SE1351257A1 - Lastkännande element, förfarande och beräkningsenhet i fordon - Google Patents

Abstract

16 SAMMAN DRAG Lastkannande element (150), forfarande (300) och berakningsenhet (200) i ett fordon (100) far bestamning av fordonsvikt pa fordonet (100), dar fordonet (100) har atminstone tva hjulaxlar (130) och ett chassi (110). Det lastkannande elementet (150) ar innefattat i en lastbarande fordonskomponent (120) som ingar i en farbindelse mellan respektive hjulaxel (130) och chassi (110) pa fordonet (100), dar den lastbarande fordonskomponenten (120) har en tillverkningstolerans sorn understiger ett faststallt fOrsta gransvarde. (Publ. Fig. 2A)

Description

LASTKANNANDE ELEMENT, FORFARANDE OCH BERAKNINGSENHET I FORDON TEKNISKT OMRADE Detta dokument beskriver ett lastkannande element, en berakningsenhet och ett farfarande. Narmare bestamt beskrivs ett lastkannande element innefattat i en lastbarande fordonskomponent som ingar i en forbindelse mellan hjulaxel och chassi p fordonet.

BAKGRUND I ett fordon, kanske sarskilt ett fordon som ibland ken- med last av olika vikt och volym, sa10 som exempelvis en lastbil, en langtradare, en buss eller liknande, är det ofta onskvart att fâ en uppskattning av fordonets aktuella totalvikt inklusive last.

Denna viktuppskattning kan anvandas far ett flertal olika berakningar i fordonet, exempelvis for att berakna bransleforbrukning, bromsstracka eller lampligt lufttryck i fordonets 15 Viktmatning av fordonet kan aven anvandas exempelvis far att varna foraren far att kara pa vagar/ broar dar den hogsta tillatna vikten overskrids, exempelvis. Darmed kan olyckor undvikas genom en korrekt och aktuell viktbestamning av fordonet och dess last.

Ett flertal olika matsystem/ vagsystem har utvecklats for dells andarnal. Dessa bygger ex- empelvis pa flagon av foljande tekniker som exempelvis: vinkelgivare med lankage eller liknande for att mats avstandet mellan axel och chassi; vinkelgivare for att mats fjaderns uttojning eller avstandet mellan axel och chassi; tradtojningsgivare som limmas eller skruvas pa chassikomponenter; lastceller mellan chassi och pabyggnad och/ eller lastceller mellan chassi och pabyggnad i kombination med tryckgivare i hydraulcylinder.

Problemet med de tre forstnamnda teknikerna ovan är att dessa gar ut pa att mata pa en fordonskomponent som är designed for att vara en chassikomponent med de krav p livslangd och hallbarhet som är nadvandiga for denna, men daremot inte noggrannhet vad galler tajning och deformation. Ofta kan det forekomma i detta sammanhang stora tillverk- soDessa stora toleranser medfor att det blir i princip omojligt att installera dessa vagsystem utan att kalibrera vale individ, vilket är tidskravande och darmed dyrt. En annan tankbar &fling är att tillverka ovan namnda chassikomponenter med hogre tillverkningstolerans. Detta blir dock mycket dyrt, och fyller knappast nagon annan funktion, utOver just att majliggara matning av fordonets lastvikt.

Ett problem med de tva senare metoderna namnda ovan, vilka innefattar lastceller mellan chassi och pabyggnad är att dessa är dyra, adderar mycket vikt och enbart mater massan 2 ovan chassiet. Dessa system blir beroende av hur pabyggnaden ser ut och kan resultera i mOnga varianter. Dessa system kan aven vara svara att eftermontera, vilket darmed kan bli dyrt.

Ytterligare ett problem ar att lasten i ett fordon kan forskjutas under kerning, exempelvis vid kuivtagning till foljd av centrifugalkrafter. Harigenom kan lasten komma all skadas. Vidare kan fordonet komma att fâ forsamrade koregenskaper till NO av all fordonets tyngdpunkt forskjuts. 10 Det finns ett behov av all kunna mata aktuell fordonsvikt momentant, utan tidskravande individuell kalibrering av ett matsystem far varje fordon.

SAMMANFATTNING 15 Det är darfar en malsattning all utveckla viktmatningen i ett fordon for att lase atminstone nagot av oven angivna problem och armed erhalla en forbattrad viktmatning i fordonet.

Enligt en forsta aspekt uppnas denna malsattning av ett lastkannande element i ett fordon. Det lastkannande elementet ar anordnat att bestamma fordonsvikt pa fordonet, vilket inne- fattar atminstone tva hjulaxlar och ett chassi. Det lastkannande elementet är innefattat i en lastbarande fordonskomponent som ingar i en forbindelse mellan respektive hjulaxel och chassi pa fordonet, dar den lastbarande fordonskomponenten har en tillverkningstolerans som understiger ett faststallt forsta gransvarde.

Enligt en andra aspekt uppnas denna malsattning av ett farfarande i en berakningsenhet i ett fordon, for bestamning av fordonsvikt pa fordonet. Fordonet har atminstone tva hjulaxlar och ett chassi, samt ett antal lastkannande element. Forfarandet innefattar insamling av ett respektive matvarde fran de lastkannande elementen i fordonet. Vidare innefattar forfarandet summering av de insamlade matvardena. Forfarandet innefattar dessutom berakning av fordonsvikten for fordonet, baserat pa de summerade matvardena, genom omvandling av dessa till ett viktvarde, till vilken en konstant som motsvarar fordonets vikt pa hjul, hjulaxlar och fjadring adderas.

Enligt en tredje aspekt uppnas denna malsattning av en berakningsenhet i ett fordon. Be-35 rakningsenheten är anordnad far bestamning av fordonsvikt pa fordonet. Fordonet har atminstone tva hjulaxlar och ett chassi, samt ett antal lastkannande element. Berakningsenheten innefattar en kommunikationsmodul, anordnad all ta emot signaler som represente- 3 rar ett respektive matvarde fran samtliga lastkannande element i fordonet. Vidare innefattar berakningsenheten en processor, anordnad att summera de insamlade matvardena, samt aven anordnad att berakna fordonsvikten for fordonet, baserat pa de summerade matvardena, genom omvandling av dessa till ett viktvarde, till vilken en konstant som motsvarar 5 fordonets vikt pa hjul, hjulaxlar och fjadring adderas.

Flarigenom; genom att placera lastkannande element i lastbarande fordonskomponenter i ett fordon, dar de lastbarande fordonskomponenterna är tillverkade med en tillverkningstolerans som underskrider ett gransvarde, kan ett matsystem erhallas for att m5ta fordonsvikt 10 pa ett tillfOrlitligt satt utan att tidsOdande och darmed kostsam individuell kalibrering av de lastkannande elementen i varje fordon maste gOras. Flarigenom erhalls en tillforlitligare och fOrbattrad matning av vikten pa fordonet, jamfart med tidigare kand teknik.

Andra fordelar och ytterligare nya sardrag kommer att framga fran foljande detaljerade be-15 skrivning.

FIGURFORTECKNING Utforingsformer av uppfinningen kommer nu att beskrivas ytterligare i detalj med hanvisning till bifogade figurer, vilka illustrerar olika utforingsexempel: Figur 1Aillustrerar ett scenario med ett fordon med ett lastkannande element i en lastbarande fordonskomponent enligt en utforingsform.

Figur 1Billustrerar ett lastkannande element enligt en utforingsform.

Figur 2Aillustrerar ett scenario med ett fordon med ett lastkannande element i en lastbarande fordonskomponent enligt en utforingsform.

Figur 2Billustrerar ett lastkannande element enligt en utforingsform.

Figur 2Cillustrerar ett lastkannande element enligt en ufforingsform.

Figur 3är ett flodesschema som illustrerar en utforingsform av uppfinningen.

Figur 4at en illustration av en berakningsenhet i anslutning till ett lastkannande element, enligt en utforingsform av uppfinningen.

DETALJ E RAD BE SKRIVN I NG Utforingsformer av uppfinningen innefattar ett lastkannande element, ett forfarande och en berakningsenhet, vilka kan realiseras enligt nagot av de nedan beskrivna exemplen. Denna 35 uppfinning kan dock genomforas i manga olika former och ska inte ses som begransad av 4 de had beskrivna utfaringsformerna, vilka istallet är avsedda att belysa och askadliggara olika aspekter.

Ytterligare aspekter och sardrag av uppfinningen kan komma att framga Wan den fOljande 5 detaljerade beskrivningen nar den beaktas i samband med de bifogade figurema. Figurerna är dock enbart att betrakta som exempel pa olika utforingsformer av uppfinningen och ska inte ses som begransande for uppfinningen, vilken begransas enbart av de bifogade kraven. Vidare är figurerna inte nadvandigtvis skalenligt ritade och är, om inget annat sat-- skill skrivs, avsedda att konceptuellt illustrera aspekter av uppfinningen.

Figur 1A visar ett fordon 100 med ett chassi 110. Fordonet 100 kan vara anordnat for att lastas med en last och utgOras av exempelvis en lastbil, langtradare, transportbil, personbil, utryckningsfordon, buss, stridsvagn, motorcykel, brandbil, tag, sparvagn, amfibiefarkost eller annat liknande motordrivet bemannat eller obemannat transportmedel, anpassat far 15 geografisk forflyttning till lands.

I fordonets chassi 110 sitter en lastbarande komponent 120. I den illustrerade utforingsformen utgers den lastbarande komponenten 120 av en fjaderbult, som faster fordonets hjulfjadring 1i chassit 110, i ett framre faste och ett bakre faste. Det finns i denna utforings- form darfor en forsta fjaderbult 120-1 och en andra fjaderbult 120-2 som faster fordonets hjulfjadring i chassit 110 for varje hjulaxel 1i fordonet 100. Andra utfaringsformer kan innehalla ett annat antal fjaderbultar 120.

Figur 1B visar en lastbarande komponent 120 i form av en fjaderbult. Denna fjaderbult 1innefattar ett lastkannande element 150.

Genom att placera det lastkannande elementet 150, som kan utgoras exempelvis av en sensor, en tradtojningsgivare, en lastcell, ett piezoelektriskt element eller liknande, pa en chassikomponent som bar hela lastvikten, i delta fall tjaderbulten 120 med vilken fordonets hjulladring är infast, erhalls ett vagsystem som är billigt, noggrant och aven innefattar chassivikten.

En tojningsgivare an ett lastkannande elementet 150 som kan beskrivas som en elektrisk ledare med elektrisk resistans/ motstand. Nar ledaren, traden, utsatts far en fOrlangning eller fOrkortning andras resistansen i den. Genom att mate resistansforandringen kan en uppfattning erhallas om hur mycket och at vilket hall materialet tojs. Forlangning ger okad resistans och vice versa.

En lastcell är en typ av lastkannande elementet 150 som mater krafter. NormaIt sett anvands de for matning av tyngd eller last. En lastcell är normalt konstruerad med hjalp av tradtojningsgivare kopplade i Wheatstones brygga. Effersom differensspanningen typiskt bara är upp till nagot tiotal millivolt kan en forstarkare for att avlasa signalen fran lastcellen anvandas i vissa utforingsformer.

Genom all placera det lastkannande elementet 150 i fjaderbulten 120, som är placerad mellan hjulaxeln 130 och fjadern 140 pa samtliga barande hjulaxlar kan man mata tojning- 10 en som funktion av hela fordonets massa, exklusive axlar och hjul. Vikten pa hjulaxlar och hjul kan dock uppmatas eller uppskattas separat och antas vara konstant. Darned kan en viktberakning kompensera fOr detta genom att addera ett konstant varde. I vissa utfOringsformer kan eventuellt en kompensation gams fOr smuts, lera och liknande som fastnat pa hjulaxlar och fordonets underrede. Vikten pa denna är lag, eller mycket lag i relation till 15 fordonets totalvikt, kanske i storleksordningen 0-30 kg.

Fjaderbulten 120 är en relativt billig och lattillverkad komponent som gar all tillverka med hOg noggrannhet utan namnvard merkostnad. Vidare ar fjaderbultama 120 tillverkade med hog mattnoggrannhet, da dessa vanligtvis är svarvade.

Ytterligare en fordel genom all placera det lastkannande elementet 150 i en fjaderbult 120 som i sin tur infaster hjulfjadringen 140 i fordonets chassi 110 är att det lastkannande elementet 150 inte är utsatt for statisk belastning fran skruvforbandet. Dessutom paverkas inte givarsignalen fran det lastkannande elementet 150 av ovriga delars styvhet. Darmed kan man undvika att behova g6ra en individuell kalibrering fOr varje fordon 100, vilket underlattar och forbilligar montering.

Figur 2A visar aterigen ett fordon 100 med ett chassi 110, snarlikt det fordon 100 som tidigare presenterats i figur 1A. Fordonet 100 har en bakre boogiehjulsinstallation, vilken skil- jer sig fran den i figur 1A schematiskt illustrerade framaxeln. Har bar en fjader 140 tva hjulaxlar 130-1, 130-2 som ãr upphangda pa en pivot, aven benamnd boggiebalk. Denna fjader 140 är i det illustrerade exemplet inte upphangt pa ett bultforband utan vilar mot ett fjadersate 120-1, 120-2 monterade i framre boggieaxel 130-1 respektive bakre boggieaxel 130-2. 6 Genom aft integrera lastkannande element 150, exempelvis i form av en lastcell i respektive fjadersate 120-1, 120-2 kan ett vagsystem erhallas som är billigt, noggrant och aven innefattar chassivikten p fordonet 100.

Det lastkannande elementet 150 kan exempelvis placeras i fjadersateskroppen 120-1, 12 och ett lock kan placeras pa det lastkannande elementet 150, som en utbytbar detalj da denna slits nar fjadern 140 glider aver det lastkannande elementet 150 pa fjadersatet 11, 120-2. 10 En fardel harmed är aft det lastkannande elementet 150 skyddas fran forslitning och utbytesintervall av dessa forlangs. Placeringen av det lastkannande elementet 150 gar att hela fordonets massa kommer att baras av det lastkannande elementet 150, oavsett ojamnheter som boggin kompenserar for. Om det lastkannande elementet 150 konstrueras sa aft en-bad kraftvektorn i vertikalled upprnats, sa kan man eliminera eventuellt bidrag fran sidolas- 15 ter och friktionslaster.

Den har diskuterade placeringen är aven fordelaktig ur ett service- och installationsperspektiv. De lastkannande elementen 150 är integrerade i sm5 komponenter som 5r latta aft byta och sitter skyddade; detta galler alien den utforingsform som askadliggjorts i figur 1A 20 och 1B. Vidare mojliggors installation av ett vagsystem utan all behova kalibrera varje individuellt lastkannande element 150.

Figur visar en fjader 140 i en boogiehjulsinstallation, exempelvis i fordonet 100 som askadliggjorts i figur 2A. Fjadern 140 vilar i sin ena ande pa ett fjadersate 120 i en av for- 25 donets hjulaxlar 130. I detta fjadersate 120 kan i vissa utfOringsformer ett lastkannande element 150 vara monterat. Detta lastkannande element 150 kan ha ett skyddslock 160 monterat, anordnat att placeras mellan det lastkannande elementet 150 och hjulfjadringen 140 sa aft det lastkannande elementet 150 skyddas fran forslitning till foljd av hjulfjadringens rorelse vid belastning. Det lastkannande elementet 150 kan utgaras av en lastcell, en- sovissa utforingsformer. Vidare kan det lastkannande elementet 150 vara konstruerat att enbart karma av krafter i vertikalled enligt vissa utfaringsformer.

Figur 2C visar det lastkannande elementet 150 vilket askadliggjorts i figur 2B, med ett skyddslock 160 placerat ovanpa det lastkannande elementet 150 mellan fjadem 140 och 35 det lastkannande elementet 150, fOr att reducera forslitningsskador pa det lastkannande elementet 150 da fradern 140 tar sig under belastning. Skyddslocket 160 kan exempelvis 7 vara tillverkat i en notningsbestandig stallegering; haghallfast stal; en legering innefattande volframkarbid och kobolt; hardmetall; keramiskt baserat material eller liknande.

Figur 3 illustrerar ett exempel pa en utforingsform av uppfinningen. FlOdesschemat i figur 3 askadliggor ett forfarande 300 i en berakningsenhet 200 i ett fordon 100, for bestamning av fordonsvikt pa fordonet 100. Fordonet 100 hat atminstone tva hjulaxlar 130 och ett chassi 110, samt ett antal lastkannande element 150. Atminstone en av dessa hjulaxlar 130 kan utg6ras av en boggieaxel, innefattande en framre axel 130-1 och en bakre axe! 130-1 enligt vissa utforingsformer. Namnda lastkannande element 150 i fordonet 100 är anordnade 10 f6r bestamning av fordonsvikt pa fordonet 100. Varje sadant lastkannande element 1at innefattat i en lastbarande fordonskomponent 120 som ngar i en fOrbindelse mellan respektive hjulaxel 130 och chassi 110 pa fordonet 100. Vidare hat den lastbarande fordonskomponenten 120 en tillverkningstolerans som understiger ett faststallt forsta gransvarde. 15 FOr att kunna bestamma fordonsvikten korrekt, kan forfarandet 300 innefatta ett antal steg 301-304. Det bar dock observeras att vissa av de beskrivna stegen 301-304 kan utfaras i en annorlunda kronologisk ordning an vad nummerordningen antyder och att vissa eller ett flertal av dem kan uffOras parallellt med varandra, enligt olika ufforingsformer. Vidare utfors vissa steg enbart i vissa ufforingsformer, sasom exempelvis steg 302. Forfarandet 300 20 innefattar foljande steg: Steg 301 Ett respektive matvarde fran de lastkannande elementen 150 i fordonet 100 insamlas.

Matvarden kan tas emot fran de lastkannande elementen 150 Over ett tradbundet eller tradlast granssnitt enligt olika utforingsformer.

Det tradbundna granssnittet kan till exempel innefatta, eller vara baserat pa en kabelfarbindelse, ett internetanslutet natverk eller ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla de uppraknade enheterna 150, 200 med varandra och altemativt aven med andra enheter sasom styrenhet, kontrollenhet och/ eller sensorer. Kommunikationsbussen kan exempelvis utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network buss), en MOST-buss (Media Oriented Systems Transport), eller flagon annan busskonfiguration. Det tradlosa 35 granssnittet kan exempelvis vara baserat pa eller inspirerat av flagon av foljande teknologier: Global System for Mobile Communications (GSM), Enhanced Data Rates for GSM Evolution (EDGE), Universal Mobile Telecommunications System (UMTS), Code Division 8 Access (CDMA), (CDMA 2000), Time Division Synchronous CDMA (TD-SCDMA), Long Term Evolution (LTE); Wireless Fidelity (Wi-Fi), definierat av Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) standarder 802.11 a, ac, b, g och/ eller n, Internet Protocol (IP), Bluetooth och/ eller Near Field Communication, (NFC), eller liknande kommunikationstek- nologi enligt olika ufforingsformer.

Matvarden fran de lastkannande elementen 150 kan insamlas exempelvis kontinuerligt under drift av fordonet 100, eller vid enstaka mattillfallen enligt olika uffOringsformer. Exempelvis kan berakningsenheten 200 skicka en begaran av dessa matuppgifter med ett 10 visst tidsintervall, exempelvis varje dygn, varje timme, varje minut, eller till foljd av annan handelse som exempelvis i samband med aft fordonet 100 startas eller aft f6raren begar en matning.

Med tata interval, erhalls palitligare matuppgifter. Med mindre frekventa matningsintervall 15 minskar berakningsbelastningen pa berakningsenheten 200.

Steg 302 Detta ferfarandesteg kan inga i vissa, men inte nodvandigtvis samtliga utforingsformer.

Insamlade 301 matvarden fran lastkannande element 150 placerade pa olika hjulaxlar 1pa fordonet 100, och/ eller placerade pa hOger respektive vanster sida av fordonet 100 jamfors. Om skillnaden mellan dessa matvarden overskrider ett andra gransvarde kan en lastforskjutningsvaming utlOsas for att pakalla fOrarens uppmarksamhet. Sadan lasfforskjutningsvarning kan innefatta exempelvis att en varningslampa tands i fordonets instru- mentpanel, en auditiv varningssignal utlOses, eller liknande.

Flarigenom kan en forskjutning av lasten i fordonet 100 under fard detekteras och aven atgardas av foraren innan flagon olycka intraffar.

Steg 303 De insamlade 301 matvardena som samlats in fran de lastkannande elementen 150 i fordonet 100, summeras.

Steg 304 Fordonsvikten for fordonet 100 beraknas, baserat pa de summerade 303 matvardena, genom omvandling av dessa matvarden till ett viktvarde, till vilken en konstant som motsvarar fordonets vikt pa hjul, hjulaxlar 130 och qadring 140 adderas. 9 Exempelvis kan matvarden lagras exempelvis i en tabell, eller en graf dar matvarden, motsvarande tojningsvarden är mappade mot viktvarden p fordonet 100 och dess last. 5 Flarigenom kan en kontinuerligt uppdaterad viktberakning av fordonet 100 erhallas, vilket mojliggor aft en mer exakt berakning av fordonsvikten kan anvandas som parametervarde i de berakningar som utfors i fordonet 100, som exempelvis berakning av bransleforbrukfling, mojlig rackvidd med nuvarande branslemangd, bromsstracka etc.

Figur 4 visar en uffOringsform av ett system 400 innefattande bland annat en berakningsenhet 200 och lastkannande element 150 i ett fordon 100. Systemet 400 är anordnat aft bestamma fordonsvikt pa fordonet 100, dar fordonet 100 har atminstone tva hjulaxlar 130 och ett chassi 110. Atminstone en av dessa hjulaxlar 130 kan utgoras av en boggieaxel, innefattande en framre axel 130-1 och en bakre axel 130-1 enligt vissa utforingsformer.

Det lastkannande elementet 150 är innefattat i en lastbarande fordonskomponent 120 som ingar i en forbindelse mellan respektive hjulaxel 130 och chassit 110 pa fordonet 100) dar den lastbarande fordonskomponenten 120 har en tillverkningstolerans som understiger ett faststallt fOrsta gransvarde. Della forsta gransvarde kan vara fOrutbestamt eller konfigurer- 20 bart enligt olika utforingsformer.

Den lastbarande fordonskomponenten 120 kan i vissa utforingsformer utgoras av en fjaderbult, anordnad all fasta en hjulfjadring 140, vilken är fast i fordonets hjulaxel 130, med fordonets chassi 110. Vidare kan, i vissa utforingsformer, den lastbarande fordonskompo- 25 nenten 120 utgoras av ett fjadersate i en av fordonets hjulaxlar 130, pa vilket en hjulfjadring 140 vilar, vilken ar fast i fordonets chassi 110. Vidare kan fordonet 100 i vissa utfOringsformer innefatta lastbarande fordonskomponenter 120 av b6da dessa typer, beroende exempelvis pa axelkonstruktion, sasom enkel axel eller boggieaxel, pa olika axlar. so Det lastkannande elementet 150 kan i vissa utfOringsformer vara anordnat all enbart mata belastning I fordonets vertikalplan.

Det lastkannande elementet 150 kan aven vara anordnat for montering av ett skyddslock 160. Detta skyddslock 160 kan i vissa utforingsformer placeras mellan det lastkannande 35 elementet 150 och hjulfjadringen 140 sá att det lastkannande elementet 150 skyddas fran farslitning till foljd av hjulfjadringens rOrelse vid belastning.

I detta sistnamnda fall kan systemet 400 aven innefatta sadant skyddslock 160, anordnat att placeras mellan det lastkannande elementet 150 och hjulfjadringen 140, sa att det lastkannande elementet 150 skyddas tan forslitning till foljd av hjulfjadringens rorelse vid belastning.

Vidare innefattar systemet 400 aven en berakningsenhet 200 i fordonet 100. Berakningsenheten 200 är anordnad for bestamning av fordonsvikt pa fordonet 100, dar fordonet 100 har atminstone tva hjulaxlar 130 och ett chassi 110, samt ett antal lastkannande element 150.

Denna berakningsenhet 200 innefattar en kommunikationsmodul 410, anordnad att ta emot signaler som representerar ett respektive matvarde fran samtliga lastkannande element 150 i fordonet 100.

Berakningsenheten 200 kan vara anordnad att ta emot matdata fran de lastkannande elementen 150 over ett tradbundet eller ett tradlost granssnitt enligt olika utforingsformer. Det tradbundna granssnittet kan till exempel innefatta, eller vara baserat pa en kabelfOrbindelse, ett internetanslutet natverk eller ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla de uppraknade enheterna 150, 200 med varandra och alternativt aven med andra enheter sasom styrenhet, kontrollenhet och/ eller sensorer. Kommunikationsbussen kan exempelvis utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network buss), en MOST-buss (Media Oriented Systems Transport), eller nagon annan busskonfiguration. Det tradlosa granssnittet kan exempelvis vara baserat pa eller inspirerat av nagon av foljande teknolo- gier: Global System for Mobile Communications (GSM), Enhanced Data Rates for GSM Evolution (EDGE), Universal Mobile Telecommunications System (UMTS), Code Division Access (CDMA), (CDMA 2000), Time Division Synchronous CDMA (TD-SCDMA), Long Term Evolution (LTE); Wireless Fidelity (Wi-Fl), definierat av Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) standarder 802.11 a, ac, b, g och/ eller n, Internet Protocol (IP), Bluetooth och/ eller Near Field Communication, (NFC), eller liknande kommunikationsteknologi enligt olika utfOringsformer.

Vidare innefattar berakningsenheten 200 en processor 420, anordnad att summera de insamlade matvardena, samt aven anordnad att berakna fordonsvikten f6r fordonet 100, baserat pa de summerade matvardena. Sadan berakning av fordonsvikten for fordonet 100 innefattar en omvandling av de summerade matvardena fran de lastkannande elementen 11 150 i fordonet 100 till ett viktvarde, till vilken en konstant som motsvarar fordonets vikt pa hjul, hjulaxlar 130 och fjadring 140 adderas.

Processorn 420 kan aven i vissa utforingsformer vara anordnad att jamfora insamlade matvarden fran lastkannande element 150 placerade pa olika hjulaxlar 130 pa fordonet 100, och/ eller placerade pa h6ger respektive vanster sida av fordonet 100, samt utlasa en lastfarskjutningsvaming far foraren, om skillnaden mellan de jamfarda vardena averskrider ett andra gransvarde. Sadant andra gransvarde kan vara forutbestamt eller konfigurerbart enligt olika utforingsformer.

Processorkretsen 420 kan utgaras av exempelvis en eller flera Central Processing Unit (CPU), mikroprocessor eller annan logik ufformad att tolka och utfora instruktioner och/ eller att som att lasa och skriva data. Processorkretsen 420 kan hantera data for inflode, ufflade eller databehandling av data innefattande aven buffring av data, kontrollfunktioner 15 och liknande.

Berakningsenheten 200 kan vidare innefatta ett minne 425, anordnat att lagra exempelvis en konstant som motsvarar fordonets vilct pa hjul, hjulaxlar 130 och fjadring 140, i vissa ufforingsformer.

Minnesenheten 425 kan utgaras av exempelvis ett minneskort, flashminne, USB-minne, harddisk eller annan liknande datalagringsenhet, till exempel flagon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), etc., i olika uffaringsformer.

Vidare kan berakningsenheten 200 aven innefatta en signalsandare 430, anordnad att sanda tradbundna eller tradlasa styrsignaler enligt flagon av de tidigare beskrivna kommunikationsteknologierna. Exempelvis kan signalsandaren 430 skicka en begaran om matuppgift till de lastkannande elementen 150 i fordonet 100. Vidare kan signalsandaren 4 30 skicka exempelvis en styrsignal som initierar en yarning for fordonets forare att en lastforskjutning intraffat, under vissa forutsattningar dar en skillnad i matvarden Overskridande ett visst gransvarde detekterats. En informationsenhet 450 i fordonets styrhytt kan da pakalla fararens uppmarksamhet pa detta. Sadan informationsenhet 450 kan utgaras av en lysdiod, en lampa, en hogtalare som genererar ett varningsljud, en bildskarm som visar ett var- 35 ningsmeddelande; eller liknande anordning. 12 Vidare innefattar uppfinningen enligt vissa utfOringsformer ett datorprogram i ett fordon 100, dar fordonet 100 har atminstone tv5 hjulaxlar 130 och ett chassi 110, samt innefattar ett antal lastkannande element 150. Datorprogrammet avser bestamma fordonsvikt pa fordonet 100 genom att utfOra forfarandet 300 enligt atminstone nagot av steg 301-304, dá datorprogrammet exekveras i en processor 420 i en berakningsenhet 200 i fordonet 100.

Darmed kan forfarandet 300 enligt atminstone nagot av stegen 301-304 implementeras genom en eller flera processorkretsar 420 i berakningsenheten 200 tillsammans med datorprogramkod for att utfOra nagon, nagra, vissa eller alla av de steg 301-304 som beskri- 10 vits ovan da datorprogrammet innefattande instruktioner fOr att utfOra dessa steg 301-304 laddas i processorkretsen 420.

Detta ovan beskrivna datorprogram kan i vissa utforingsformer vara anordnat all installeras i minnesenheten 425, exempelvis Over ett tradlOst eller tradbundet granssnitt, exempelvis 15 nagot av de tidigare uppraknade.

De oven beskrivna och diskuterade enheterna kommunikationsmodul 410, och/ eller signalsandare 430 kan i vissa utf6ringsformer utgOras av separata sandare och mottagare. Emellertid kan kommunikationsmodulen 410 och signalsandare 430 i berakningsenheten 200 i fordonet 100 i vissa utforingsformer utgoras av en sandtagare, eller transceiver, som är anpassad att bade sanda och ta emot signaler, sasom exempelvis radiosignaler, och dar delar av konstruktionen, exempelvis antennen dar sadan farekommer, är gemensam for sandare och mottagare. Namnda kommunikation kan vara anpassad for tradlos informationsoverforing, via radiovagor, WLAN, Bluetooth eller infrarOd sandare/ mottagarmo- dul. Dock kan kommunikationsmodulen 410, och/eller signalsandare 430 i vissa utforingsformer altemativt vara sarskilt anpassade for tradbundet informationsutbyte, eller alternativt for bade tradlos och tradbunden kommunikation enligt vissa utforingsformer.

Somliga utforingsformer av uppfinningen inbegriper aven ett fordon 100, vilket innefattar ett i fordonet 100 installerat system 400 anordnat att utfOra ett forfarande 300 enligt atminstone nagot av forfarandestegen 301-304, f6r att f6r bestamma fordonsvikt pa fordonet 100. 13

Claims (15)

PATENTKRAV

1. Lastkannande element (150) i ett fordon (100) for bestamning av fordonsvikt pa fordonet (100), dar fordonet (100) har atminstone tva hjulaxlar (130) och ett chassi (110), dar det lastkannande elementet (150) kannetecknas av: att det lastkannande elementet (150) at innefattat i en lastbarande fordonskomponent (120) som ingar i en forbindelse mellan respektive hjulaxel (130) och chassi (110) pa fordonet (100), dar den lastbarande fordonskomponenten (120) har en tillverkningstolerans som understiger ett faststallt forsta gransvarde.

2.

Lastkannande element (150) enligt krav 1, dar den lastbarande fordonskomponen- ten (120) utgors av en fjaderbult, anordnad att fasta en hjulfjadring (140), vilken är fast i fordonets hjulaxel (130), med fordonets chassi (110). 15 3.Lastkannande element (150) enligt krav 1, dar den lastbarande fordonskomponen- ten (120) utgors av ett fjadersate i en av fordonets hjulaxlar (130), pa vilket en hjultjadring (140) vilar, vilken ar fast i fordonets chassi (110).

4. Lastkannande element (150) enligt krav 3, dgr det lastkannande elementet (150) ar anordnat for montering av ett skyddslock (160), anordnat att placeras mellan det lastkgnnande elementet (150) och hjulfjadringen (140) sa att det lastkannande elementet (150) skyddas fran forslitning till foljd av hjulfjadringens rorelse vid belastning.

5. Lastkannande element (150) enligt nagot av krav 1-4, dar det lastkannande ele- mentet (150) är anordnat att enbart mata belastning i fordonets vertikalplan.

6. Skyddslock (160), anordnat att placeras mellan det lastkannande elementet (150) enligt nagot av krav 3-5 och hjulfjadringen (140) sa att det lastkannande elementet (150) skyddas fran forslitning till .1610 av hjulfjadringens rarelse vid belastning.

7. Forfarande (300) i en berakningsenhet (200)1 ett fordon (100), far bestamning av fordonsvikt pa fordonet (100), dgr fordonet (100) har atminstone tva hjulaxlar (130) och ett chassi (110), samt ett antal lastkannande element (150) enligt nagot av krav 1-5, varvid forfarandet (300) kannetecknas av: insamling (301) av ett respektive matvarde tan de lastkannande elementen (150) I fordonet (100); summering (303) av de insamlade (301) matvardena; 14 berakning (304) av fordonsvikten f6r fordonet (100), baserat pa de summerade (303) matvardena, genom omvandling av dessa till ett viktvarde, till vilken en konstant som motsvarar fordonets vikt pa hjul, hjulaxlar (130) och dring (140) adderas.

8. Forfarandet (300) enligt krav 7, vidare innefattande: jamforelse (302) mellan insamlade (301) matvarden fran lastkannande element (150) placerade pa olika hjulaxlar (130) pa fordonet (100), och/ eller placerade pa hager respektive vanster sida av fordonet (100), samt utlasning av en lastforskjutningsvarning for foraren om skillnaden mellan de jamforda (302) vardena overskrider ett andra gransvarde.

9. Berakningsenhet (200) i ett fordon (100), for bestamning av fordonsvikt pa fordo-net (100), dar fordonet (100) har atminstone tva hjulaxlar (130) och ett chassi (110), samt ett antal lastkannande element (150) enligt nagot av krav 1-5, varvid berakningsenheten (200) kannetecknas av: en kommunikationsmodul (410), anordnad att ta emot signaler som representerar ett respektive matvarde fran samtliga lastkannande element (150) i fordonet (100); en processor (420), anordnad att summera de insamlade matvardena, samt aven anordnad att berakna fordonsvikten for fordonet (100), baserat pa de summerade matvardena, genom omvandling av dessa till ett viktvarde, till vilken en konstant som motsvarar fordonets vikt pa hjul, hjulaxlar (130) och fjadring (140) adderas.

10. Berakningsenheten (200) enligt krav 9, dar processorn (420) aven Or anordnad att jamfara insamlade matvarden fran lastkannande element (150) placerade pa olika hjulaxlar (130) pa fordonet (100), och/ eller placerade pa hOger respektive vanster sida av fordonet (100), samt utlosa en lastfOrskjutningsvarning fOr foraren, om skillnaden mellan de jamforda vardena overskrider ett andra gransvarde.

11. Berakningsenheten (200) enligt nagot av krav 9 eller krav 10, vidare innefattande ett minne (425), anordnat att lagra konstanten som motsvarar fordonets vikt pa hjul, hjulaxlar (130) och fjadring (140).

12. System (400) i ett fordon (100) far bestamning av fordonsvikt p0 fordonet (100), dar fordonet (100) har atminstone tva hjulaxlar (130) och ett chassi (110), varvid systemet (400) innefattar: lastkannande element (150) enligt nagot av krav 1-5; och berakningsenhet (200) enligt nagot av krav 9-11.

13. Systemet (400) enligt krav 12, vidare innefattande skyddslock (160) enligt krav 6, anordnade att placeras pa atminstone vissa lastkannande element (150) enligt nagot av krav 1-5.

14. Datorprogram i ett fordon (100), dar fordonet (100) har atminstone tva hjulaxlar (130) och ett chassi (110), samt ett antal lastkannande element (150) enligt nagot av krav 1-5, for bestamning av fordonsvikt pa ett fordon (100), enligt ett forfarande (300) enligt nagot av krav 7-8 da datorprogrammet exekveras i en processor (420) i en berakningsenhet (200) enligt nagot av krav 9-11.

15. Fordon (100) innefattande ett i fordonet (100) installerat system (400) enligt nagot av krav 12-13, anordnat att utfara ett forfarande (300) enligt nagot av krav 7-8 kir bestamning av fordonsvikt pa fordonet (100). 1/ 100 1 1 120-2 120-1 S. 1