SE123724C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: D. Atherton och W. Charlton.

Prioritet begird frdn den 2 oldober 1946 (Storbritannien).

Foreliggande uppfinning avser ett Vidaringssatt for framstallning av nya hartsartade kondensationsprodukter och hanfor sig sar- skilt till framstallningen av hartsartade kondensationsprodukter, vilka aro losliga i oljor och sarskilt i torkande oljor, samt av fernissor, framstallda av sagda kondensationsprodukter.

Det har redan f8reslagits att Iäta en fenol reagera med kondensationsprodukten av en aminotriazin, en forening innehallande minst en alkoholgrupp samt en aldehyd eller ett amne, som avgiver aldehyd.

Man har enligt uppfinningen funnit, att den inbordes verkan av vissa kondensationsprodukter av ovan nUmnt slag, namligen vissa eterifierade melamin-formaldehydkondensationsprodukter med vissa fenoler giver nya hartsartade kondensationsprodukter, vilka aro losliga i oljor sarskilt i torkande oljor under bildning av fernissor av utmarkt anyandbarhet.

Enligt foreliggande uppfinning astadkommes ett fOrfaringssatt for frarnstallning av nya oljelosliga hartsartade kondensationsprodukter, vilket forfaringssatt bestir i upphettfling av en eterifierad melamin-formaldehydkondensationsprodukt tillsammans med minst halften av den kemiskt ekvivalenta mangden av en fenol, i vilken ett eller tvd av lagena o, o och p i fenolgruppen Or eller aro osubstituerade.

Larnpligen anvandes icke mera an en kemiskt ekvivalent mangd av fenolen. Utmarkta resultat hava ernatts, om man an-yonder en blandning av den eterifierade melaminformaldehydkondensationsprodukten och ungefar hogst tva tredjedelar av den kemiskt ekvivalenta mangden fenol.

Den eterifierade melamia-formaldehydkondensationsprodukten erhalles lampligen genom eterifiering av en metylol-melamin, june- hâllande flera On tre metylolgrupper per mo- lekyl. Vanligen utfores eterifieringen i narvaro av en relativt stor mangd av en sur ha- talysator eftersom man harigenom ernhr en benagenhet hos reaktionsprodukten att undvika sjalvkondensation. Lampliga kondensa- tionsprodukter Oro eterifierad hexametylolmelamin samt de eterifierade derivaten av produkter av mindre bestamd sammansattning, vilka kunna erhallas genom en reaktion mellan mindre On 6 men flera an 3 molekylara mangder av formaldehyd och melamin. Amnena eterifieras lampligen med tillhjalp av envArda alkoholer, t. ex. lagre alifatiska alkoholer silsom metyl-, etyl-, propyl-, butyl-, amyl- och beta-etoxietylalkohol. De f enoler, vilka aro avsedda att anvandas vid forfaringssiittet enligt foreliggande uppfinning Oro, sasom ovan sagts, sadana, i vilka ett eller tvh av lagena o, o och p i fenolgruppen Or eller Oro osubstituerade. Bet viii med andra ord saga, att fenolen kan innehalla forutom fenolhydroxylgruppen en substituent i ena eller hada o-lagena, i p-laget eller i ett o-lage och i p-laget och i varje fall kan eller kan joke fenolen innehalla substituenter i m-lagena. Lampliga specifika fenoler Oro exemeplyis 3-mety1-4: 6-di-tertiar-butylfenol, o-kresol, p-kresol, p-etylfenol, p-tertiar-butylfenol, p-oktylfenol, p-eyklohexylfenol, p-fenylfenol samt en blandning av fenoler, erhallna genom alkylering av tekniska kresoler med diisobutylen.

Den fenol, som anvandes, bor lampligen vara en sadan, i vilken p-laget Or substituerat, eftersom de fernissor, som bildas av de darav framstallda kondensationsprodukterna enligt foreliggande f8rfaringssatt, hava battre torkningsegenskaper och farg On liknande fernissor framstallda av fenoler, vilka sakna en substituent i p-laget.

De kemiskt elivivalenta mangder av de bestandsdelar, som Oro avsedda att anvandas f Or andamalen enligt foreliggande uppfinning 2— — bestammas med hansyn till fenolhydroxylgruppen, i hdndelse fenol anvandes, och med hansyn till de eterifierade metylolgrupperna, ifall man anviinder eterifierade melaminformaldehydkondensationsprodukter.

De forhallanden, under yilka forfaringssattet enligt Vireliggande uppfinning utfores, kunna yarieras alltefter beskaffenheten ax den produkt, som man onskar erhalla. Vanligen utfores forfaringssattet genom upphett- ning ay reagenserna tillsammans i ett lampligt inert losningsmedel t. ex. i ett kolviitelosningsmedel, exempelyis toluol eller xylol. Om sa onskas, kan emellertid lasningsmedlet uteliimnas. Om sa Onskas, kan man ayen anvanda ett kondenseringsmedel. Salunda kan till reaktionsblandningen fogas ett surt kondenseringsmedel, t. ex. en organisk eller en oorganisk syra eller en f5rening, som sonderfaller under forhandenyarancle reaktionsforhallanden, sa att det Midas syror. Särskilt lampliga, sum a kondenseringsmedel aro Los-for- och oxalsyra.

Alternativt kan man ocksh anYanda andra kondenseringsmedel, t. ex. natrium-, kaliumeller ammoniumkarbonat. Om sa onskas, be-hover ett kondenseringsmedel icke anyandas.

Reaktionen utfiires vanligen genom att man blandar sanunan bestandsdelarna med ett losningsmedel och darefter upphettar till en sadan temperatur, att losningsmedlet aydestilleras, vilken destillation, om sa onskas, kan paskyndas genom anviindning ay ett reduce-rat tryck eller genom att lata en strOm ay en inert gas t. ex. koldioxid eller kvaye, pas-sera genom reaktionsblandningen. Anviindningen av ett reducerat tryck under destillationen ãr yanlig-en fiirdelaktigt, eftersom de bildade produkterna darigenom erhalla battre farg. Temperaturen holes darefter lampligen i andamal att fullborda reaktionen. Liimpliga temperaturer for den slutliga upphettningen am t. ex. sadana, som ligga mellan 10 och 160° C. De kondensationsprodukter, som erhallas enligt foreliggande fOrfaringssatt, losa sig, da de kokas i torkande oljor, t. ex. tungolja eller linolja eller blandningar ay dessa. Be bildade lOsningarna utgOra fernissor med god farg och god motstandsformaga mot yatten, syror och alkalier °eh med torkningsfOrmaga, ofta med utmarkt torkningsformaga.

Uppfinningen askadliggores men Or icke begransad genom fiiljande exempel, i yilka delar och procentsatser angiyas i vikt.

Exempel 1.

En blandning ay 60 delar hexametoximetylmelamin, 90 delar p-tertiar-butylfenol, 60 delar toluol och 0,delar fosforsyra omroras och kokas varsamt under en timme i ett reaktionskarl, forsett med aterflodeskylare. Reaktionskarlet forses darefter med en destillationskylare i stallet for aterfladeskylaren samt avenledes med ett gastilledningsror, som stracker sig ned under blandningens yta. Blandningen upphettas under omroring upp till 1° C under 45 minuter medan en kingsam strom ay koldioxid ledes genom blandningen. Hdrunder avdestillerar huvudparten ay toluol. Temperaturen hOjes darefter till 150-155° C under en timme. Man erhaller pa sa siitt en ljusgul olja, som yid avkylning giver ett ljusgult, sprott harts.

Delta harts loser sig Yid kokning i torkande oljor och giver fernissor med god torkningsformaga. Fihner eller folier erhallna ax dylika fernissor haya god farg ()eh god motstandsformaga mot yerkan ay yatten, syror och alkalier.

Exempel 2.

En blandning ay 25 delar hexametoximetylmelamin, 75 delar o-kresol, 22 delar toluol och 0,05 delar fosforsyra omroras i en atmoslur ay koldioxid och upphettas till 140' G under 30 minuter i ett kdrl, som ãr forsett med en kylare, yarigenom toluol kan aydestilleras. Blandningen bibehalles darefter yid 140= C under 4 timmar och temperaturen hoes sedan till 150° C och upphettningen fortsattes under ytterligare 4 Hinman Man erhaller yid avkylning en yisk8s, flytande kondensationsprodukt, som vid avkylning loser sig i torkande oljor och giver fernissor med torkningsformaga.

Exempel 3.

En blandning ay 40 delar hexametoximetylmelamin, 88 delar 3-mety1-4: 6-di-tertiar-butyllenol, 35 delar toluol och 0,05 delar fosforsyra upphettas under oniroring under en timme yid 100° C med anyandnina ay aterflodeskylare samt diirefter under Ire timmar Yid 130° G i en atmosfar ax koldioxid under sadana fOrhallanden, att toluol kan ayldgsnas fran reaktionsblandningen. Man erhaller pa sã still Yid avkylning en viskos vdtska, som loser sig i torkande oljor och giver fernissor med god torkningsformaga.

Exempel 4.

En blandning ay 40 delar hexametoximetylmelamin, 82,5 delar p-oktylfenol, 35 delar toluol och 0,0delar fosforsyra omroras och upphettas Yid 1000 G under en timme i ett reaktionskarl forsett med aterflodeskylare. Temperaturen 5kas darefter till 140° C och upphettningen fortsattes under Ire timmar Yid 140° C under sadana forhallanden, att toluol aydestillerar. Man erhaller pa sã satt -yid avkylning ett ljusgult fast harts, som yid kokning loser sig i torkande oljor och giver fernissor med god torkningsfOrmaga.

Exempel 5.

En blandning ax 390 delar hexametoximetylmelamin, 900 delar p-tertiar-butylfenol, 370 delar toluol och 1,5 delar fosforsyra upphet- — —3 tas och omroras under en timme vid 100°— 1049 C och darefter vid 150"-157° C under en oeln en kvarts timme under sadana forhallanden, att toluol avdestillerar. Man erhaller pa sa salt vid avkylning ett ljusgult harts, som vid kokning loser sig i torkande oljor och giver fernissor med god torkningsformaga. Fernissor, erhallna av delta harts, are nagot samre an sadana, som erhallas av del i exempel 1 beskrivna hartset, i fraga ora torkningsformaga och farg men aro Overlagsna fraga om glans.

Exempel 6.

Hexametoximetylmelamin ornyandlas till butyletern genom upphettning sued anvandning ay aterflodeskylare av 97 delar tillsammans med 222 delar butanol och 0,1 delar losforsyra under en timme. Overskottet av butanol och metanol avdestilleras darefter genom upphettning av blandningen under omriiring till 150° C. Sasom aterstod erhallas 120 delar av en ljusgul viskOs vatska.

Till derma produkt fogas 146 delar p-tertiar-hutylfenol och 0,5 delar oxalsyra, och blandningen upphettas under omroring till 150° C. Temperaturen bibehalles vid 150° C under 30 minuter. Vid avkylning erhaller man ett ljusgult, viskost, flytande harts, som vid avkylning loser sig i torkande oljor och giver fernissor med god torkningsfOrm.aga.

Exempel 7.

Hexametoximetylrnelamin onivandlas till etyletern genom upphettning med anvandning av aterflodeskylare av en blandning ay 96 delar och 138 delar absolut alkohol och 0,1 delar fosforsyra under tva. timmar. Overskottet av etanol och metanol avdestilleras darefter genom upphettning av blandningen under omroring till 120° C.

Till aterstoden togas 146 delar p-tertiarbutyl-fenol och blandningen upphettas under omroring till 1° C. Temperaturen bibehalles vid 140° C under 30 minuter. Arid avkylning erhaller man ett ljusgult, viskost flytande, harts, som vid kokning loser sig i torkande oljor och giver fernissor med god torkningsformaga.

Exempel 8.

En blandning av 60 delar p-tertiar-butylfenol, 40 delar hexametoximetylmelansin, 35 delar toluol och 0,C6 delar sodaaska upphettas under ornroring vid 100° C under en timme. Temperaturen hojes darefter till 170°180° G och upphettningen fortsattes vid denna temperatur under tvâ timmar under sadana forhallanden, att toluol avdestillerar. Vid avkylning erhaller man ett ljusgult, plastiskt, fast harts, som vid kokning loser sig i torkande oljor och giver fernissor sued god torkningsformaga.

Den hexametoximetylmelamin, som anvan des i exempel 1--8, framstalles genom att fOrst lata melamin reagera med 6,3 molekylarmangder av formaldehyd i narvaro av alkali, varefter den sa erhallna hexametylol-melaminen behandlas med ett .overskott av metanol i narvaro av klorvate. Man erhaller pa sa. sail en syra, som I huvudsak bestar av hexametoximetylmelamin men som innehaller sma mangcler av produkter, innehallande mindre On 6 metoximetylgrupper samt vissa icke eterifierade snetylolgrupper.

Exempel 9.

En hlandning av 126 delar melamin, 407 delar av en 37 %-ig, vattenhaltig formaldehydlosning och 5 delar surt dinatriumfosfat upphettas under onaroring upp till 75° C under 10 minister. Den sa erhallna losningen I ett grunt trag och torkas i en -sign vid ° C under 48 timmar. Bet sa erhallna, torkade, fasta amnet har en formaldehydhalt av 48,7 ¶ (tetrametylol-melamin inneh011er 48,s ';", formalclehyd).

En blandning av 82 delar av denna produkt och 128 delar metanol omriires, medan en strOm av torr klorvategas far bubbla igenom densamma under 30 minutes. vid On temperatur av 20-25° C. Den bildade, klara losningen avkyles i is och neutraliseras till bromtymolblatt genom tillsats av en rnetanollosning av natriummetoxid, de oorganiska salter, som utfallas, avtiltreras och filtratet avdunstas vid ett tryck av 35 mm kvicksilver och vid en temperatur av 25° C i och for avlagsnande av overskott av metanol. Den viskiisa aterstoden utspades med 100 delar toluol och den bildade losningen avfiltreras fra'n en ytterligare utfallning av oorganiskt material. Den bildade, klara losningen har en halt av flyktiga amnen av 54,2 %.

En blandning av 68,5 delar av den sa erhallna losningen och 60 delar p-tertiar-butylfermi upphettas under omrOring upp till 140° C under hit timmar och bibehalles vid derma temperatur under sadana forhallanden, att toluol avdestillerar. Man erlraller pa. sa salt vid avkylning ett gult, viskOst, flytande harts, som Moser sig i torkande oljor och giver fernissor med god torkningsformaga.

Claims (8)

Fatentansprak:

1. Forfaringssatt for framstallning av oljelosliga hartsartade kondensationsprodukter, kannetecknat darav, att en eterifierad melamin-formaldehydkondensationsprodukt upphettas tillsammans med minst halva den kemiskt ekvivalenta mangden av en fermi, i vii-ken ett eller tva av lagena o, o och p i fenolgruppen är eller arc osubstituerade.

2. Forfaringssatt enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att icke mera On en kemiskt ekvivalent mangd fenol anvandes. 4— —

3. Forfaringssatt enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att en blandning av den eterifierade melamin-formaldehydkondensationsprodukten och ungefar 2/3 av den kemiskt ekvivalenta mangden fenol anvandes.

4. Forfaringssatt enligt nagot av de foregaende patentanspraken, kanneteeknat darav, att den anvanda fenolen Sr en sadan, i vilken p-laget är substituerat.

5. Forfaringssatt enligt nagot av de fOregaende patentanspraken, kanneteeknat darav, att den eterifierade melamin-formaldehydkondensationsprodukten erhalles genom eterifiering av en metylol-melainin, som innehaller flera an 3 metylolgrupper per molekyl.

6. Forfaringssatt enligt nagot av de foregaende patentanspraken, kannetecknat darav, att till reaktionsblandningen fogas ett surt kondenseringsmedel.

7. Oljelosliga, hartsartade kondensationsprodukter, framstallda enligt nagot av de foregikende patentanspriiken av en eterifierad melamin-formaldehydkondensationsprodukt och minst halften av den kemiskt ekvivalenta mangden av en fenol, i vilken ett eller tvt av lagena o, o och p i fenolgruppen Sr eller aro osubstituerade.

8. Fernissor erhallna genom kokning av produkter enligt patentanspraket 7 i torkande olj or. Stockholm 1948. Kong]. Sok tr. P. A. tiorstedt & Niter 480089