom det luftgenom- slappliga materialets porositet. Det porosa luftgenomslappliga materialet är vidare fordelaktigen ett fibermaterial, dar de enskilda fibrerna ar vasentligen slumpvis riktade. Detta bid rar till att fordela och sprida en luftstrom som floclar genom det luftgenomslapliga materialet, och darigenom till att inverka pa den ljudbild som uppstar vid luftflode genom ventilationsdonet.

Det luftgenomslappliga materialet 29 kan vara deformerbart, och kan vara anordnat att atminstone delvis defornneras i forhallande till luftflodesoppningens 27 storlek 28. Detta illustreras i Fig. 5A-5C, dar luftflodesoppningen storlek 28 successivt minskas. Detta är sarskilt fordelaktigt cla det porosa luftgenomslappliga materialet har en sadan tjocklek att det tacker hela luftflodesOppningen är maximalt 6ppen, d.v.s. cla ventilationsdonet är helt oppet.

I Fig. 6A-6C illustreras negra olika utforingsformer far det luftgenomslappliga materialet 29. Aven andra geometrier är tankbara. Gemensamt far alla utforingsformer ar att tjockle- ken hos atminstone den del av det luftgenomslappliga materialet 29 som är anordnad i luftflodesoppningen 27 kan vara anpassad s att den tacker vasentligen hela eller en del av luftflodesoppningens storlek. Alternativt eller i tillagg till en mekanisk fastsattning via klamning av det luftgenomslappliga materialet 29 mot frontlockets 23 forsta sida 23a kan det luftgenomslappliga materialet fastas till frontlockets 23 forsta sida 23a via t.ex. adhe- sivt material.

Sam visas i Fig. 6A kan det luftgenomslappliga materialet 29 ha formen av en cirkular skiva. En sadan utformning mojliggor en mekanisk fastsattning av det luftgenomslappliga filtret sasom beskrivits ovan med hanvisning till Fig. 3E. 17 Fig. 6B visar en utforingsform dar det luftgenomslappliga materialet 29 har en vagnshjulsliknande utformning. Den yttre delen 29a kommer att befinna sig i luftflodesoppningen 27. Ekrarna 29b majliggor mekanisk fastsattning sasom beskrivits ovan.

Fig. 6C visar en utforingsform dar det luftgenomslappliga materialet vasentligen har en ringform. Det luftgenomslappliga materialets utstr5ckning 29c i radiell riktning kan ha olika varden.

I Fig. 7-9 illustreras grafer aver sambanden mellan luftflode (Vs) (x-axeln) ut ur ventilat- ionsdonet, har utformat som ett tilluftsdon, och vilken maximal grad av tryckstrypning Apt (Pa) (y-axeln) som kan genomforas utan att overskrida en viss ljudeffektniva 1,, (dB(A)). De sneda linjerna, vilka stracker sig tvars over diagrammen i y-riktningen, representerar olika oppningsgrader hos de respektive ventilationsdonen, d.v.s. olika varden pa luftflodesoppningens storlek, angiven i mm. De linjer med vardebeteckningar 20, 25, 30, etc. representerar uppmatt ljudeffektniva genererad av de respektive ventilationsdonen. Graferna i Fig. 7-9 är alla uppmatta for ventilationskanaler med dimensionen 125 mm diameter. Det som skiljer ventilationsdonen t ar narvaro eller franvaro av ett porost luftgenomslappligt material.

For ventilationskanaler av dimensionen 125 mm satts standardflode till 20 Us. Maximal rekommenderad ljudeffektniva är 30dB(A).

I Fig. 7 har ventilationsdonet inget luftgenomslappligt material. Har kan utlasas att far att erhalla ett luftflode pa 20 Us vid 20 mm luftflodesoppning behovs ett tryckfall pa ca 13 Pa over ventilationsdonet. 20 mm luftflodesoppning är generellt maximal oppningsgrad hos ett ventilationsdon sasom har beskrivet. Andra storlekar är dock tankbara. Sasom beskrivits ovan stalls ventilationsdonet !angst fran flakten standardmassigt in med maximal luftfloclesoppning. Vidare kan av diagrammet utlasas att vid luftflocle pa 20 Its och ljudbegransning till 30dB(A) kan vid 14 mm luftflodesoppning en strypning av ca 35 Pa erhallas.

Detta är det maximala varde till vilket trycket kan strypas utan att overskrida gransvardet pa 30dB(A) da ett luftflocle pa 20 Ws onskas. Arbetsomradet for detta ventilationsdon ar darfor begransat till mellan 13-35 Pa. 18 I Fig. 8 visas motsvarande diagram for ett ventilationsdon med ett luftgenomslappligt material i form av ett 5 mm tjockt filtermaterial i form av en cirkular skiva. Har kan utlasas att arbetsomradet ham nar mellan 25Pa och ca 68 Pa.

I Fig. 9 visas motsvarande diagram for ett ventilationsdon med ett luftgenomslappligt material i form av ett 10 mm tjockt filtermaterial i form av ett vagnshjul sasom illustrerat i Fig. 5B. Har kan utlasas att arbetsomradet hamnar mellan 25Pa och ca 140 Pa.

Nlarvaron av ett porost luftgenomslappligt material breddar saledes arbetsomradet far 10 ventilationssystemet, sa att lamplig tryckfordelning kan stallas in i ventilationssystemet samtidigt som specificerat luftflode erhalls och normer far ljudeffektnivaer inte overskrids.

Uppfinningen är ej begransad till de ovan beskrivna och pa ritningarna visade utfaringsexempel, utan kan fritt varieras inom ramen for efterfoljande patentkrav. 19

Claims

PATENTKRAV

1. Ventilationsdon (21) utformat att anslutas till en mynning pa en ventilationskanal (9) mellan ventilationskanalen och ett utanforliggande omrade, varvid ventilationsdonet innefattar en luftflodesoppning (27) for passage av ett luftflocle (30) mellan ventilationsdonet och det utanforliggande utrymmet, kannetecknad av att ett luftgenomslappligt material (29) är anordnat i namnda luftflodesoppning (27).

2. Ventilationsdon (21) enligt krav 1, varvid det luftgenomslappliga materialet (29) 6r. anordnat sa att vid luftflode genom luftflodesoppningen (27) atminstone en del av luftflodet passerar genom det luftgenomslappliga materialet.

3. Ventilationsdon (21) enligt krav 1 eller 2, varvid det luftgenomslappliga materialet (29) atminstone delvis tacker luftfloclesoppningen (27).

4. Ventilationsdon (21) enligt krav 3, varvid det luftgenomslappliga materialet (29) tacker luftflodesoppningen (27) till atminstone 1/4, foretradesvis till