SE1350406A1 - Anordning och metod för bestämning av egenskaper hos heterogena media - Google Patents

Anordning och metod för bestämning av egenskaper hos heterogena media Download PDF

Info

Publication number
SE1350406A1
SE1350406A1 SE1350406A SE1350406A SE1350406A1 SE 1350406 A1 SE1350406 A1 SE 1350406A1 SE 1350406 A SE1350406 A SE 1350406A SE 1350406 A SE1350406 A SE 1350406A SE 1350406 A1 SE1350406 A1 SE 1350406A1
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
property
determined
food
media
khz
Prior art date
Application number
SE1350406A
Other languages
English (en)
Other versions
SE537725C2 (sv
Inventor
Niclas Andersson
Original Assignee
Btg Instr Ab
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Btg Instr Ab filed Critical Btg Instr Ab
Priority to SE1350406A priority Critical patent/SE537725C2/sv
Priority to PCT/SE2014/050388 priority patent/WO2014163563A1/en
Priority to CN202110191142.0A priority patent/CN112986249A/zh
Priority to CA2908584A priority patent/CA2908584C/en
Priority to CN201480028970.0A priority patent/CN105324662A/zh
Priority to EP14779625.4A priority patent/EP2981810B1/en
Publication of SE1350406A1 publication Critical patent/SE1350406A1/sv
Priority to US14/872,214 priority patent/US10054539B2/en
Publication of SE537725C2 publication Critical patent/SE537725C2/sv

Links

Classifications

    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N21/00—Investigating or analysing materials by the use of optical means, i.e. using sub-millimetre waves, infrared, visible or ultraviolet light
    • G01N21/84—Systems specially adapted for particular applications
    • G01N21/85—Investigating moving fluids or granular solids
    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N21/00—Investigating or analysing materials by the use of optical means, i.e. using sub-millimetre waves, infrared, visible or ultraviolet light
    • G01N21/17—Systems in which incident light is modified in accordance with the properties of the material investigated
    • G01N21/25—Colour; Spectral properties, i.e. comparison of effect of material on the light at two or more different wavelengths or wavelength bands
    • G01N21/31—Investigating relative effect of material at wavelengths characteristic of specific elements or molecules, e.g. atomic absorption spectrometry
    • G01N21/35—Investigating relative effect of material at wavelengths characteristic of specific elements or molecules, e.g. atomic absorption spectrometry using infrared light
    • G01N21/3577—Investigating relative effect of material at wavelengths characteristic of specific elements or molecules, e.g. atomic absorption spectrometry using infrared light for analysing liquids, e.g. polluted water
    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N15/00—Investigating characteristics of particles; Investigating permeability, pore-volume or surface-area of porous materials
    • G01N15/02—Investigating particle size or size distribution
    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N15/00—Investigating characteristics of particles; Investigating permeability, pore-volume or surface-area of porous materials
    • G01N15/06—Investigating concentration of particle suspensions
    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N21/00—Investigating or analysing materials by the use of optical means, i.e. using sub-millimetre waves, infrared, visible or ultraviolet light
    • G01N21/17—Systems in which incident light is modified in accordance with the properties of the material investigated
    • G01N21/25—Colour; Spectral properties, i.e. comparison of effect of material on the light at two or more different wavelengths or wavelength bands
    • G01N21/31—Investigating relative effect of material at wavelengths characteristic of specific elements or molecules, e.g. atomic absorption spectrometry
    • G01N21/33—Investigating relative effect of material at wavelengths characteristic of specific elements or molecules, e.g. atomic absorption spectrometry using ultraviolet light
    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N21/00—Investigating or analysing materials by the use of optical means, i.e. using sub-millimetre waves, infrared, visible or ultraviolet light
    • G01N21/17—Systems in which incident light is modified in accordance with the properties of the material investigated
    • G01N21/47—Scattering, i.e. diffuse reflection
    • G01N21/4738—Diffuse reflection, e.g. also for testing fluids, fibrous materials
    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N21/00—Investigating or analysing materials by the use of optical means, i.e. using sub-millimetre waves, infrared, visible or ultraviolet light
    • G01N21/17—Systems in which incident light is modified in accordance with the properties of the material investigated
    • G01N21/47—Scattering, i.e. diffuse reflection
    • G01N21/49—Scattering, i.e. diffuse reflection within a body or fluid
    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N33/00—Investigating or analysing materials by specific methods not covered by groups G01N1/00 - G01N31/00
    • G01N33/34—Paper
    • G01N33/343—Paper pulp
    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N15/00—Investigating characteristics of particles; Investigating permeability, pore-volume or surface-area of porous materials
    • G01N15/06—Investigating concentration of particle suspensions
    • G01N15/075—Investigating concentration of particle suspensions by optical means
    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N21/00—Investigating or analysing materials by the use of optical means, i.e. using sub-millimetre waves, infrared, visible or ultraviolet light
    • G01N21/84—Systems specially adapted for particular applications
    • G01N21/85—Investigating moving fluids or granular solids
    • G01N21/8507—Probe photometers, i.e. with optical measuring part dipped into fluid sample
    • G—PHYSICS
    • G01—MEASURING; TESTING
    • G01N—INVESTIGATING OR ANALYSING MATERIALS BY DETERMINING THEIR CHEMICAL OR PHYSICAL PROPERTIES
    • G01N2201/00—Features of devices classified in G01N21/00
    • G01N2201/06—Illumination; Optics
    • G01N2201/061—Sources

Landscapes

  • Physics & Mathematics (AREA)
  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Life Sciences & Earth Sciences (AREA)
  • Health & Medical Sciences (AREA)
  • Pathology (AREA)
  • Analytical Chemistry (AREA)
  • Biochemistry (AREA)
  • General Health & Medical Sciences (AREA)
  • General Physics & Mathematics (AREA)
  • Immunology (AREA)
  • Spectroscopy & Molecular Physics (AREA)
  • Dispersion Chemistry (AREA)
  • Medicinal Chemistry (AREA)
  • Food Science & Technology (AREA)
  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Investigating Or Analysing Materials By Optical Means (AREA)

Abstract

66323 17 SAMMANDRAG Ettandamalmed foreliggande uppfinning draft tilhandahalla en metod fOrattmata en ellerflera egenskaperho s en ellerflera faserhosrorliga, heterogena media. Metoden arbilligare, effektivare och minskarono dig anvandning av exempelvis giftig a kemlaliereftersom matsvaret erhallsi re a ltid utan o no dig tidsfo rdro jning .

Description

66323 17 SAMMANDRAG Ettandamalmed foreliggande uppfinning draft tilhandahalla en metod fOrattmata en ellerflera egenskaperho s en ellerflera faserhosrorliga, heterogena media. Metoden arbilligare, effektivare och minskarono dig anvandning av exempelvis giftig a kemlaliereftersom matsvaret erhallsi re a ltid utan o no dig tidsfo rdro jning .
ANORDNNG 0 C HME1OD BESIAMMNG AV EG ENSKA PER HOS HEIEROGENA MEDIA kniskt o mthde
[0001] Eireliggande uppfinning avse re n metod forbestamning av egenskaperhosenellerflera komponenterellerfaseririirliga media.
Ba kg rand
[0002] Vid fra msta Ening av pappe rsma ssa fbrvidan Wive rkning a v papper, anvands en sekvensav delsteg darproduktensegenskaper utve c kla sochbe stams. Vid s.k ke misk ma ssa aye rkning b e ha nd la s ve den i form a v flisb ita r me d ke mika lie rvid ho g te mp e ratur fo r a tt frig o ra fth re ma franvarandra samtoftastbleka de sedan frigjorda fthrema. Normak sker detta iens.k.kokare ochdarefteriettflertalbleksteg.Denvatigaste aktio nen aratt ligninet, so m funge rar so m e tt limamne i ve de n, bryts ner o c h lo se s ut. Efte rvarje pro c e sste g bmkardet finna s nag o n typ a v tvatt, framfO rant thy. a tt tvatta ur sa myc ke t so m mo jligt av de t lig nin so m sts ut &an ve d e n/ fth re ma . De tta utlii sta lig nin skulle a nna rs sto ra na stko mm a nd e pmcessteg,texfoibiuka ke mika lie roc h sanka ve rkning sgra den ie tt e fte rfO tande b le kste g .
[0003] Hag anvands olika matare fbrattkunna optimera ochreglera tvattsteg och kemilKaliesatsningaribleksteg etc. Mangden kvarvarande ligninifibnma,ofta uttryc kt so m ka p p a ta 1, mats a nting e n va.tke miskt pa manuellttagna proverellermed en analysatorkopplad tillen ellerflera punkte ri pro c e sse n me d auto ma tiska provtagare. 1Vattre sultat b e sta. ms la nd me d ko nduktivite tsma ta . De ssa mate r do c k i huvud sa k den oorganiska delen av de ikok- elle rblekvatskan forekommande amnena, \Ake t kan le d a till missvisande iesultatochsãmie pro c e sstyming me d 1agie e ffe ktivite t so m re sulta t. 66323 2
[0004] Ha lte n utlo st lig nin i p c e ssv tskan ka n b e sta mm as ge no m ma tning av ab so rptio n a v fo re trade svis ultra vio lett (UV) ljus. De tta rutsatte rdo c k a tt fth re ma a vskitts o c h kan a lltsa e nd a stmp a s o n-line pae tt re la tivt re nt vatske fib de , d vs. utan Bore r. IEhvisskompensationfor inne ha ll av fthrer(oc h flerfragment o c h andra ljusspridande partildar) kan erhallasgenom attutfOra matningenvid tvá elle rflera vaglangder, men aye n vid re la tivt lag a ko nc e ntratio ne r a v Bore rblo c ke ra r de ssa p rine ip alit ljus vid till e xe mpelen ma tning a v ljustra nsmitta nse n va rvid b e sta. mning e n avvatskefasenblirkiaftigtstoitl e lle r o ma jliggjo rd.
[0005] 0 p tisk ma tte knik fo rb e sta. mning a v ke misk sa mm a nsa ttning o c h koncentrationharmanga egenskapersom goratt den lamparsig speciellt bra thrtillampning on-line. Exempelvis Arden snabb, robust o c h kan ge mo jlig he t a tt ma ta fle ra o lika amnengenom a tt utnyttja fle ra olika vaglangdersa som med spektroskopiska meto der Snabbheten,ioland till ochmed ko ntinue rlig ma tning , und e ila tta roch fO 113 a ttia r pm c e sstyming
[0006] Dagensoptiska matsystem hardockbegrdnsad anvandbarheti vissa fallpâ grund a v a tt ma tp rine ipen krave rko ntro lle ra de fb rutsa ttning a r ochmanga metodersom artillampbara ilaboratoriemqjb fungerardarfOr inte i pro c e ssmAii. Spec ie llt komplic erade arflerfassystem, de t vill saga en blandning av exempelvisfasta och flytande amnen. Ett enkek exempelpa. e tt fle rfa ssyste m aren suspension a v ma ssa fibre ri pro c e ssvatska vid framstal]ningarav papper, om man onskarbestamma vatskans e ge nskap e r, sa so m kemisk sa mma nsa timing , ge nom spe ktro sko pisk a nalys avdesstransmittansvidenellerflemvaglangdersamastemassafibiema foistavskiljasforattinte stb ra elleromojliggora ma tning e n. Ave n ma tning av direkta optiska parametrarsa som tushetochfarg kravernormak ko ntro lle ra de lb rutsattning aro c h b lir d rib r o c ksa. p ro b le ma tiska vid on-line ti]lampning pa heterogena media. 66323 3
[0007] US 2006/ 0087652 Al beskriveren me to d och se nso rf6rko mb ine ra d ma tning av transmissio noch re fle ktio n fO r a tt b e stamma e g e nskape rho s en fthersuspension. En ellerflera va.glangderanvandsoch en hog samplingstaktfoiedras. Do c k tarinte de nna me to d e lle r se nso r ha nsyn till problematil(enmed heterogena media dardetarkomplicerateller omojligtattbestamma egenskaperho s °him komponenterellerfaser. Idag kan de ssa endast ma. ta s t ex eftermanuell separation av de olika ko mp o ne nte ma e lle r fa se ma .
[0008] SF464836 b e skrive re n metod fOrbestamning av koncentrationen av tva storleksfraktionerav paralarien suspension underantagandet att pa rificla ma kan kla ssific em s so m sm a e Ile r sto ra pa rtikla r. De tta a r sp e c ie lit anvandbartvid matning pa pappersmassa dâ man o fta haren blandning me d varie ra nde sa mm a nsa ttning av fibre r (sto ra p a rtikla r) re sp e ktive fib e rfragme nt e lle r fyllm e del ( sma. pa rtilclar). SFA64836 b e skrive r do c k inte ma tning av ege nskap sá so m ke misk sa mm a nsa ttning ho s re sp e ktive fa s utanendasthurstorandelav den totala mangdensom iespektive fas utg 0 r.
[0009] Sammanfattningsvis arfOrmanga ti]lampningar de me to de r so m anvandsidag artidskMvande, omstandliga, kostsamma och harlag noggrannhet och precision. De kaninte be stamma egenskapersa.som exe mpe Ivis kemisk sammansattning ho s sp ektive komponentlfasiett system av flera ko mp o ne nte r e lle r fa se r, till e xe mp e 1 sp e ktive fa s i e tt fle rfa ssyste m, fra m fO rant inte nar syste me t ar i n5 re Ise . Da TO rb e ho vs nya me to de r so m minskarko stnaderoch samtidigt karno ggrannhe te n pa ma tning a ma RI r a tt e ffe ktivise ra he la precessen,bL a. ge no m a tt minska Atgangenav Mvaror,kemikalierochenergi. 66323 4 Sa mm a nfa timing av up p finning e n
[0010] Ett a nd a ma.1 me d fOnliggande uppfinning draft a]ba nd a ha'. lla en metod thrattmata en ellerflera egenskaperho s en ellerflera faserhos riirliga, he tem gena media. Meto den arbilligare, effektivare och minskar ono dig anvandning av exempelvisgiftiga ke milialie re ftersom matsvaret ethU1sina1tidutanonodigtidsfOitlmjning.Hin1iggande m e to d lo se r a lltsa nagra av de problem som finns me d dagenstelmik, \Tillie t uppna.s geno m meto den enligt de bifogade kraven.
[0011] Eireliggande uppfinning lo serproblematiken me d be stamning av egenskape r sá so m till exe mp e 1 kemisk sa mm a nsa ttning a v olika komponenteriheterogena system, tElexempelflerfassystem, genom att utforma matanordningensâ att den materen begransad volym ellerandel av me die toch me d en sa hog mathastighet att me die ts olika komponenterkan be stammas varo c h en fo rsig. IdetfOljande be skrivs tva. stye ke ndragna e xe mpe I pa. tillampning av uppfinningeninom ti]lverkningspro c esserfOrpappeismassa men up p finning e ns tillampbaihet b egransa s inte a lls till e nd a st de ssa utan kan nyttjasimánga o lika ta nkb a ra processermed heterogena media.
[0012]Ett andamal me d fo religgande uppfinning draft tillhandahala en me to d forattbestamma atminstone en egenskap hosrodiga, heterogena media innefattande tva ellerflera faser, meto den innefattar stegen att forst belysa medietmed ettstralknippe med en ellerflera fOrbestamda vaglangder, sedan detektera uttradande liusfranmediet, me to de n kannetecknas av att stth. lknip pet ar lite t la tivt sto rle ke n pa'. de delarav mediet som ska be stammas samtbandbredden artillracklig hog r a tt man fran sig na le n ska kunna urskiljas de tidspe rio de rav de nna signal somarrelaterade Ode delarav me diet som ska bestammas, forstbe stams minst en egenskap ho s minst en av mediets Milo faser, o c h sedan 66323 beraknas till exempelhak av ettellerflera amnenellerfarg ellerljushet, me d en lamplig mate matisk b e rakning.
[0013]Ienutforingsform harva.glangdenellervaglangdema vats foir attbestamma den ellerde egenskapermanvlllmata.
[0014]Ten utforingsform ardet de tekte rade ljuset transmitte rat genom me diet.
[0015]Ie n annan utforingsform ardet de tekterade ljuse t reflekte rat fran me diet.
[0016]le n utfo ring sfo rm arege nskape n so m skallbe stamma s e n halt, kemisk sammansattning elle rannan egenskap.
[0017]le n utfo ring sfo rm a v fo re lig g a nd e b e skrivning utfli Is ma tning e n goys on-line .
[0018]Ie n utforingsform ardet rorliga he terogena me die t frambure t en vatske fa s.
[0019]I e n utfb ring sfo rm Vas ma tninge n pa e tt fran pro c e ssen tage t delprov somlatsflocla ellerpumpasgenom ellerforbien matse nsorutanfOr dninge n.
[0020]Be ro e nde a v utfo ring sfo rm varie ra r ma tvo lyme n me llan 0,0 mm3 till 1000 mm3, e lle r me llan 0,5 mm3 till 500 mm3 e lle rme lla n 1 mm3b11100 mm3.
[0021] Bern ende pa utforingsform vaiierarbandbre dden pa matningen av den o p tiska sig na le n me lla n 0,05 kHz 0110 KHz, lkHz till 7 kHz, e lle r me lla n 2 05 kHz. 66323 6
[0022] Ettannatandamalmed foreliggande uppfmning draft ti]]handahalla en ny metod farad mata egenskaperhosheterogena media, uppfmningen beskrivs enligtbifogade patentkrav.
[0023]Ej re lig g a nd e up p finning til]ha nda hale r o c ksa e tt e nkla re o c h billigare matsystem so m mojEggiiron-line matning av komponentereller faseri ett system be staende avflera komponenterellerfaser.
[0024]Eire lig g a nd e up p finning ha r o c ksa him e lle rb a ttre pre sta nd a jamfOrtmed dagens system. Matninga ma ar no g gra nna re o c h germer pre c is matning av den onskade komponenten ellerfasen iett system av flera komponenterellerfaser.
[0025] De t aro c ksa. e tt mindre omfattande ka lib re ring sa rb e te dâ det inte b e ho vs sa ma ng a ka hb re ring sp v och de ssuto m r ka lib re ring ste kn&e n e nkla re .
[0026] lit on-line ti]la mp at ma tsyste m aro ftast e fte 'Ara va nsva It, sâ so m vid matning i en pro c essledning. Uppfmningen ardocktillamplig aven i de t fallman exempeivisutrOrmatningen pa ettprov som tagitsutfran processledningenochanalyserasunderdetattdetpumpasellertillats floda. Gemensamt me d tillampningen on-line galleratt me diet ma.ste vara und er ni re Ise.
Ko rtfatta d b e skrivning av ritning a ma
[0027] Up p finning e n ko mme r nu a tt b e skriva s, sa so m e xe mp el, me d ha nvisning till bifo gade ritning a r, ivifica :
[0028] fig. 1 visa ren p rine ip skiss fo r ma tning a v transmittans me d hog fiekvenssom anvandsidag. 66323 7
[0029] fig. 2. Visarett ab so rip ansspektra pa e tt ble kerifiltrat me d (streckad linje ) re spe ktive utan (he ldragen linje ) finfraktio n (dvs. p a rtikla r) matt me d kand teknk
[0030] Fig. 3. Visar data fran en on-line-dlampning av foreliggande up p finning.
[0031] fig . 4. Visa ren p rinc ipskiss av en so nd fb r ma tning a v re fle ktans me d fiber° ptk
[0032] fig. 5. Visarett reflektionsspektra i NIR-o mra. de t RI rprov me d olika a vsta nd fra n so nd e n vid ma tning .
[0033] fig. 6. Visar en principskiss fOr en signaluppmatt vid en given vaglangd avsatt mot tid.
De ta lie rad b e skrivning
[0034] Innan upp finning e n a vslo ja s och be skrivs i d e ta 1j, skalldet Rastas a tt denna up p fmning inte arbegransad till sa iskild a mate ria 1, media e Ile r ko nfiguratio ne rb e skrivna hä ii, sa. so m ko nfig um tio ne r, media o c h mate ria 1 kan va fie ra . De t skall o c ksa vara fO /sta. tt ad te nnino lo gin Oa mp a d ha ri e nd a st a nva nd s fO r a tt b e skriva sa rskild a utfO ring sfo rine roc h inte a r a vse dd attvara begransande, da. omfattningen av fb re liggande uppfmning endastbegransasav de til]horande kraven.
[0035] le rmen "he tero gena media" avserheterogena media me d tvá ellerflera fa ser, sa.som exempeivis en suspension av fthrerellerandra partEar.
[0036] le rmen "riirliga" he tem gena media avserheterogena media frambuma iexempelvis e tt rot De t kan exe mpe kis vara en suspension iett rtir, ffisbitar so m mats i e tt falhor, ellermaterialpa. e tt transpo rtb and etc etc. 66323 8
[0037] le rme n "fle /fa ssyste m" a vse r en b la nd ning a v exe mpe ivis fa sta oc h flytande amnen, e xe mp e Ivis en suspension av ma ssafib r pro c essvatska vid framstallningarav papper.
[0038] le rme n " stralknip pe t arlitet n1ativt sto rle ke n" a vse r a tt b e skriva a tt stoiiekenpá stralknippet ar dire kt kopplad ma tvo lyme n (valdigt dire kt vid ma tning a v transmittans o c h me r diffust vid ma tning a v re fle ktans), dvs. belorheltpá stoilekenpâ detmanska mata,exempelvispartilielstoriek ellerstoiiekenpâ mellamummet mellan partildama. Vidare arkravetpá snab b he te n ( Ord c klig tid sup p sning ) p ma tninge n he lt b ero ende a v ovansta.ende men oc ksd. hursnabbtmedietiiirsig.
[0039] le rme n "on-line" anvand s fbra tt b e skriva a tt ma tningen go rs a nting e n dire kt iproce ssle dninge n, ibland kallat in-line, e lle r p a. a nna t satt x.pá e tt d elflo de so m automatiskttasurpiocessenochliitsfloda e ller pumpas rb i en ma tso nd Kannetec knande aro cksa. a tt ma tning e n typiskt utfii IS ko ntinue rligt, e lle ri p rine ip ko ntinue dig tla tivt pro c e sse ns dynamik. rm e n " fa se Yr o c h "ko mpo ne nte ry a v se r de olika b e stand sde lama a v me diet, e xe mp e ivis partildar, fiber, vatska o c h/ e lle r g a s so m ett medium kan inne fa tta underpro c e sse ns gang . rme n "le dning" a vse s e n pro c e ssle dning , e tt transpo rtb and ellerettiwr,vilketarlamplig fOr sammanhanget.
[0040] Ei liggande uppfinning ko mme r nu a tt b e skrivas me ri d e tab me d iefeiens till me dfo bande figure ri Aka utfo ring sfo rmerav up p fmning e n visas. Uppfmningen kan, hursomhelst, utfo ra s oc h a nvanda s pa mang a o lila satt oc h bor. inte anses vara begransad tEl de utfii ring sfo rme r so m a ng e s hari.
[0041] SE464836 be skriveratt de t ge no m a tt a ntale t stora p artildar (fib re r) so m finns iengive n lite n m tvo lym ärlitetkommerdetstatistisktfinnas tillfhllendâ ing e n fib e r fmns i de nna vo lym, fOmtsattattkoncentmtionen är ti]liäckligtlágielativtdenvolymsombeaktas.De and p a rtikla ma s a nta 1 r 66323 9 daiemotstoitavenienlitenvo1ym, sag 1 mm3, \Ake t sta tistiskt se tt inne b r a tt d e ss ko nc e ntra tio n ko mme r a tt va ra na ra ko nstant me d tid e n. Vid ma thing a v liusd a mp ning , e lle r o mvant tra nsmitta ns na r me diet strO mm a r ge no m en given ma tvo lym ko mmersignalnivan vid de tillfallen ing a fthre r b efmne r sig i ma tvo lyme n, so m ärliten, yam so m ho g st, den s.k to ppnivan, ochmo tsva ra ko nc e ntra tio ne n a v sm p a Alla r, se lig ur 1. De n g e no msnittlig a signaInivânpâveicasavbáde smâ och sto ra p a rtikla r, Ake t betyderatt de stora partiklamaskoncentration arbestambarfran den ge no msnittlig a nivan o c h to ppvarde t tillsammans, be rakna d pa lampligt sa tt. Me to d e n ka n b e skriva s g ra fiskt e nlig t Eg ur 1, so m a lltsa arpincipiell ochgallerfOrmatning a v tjusd mp ning , d vs. tra nsmitta ns, aye n om den p rine ip ie llt ka nmp as oc ksa. vid ma tning a v re fle kta ns.
[0042] Ge no m a tt utnyttja en liten ma tvo lym vid den op tiska a na lyse n sa mt e n hog tid sup p lo sning ho s ma tsigna le n mo jligg rs a lltsa. en diffe ie ntie ring me lla n sto ra o c h sma. pa itiklar Hi id e le n me d me to d e n draft man p d e t sä tte t ka n ko mp e nse ra fO r d e sto ra o c h sm a pa rtilda ma s oproportionerliga bidrag tillmatsignalen som annals erhalls oc h darigenom e rha lla en bra b e stamning av bade ko nc e ntra tio ne n a v sto ra iespe1dive sma p a rtilda r, sa mt o m sá Onskasdentotala ko nc e ntra tio ne n.
[0043] Hg. 1 visa ren p rine ip skiss fo r ma tning a v tm nsmitta ns me d hog fie kve ns, me d en lite n m a tvo lym av en suspension inne ha lla nd e sto ra o c h smapaitiklar.Grafenvisarsignalnivamottid,Vcwarsignalnivanivatten,Vp a r sig na le ns to pp niva o c h VDC är den ge no msnittlig a signalnivan. 1PC mo tsvararenligt SFA64836 ko nc entratione n av sma p a rtildar o c h IPC mo tsva ra rko nc e ntratio ne n a v sto ra p a rtiklar.
[0044] lig. 2 visarett spektra oc h skil]naden i ab so rb ans me llan e tt b le ke rifiltrat me d (stre c ka d linje ) sp e ktive uta n (he ldra ge n linje ) finfra ktio n (dvs. partildar). 66323
[0045] ]ill skilhad fran me to de r so m anvands idag (t.ex. den beskriven M64836), forbestamning a v ko nc e ntratio ne nav olika sto rle ksfraktio ne ri ett system me d valav ljusvaglangd fOrattpáveiicasminimaltav den kemiska sammansattningenpá p a Ail& ma , sa. a vse rfii re ligg a nd e uppfinning matning av egenskap so m till exe mpe 1 ke misk sa mmansa timing ho s re spe ktive ko mpo ne nt i e tt system a v flera ko mpo ne nte r, so m exe mp e kis re spe ktive fa s i e tt flerfa ssyste m. Up p finning en are nlig t samma princ ip ocksá tilla mp lig fOrmatning a v a nd ra e g e nskape r sA. so m ljushetoch farg, ellerfluorescensav en ellerflera delkomponenterienheterogen b la ndning Exe mpe
[0046] DetfOita exernp1etinnehU1erornfattande exp e rime nte lla data me dan de t andra exemplet dr e n principiellutveckling i syfte attvidare illustre ra up p finning e ns funktio noch nytta 1. Be stamning a v va tske fa s ho s fib e rsusp e n4o n
[0047] Ge no m a tt utfii ra matningen vid en ellerflera vaglangde r so m ger information om den kemiska sa mma nsa ttning en ho s den e lle r de ko mp o ne nte lifa se rho s syste me t so m man onskarbestamma oc h me d utnyttjande av enbe gra nsa d ma tvo lym samt hog tid sup plo sning i ma tning e n sa so m p rine ipie llt b e skrivs i pa te nte t SFA64836 kan a lltsd. va tske fa se ns kemiska sammansattning be stammas.
[0048] IfOIiE1iggande exempelvaljsmatvolymen samt lag sta matfrekvens attdetintraffarda ochda. attendast, ellernastan endast, vatskefasen finns imatgapet, detvillsaga attdetintraffarattmatvolymeninte inne ha lie r nt g ra ma ssa fllo re r, se fig ur 1 fo rjamfii re Ise. Om end a st de n ge no m snittlig a sig na le n bade up p ma tts sa. pave rka r fib re ma 66323 11 ljustiansmissionensâmycketattsignalenantingenblirsálágattdenblir sva.rattmata,elleralltforberoende avkoncentrationenav fib/et
[0049] Eir de nna tillampning anvands motsvarande "FPC" iEgurl, uppmatt atminstone vid en vaglangd if re trade svis UV-o mrade t %raft mata konc entrationen av lo st lignin (aye n en bogie va.glangd dvs. i de t synlig a omthdet kan anvandas o m ko nc e ntratio nen artilhäckligthog for a tt ge Ora c klig a b so rb a ns forenbra b e sta. mning a v konc e ntratio ne n). En lamplig matvolym i de nna ti]lampning kan vara ca 1 mm3 och matfrekvens (bandbredd) om minst c a 1 kHz. Idet faIl so m konc entrationen av fib e rfragme nt axle lativt hog, vilka kan fmnas lett re lativt stortantaloch statistiskt sett fmna s narvarande ien ko nstant ko nc e ntratio n aye niden begransade matvolym so m anvands, kan matningen lampligen utfOras ge no m att kombinera en matning av bade UV-Ijus (inom ligninets absorptionsomrade)ochinfrarott (IR) bus, iettvaglangdsomrade utan inverkan a v ke misk sammansattning . De t senai kan se s so m en ko mpe nsatio n fOrljusspiidning o c h bush lo c ke ring pa grand a v fib e rfragme nt samt aye n om (de stora) fthre ma inte fulltut arfranvarande vid vissa tillfallen (o m to ppnivan pa matsigna le n mo tsvararett tillstand d a det anda. inte blirhelttomtpâ fthrerinom matvolymen). Inverkan av de nna Ijussp rid ning kan e nligt fig ur 2 va ra signiflant o c h se s so meno ka d ab so rb ans bye rhe la vaglangdsomradet vid fel re ko mst av Wsspridande sma partildar(fiberfragmentidetharexemplet).
[0050] fig. 3 visardata fran en on-line-tillampning me d RI re ligg ande up p fmning , darb d e fibeikoncentiationochkoncentiationavlostlignin varie raro ye rtid. De lab o rato rieb e stamda konc e ntratio ne ma f'Orlostlignin visas ocksa. (matt so m permanganatfOrbrukning pa filtratet, s.k. filtratkappa). De svarta punkte ma motsvararde lab o rato rie b e stamda ko nc e ntratione ma avlostlignin oc h den he ldragna linje n mo tsvararo n- 66323 12 line-b e sta. mning e n. Enligt figure n b lir ko rre la tio ne n me lla n re sultate t flan ma tningen enligtuppfinningenoch fe rensdata myc ke t hog . 2. Be stamning av fast amne i gasflo de
[0051] En a nna n did mp ning av up p finning e n arforbestamning av fiulcthaltifibeimateiialvid ra ffine ring a v ve dills till pappe rsma ssa , s.k me kanisk ma ssa Fliktha lte n ar en viktig mat- o c h styrp a ra me te r b la nd annatfOrattminimem energiflithrukningen oc h uppna onska de fthe r- och pappersegenskaper.
[0052] De matsystem so m framst anvandsidag arrelativtkomplexa o c h dyra. ISmiskt anvands spe ktrofo to me trarko pplade fill o ptiska so nde rfor fle kfio nsmatning i ko mbinatio n me d multivariat ka lib re ring ste knilc. Me to de r so m utnyttjar e tt sto rt va. g la ng d ssp e ktrum kra vs de Ivis pga. a tt medietarmycketheterogent; fthermaterialettransporterasianga med hog ha sfighe t. En matning av me d e Ivarde t, dvs. e tt g e no msnittligt spektrumunderenvisstid,kommerda atttillstordelben) pt om detfinns na.go t material, samt hurmycket materialdetfinns, inom so ndens matvolym. figur4 visarett exempelmed en princ ipskiss dar so ndens matvolym bestamsav en optiskfthersom belysermedietoch en optiskfler so m samlarupp nflekterat1jusfdrdetektion. Med e tt he tem gent me dium sa kommerdet alltsa fidvis finna s material ino m matvolymen narmast sonden(narmare andama pa de optiska fthrema idetharexemplet, vilket gerengenerellthogre reflektionssignalovervaglangdsomMdet)medan det oland inte finnsmaterialinom matvolymen narmast sonden (lag fle kfio nssigna 1). De t up p ma tta spektrume t gale r a lltsa i princ ip fOrden undermattiden ge no msnittliga sammansattningen i pro vvo lyme n. I de tta specifilm fallbetyderdetalltsa attavengasfasen,dvs.vattenanganoch de ss tempemtur e tc ko mm era tt p aye rka spektrum myc ke t, hicso m den totala mangdenellerkoncentrationenavfthermaterialimatvolymenenligt ovan. 66323 13
[0053] fig. 4 visa re n principskiss av en ma tso nd me d no e ro ptik; en optisk fiberkopplad till en Ijuskalla belysermediet o c h den andra optiska fibem samlarupp reflekteratljusochlederdettillen detektor. Ibildentillvanster finnsingetfibermaterialidirektnarhettillsondenoch detfinnsdarmed mer tex.vattenanga mellansondenochmaterialet.Ibildentillhogerfinns material allde le s intill so nden och darmed ocksá mindre t.ex. vattenanga mellanmaterialetochsonden.
[0054] Fig. 5 visa r e tt re fle ktio nssp e ktra ino m det na ra infra rii d a (NIR) vaglangdsomradet fel rprov me d (Aka avstand fran so nden vid matning. Proven druppmatta ilaboratoriem& pa samma prov men pa dila, kontrollerade, avstand fran so nden. Kurvan so m harhogst signalmotsvarar detprov som arnarma st sonden o ch ett stone avstand gergenerelltlagre matsignal. Man kan do c kno tera att formen pa. spe ktium inte arhek ide ntisk lb rde dila avstanden, vilket atminstone tilviss de lberorpa t.ex. vattenanga mellan provet och matsonden vilketpaverkarsignalen pa olika sattvid °lila vaglangdersamt (Aka mycketberoende pa avstandet me llan pro ve t oc h matsonden.
[0055] Med dagenstekn&ma.ste man alltsá fO rad uppna. en tillracklig noggrannhetochprecisionibestamningenmata en stordelav Ijusspektrum, vanligtvis me d en spektro foto mete r, samt anvanda nagon typ a v multivariat ka line ring ste knilc, t e x Partial I2 a st Square s, e lle r Pro je c tio n to latent Struc ture s (MB), vilke t lb Ijaktlig en o c ksa. kraver e tt re la tivt sto rt a nta 1 referensproverfOrkahlorering.
[0056] Eireliggande uppfinning fothattraroch fOrenklarmatningen betydligt jamfo rt me d andra teknikersom anvandsidag. Genom att anvanda en relativtlken matvolym, idetharfalletaterigeni sto rle kso rdning e n 1 min3 fOr att mo tsvara sto rle ke n pa de fthe rflo c kar so m fib dariliiret, samt en hog bandbredd pa matningenav den optiska reflektionen, heist minst c a 1 kHz pga. de relativt sma. matobjekten i 66323 14 kombinationmed den hoga fib deshastigheten, kan de fidsperioderdá det verkligen finns f1bemiateiia1näwamnde imatvolymen narmast sonde n id e nfifie ra s, (se fig. 6).
[0057] lig. 6 visaren principskiss for signalen uppmattvid en given váglangd a lte ma fivt se tt fill den ge no msnittlig a signalenoverettvisst vaglangdsomrade avsatt mo t fid. Madre kve nse n samtmatvolymens storlek i fO rha. lla nde sto rie ksfO rde 'fling e n ho smedie ts o lika fa se roch strii mning sha stig he t arhartilhacklig r a tt den ho g sta signalnivan so m tidvisupptrader(markerat me d fingari figure n) motsvararmatning pa material alldele s nara so nde n enligtfigur4.
[0058] Genom attkombinera matdata fOrflera aka vaglangdereller vaglangdsband fOrjustdessa fidspefioderkandarmed fthermaterialets egenskaperbestammas enklare, mernoggrant och precist. Heist utfOrs matningen pa flera vagLangdersimultant fOratt uppnâ basta synkro nise ring me lla n de olika va g la ng de ma me n man kan princ ipie llt a ve n -Lanka sig attmata upp re pre sentafiva fidspe rio derfOr de olika vaglangdema varoc h en forsig och sedan kombinera dem. Tackvare den merdirekta matningen av justfibermaterialetkan saledes ett matsystem med en ellerettfatalvaglangderellervaglangdsband a nva nd a s, tffi skil]na d fran nuvarande teknik
[0059] Andra sardrag och a nva ndning a v up p finning en och de ss associerade fordelarkommerattvara uppenbartforenfackmannar de nna la se rb e skrivning en oc h exemplen. 66323

Claims (10)

PATENTIKRAV
1. Metod forattbestamma atminstone en egenskap hosrorliga, he te g e na media inne fa tta nd e tva e llerflera fa se r, inne fa tta nd e stegen a tt: belysa mediet me d ett strallmippe me d en ellerflera fOrbestamda va.glang de r, detektera uttradande ljusfranmediet, kannetecknat av attstrallmippetarlitetrelativt storieken pd. de delarav me die t som ska be stammas samtbandbredden artillracklig hog %raft man fran signa le n ska kunna urskiljas de tidsperioderav de nna signal so m arrelaterade tillde delaravmedietsom ska bestammas, be stamma minst en egenskap ho s minst en av me diets ohla fa se r, berakna tillexempelhaltav ettellerflera amnenellerfarg eller ljushet, me d enlamplig matematiskberakning.
2. Metod enligtkrav 1 darva.glangdenellerva.glangdema harvalts fOrattbestamma den ellerde egenskapermanvElmata.
3. Metod enligtkrav 1 eller2, varvid detdetekterade ljusetar transmitteratgenom me diet.
4. Metod enligtkrav 1 eller2, varvid detdetekterade ljusetar fle kte rat &an me diet.
5. Me to d enligt krav 1-4, varvid egenskapen so m skallbe sta mm a s ar en hak, ke misk sammansa ttning ellerannan egenskap.
6. Metod enligt krav 1-5, varvid ma tning e n Ors. 66323 16
7. Me to d enligt krav 1- 6, varvid de t rii rliga he terogena me die t ar frambuye t i en vatske fa s.
8. Me to d enligt krav 1 varvid matningen gars pa e tt fran pro c essen tagetdelprov som lats no da ellerpumpasgenom ellerfothi en matsensor utanfii rle dningen.
9. Me to d enligt krav 1-8 varvid matvolymen armellan 0,05 mm3 till 1000 mm3.
10. Me to d enligt krav 1-9 varvid bandbredden pd. matningen av den o ptiska sig na le n armellan 0,05 kHz till 10 KHz. 1/6 FIGUR 1 Transmittans "rid Figur 2 2/6 Absorbans (AU) mot v'aglangd (nm)
2. 2
1. — Med parthdar —Litan partklar N.t A A
0. 4"1"6-4.1.61..%gpiLipupiiorpl. 01.4 if ile ...1•4111110,141 200 400 600 BOO 1000 Figur 3 3/6 Filtrat-kappa mot tid (dygn) 60 70 4/6 Figur 4 Figur 5/6 Reflektionsspektr-a VAgrangd Figur 6 Signal 6/6 Tid
SE1350406A 2013-04-02 2013-04-02 Metod för bestämning av egenskaper hos heterogena media SE537725C2 (sv)

Priority Applications (7)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE1350406A SE537725C2 (sv) 2013-04-02 2013-04-02 Metod för bestämning av egenskaper hos heterogena media
PCT/SE2014/050388 WO2014163563A1 (en) 2013-04-02 2014-04-02 A method for determining a property of a heterogeneous medium
CN202110191142.0A CN112986249A (zh) 2013-04-02 2014-04-02 一种确定非均匀介质的性质的方法
CA2908584A CA2908584C (en) 2013-04-02 2014-04-02 A method of determining a property of a heterogeneous medium
CN201480028970.0A CN105324662A (zh) 2013-04-02 2014-04-02 一种确定非均匀介质的性质的方法
EP14779625.4A EP2981810B1 (en) 2013-04-02 2014-04-02 A method for determining a property of a heterogeneous medium
US14/872,214 US10054539B2 (en) 2013-04-02 2015-10-01 Method for determining a property of a heterogeneous medium

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE1350406A SE537725C2 (sv) 2013-04-02 2013-04-02 Metod för bestämning av egenskaper hos heterogena media

Publications (2)

Publication Number Publication Date
SE1350406A1 true SE1350406A1 (sv) 2014-10-07
SE537725C2 SE537725C2 (sv) 2015-10-06

Family

ID=51658721

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE1350406A SE537725C2 (sv) 2013-04-02 2013-04-02 Metod för bestämning av egenskaper hos heterogena media

Country Status (6)

Country Link
US (1) US10054539B2 (sv)
EP (1) EP2981810B1 (sv)
CN (2) CN105324662A (sv)
CA (1) CA2908584C (sv)
SE (1) SE537725C2 (sv)
WO (1) WO2014163563A1 (sv)

Families Citing this family (3)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
CN106383094A (zh) * 2016-10-25 2017-02-08 中国林业科学研究院热带林业研究所 一种快速测定尾细桉木材化学成分含量的方法
FI130825B1 (sv) * 2017-02-08 2024-04-09 Valmet Automation Oy Förfarande och anordning för att bestämma grad av nedbrytning av fiberpartiklar till finmaterial i massa
US11566653B2 (en) 2019-01-17 2023-01-31 Networks Enterprises, Inc. Footman loop clip

Family Cites Families (14)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
SE463118B (sv) * 1988-02-26 1990-10-08 Btg Kaelle Inventing Ab Foerfarande och anordning foer bestaemning av koncentrationen av ett aemne som aer bundet till partiklar i ett stroemmande medium
CA2062757C (en) 1989-07-10 1999-12-14 Gerdt Heinrich Fladda Measuring apparatus and method
SE464836B (sv) 1989-07-10 1991-06-17 Fladda Gerdt H Saett och arrangemang foer att registrera tillstaandet hos en suspension i roerelse
SE503644C2 (sv) * 1994-10-14 1996-07-22 Eka Chemicals Ab Sätt att bestämma halten organiskt material i effluenter från massa- och pappersbruk
US5619038A (en) 1995-02-21 1997-04-08 Temple-Inland Forest Products Corporation Method and apparatus for determining the polymer content of a cellulose/polymer mixture and associated calibration
FI102015B1 (sv) 1995-11-13 1998-09-30 Kari Gustav Henrik Heiskanen Analyseringsförfarande, anordning för genomförande av förfarandet och förfarande för reglering av malning
DE19613985C1 (de) * 1996-04-09 1997-11-27 Siemens Ag Verfahren und Vorrichtung zur Bestimmung der Eigenschaften von Zellstoff und/oder zur Messung an Fasersuspensionen
FI116699B (sv) * 2000-01-21 2006-01-31 Metso Automation Oy Förfarande och mätanordning för mätning av suspension
US6794671B2 (en) * 2002-07-17 2004-09-21 Particle Sizing Systems, Inc. Sensors and methods for high-sensitivity optical particle counting and sizing
DE102004051960A1 (de) * 2004-10-26 2006-04-27 Voith Paper Patent Gmbh Verfahren zur Bestimmung von Eigenschaften einer Fasersuspension
DK2265944T3 (en) * 2008-04-04 2015-08-24 Medical Vision Ab Measurement of particles in liquid using reflected light
EP2421651A4 (en) * 2009-04-21 2013-06-12 Advandx Inc MULTIPLEX ANALYSIS OF CELLS, PARTICLES AND OTHER ANALYTES
WO2010132367A1 (en) * 2009-05-12 2010-11-18 Thermo Fisher Scientific Inc. Particulate detection and calibration of sensors
EP2333515A1 (de) * 2009-12-11 2011-06-15 Bayer Technology Services GmbH Mittel zur Detektion von lumineszierenden und/oder lichtstreuenden Partikeln in strömenden Flüssigkeiten

Also Published As

Publication number Publication date
US20160025623A1 (en) 2016-01-28
EP2981810A1 (en) 2016-02-10
WO2014163563A1 (en) 2014-10-09
US10054539B2 (en) 2018-08-21
CA2908584C (en) 2021-06-15
CN105324662A (zh) 2016-02-10
EP2981810C0 (en) 2023-09-27
EP2981810A4 (en) 2017-03-01
EP2981810B1 (en) 2023-09-27
SE537725C2 (sv) 2015-10-06
CA2908584A1 (en) 2014-10-09
CN112986249A (zh) 2021-06-18

Similar Documents

Publication Publication Date Title
JP2007519004A5 (sv)
Fu et al. A PET/paper chip platform for high resolution sulphur dioxide detection in foods
JP5805739B2 (ja) フローセル
JP2008309785A (ja) 減衰全反射センサー
SE1350406A1 (sv) Anordning och metod för bestämning av egenskaper hos heterogena media
EP0670486B1 (en) Spectroscopic measuring sensor for the analysis of mediums
CN114585883A (zh) 流体中蛋白质浓度的测定
JP6495312B2 (ja) センシングシステム
JP2005532563A5 (sv)
CN204142624U (zh) 一种基于复合光谱测量的在线水质监测装置
ITTO20110567A1 (it) Cartuccia per analisi biochimiche, sistema per analisi biochimiche e metodo per eseguire un processo biochimico
WO2009139889A3 (en) Apparatus and method for optically sensing analyte concentration in an erythrocyte-containing fluid
GB0903992D0 (en) Optical cell assenbly, cartridge and apparatus
CN103257125B (zh) 用于测量流体的co2含量的方法和传感器
JP2009533676A5 (sv)
WO2016010494A1 (en) A fluorescent substance detection system
US9285317B2 (en) Apparatus and method for determining the amounts of two or more substances present in a liquid
EP0945718A1 (en) A method for characterizing samples by determination of a function of at least one specific property of units of said sample
JP2011158279A (ja) イムノクロマト試験片、イムノクロマト試験片セット、イムノクロマトシステム、イムノクロマトデバイス
Nah et al. A new quantitative Raman measurement scheme using Teflon as a novel intensity correction standard as well as the sample container
ES2837004T3 (es) Un método y sistema para determinar el almidón en una muestra
CN202614669U (zh) 一种便携式气相分子吸收光谱仪
JP2018529936A (ja) 冷媒分析器及び冷媒分析器の使用方法
Granz et al. A fiber optic, ultraviolet light-emitting diode-based, two wavelength fluorometer for monitoring reactive adsorption
Santhosh et al. Semi-enclosed paper sensor for highly sensitive and selective detection of proline