SE1151194A1 - Metod och system för batteriladdning av ett fordon - Google Patents

Abstract

Sammandrag Uppfinningen avser en metod for att styra laddningsforloppet av ett fordons batterier med hjalp av ett laddningssystem, dar batterierna innefattar en startbatteriuppsattning (11) med forsta parametrar som karakteriserar denna forsta batteriuppsattning och en kraftbatteriuppsattning (12) med andra parametrar som karakteriserar denna andra batteriuppsattning. Metoden innefattar att beakta batteriuppsatningarnas forsta och andra parametrar, och styra laddningsforloppet i beroende av dessa parametrar. Vidare avser uppfinningen ett laddningssystem for att styra laddningsforloppet. (Figur 3)

Description

Titel Metod och system for batteriladdning av ett fordon Uppfinningens omrade Foreliggande uppfinning avser en metod och ett system for batteriladdning av ett fordon enligt ingresserna till de oberoende patentkraven.

Bakgrund till uppfinningen Ett motorfordon som drivs av en forbranningsmotor anvander vanligtvis en elektrisk startmotor for att starta forbranningsmotorn. Den elektriska startmotorn drivs vanligen av ett uppladdningsbart startbatteri. Ett sadant startbatteri kan ldmpligen vara ett s.k. SLIbatteri (Starting, Lightning, Ignition) som energisdtter startmotor, stralkastare och fordonets tandningssystem. Foraren reglerar igangsattningen av startmotorn genom att aktivera startlaset i fordonet, exempelvis genom att vrida pa startnyckeln.

I dagens fordon finns manga applikationer som energiforsorjs via fordonets generator och startbatteri. När fordonets motor är avstangd, och generatorn inte kan leverera energi, energisatts dessa applikationer fran SLI-batteriet. Om motorn är avstangd och energin i detta startbatteri utnyttj as till olika applikationer, uppstar en risk att energin i batteriet forbrukas i sa stor utstrackning att den aterstaende energin inte Acker till for att starta fordonets motor.

For att losa problemet med att det inte finns tillrackligt med energi i SLI-batteriet for att starta fordonets motor, är en vedertagen teknik att anvanda tva batteriuppsattningar s.k. "dual batteries", vilket dr en vanlig losning t.ex. i batar, men aven tillampligt att anvdnda i tunga fordon, sasom lastbilar. Ett sadant dubbelbatterisystem innefattar en batteriuppsattning som i fOrsta hand anvands for att stromforsorja startmotorn och de system som dr nodvandiga for att starta motorn, dvs. en startbatteriuppsattning, samt en kraftbatteriuppsattning som anvands for att energisatta olika applikationer sasom exempelvis belysning och uppvarmning/kylning av hytten som kan behova anvandas ndr fordonets motor är avstdngd. Kraftbatteriuppsattningen anvands alltsa ldmpligen da man vistas i fordonet, aven da motorn är avstangd.

I figur 1 visas ett exempel pa ett sadant dubbelbatterisystem 10, dvs. med en startbatteriuppsattning 11 och en kraftbatteriuppsattning 12. I figuren visas att startbatteriuppsattningen 11 och kraftbatteriuppsattningen 12 är parallellkopplade till ett elektriskt system 13, vilket innefattar startmotor SM, generator G och en EMS-enhet (Engine Management System) som styr startmotorn. Dessutom innefattar det elektriska systemet annan elektrisk utrustning som anvands da motorn inte dr paslagen, t.ex. belysning, uppvarmning av hytten. Kraftbatteriuppsattningen 12 och startbatteriuppsattningen 11 är aven sinsemellan parallellkopplade och en brytare 22 mellan kraftbatteriuppsattningen 12 och startbatteriuppsattning 11 anvands for att mojliggora inkoppling av startbatterierna vid start av fordonets motor.

Laddningsbara batterier har olika karakteristik beroende pa vilken batterityp de tillhor, alltsa vilken den kemiska sammansattningen är for materialet som de är tillverkade av, i vilket aggregationstillstand batteriernas material ar etc. Det finns t.ex. batterier innehallande bly, nickel-kadmium (Ni-Cd), litium-j on (Li-Ion) m.fl. Aven batteriernas nominella spanning varierar beroende pa vilken typ de tillhor For de olika batteriuppsattningarna valjer man batterityp utifran de egenskaper som är onskvarda. Startbatterierna maste kunna avge en hog effekt. Den hoga effekten kravs under en relativt kort tidsperiod, dvs. sa lang tid som startmotorn ska drivas. Medan daremot kraftbatteriuppsattningen kraver goda cykliska egenskaper, alltsa att de ska kunna laddas ur djupare an startbatteriuppsattningen, exempelvis om man sover i fordonet hela natter.

I dessa dubbelbatterisy stem, sasom exempelvis enligt figur 1, behover laddningsforloppet optimeras. Ett kant sat att Ora detta dr att utga ifran ett enkelbatterisystem, alltsa att optimera forloppet genom att endast beakta den ena batteriuppsattningen. Vid denna optimering kan hansyn exempelvis tas till den temperatur startbatterierna uppskattas ha.

Da ett batten i i ett fordon ska laddas optimalt ska avsedd spanning palaggas under en viss tid. Om batteriet underladdas, dvs. en lagre spanning anvands och/eller laddningen sker under kortare tid, upprepade ganger kommer batteriet att sulfatera. Om batteriet istallet regelbundet overladdas, dvs. en hogre spanning an vad som dr avsett anvands och/eller laddning sker under langre tid an avsett, kommer det att leda till korrosion av batteriets blyplattor och en forhojd vattenforbrukning och saledes forkortas batteriets livslangd vid overladdning eller underladdning .

Da statusen av batterierna ska faststallas finns tva centrala begrepp; "State of charge" (SOC) och "State of health" (SOH), vilka schematiskt visas som tva olika kurvor i figur 2.

"State of charge" kan betecknas med laddstatus, dvs. hur stor andel av batteriets elektrokemiska energi som dr tillganglig i forhallande till den elektrokemiska energin batteriet har da det är fulladdat. Ett nytt batten har hogre kapacitet da det är fulladdat an ett batten som har anvants en viss tid. "State of health" kan betecknas med halsotillstand, dvs. ett begrepp som anger batteriets skick i forhallande till det skick batteriet hade dá det var nytt och alltsa ett matt pa hur slitet batteriet SOH paverkas bland annat av antalet laddningscykler som batteriet har genomgatt. hur det har laddats och under vilka miljobetingelser det anvands.. Laddas inte batteriema pa optimalt sat kommer batteriema slitas snabbare . Detta paverkar SOH-kurvan genom att den far en brantare lutning Det ovan namnda dubbelbatterisystemet som optimerar laddningsforloppet genom att endast beakta den ena batteriuppsattningen dr ett kant laddningssystem. Det finns aven andra typer av laddningssystem i vilka flera batterier ingar. Nagra av dessa namns nedan.

Dokument WO 2008/127520 visar ett laddningssystem for flera batterier som innefattar en uppstallning av batterigrupper. En regulator for varje batterigrupp behovs for att palagga spanning pa respektive batterigrupp.

Dokument US 2005/0093508 visar ett automatiskt energitillforselsystem i ett fordon med tva batterigrupper. Grupperna kopplas in/ur med hjalp av en s.k. dubbelbrytare, vilket innebar att bada batterigrupperna inte kan laddas samtidigt.

Dokument GB 2438656 visar en styrenhet for ett fordon sasom en husbil, bat eller liknande, vilken styrenhet styr inkopplingen av vilket eller vilka batterier som ska laddas, sa att inte generatom overlastas. Denna styrenhet kan inte variera spanningen.

Dokument WO 2009/103091 handlar om urladdning av batterier. Ett batterisystem delas in i tvh subsystem, varvid ett av subsystemen kan frankopplas om det har blivit urladdat och det andra subsystemet kan fortsatta anvandas.

Dokument WO 2005/060066 handlar om cellbalansering av flera seriekopplade batterier.

Ingen av teknikerna i ovan citerade dokument är lampliga att anvanda vid optimerad laddning av bade en startbatteriuppsattning och en kraftbatteriuppsattning, vilka är anordnade i ett gemensamt laddningssystem.

Eftersom det idag vid laddning av batteriuppsattningarna exempelvis tas hansyn till startbatteriuppsattningens temperatur och till startbatteiiuppsattningens laddningsforlopp, men ingen hansyn tas till bhda batteriuppsattningarna, dr syftet med foreliggande uppfinning att astadkomma en forbattrad och forenklad metod for laddningsforloppet dar bada batteriuppsattningarna i fordonet beaktas. Man onskar for bada batteriuppsattningarna kunna beakta laddstatusen (SOC). Om en sa stor andel som mojligt av batteriernas kapacitet kan utnyttj as ger detta kortsiktiga fordelar genom att batterierna far en god aterhamtning efter urladdning. For bhda batteriuppsattningarna onskar man 20aven kunna beakta halsotillstandet (SOH). Onskvart är att uppna en sh flack SOH-kurva som mojligt, vilket alltsâ leder till langsiktiga fordelar.

Sammanfattning av uppfinningen Ovan namnda syften astadkommes med uppfinningen definierad av de oberoende 2patentkraven.

Foredragna utforingsformer definieras av de beroende patentkraven.

Enligt en forsta aspekt avser uppfinningen en metod for att styra laddningsforloppet av ett fordons batterier med hjalp av ett laddningssystem, dar batterierna innefattar en startbatteriuppsattning med forsta parametrar som karakteriserar denna forsta batteriuppsattning och en kraftbatteriuppsattning med andra parametrar som karakteriserar denna andra batteriuppsattning. Metoden innefattar vidare att beakta batteriuppsattningarnas forsta och andra parametrar, och styra laddningsforloppet i beroende av dessa parametrar.

Syftet med foreliggande uppfinning är alltsa att man onskar Mare optimera laddningsforloppet for batteriuppsattningama, dar aven hansyn tas till kraftbatteriuppsattningen. Dessutom är det onskvart att ta hansyn till om bada batteriuppsattningarna är olika mycket laddade/urladdade.

Enligt en andra aspekt avser uppfinningen ett laddningssystem for att styra laddningsforloppet av ett fordons batterier, dar batteriema innefattar en startbatteriuppsattning med forsta parametrar som karakteriserar denna forsta batteriuppsattning och en kraftbatteriuppsattning med andra parametrar som karakteriserar denna andra batteriuppsattning. Laddningssystemet innefattar en styrenhet, vilken innefattar en batteriovervakare for reglering av palagd spanning med avseende pa de forsta och andra parametrama, och en brytare for inkoppling av en eller hada batteriuppsattningarna.

Kort ritningsbeskrivning Figur 1visar ett kretsschema innefattande tvd batteriuppsattningar, ett s.k. dubbelbatterisystem, Figur 2visar schematiskt SOC- och SOH-kurva for ett batten, Figur 3visar ett kretsschema av en foredragen utforingsform av ett laddningssystem, och Figur 4visar metoden enligt en foredragen utforingsform av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av foredragna utforingsformer av uppfinningen Figur 3 visar ett kretsschema av en foredragen utforingsform av ett laddningssystem.

Laddningssystemet innefattar en styrenhet 20, vilken innefattar en batteriovervakare 21 och en brytare 22. Vidare innefattar kretsschemat ett elektriskt system 13 som innefattar startmotor SM, generator G och en EMS-enhet (Engine Management System) och som styr startmotom, vilket aven är beskrivet ovan i samband med figur 1. Laddningssystemet syftar till att styra laddningsforloppet av fordonets batterier, vilka innefattar en startbatteriuppsattning 11 med forsta parametrar som karakteriserar denna forsta batteriuppsattning och en kraftbatteriuppsattning 12 med andra parametrar som karakteriserar denna andra batteriuppsattning. Batteriovervakaren 21 är avsedd att faststalla de forsta och andra parametrarna och styrenheten 20 dr avsedd att reglera laddspanning med avseende pa de forsta och andra parametrama. Brytaren 22 reglerar sa att en eller hada batteriuppsattningarna dr inkopplade och styrenheten 20 dr aven avsedd att begara generatorspanning frail generatom (G) och reglera laddspanning med avseende pa de forsta och andra parametrarna men aven avsedd att styra brytaren (22.

Enligt en annan utforings form kan batteriovervakaren (21) vara placerad utanfor styrenheten (20), exempelvis vid startbatteriuppsattningen (11) och kraftbatteriuppsattningen (12). Likasa brytaren (22) kan enligt en annan utforingsform vara placerad utanfor styrenenheten (20).

Att styra laddningsforloppet innefattar att reglera storleken av palagd spanning och att reglera under hur lang tid denna spanning är palagd. De forsta parametrarna innefattar startbatteriuppsattningens batterityp, laddstatus, halsotillstand och temperatur, medan de andra parametrarna innefattar kraftbatteriuppsattningens batterityp, laddstatus, halsotillstand och temperatur. Ett battens halsotillstand betecknas av batteriets formaga att laddas ur och laddas upp, jamfort med dess ursprungliga formaga. Halsotillstandet forsamras om blyplattorna korroderar, om blyplattorna sulfaterar, om det aktiva materialet pa blyplattorna lossnar, om elektrolytnivan sjunker for lagt och/eller av vibrationsskador.

Eftersom startbatteriuppsattningen maste kunna avge en hog effekt for att kunna driva startmotom, medan kraftbatteriuppsattningen haver goda cykliska egenskaper (sasom namnts inledningsvis), dr det darfor lamplig att anvanda olika batterityper, dvs. beakta batteriets kemiska sammansattning, vilken form (fast eller flytande) batteriets bestandsdelar har etc. Da batterier dr av olika typ har de aven olika behov av laddspanning och darfor onskar man ta hansyn till den laddspanning som en viss batterityp vill ha.

Laddstatusen och halsotillstandet utvecklas pa olika salt for startbatteriuppsattningen respektive kraftbatteriuppsattningen. Aven batteritemperaturema kan variera pa olika sdtt for startbatteriuppsattningen respektive kraftbatteriuppsattningen.

Brytaren 22 kan vara i ett oppet lage, sasom i figur 3, varvid startbatteriuppsattningen 11 är frankopplad. Alternativt är brytaren i ett slutet lage, varvid hela kretsen är sluten och awn startbatteriuppsattningen 11 är inkopplad.

Fordonets batterisystem kan t.ex. vara utformat sa att startbatteriuppsattningen innefattar endast ett startbatteri som dr parallellkopplat med kraftbatteriuppsattningen som innefattar ett kraftbatteri. Figur 3 visar ett startbatteri 11 parallellkopplat med ett kraftbatteri 12. I en altemativ utforingsform kan var och en av fordonets batteriuppsattningar innefatta tva eller flera seriekopplade batterier. Exempelvis kan startbatteriuppsattningen innefatta tva seriekopplade startbatterier, vilka är parallellkopplade med kraftbatteriuppsattningen som innefattar tva seriekopplade kraftbatterier.

Laddningssystemets styrenhet 20 forsatter alltsa brytaren i oppet eller slutet lage. Styrenheten är avsedd att med hj alp av brytaren forsatta laddningssystemet i olika laddningssituationer. I en forsta laddningssituation dar, genom att forsatta brytaren 22 i 20slutet 'age, bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen är inkopplade. I denna forsta laddningssituation är laddningen av startbatteriuppsattningen avsedd att ha hogre prioritet an laddningen av kraftbatteriuppsattningen. Darmed är laddningsforloppet avsett att i forsta hand ta hansyn till de forsta parametrarna for startbatteriuppsattningen. 2I en andra laddningssituation är, genom att fOrsatta brytaren 22 i slutet lage, bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen inkopplade. I denna andra laddningssituation är laddningen av kraftbatteriuppsattningen avsedd att ha hogre prioritet an laddningen av startbatteriuppsattningen, och darmed dr laddningsforloppet i denna andra laddningssituation avsett att i forsta hand ta hansyn till de andra parametrarna for kraftbatteriuppsattningen.

I en tredje laddningssituation är, genom att forsatta brytaren 22 i oppet lage, startbatteriuppsattningen inte inkopplad, utan endast kraftbatteriuppsattningen dr inkopplad. Mimed är laddningsforloppet i denna tredje laddningssituation endast avsett att ta hansyn till de andra parametrarna.

I en fjarde laddningssituation är, genom att forsatta brytaren 22 i slutet lage, bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen inkopplade. I denna fjarde laddningssituation är laddningen av bada batteiiuppsattningar avsedda att ha lika hog prioritet.

Startbatteriuppsattningen 11 kopplas alltsa i eller ur med hj alp av brytaren 22 da en viss spanning dr palagd sa att man kan styra under hur lang tid uppsattningen laddas. Om startbatteriuppsattningen anses tillrackligt laddad vid en viss tidpunkt kan fortsatt uppladdning skjutas upp till ett senare tillfalle och darmed frankopplas denna batteriuppsattning. Detta motsvarar den tredje laddningssituationen beskriven ovan.

Uppfinningen avser Liven en metod for att styra laddningsfOrloppet av ett fordons batterier med hj alp av ett laddningssystem, dar batterierna innefattar en startbatteriuppsattning 11 med forsta parametrar som karakteriserar denna forsta batteriuppsattning och en kraftbatteriuppsattning 12 med andra parametrar som karakteriserar derma andra batteriuppsattning. Metoden innefattar att beakta batteriuppsattningarnas forsta och andra parametrar, och styra laddningsforloppet i beroende av dessa parametrar. Metoden visas i figur 4. Sasom framgar av denna figur beaktas startbatteriuppsattningens forsta parametrar i steg Al och kraftbatteriuppsattningens andra parametrar i steg A2. Dessa bada steg kan ske simultant eller efter varandra, det dr endast vasentligt att de sker fore steget att styra laddningsforloppet (B).

Det finns fyra huvudsakliga laddningssituationer for metoden att styra laddningsforloppet av startbatteriuppsattningen 11 och kraftbatteriuppsattningen 12. Dessa fyra situationer har 30 beskrivits ovan och upprepas har i samband med beskrivningen av metoden enligt uppfinningen.

En forsta laddningssituation da bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen är inkopplade och da laddningen av startbatteriuppsattningen har hogre prioritet an laddningen av kraftbatteriuppsattningen, varvid laddningsforloppet i forsta hand tar hansyn till de forsta parametrarna.

En andra laddningssituation dâ bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen är inkopplade och da laddningen av kraftbatteriuppsattningen har hogre prioritet an laddningen av startbatteriuppsattningen, varvid laddningsforloppet i forsta hand tar hansyn till de andra parametrarna.

En tredje laddningssituation da startbatteriuppsattningen inte är inkopplad, utan endast kraftbatteriuppsattningen är inkopplad, varvid laddningsforloppet endast tar hansyn till de andra parametrarna.

En fjarde laddningssituation dá bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen är inkopplade och dá laddningen av hada batteriuppsattningar har lika hog prioritet och varvid laddningsfOrloppet tar hansyn till bade de fOrsta och de andra parametrarna.

Foreliggande uppfinning är inte begransad till ovan beskrivna foredragna utforingsformer.

Olika alternativ, modifieringar och ekvivalenter kan anvandas. Ovan namnda utforingsformer skall darfor inte betraktas som begransande fOr uppfinningens skyddsomfang, vilket definieras av de bifogade patentkraven. 10

Claims (14)

Patentkrav

1. Metod for att styra laddningsforloppet av ett fordons batterier med hjalp av ett laddningssystem, dar batteriema innefattar en startbatteriuppsattning (11) med forsta parametrar som karakteriserar denna forsta batteriuppsattning och en kraftbatteriuppsattning (12) med andra parametrar som karakteriserar denna andra batteriuppsattning, kannetecknad av att metoden innefattar att - beakta batteriuppsattningarnas forsta och andra parametrar, och -styra laddningsforloppet i beroende av dessa parametrar.

2. Metod enligt krav 1, dar de forsta parametrarna innefattar startbatteriuppsattningens batterityp, laddstatus, halsotillstand och temperatur, samt de andra parametrarna innefattar kraftbatteriuppsattningens batterityp, laddstatus, halsotillstand och temperatur.

3. Metod enligt krav 1, dar metoden att styra laddningsforloppet innefattar att reglera storleken av palagd spanning och under hur lang tid denna spanning dr palagd. 20

4. Metod enligt na.got av forega.ende krav, dar metoden innefattar en forsta laddningssituation da bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen är inkopplade och da laddningen av startbatteriuppsattningen har hogre prioritet an laddningen av kraftbatteriuppsattningen, varvid laddningsforloppet i forsta hand tar hansyn till de forsta parametrarna.

5. Metod enligt nagot av krav 1 till 3, dar metoden innefattar en andra laddningssituation da bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen är inkopplade och da laddningen av kraftbatteriuppsattningen har hogre prioritet an laddningen av startbatteriuppsattningen, varvid laddningsforloppet i forsta hand tar hansyn till de andra parametrarna. 11

6. Metod enligt nagot av krav 1 till 3, dar metoden innefattar en tredje laddningssituation da startbatteriuppsattningen inte ar inkopplad, utan endast kraftbatteriuppsattningen ar inkopplad, varvid laddningsforloppet endast tar hansyn till de andra parametrarna.

7. Metod enligt nagot av krav 1 till 3, dar metoden innefattar en fjarde laddningssituation da bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen är inkopplade och da laddningen av bada batteriuppsattningar har lika hog prioritet och varvid laddningsforloppet tar hansyn till bade de forsta och de andra parametrarna.

8. Laddningssystem for att styra laddningsforloppet av ett fordons batterier, dar batteriema innefattar en startbatteriuppsattning (1 1 ) med forsta parametrar som karakteriserar denna forsta batteriuppsattning och en kraftbatteriuppsattning (12) med andra parametrar som karakteriserar denna andra batteriuppsattning, varvid laddningssystemet innefattar en styrenhet (20), kannetecknat av att styrenheten innefattar - en batteriovervakare (21) for faststallande av de fOrsta och andra parametrama , och en brytare (22) for inkoppling av hada batteriuppsattningarna. Vidare är styrenheten (20) avsedd att begara generatorspanning frail generatorn (G) och reglera laddspanning med avseende pa de forsta och andra parametrarna men aven avsedd att styra brytaren (22) .

9. Laddningssystem enligt krav 8, dar startbatteriuppsattningen (11) innefattar atminstone ett startbatteri parallellkopplat med kraftbatteriuppsattningen (12) som innefattar atminstone ett kraftbatteri.

10. Laddningssystem enligt nagot av krav 8 eller 9, dar startbatteriuppsattningen (11) innefattar tva seriekopplade startbatterier parallellkopplade med kraftbatteriuppsattningen (12) som innefattar tva seriekopplade kraftbatterier.

11. Laddningssystem enligt nagot av krav 8 till 10, dar styrenheten (20) är avsedd att med hj alp av brytaren (22) forsatta laddningssystemet i en forsta laddningssituation dar bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen är inkopplade och dar 12 laddningen av startbatteriuppsattningen ar avsedd att ha hogre prioritet an laddningen av kraftbatteriuppsattningen, och varvid laddningsforloppet ar avsett att i forsta hand ta hansyn till de forsta parametrarna.

12. Laddningssystem enligt nagot av hay 8 till 10, dar styrenheten (20) ar avsedd att med hj alp av brytaren (22) forsatta laddningssystemet i en andra laddningssituation dar bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen ar inkopplade och dalladdningen av kraftbatteriuppsattningen ar avsedd att ha hogre prioritet an laddningen av startbatteriuppsattningen, och varvid laddningsforloppet ar avsett att i forsta hand ta hansyn till de andra parametrarna.

13. Laddningssystem enligt nagot av hay 8 till 10, dar styrenheten (20) ar avsedd att med hj alp av brytaren (22) forsatta laddningssystemet i en tredje laddningssituation dar startbatteriuppsattningen inte ar inkopplad, utan endast kraftbatteriuppsattningen ar inkopplad, och varvid laddningsforloppet endast ar avsett att ta hansyn till de andra parametrarna.

14. Laddningssystem enligt nagot av krav 8 till 10, dar styrenheten (20) ar avsedd att med hj alp av brytaren (22) forsatta laddningssystemet i en fj drde laddningssituation dar bade startbatteriuppsattningen och kraftbatteriuppsattningen är inkopplade och dar laddningen av hada batteriuppsattningar ar avsedda att ha lika hog prioritet, och varvid laddningsforloppet ar avsett att ta hansyn till bade de forsta och de andra parametrarna. 22 / 1/4 11 - 12 SM EMS i 13