SE129100C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: W. Lehfeld och H. Lueder.

Prioritet begard Ira den 18 december 1937 och den, mars 1938 (Tyska riket).

Elektriska motstand liava, till och med om tillverkningen ager rum med samma utgangsmaterial under samma betingelser, alltid nagot fran det avsedda vardet avvikande slutvarden. For att erhalla sa exakta varden SOM mojligt och halal spridningstoleransen liten, hava mycket olika vagar fOreslagits, vilka principiellt best a i att utjamna del fardiga motstandet under kontroll av en rnatanordning eller underkasta detsamma en kontroll me-deist matanordningen, foretradesvis under det sista tillverkningssteget. Sasom medel for utjamningen resp. aven for det sista tillverkningssteget utfores sasom bekant ofta en borttagning av aktivt motstandsmaterial, exempelvis darigenom, att man vid tradmotstand utfOr dessa med plustolerans och med anvandning av en rnatanordning avlindar sa mycket trad, att det avsedda vardet uppnas. Vid skiktmotstand, d. v. s. motstand, vilka besta. av ett tunt motstandsskikt pa en barkropp, avlagsnar man pa kant satt, exempelvis genom utstansning, tillsammans med delar av barkroppen eller genom bortskrapning eller avslipning delar av motstandsskiktet for att minska tvarsektionen eller Oka ledningsvagen. Vid massamotstand, vilka besta av en blandning av ledare- och halvledarepartiklar, är det visserligen aven majligt att genom avlagsnande av motstandsmaterial forandra motstandsvardet, men detta utgor icke nagon lamplig atgard, eftersom motstandets rymddimensioner harigenom andras. Av detta skal anvander man sasom bekant vid massamotstand delvis en termisk efterbehandling eller efterat anbragt tryck fOr att paverka motstandsvardet.

Dessa forslag erfordra dock relativt lang tid och stora kostnader och mojliggora endast erhallandet av i genomsnitt nagorlunda anvandbara motstandsmedelvarden.

Det är Liven redan kant att pa motstandet anbringa bra ledande skikt, vilka delvis kortsluta motstandskroppen och darigenom lika ledes astadkomma en inverkan pa motstandsvardet.

Vid motstanden enligt uppfinningen Or det nu fraga oni de kanda massamotstand, vilka i huvudsak besta av metallforeningar, foretradesvis metalloxider, och vilka framstallas genom branning. Vid sadana motstand, vilka Oro kanda sasom motstand med negativ temperaturkoefficient resp. s. Ic. varmeledare, Oro nu bra ledande belaggningar Over huvud taget endast anvandbara, da de Oro inbranda, sOsorn Or i och for sig Taint for framstallning av stromanslutningsstallen vid motstand. Om marl nu pa det kanda sattet vid de foreliggande motstanden inbranner bra ledande skikt i avsikt att utnyttja dessa for utjamning av motstandsvardet, kan man icke uppna en utjamning darigenom, att man, sasom foreslagits vid andra paforda skikt, okar belaggningen, tills motstandets avsedda vorde ãr uppnail, eftersom motstanden andras till sitt motstandsvarde icke endast genom det bra ledande skiktet utan aven for varje gang genom den termiska pakanningen vid inbranningen av det bra ledande skiktet.

Enligt uppfinningen inbrannas darfor de pa motstandet inbranda bra ledande skikten, fiiretradesvis metallskikt, tvartom till sadan storlek, att motstandsvardet ligger under det avsedda vOrdet. Darefter minskas dessa skikt, t. ex. genom avslipning, till sina geometriska dimensioner, tills det avsedda vardet Or uppnatt.

Genom den enda branningsprocessen med medvetet med avseende pa ytan alltfor stora inbranda kortslutande skikt och den i anslutning dartill foljande, utan uppviirmning forsiggitende minskningen av dessa skikt kan alltsa vid det till grund for uppfinningen liggande fiirfarandet pa enkelt satt en noggrann utjamning av motstandsvardet genomforas. Minskningen av skikten kan ernas genom bortskrapning, bortslipning eller dylikt. Motstandets tvarsektion eller ovriga givna dimen- 2— — sioner hos del egentliga motstandet andras alltsa icke, titan motstandsvardet pitverkas riktning mot mindre varden uteslutande genom inverkan av den battre ledande, med en del av motstandet i beroring stilende massan.

VW en sarskilt lämplig utfOringsform utnyttjas pa i och for sig kant satt de for stromtillforingen erforderliga kontakterna samtidigt sasom utjamningsskikt, for vilket andamal kontaktdelarna anbringas storre On som Or i och for sig nodvandigt, sit att genom deras minskning en utjamning av motstandsviirdet mopiggores.

Anbringandet av utjamningsytan kan utom enligt de kinda forfarandena, sitsom kemisk forsilvring, paangning i hogyakuum eller katodforstoftning, exempelvis utforas genom anbringande ay kolloidalt silversalt i ett losningsmedel och reduktion genom termisk be-handling, eller ocksit kunna silverskikt framstallas genom anbringande av silveroxidpulver, blandat med ett flussmedel, och reduk- lionsamtidig inbranning. Dessa skikt kunna Oven under framstallningen hopsvetsas med stela metallkontakter.

Del angivna forfaringssattet Or sarskilt viktigt for framstallning av motstand med 'legally temperaturkoefficient, yilka besta av en blandning av halvledare, siirskil I metalloxider, vartill kopparoxid, uranoxid och dylikt lampa sig. Om man forfardigar dessa mot-stand i form av stavar och anordnar metallkontakterna for stromtillforingen i sam ma plan, har man i forsta hand den fordelen, att anslutningsandarna ligga precis mitt emot varandra. GC110111 anordnandet av ett ytteriigare skikt pa' den sida av kroppen, sum Or motsatt den, paanslutningskontakter- na ligga, exempelvis 'rid rektangulara stavar pa det salt, som visas i fig. 1 och 2 pa hifogade ritning, ernar man pa i °eh for sig kant satt, alt faltlinjerna overviigande passera genom sjalva kroppen och icke Iiings ytan. 115rigenom uppstar en janm stromf5rdelning, sit alt nagra lokala uppviirmningar och clamed nagra viirmegenomslag icke kunna uppstti. Harmed Or motstandet, da utjamningen utfö- res efter den termiska aldringen, fullt fardigt, sO alt nagra nya kontaktstallen icke bildas, villta maste underkastas en ytterligare Old-ring, varigenom itnyo motstandsandringar skulle kunna intraffa.

I fig. 1 p0 ritningen visas sasom exempel tvarsektionen av en motstandsstav, som Or atergiven i sidovy i fig. 2. Harvid betecknar a motstandskroppen av motstandsmaterial, b. c stromtillforingskontakterna och d ett metallskikt, som Or anordnat pa den fran stromtillforingskontakterna vanda sidan. Utjamningen till motstandets avsedda varde fOretages genom minskning av metallpalaggen h, coch d, och rnotstandet visar sedan exempelvis utseendet enligt fig. 3.

Claims (4)

Patentansprak:

1. FOrlaringssiitt for utjamning av motstandsyardena hos av i huvudsalt metallfOreningar, foretradesvis metalloxider, hestaende, genom branning framstallda massamotstand, s. k. varnaeledare, vilka Oro forsedda med pa ytan inbranda, kortslutande skikt, kanneteeknat darav, att de pa motstandet inbranda kortslutningsskikten, fOretradesvis metallskikt, inbrannas pa motstandet till sitdan storlek, mitt motstandsvardet ligger tinder det avsedda yardet, och att dessa skikt, exempelvis genona avslipning, minskas till sin yta, sit alt jamval de av skikten kortslutna delarna av motstandet bli mindre, tills det avsedda motstandsvardet Or uppnatt.

2. Forfaringssatt enligt patentanspraket 1, kannetecknat daray, alt de sasom striimanslutningar tjanande kontaktskikten anvandas eller medanvandas for utjamningen,

3. Forfaringssatt enligt patentanspraket 1, kanneteeknat darav, alt minskningen av de bra ledande skikten ftiretages fOrst efter en termisk aldring av motstandet.

4. Forfaringssatt enligt patentanspraket kanneteeknat darav, mitt for utjamningen utom de sasom strbmanslutningar tjanande, i ett plan anordnade kontaktskikten anvandes ytterligare ett pa den fran kontakterna vanda sidan av motstandskroppen anbragt bra ledande skikt. 4t,4,21,13,1111 I 9:;11 Kintgl. Polar. P. 1_ Norsteilt &-.85ner 5000S9