SE1051245A1 - Metod för att torka en massabana och en massatork innefattande en inspektionsanordning för analysering av massabanans position eller förekomst av massarester - Google Patents

Description

15 20 25 30 2 Vid oförutsedda driftstörningar hos en sådan massatork, eller om massabanan går sönder, så måste en spets av banan dras genom torkdäcken. Ett exempel på ett automatiskt spetsdragningssystem för att dra en spets av massabana visas i WO 2007/108738. Spetsdragning är tidsödande, speciellt för stora torkar, och under tiden kan ingen massa produceras, vilket är kostnadsineffektivt. Det finns därför ett behov av att minska mängden spetsdragningar och/eller att göra spetsdragningsprocessen så effektiv som möjligt när den ändå måste utföras.

Sammanfattning av uppfinningen Enligt en första aspekt hänför sig uppfinningen till ett förfarande för att övervaka åtminstone ett horisontellt första torkdäck i en massatork, varvid massatorken vid drift torkar en massabana med hjälp av varm luft enligt principen med luftburen massabana där massabanan bärs av luft som tillförs från nedre luftutlopp anordnade under massabanan och bildar åtminstone ett första torkdäck. Det första torkdäcket övervakas genom att detektera reflekterad strålning vid det första torkdäcket, ovanför det första torkdäckets nedre luftutlopp, och analysera, baserat på den detekterade reflekterade strålningen, åtminstone en av massabanans läge vid drift av massatorken och förekomsten av rester av massabanan.

Vid drift av massatorken kan förfarandet användas för att övervaka positionen hos massabanans kanter. Till exempel är det möjligt att upptäcka att en av massabanans kanter inte följer den avsedda vägen längsmed det första torkdäcket. Om kanten av massabanan har börjat förflytta sig sidledes så kan den fastna i torken och orsaka produktionsavbrott. Om det däremot upptäcks att massabanans kant har börjat förflytta sig sidledes så kan massabanans sidoposition styras om. Dessutom kan förfarandet för att övervaka ett torkdäck användas innan spetsdragning av en ny massabana för att hitta rester av den gamla massabanan som kan ha blivit kvari massatorkens första torkdäck vid produktionsavbrott. Sådana banrester kan därmed avlägsnas före det att spetsdragning av en ny massbana påbörjas.

Förfarandet kan även användas för att verifiera att det inte finns några banrester alls kvar vid det första torkdäcket. Om det skulle finnas några 10 15 20 25 30 3 banrester kvar i torken när torken startas om kan spetsdragningen misslyckas eftersom banresterna kan förstöra den nyträdda massabanan. Föreliggande förfarande för att övervaka det första torkdäcket medför därför snabb lokalisering av rester av massabanan vid driftstopp, och/eller smidig övervakning av det första torkdäcket, och speciellt av massabanans läge, vid drift av pappersmassatorken.

Enligt en utföringsform övervakas det första torkdäcket genom att sända ut lågdivergerande strålning horisontellt vid det första torkdäcket, ovanför det första torkdäckets nedre luftutlopp; detektera reflektion av den utsända lågdivergerande strålningen; och analysera åtminstone en av: massabanans läge vid drift av massatorken, och förekomsten av rester av massabanan, baserat på den detekterade reflektionen av lågdivergerande strålning. Exempel på lågdivergerande strålning innefattar laser, infraröd strålning och ekolod. En fördel med denna utföringsform är att lågdivergerande strålning kan sändas ut längs en bestämd och väldefinierad riktning vilket möjliggör noggrann precision av lokaliseringen av rester av massabanan och/eller noggrann precision av lokaliseringen av massabanans position.

Enligt en utföringsform övervakas det första torkdäcket genom att svepa den lågdivergerande strålningen horisontellt över det första torkdäckets nedre luftutlopp. Den lågdivergerande strålningen kan svepas horisontellt över ett parti av det första torkdäcket eller över hela första torkdäcket. Därför kan en sändare av lågdivergerande strålning användas för att övervaka ett stort parti av det första torkdäcket.

Enligt en utföringsform övervakas det första torkdäcket genom att detektera reflekterad strålning horisontellt vid det första torkdäcket, ovanför det första torkdäckets nedre luftutlopp, med hjälp av minst två olika sensorer placerade på olika positioner vid det första torkdäcket. Ett torkdäck kan täckas av bättre med hjälp av två olika sensorer som är placerade vid samma torkdäck men på olika horisontella positioner. En av sensorerna kan detektera strålning vid en sida av det första torkdäcket och den andra sensorn kan detektera strålning vid en andra sida. Det är även möjligt att ha sensorer placerade vid samma sida av det första torkdäcket med på olika positioner. 10 15 20 25 30 4 Emellertid kan det vara att föredra att sidorna är motstående för att täcka torkdäcket optimalt så att döda vinklar för den ena sensorn täcks av den andra sensorn.

Kontroll och övervakning av en bankant kan utföras genom att åtminstone en sensor är anordnad i linje med massabanans kant. Om två sensorer används kan de placeras vid motsatta hörn av ett torkdäck och då kan en av sensorerna optimeras för att övervaka en av bankanterna och den andra sensorn kan optimeras för att övervaka den andra bankanten. Var och en av sensorerna kan vara anordnade att svepa över åtminstone ett parti av torkdäcket för att lokalisera rester av massabanan.

Enligt en utföringsform övervakas även ett andra torkdäck hos massatorken, varvid det andra torkdäcket och det första torkdäcket är lokaliserade på olika vertikala nivåer. Det andra torkdäcket övervakas genom att förflytta minst en sensor, vilken detekterar reflekterad strålning, i en vertikal riktning från en placering vid nämnda första torkdäck till en placering vid det anda torkdäcket; detektera reflekterad strålning horisontellt vid det andra torkdäcket, ovanför det andra torkdäckets nedre luftutlopp; och analysera, baserat på den detekterade reflektionen av lågdivergerande strålning, åtminstone en av: massabanans läge vid det andra torkdäcket vid drift av massatorken, och förekomsten av rester av massabanan vid det andra torkdäcket. Genom att flytta sensorn vertikalt, längsmed torkens höjd, kan flera torkdäck övervakas av samma sensor. På så sätt kan en eller några få sensorer övervaka flera torkdäck hos en massatork. Följaktligen övervakas flera torkdäck med hjälp av samma sensor genom att sensorn förflyttas i en vertikal riktning.

Enligt en annan utföringsform innefattar nämnda steg att detektera reflekterad strålning att reflekterad strålning detekteras med hjälp av en bildsensor och nämnda steg att analysera ett läge hos massabanan och/eller förekomsten av rester av massabanan innefattar att med hjälp av en bildbehandlingsanordning analysera en bild som bildsensorn detekterat. En fördel med denna utföringsform är att bildsensorn kan ge ett intryck av det faktiska visuella utseendet hos banresterna och/eller massabanan kant, och därtill fastställa läget hos, exempelvis, banresterna. 10 15 20 25 30 5 Enligt en andra aspekt hänför sig uppfinningen till en massatork för att torka en massabana med hjälp av varm luft enligt principen med luftburen massabana där massabanan bärs av luft som tillförs från nedre luftutlopp, vilka är anordnade under massabanan, och bildar åtminstone ett första torkdäck. Massatorken innefattar en övervakningsanordning som har åtminstone en första sensor anordnad för att detektera reflekterad strålning horisontellt vid det första torkdäcket, ovanför nämnda nedre luftutlopp, för att detektera åtminstone en av ett läge hos massabanan vid drift av massatorken och förekomsten av rester av massabanan. Övervakningsanordningen kan användas för flera övervakningssyften.

För det första kan rester av massa banan, som exempelvis blivit kvar vid det första torkdäcket vid ett produktionsstopp, upptäckas. Sensorn detekterar strålning som reflekteras av rester av massabanan. Operatören av massatorken underrättas om att det finns rester av massabana i massatorken och kan vidta åtgärd för att ta bort massaresterna innan massatorken startas om och spetsdragning sker. Detta möjliggör snabb detektering av rester av massabana i en massatork vid produktionsstopp. För det andra kan övervakningsanordningen användas för att övervaka och kontrollera massabanans kanter vid drift av massatorken. En bankant som inte följer den förutbestämda vägen utan har börjat förflytta sig sidledes kan fastna i torken och orsaka produktionsstopp.

Enligt en utföringsform innefattar Övervakningsanordningen åtminstone en första sändare som är anordnad att sända ut lågdivergerande strålning horisontellt vid det första torkdäcket, ovanför de nedre luftutloppen, åtminstone en första sensor som är anordnad att detektera reflekterad lågdivergerande strålning, och ett styrsystem som är avsett att analysera åtminstone en av ett läge hos massabanan vid drift av massatorken och förekomsten av rester av massabanan, baserat på den detekterade reflekterade lågdivergerande strålningen. En fördel med denna utföringsform är att detekteringen av reflekterad lågdivergerande strålning möjliggör mycket noggrann avkänning av positionen hos resterna av massbanan och/eller en bankant 10 15 20 25 30 6 Enligt en utföringsform innefattar övervakningsanordningen en svepanordning som är anordnad att svepa sändaren horisontellt ovanför det första torkdäckets nämnda nedre luftutlopp. På så vis kan en stråle av lågdivergerande strålning sändas ut över torkdäcket, så att ett väsentligt parti av det första torkdäcket avsöks.

Enligt en utföringsform av massatorken innefattar övervakningsanordningen en svepanordning som är anordnad att svepa strålningssensorn horisontellt vid det första torkdäcket. Det är möjligt att avsöka hela det första torkdäcket, eller ett stort parti av det första torkdäcket, genom att svepa strålningssensorn över det första torkdäcket. Därigenom kan ett stort parti av torkdäcket övervakas med en sensor.

Enligt en utföringsform innefattar övervakningsanordningen en förflyttningsanordning som är anordnad att förflytta den första sändaren för lågdivergerande strålning i en vertikal riktning. Att sändaren för lågdivergerande strålning är flyttbar i en vertikal riktning är användbart för att noggrant kunna ställa in den vertikala nivå som strålningen ska sändas ut på.

Det är fördelaktigt om den utsända strålningen undviker att kollidera med de nedre blåslådorna där luftutloppen är lokaliserade. Om övre blåslådor används ska den lågdivergerande strålningen sändas ut mellan det första torkdäckets övre och nedre blåslådor.

Enligt en utföringsform innefattar massatorken ett andra torkdäck som är lokalierat på en annan vertikal nivå än det första torkdäcket, varvid den första sensorn är flyttbar från det första torkdäcket till det andra torkdäcket för att detektera strålning vid det andra torkdäcket. Om sensorn är flyttbar i en vertikal riktning längsmed torkens höjd så kan mer än ett torkdäck övervakas av en och samma sensor. På så sätt kan en eller några få sensorer anordnas att övervaka flera torkdäck i en massatork.

Enligt en utföringsform innefattar massatorken vändvalsar anordnade vid motsatta vändvalssidor av massatorken, varvid vändvalsarna gör så att massabanan vänder när den åker från ett torkdäck till ett annat torkdäck, varvid nämnda första strålningssensor är anordnad vid en av vändvalssidorna. Sensorn är med fördel anordnad bakom en strålningstransperent panel, såsom en glasskiva, vilken kan vara anordnad 10 15 20 25 30 7 vid vändvalssidan, för att skydda sensorn från värme, fukt, damm och andra partiklar inuti torken. Det är även fördelaktigt att ha en transparent panel så att inga dörrar behöver öppnas för att sensorn ska kunna detektera reflekterad strålning vid torkdäcket.

Enligt en utföringsform av massatorken är en andra strålningssensor anordnad vid en av nämnda vändvalssidor. En ensam sensor kan kanske inte täcka hela ytan av ett torkdäck. Eftersom sensorn ofta inte är placerad inuti torkdäcket, utan utanför torkdäcket och nära torkdäckets kant, och kanhända bakom en fönsterruta eller något annat skydd, kan det finnas så kallade döda vinklar, d.v.s. områden som inte täcks av sensorn. Två sensorer anordnade vid olika placeringar minskar risken för döda vinklar.

Enligt en utföringsform av massatorken är en första sändare för lågdivergerande strålning anordnad att sända ut lågdivergerande strålning längs en kant hos massabanan, och definiera en sidoposition hos massabanans kant. Genom att anordna en sändare att sända ut lågdivergerande strålning längsmed massabanans kant, och definiera en sidoposition hos massabanans kant, kan massabanans kant kontrolleras med hög noggrannhet vid drift av massatorken. Det kan vara fördelaktigt att ha en andra sändare anordnad att sända ut lågdivergerande strålning längsmed massabanans kant, och definiera en sidoposition hos massabanans kant, för massabanans motstående kant. l en utföringsform är det möjligt att en sändare för lågdivergerande strålning är anordnad vid massabanas sidokant för att sända ut lågdivergerande strålning mot massabanans kant. När den lågdivergerande strålningen reflekteras av massabanans kant kan en styrenhet användas för att beräkna massabanans position, baserat på sändaren och sensorns position, vinkeln som den lågdivergerande strålningen sänds ut med iförhållande till massabanan, samt avståndet mellan bankanten och sändaren.

Enligt en utföringsform av massatorken innefattar övervakningsanordningen en sändare för lågdivergerande strålning i form av en lasersändare. Den lågdivergerande strålningen som används för att övervaka torkdäcken bör vara tillräckligt samlad för att utbreda sig längs med hela torkdäcket, mellan övre och nedre blåslådor, utan att den störs av 10 15 20 25 30 8 blåslådorna. Laserljus kan vara lämplig för en sådan tillämpning p.g.a. strålarnas höga parallellitet.

Alternativt kan den Iågdivergerande strålningen vara ljudstrålning.

Högfrekvent ljudstràlning med en frekvens over 20 000 Hz kan vara att föredra.

Enligt en utföringsform kan övervakningsanordningen innefatta en kameraanordning vilken innefattar en bildsensor anpassad för att detektera reflekterad strålning, varvid övervakningsanordningen vidare innefattar en bildprocessor anpassad för att analysera en bild som bildsensorn upptagit, för att detektera massabanans position och/eller förekomsten av rester av massabanan. En fördel med denna utföringsform är att bildsensorn kan ge ett intryck av det faktiska synliga utseendet av banresten och/eller av bankanten, förutom att ge positionen av, exempelvis, en banrest.

Enligt en utföringsform av massatorken kan övervakningsanordningen kommunicera med en mobil enhet. En handhållen mobil enhet kan användas av en operatör av massatorken och möjliggör för operatören att röra sig mellan torkdäcken och ändå kunna kontrollera massabanan. Vidare kan operatören ta emot information, vid driftstopp, som talar om vid vilket torkdäck som rester av massabanan finns, så att operatören kan utföra rengörning vid de torkdäck där det behövs.

Ytterligare ändamål och särdrag hos föreliggande uppfinning kommer att framgå av följande detaljerade beskrivning och patentkrav.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas detaljerat med hänvisning till de bifogade ritningarna på vilka: Fig. 1 är en schematisk vy från sidan, och visar en massatork för att torka pappersmassa; Fig. 2a är en schematisk vy i tvärsnitt, tagen längsmed linje ll-ll av torken i Fig. 1, och visar torken vid driftstopp; Fig. 2b är en schematisk vy i tvärsnitt, tagen längsmed linje ll-ll av torken i Fig. 1, och visar torken vid normal drift; Fig. 3 är en schematisk närbild av torken i Fig. 1; 10 15 20 25 30 9 Fig. 4 är en förstorad perspektivvy som visar en övervakningsanordning för torken i Fig. 1; och Fig. 5 är en schematisk vy uppifrån, i tvärsnitt, och visar en övervakningsanordning enligt en alternativ utföringsform.

Detaljerad beskrivning Fig. 1 visar en massatork 1 för att torka pappersmassa enligt principen med luftburen massabana där varmluft används för att torka pappersmassa medan pappersmassan färdas längsmed torkdäck 2. En tork består typiskt av 4-40 torkdäck 2. Stora torkar kan till och med ha 50 torkdäck 2 eller mer, men för tydlighet skull visas ett mindre antal torkdäck 2 i Fig. 1. Torken som visas i Fig. 1 har 23 stycken över varandra liggande torkdäck 2 anordnade i ett hus 3. Torken 1 kan även innefatta ett eller flera kyldäck, visas ej i Fig. 1, vilka används för att kyla massabanan efter att den har torkats. En första kolumn av vändvalsar 6 är anordnade vid en första ände 4 av huset 3, och en andra kolumn av vändvalsar 10 är anordnade vid en andra ände 8 av huset 3.

Vändvalsarna 6, 10 är roterbara och anordnade vid torkdäckens 2 ändar, d.v.s. i närheten av husets 3 ändar 4, 8. Längden av varje torkdäck 2 är typiskt mellan 15 och 80 meter och bredden av varje torkdäck 2 är typiskt mellan 1 och 15 meter, varför husets 3 vändvalssidovägg 12 normalt utgör husets 3 kortsidor. I Fig. 1 visas av tydlighetsskäl endast torkens 1 ändpartier, d.v.s. de partier som är nära vändvalssidoväggarna 12. Torkens 1 mittersta del har klippts bort, vilket visas med streckade vertikala linjer i Fig. 1.

Våt massabana 14 kommer in i torken 1 genom ett inlopp 16 i en av husets 3 vändvalssidoväggar 12. I utföringsformen i Fig. 1 är inloppet 16 anordnat i vändvalssidoväggens 12 övre parti, men inloppet kan, i en alternativ utföringsform, vara anordnat vändvalssidoväggens 12 nedre parti.

Massabanan 14 rör sig horisontellt i torken 1, illustrerat åt högeri Fig. 1, tills massabanan 14 når en vändvals. l torken 1 som visas i Fig. 1 kommer massabanan 14 först att komma till en vändvals 10 från den andra kolumnen av vändvalsar. Massabanan 14 vänds av vändvalsen 10 och därefter rör massabanan 14 sig vidare horisontellt, illustrerat åt vänster i torken 1 i Fig. 1, tills massabanan 14 når en vändvals 6 från den första kolumnen av 10 15 20 25 30 10 vändvalsar, vid vilken massabanan 14 på nytt vänds. På så sätt matas massabanan 14 genom huset 3 från inloppet 16 och rör sig i ett sicksackmönster, från torkens övre del till torkens nedre del, vilket visas med pilar P. Massabanan 16 lämnar torken 1 genom ett utlopp 18 som är anordnat i en av husets 3 vändvalssidoväggar 12. I utföringsformen i Fig. 1 är utloppet 18 anordnat i vändvalssidoväggens 12 nedre parti, men utloppet kan, i en alternativ utföringsform, vara anordnat i vändvalssidoväggens 12 övre parti.

Blåslådor 22, 26 är anordnade vid vart och ett av torkdäcken 2. Varje torkdäck 2 definieras av en rad av sida vid sida placerade nedre blåslådor 22 vars övre sida avger uppvärmd luft genom nedre luftutlopp 24 för att torka massabanan 14. Varje rad av nedre blåslådor 22 åtföljs av en rad av sida vid sida placerade övre blåslådor 26 vars undre sida avger uppvärmd luft genom övre luftutlopp 28 för att torka massabanan 14. Luften blåses genom luftutlopp 24, 28 vilka kan ha vilken lämplig form som helst, såsom cirkulära öppningar eller så kallade ögonlocksöppningar vilka kan ha en utformning liknande de öppningarna som åsyftas med "eyelid perforations” i skriften WO 97/16594. Luftutloppen 24, 28 är utformade för att hålla massabanan 14 svävande just ovanför de nedre blåslådorna 22 i enlighet med principen med luftburen massabana. Varje torkdäck 2 kan typiskt innefatta 20-300 nedre blåslådor 22 och samma antal övre blåslådor 26, även endast de partier av torkdäcken 2 som är nära en vändvalssidovägg 12 visas varför endast 16 stycken nedre blåslådor 22 och 16 stycken övre blåslådor 26 visas på varje torkdäck 2.

Luft med en temperatur av mellan 80 och 250°C används typiskt för torkprocessen. Cellulosamassan som kommer in itorken 1, från en våtformningsstation 39, vilken enbart visas schematiskt i Fig. 1, har en typiskt torrhalt av 40-60 viktprocent, och cellulosamassan som lämnar torken 1 har en typiskt torrhalt av 85-95 viktprocent. En typisk ytvikt för massabanan 14 som lämnar torken 1 är 800 till 1500 g/mz, uppmätt vid en fukthalt av 0,11 kg vatten per kg torrt material, och en tjocklek av 0,8 till 3 mm.

Såsom nämnts ovan matas massabanan 14 mellan de nedre blåslådorna 22 och de övre blåslådorna 26 på ett svävande vis. Den vertikala höjden av ett torkdäck 2, d.v.s. det vertikala avståndet mellan de nedre 10 15 20 25 30 11 blåslådornas 22 övre sida och de övre blåslådornas 28 nedre sida hos ett torkdäck 2, är relativt liten, exempelvis mellan 5 och 50 mm, medan däremot torkdäckets 2 bredd och längd är relativt stort, exempelvis mellan 1 och 15 meter brett och mellan 15 och 80 meter långt.

En första sändare för lågdivergerande strålning i form av en första lasersändare 30 är anordnad utanför husets 3 första vändvalssidovägg 12, och en andra sändare för lågdivergerande strålning i form av en andra lasersändare 32 är anordnad utanför husets 3 motstående andra vändvalssidovägg 12. Med "lågdivergerande strålning” avses strålning som inte sprids så mycket efter att den sänts ut från sändarna 30, 32. Lämpligen bör en lågdivergerande stråle, såsom laser, IR eller ljudstrålning, som sänds ut från en punktkälla vid sändarna 30, 32, efter att avstånd av 50 meter, inte ha spridits mer än 30 cm, med fördel inte mer än 10 cm. En styrskena 34, 36 är anordnad vid var och en av vändvalssidoväggarna 12. Varje lasersändare 30, 32 är anordnad vid styrskena 34, 36 rörligt i en vertikal riktning längs respektive styrskena 34, 36. Därigenom kan lasersändarna 30, 32 sända ut lågdivergerande strålning i form av en laserstråle vid ett torkdäck 2 och därefter flyttas i en vertikal riktning för att sända ut en laserstråle vid ett annat torkdäck 2, vilket har en annan vertikal placering än det först nämnda torkdäcket 2. Lasersändarna 30, 32 är även flyttbara i en vertikal riktning vid ett torkdäck för att finjustera lasersändarens vertikala läge vid varje torkdäck 2. Lasersändarna 30, 32 kan ställas in för att sända ut laserstrålning vid samma vertikala nivå som massabanan 14, eller att sända ut laserstrålning ovanför eller under massabanan 14, beroende på syftet med mätningarna.

Om lasersändarna 30, 32 används för att övervaka kanten hos en massabana vid drift av torken 1, såsom beskrivs i mer detalj nedan med hänvisning till Fig. 2b, kan lasersändarnas 30, 32 vertikala nivå ställas in så att strålningen sänds ut på den vertikala nivå som massbanans 14 har. Om däremot lasersändarna 30, 32 används under ett produktionsstopp hos torken 1, såsom beskrivs i mer detalj nedan med hänvisning till Fig. 2a, kan lasersändarna 30, 32 sända ut strålning vid en vertikal nivå som skiljer sig från den nivå som massabanan 14 färdades på vid drift av torken 1, och/eller kan lasersändarna 30, 32 sända ut strålning på flera olika vertikala nivåer vid 10 15 20 25 30 12 ett och samma torkdäck, för att få en total bild av torkdäckets 2 status.

Lasersändarna 30, 32, innefattar företrädesvis lasersändare av klass 1 typ vilka är ofarliga för människor vid normal användning.

För att möjliggöra att laserstålen kan sändas ut genom vändvalssidoväggarna 12, och för att möjliggöra detektering av reflekterat laserljus, har vändvalssidoväggarna 12 fönsterrutor (visas i Figs 2a-b och 4) på positioner där lasersändarna 30, 32 kan placeras, dvs vid de vertikala nivåer som motsvarar torkdäckens 2 vertikala nivåer.

Enligt en alternativ utföringsform kan lasersändarna och styrskenorna vara anordnade i huset 3, dvs på insidan av vändvalssidoväggarna 12, tillsammans med en skyddsanordning för lasersändarna. Klimatet inne i huset 3, där massabanan 14 torkas, är tämligen varmt och fuktigt vilket skulle kunna vara skadligt för lasersändarna om inte någon skyddsanordning används.

Justering och underhåll av lasersändarna 30, 32 kan underlättas om lasersändarna placeras utanför vändvalssidoväggarna 12, såsom visas i Fig. 1.

Våtformningsstationen 39, vilken endast visas schematiskt i Fig. 1, är placerad uppströms om torkens hus 3 och bildar, från en pappersmassalösning, den våta massabanan 14 som kommer in i huset 3.

En eller flera styrvalsar 40 är anordnande vid torkens 1 utlopp 18 och massabanan 14 transporteras förbi styrvalsarna 40. Styrvalsarna 40 är anordnade att förskjutas i sidled i förhållande till massabanan 14 och, om det behövs, utöva ett tryck på vissa partier av massabanan 14 för att justera oönskad sidledsrörelse hos massabanan (se Fig. 2b) inuti torken 1, så att massabanan 14 som lämnar styrvalsen 40 har rätt sidoposition i förhållande till den utrustning som befinner sig nedströms torken 1, såsom saxen som skär massabanan i ark. Styrvalsen 40 kommunicerar med ett torkstyrsystem 42. Styrsystemet 42 mottager även information från ett övervakningsstyrsystem 44, som kommunicerar med lasersändarna 30, 32.

En handhållen mobil enhet 43 kan användas för att kommunicera med övervakningsstyrsystemet 44 och/eller styrsystemet 42. En monitor 41 är ansluten till styrsystemet 42 för att visa information som är relaterad till driften av torken 1. 10 15 20 25 30 13 Fig. 2a och Fig. 2b visar ett torkdäck 2 sett från ovan längs linjen ll-ll i Fig. 1. Torkdäcket 2 innefattar avlånga nedre blåslådor 22 som har luftutlopp 24. Perspektivet i Fig. 2a och 2b medför att de övre blåslådorna ej visas.

Längs varje kortsida hos torkdäcket 2, innanför vändvalssidoväggarna 12, är vändvalsarna 6, 10 anordnade att mata massabanan 14 från ett torkdäck till ett annat, nedre, torkdäck 2 såsom beskrivs med hänvisning till Fig. 1.

Torkdäckets 2 kortsidor 45, 46 kommer även att refereras till som vändvalssidor 45, 46.

Lasersändarna 30, 32 är anordnade vridbart kring en vertikal axel, vilket visas med pilar T vid lasersändarna 30, 32 i Fig. 2a, vid var och en av torkdäckets 2 två vändvalssidor 45, 46, utanför respektive vändvalssidovägg 12. vändvalssidoväggarna 12 har fönsterrutor 47 framför lasersändarna 30, 32 för att tillåta passage av utsänt och reflekterat laserljus. Lasersändarna 30, 32 är anordnande 12 vid motstående sidor och motstående hörn hos torkdäcket 2, utanför vändvalssidoväggarna 12. Lasersändarna 30, 32 är anordnade vridbart för att möjliggöra dels detektering av rester 48 av massabana 14 när massatorken 1 är ur drift, vilket kommer beskrivs med hänvisning till Fig. 2a nedan, och dels övervakning av massabanans 14 kant 38 vid drift av torken 1, vilket kommer beskrivs med hänvisning till Fig. 2b nedan.

Lasersändarnas 30, 32 placering vid motstående sidor av torkdäcket 2 minimerar risken att döda vinklar uppstår. Döda vinklar kan uppstå eftersom lasersändarna 30, 32 inte är placerade i torkdäcket 2 utan utanför vändvalsarna 6, 10 och utanför vändvalssidoväggarna 12, dvs på ett horisontellt avstånd från det faktiska torkdäcket 2. Eftersom de två lasersändarna 30, 32 är placerade vid motstående sidor av torkdäcket 2 kommer eventuella döda vinkar hos den ena lasersändaren 30 att täckas av den andra lasersändaren 32, och vice versa. Lasersändarna 30, 32 är placerade vid motstående hörn av torkdäcket 2 för att kunna övervaka massabanans kanter, vilket kan ske med hög noggrannhet om lasersändarna 30, 32 är placerade i linje med rörelseriktningen av massabanans kant 38.

Vidare är lasersändarna 30, 32 anordnande utanför vändvalssidoväggarna 12, vilka är husväggar kortsidor, med fönsterrutorna 47 direkt framför 10 15 20 25 30 14 lasersändarna 30, 32. För att strålning som sänds ut av lasersändarna 30, 32, och även reflekterad strålning, ska kunna fortplanta sig genom fönsterrutorna 47 behöver fönsterrutorna 47 behöver hållas rena. Renhållning av fönsterrutorna 47 kan ske manuellt eller automatiserat. I Fig. 2a och Fig. 2b är ett rör 49 för lufttillförsel, vilket kan vara anslutet till ett tryckluftssystem eller till en fläkt, anordnat vid en av fönsterrutorna 47 i syfte att blåsa luft längsmed fönsterrutan 47 för att hålla fönsterrutan 47 ren, vilket visas med pilen p.

Fig. 2a visar torken 1 vid ett produktionsstopp då massabanan saknas.

Emellertid visas nio stycken restbitar 48 av massabana itorkdäcket 2 i Fig. 2a. Restbitarna 48 kan ha fastnat vid torkdäcket 2 när massabanan avlägsnades från torken 1. Var och en av lasersändarna 30, 32 har en sändare 33 för lågdivergerande strålning. Varje sändare 33 sänder ut en laserstråle som sveps horisontellt över hela torkdäcket 2, genom att lasersändarna 30, 32 vrids vilket visas med pilar T. Om någon restbit 48 av massabana finns på det aktuella torkdäcket 2 där lasersändarna 30, 32 verkar för ögonblocket kommer en eller båda laserstrålarna att hindras av restbiten 48. Var och en av lasersändarna 30, 32 har en strålningssensor 35 som analyserar reflekterad strålning. Om exempelvis en banrest 48 hindrar laserstrålen som sänds ut från laserändarna 30, 32 kommer en reflektion från banresten 48 att uppstå. Det reflekterade ljuset analyseras av sensorn 35.

Den första lasersändaren 30 kan, baserat på en sådan analys, bestämma avståndet till banresten 48. Sålunda, när laserstrålen från en av lasersändarna, exempelvis den första lasersändaren 30, hindras av en banrest 48 kommer lasersändaren 30 att registrera vid vilken vinkel lasersändaren 30 var vriden när banresten 48 upptäcktes samt avståndet från lasersändaren 30 till banresten 48. Denna information skickas till styrsystemet 44, som visas i Fig. 1, tillsammans med information om på vilket torkdäck 2 som banresten 48 påträffades. Följaktligen kommer styrsystemet 44 att få banrestens 44 kompletta rumskoordinater från den första lasersändaren 30.

Den upptäckta banrestens 48 koordinater kan visas på styrsystemet 44 och/eller på monitorn 41 och/eller sändas till den mobila enheten 43, vilka alla visas i Fig. 1. Sålunda kan en operatör som arbetar vid torken 1 få information via en mobil enhet 43 att det finns banrester 48 vid ett speciellt torkdäck 2 och 10 15 20 25 30 15 operatören kommer även att få det exakta läget av varje banrest 48 hos torkdäcket 2. Om inga banrester upptäcks vid ett visst torkdäck 2 kan operatören informeras av den mobila enheten 43 att det aktuella torkdäcket är rent och lasersändarna 30, 32 kan flyttas till ett annat torkdäck 2. Processen att avsöka ett torkdäck och sedan flytta lasersändarna 30, 32 till ett annat torkdäck 2 kan automatiseras så att en operatör får information om banrester efter en komplett avsökning av alla eller flera av torkdäcken 2.

När signalerna från lasersändarna analyseras kan banrester 48 som befinner sig vid torkdäcket 2 nära husets 3 sidor, dvs nära husväggens långsida 50, vara svåra att skilja från väggen 50. Emellertid kan banresterna 48 ha mycket högre reflexionsförmåga än väggen 50. Därför kan signalstyrkan hos lasermätningarna användas för att skilja ut signaler som härrör från att laserstrålningen hindras av banresten 48 från signaler som härrör från att laserstrålningen hindras av väggen 50.

Fig. 2b visar torken vid drift. En massabana 14 drivs över de nedre blåslådorna 22, från en vändvals 6 till den andra vändvalen 10. Varje bankant 38 av massabanan 14 befinner sig just innanför den blåslådans 22 sidokant för att säkerställa att massabanan 14 kommer att bäras av luft från luftutloppen 24 längsmed hela massabanans 14 bredd. Såsom beskrivits ovan är de första och andra lasersändarna 30, 32 anordnade vid motstående hörs hos torkdäcket 2. Lasersändarna 30, 32 sänder ut laserstrålning längsmed massabanans kant 38 vid samma vertikala nivå som massabanan 14 för att övervaka bankantens 38 sidoposition. Om det upptäcks att bankanten 38 rör sig i sidled, bort från dess normala väg, så är det viktigt att justera massabanan för att få den att återgå till sin normala väg. Om så inte sker kan massabanan 14 rivas sönder mot husets insida eller så kan massabanan fastna vid vändvalsarnas 6, 10 sidor. Således kan, exempelvis, den första sändarens 30 sensor 35 upptäcka reflekterad strålning som härrör från att bankanten 38 har skurit laserstrålen som sänts ut av sändaren 33 som ingår i den första sändaren 30. En sådan upptäckt medför att en signal sänds till styrsystemet 44, som visas i Fig. 1. En sådan signal indikerar att massabanan 14 har rört sig, ofrivilligt, åt vänster sett i Fig. 2b. Som svar på en sådan signal sänder styrsystemet 44 en signal till torkens styrsystem 42, 10 15 20 25 30 16 visas i Fig. 1, som har till följd att massabanans 14 sidoposition behöver justeras. Torkens styrsystem 42 skickar en signal till våtformningsstationen 39 (Fig. 1) som är anordnad uppströms torkens hus 3 och som formar den våta massabanan 14 som kommer in i huset 3. Vàtformningsstationen 39 kan, vilket är känt, justera torrhetsprofilen över massabanans 14 bredd så att massabanan 14 förflyttas sidleds i en önskad riktning. Följaktligen justerar våtformningsstationen 39 torrhetsprofilen över massabanans 14 bredd för att rätta till ett felaktigt sidoläge som upptäckts av den första sändaren 30 efter att ha fått signaler på detta från torkens styrsystem 42.

Fig. 3 visar tre nedre blåslådor 22 och tre övre blåslådor 26 i en närbild vid ett produktionsstopp hos torken 1. Det finns ingen massabana i Fig. 3, men en banrest 48 ligger på den mittersta av de tre nedre blåslådorna 22 som visas i Fig. 3. Två svepanordningar 54 är anordnade att svepa laserljus horisontellt över torkdäcket 2 ovanför de nedre blåslådorna 22 och nedanför de övre blåslådorna 26. Varje svepanordning 54 är ansluten till en av den första respektive den andra lasersändarna 30, 32. Laserstrålning från lasersändarna 30, 32 används för att upptäcka banresten 48.

Svepanordningarna 54 och lasersändarna 30, 32 är placerade vid respektive kortsida hos torken 1, såsom beskrivs med hänvisning till Figs 1, 2a och 2b.

Varje svepanordning 54 med en lasersändare 30, 32 är anordnad på en styrskena 34, 36, såsom visas i Fig. 3. Svepanordningarna 54 och lasersändarna 30, 32 är rörliga i en vertikal riktning längs respektive styrskena 34, 36 för att kunna övervaka torkdäcket 2 på olika vertikal nivå eller för att kunna övervaka ett annat torkdäck 2 på en annan vertikal höjd än det först nämnda torkdäcket 2. Dessutom är det möjligt att luta svepanordningarna 54 och lasersändarna 30, 32, vilket visas med pilen A i Fig. 3. Sådan lutning kan användas för att finjustera den riktningen som laserstrålningen ska sändas ut vid.

Fig. 4 visar massatorkens 1 ena ändparti, vilket beskrivs med hänvisning till Figs 1-3. En övervakningsanordning 52 innefattar lasersändaren 30 som är i horisontalplanet vridbart anordnad på svepanordningen 45. Därigenom kan övervakningsanordningen 52 med lasersändaren 30 och svepanordningen 54 svepa en laserstråle horisontellt, 10 15 20 25 30 17 såsom visas med hjälp av en pil T. Lasersändaren 30 och svepanordningen 54 är anordnade på styrskenan 34 med hjälp av ett förflyttningsorgan 56, vilket medför att lasersändaren 30 och svepanordningen 54 är rörliga i en vertikal riktning, vilket visas med en pil V i Fig. 4. Det är även möjligt att luta lasersändaren 30 och svepanordningen 54, vilket visas med en pil A.

Lasersändaren 30 är anordnad att sända ut laserstrålning genom fönsterrutan 47 vilken är anordnad i vändvalssidoväggen, och detektera reflekterad laserstrålning som kommer genom fönsterrutan 47. Sålunda kan lasersändaren 30 vara anordnad utanför vändvalssidoväggen men ändå sända ut laserstrålning genom fönsterrutan 47 och över de nedre blåslådorna 22 och vändvalsen 6 och detektera reflekterad laserstrålning, såsom beskrivs med hänvisning till Figs 2a, 2b och 3. Övervakningsanordningen 52 innefattar vidare kontrollsystemet 44, som visas i Fig. 1, genom vilket signalerna som mottages från lasersändarnas 30, 32 strålningssensorer 35 kan analyseras med avseende på förekomst och position av rester 48 av massabana 14, eller med avseende på läget hos massabanas 14 kant 38.

En kamera 58 som kan filma massabanan 14 är anordnad vid övervakningsanordningen 52 i Fig. 4. Kameran 58 kan användas som kompletterande eller alternativt organ för att övervaka massabanans 14 läge och/eller massabanans 14 kant 38 iförhållande till vändvalsen 6. Filmen från kameras 58 kan visas i realtid på monitorn 41 (Fig. 1). En operatör kan avgöra om massabanans 14 sidoposition behöverjusteras, baserat på visuell information från monitorn 41.

Fig. 5 visar ett torkdäck 2 hos en tork 101, och visas i ett liknande perspektiv som den i Fig. 2a, och är utrustad med en övervakningsanordning 152 enligt en alternativ utföringsform. Delar hos torkdäcket som är liknande de som har beskrivits med hänvisning till Fig. 2a har getts samma hänvisningssiffra, och är inte beskrivna i vidare detalj. Torkdäcket 2 innefattar avlånga nedre blåslådor 22 med luftutlopp 24. Övervakningsanordningen 152 innefattar en första kameraanordning 130, en andra kameraanordning 132, möjligtvis en eller flera lampor 133, ett övervakningskontrollsystem 144, en monitor 141, och en handhållen mobil enhet 143. 10 15 20 25 30 18 De första och andra kameraanordningarna 130, 132 är anordnande vid var och en av torkdäckets 2 kortsidor 45, 46, utanför respektive vändvalssidovägg 12. Kameraanordningarna 130, 132 kan vara anordnade vridbart kring en respektive vertikal axel, vilket visas med pilar T. Vidare kan förflyttningsorgan, liknande de förflyttningsorgan 56 som visas i Fig. 4, vara anordnade för att justera en vertikal position hos respektive kameraanordning 130, 132, i förhållande till torkdäcket 2, och för att flytta respektive kameraanordning 130, 132 mellan torkens 1 olika torkdäck 2 vilka är lokaliserade på olika vertikal nivå. Fönsterrutor 47 är anordnade i vändvalssidoväggarna 12 framför kameraanordningarna 130, 132 för att tillåta att kameraanordningarna 130, 132 detekterar reflekterad strålning från torkdäcket 2.

Fig. 5 visar torken 101 vid ett produktionsstopp. Några banrester 48 visas vid torkdäcket 2 i Fig. 5. Banresterna 48 kan ha fastnat vid torkdäcket 2 när massabanan avlägsnades från torken 101. Lamporna 133 är aktiverade och sänder ut strålning i form av ljus till det inre av torkdäcket 2. Ljuset som sänds ut av lamporna 133 kan typiskt vara synligt ljus som sänds ut av lysrör, ljusdioder, eller någon annan typ av ljussändare. Alternativt kan strålningen som sänds ut av lamporna 133 vara icke-synlig strålning, exempelvis IR eller UV-strålning. Det är även möjligt att lamporna 133, eller lämpliga organ, sänder ut andra sorters strålning, såsom ekolod. Ljuset som sänds ut av lamporna 133 är typiskt brutet ljus, vilket sprids brett över torkdäcket 2. Varje kameraanordning 130, 132 har en strålningssensor i form av en bildsensor 135. Respektive bildsensor 135 kan typiskt vara av sorten CMOS eller CCD, vilka är kända sorters bildsensorer. Ljuset som sänds utav lamporna 133 hindras av banresterna 48 vilka finns i torkdäcket 2. En effekt av ett sådant hindrande är att ljuset som sänds ut av lamporna 133 reflekteras av banresterna 48. Den reflekterade strålningen, dvs det reflekterade ljuset, detekteras av kameraanordningarnas 130, 132 bildsensorer 135. Respektive bildsensor 135 skickar bildinformation till en bildprocessor 151 som innefattas iövervakningsanordningens styrsystem 144. Bildprocessorn 151 analyserar bildinformationen som bildsensorn 135 tillhandahållit och kan, baserat på sådan analys, avgöra förekomst av och läge hos banrester 48. Upptäckta 10 15 20 25 30 19 banresters 48 koordinater kan visas på monitorn 141 med hjälp av styrsystemet 144, och/eller skickas till den handhållna mobila enheten 143.

På så sätt kan en operatör som arbetar vid torken 101 bli informerad, med hjälp av exempelvis den handhållna mobila enheten 143 att banrester 48 förekommer vid ett specifikt torkdäck 2, och operatören kan även på exakt position av varje banrest 48 vid torkdäoket 2. Den faktiska bilden av banresten 48 kan även visas på monitorn 141 som styrs av systemet 144, så att en operatör kan på en bild av banresten 48. Processen att avsöka ett torkdäck 2 och sedan flytta kameraanordningen 130, 132 till ett annat torkdäck 2 kan automatiseras så att operatören kan, efter en komplett avsökning av alla eller flera torkdäck 2, ta emot information avseende banrester 48.

Det inses att övervakningsanordningen 152 även kan användas för att detektera ett läge av en kant hos massabanan vid drift av torken 101, på ett liknande sätt som beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 4.

En person inom fackområdet inser att föreliggande uppfinning inte på något vis begräsas till de utföringsformer som beskrivits ovan. Tvärtom är många varianter och modifieringar möjliga inom skyddsomfånget av de bifogade patentkraven.

Exempelvis kan vilket lämpligt antal lasersändare 30, 32 och/eller kameraanordningar 130, 132 som helst användas. I en mindre tork kan det räcka med en eller två sådana anordningar. I en stor tork kan det vara optimalt att använda exempelvis fyra eller åtta lasersändare 30, 32 och/eller kameraanordningar 130, 132. Vidare behöver inte lasersändarna nödvändigtvis arbeta parvis och avsöka samma torkdäck samtidigt. Det kan vara att föredra att en lasersändare börjar vid torken topp och avsöker de översta torkdäcken först och därefter arbetar nedåt, medans en annan lasersändare börjar vid torken botten och avsöker de nedersta torkdäcken först och därefter arbetar uppåt. Eller så kan det finnas ett speciellt område eller nivå hos torken där det är vanligt att banrester blir kvar eller fastnar och avsökningen kan då börja vid det området eller den nivån.

Avsökningsprocessen kan även vara olika beroende på om avsökning sker vid drift eller vid produktionsstopp. Vidare kan avsökning för att hitta 10 20 banrester 48 även ske vid drift av torken 1, 101 om man misstänker att det förekommer banrester 48. Vidare kan andra sorters lågdivergerande strålning än laser användas för att detektera massabanans läge och/eller förekomsten av banrester. Exempel på sådana andra sorter av lågdivergerande strålning innefattar, men begränsas ej till, IR-ljus och ekolod.

Claims (18)

10 15 20 25 30 21 PATENTKRAV

1. Förfarande för att övervaka åtminstone ett horisontellt första torkdäck (2) i en massatork (1), varvid massatorken (1) vid drift torkar en massabana (14) med hjälp av varm luft enligt principen med luftburen massabana där massabanan (14) bärs av luft som tillförs från nedre Iuftutlopp (24) anordnade under massabanan (14) och bildar åtminstone ett första torkdäck (2), varvid förfarandet k ä n n e t e c k n a s a v a t t det första torkdäcket (2) övervakas genom att detektera reflekterad strålning vid det första torkdäcket (2), ovanför det första torkdäckets (2) nedre Iuftutlopp (24), och analysera, baserat på den detekterade reflekterade strålningen, åtminstone en av massabanans läge vid drift av massatorken (1) och förekomsten av rester (48) av massabanan (14).

2. Förfarande enligt krav 1, vidare innefattande att övervaka det första torkdäcket (2) genom att - sända ut lågdivergerande strålning horisontellt vid det första torkdäcket (2), ovanför det första torkdäckets (2) nedre Iuftutlopp (24), - detektera reflektion av den utsända lågdivergerande strålningen, och - analysera, baserat på den detekterade reflektionen av lågdivergerande strålning, åtminstone en av massabanans läge vid drift av massatorken (1), och förekomsten av rester (48) av massabanan (14).

3. Förfarande enligt krav 2, varvid det första torkdäcket (2) vidare övervakas genom att - svepa den lågdivergerande strålningen horisontellt över det första torkdäckets (2) nämnda nedre Iuftutlopp (24).

4. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid det första torkdäcket (2) vidare övervakas genom att - detektera reflekterad strålning horisontellt vid det första torkdäcket (2), ovanför det första torkdäckets (2) nedre Iuftutlopp (24), med hjälp av tiíëll šš G7 åxftlrl Vä ï* , FttšXš š #11: N 'ïïfëfïíï 1953? 1.2 l fšflß 10 15 20 25 30 22 minst två olika sensorer (35) placerade på olika positioner vid det första torkdäcket (2).

5. Förfarande enligt något av föregående krav, vidare innefattande att övervaka ett andra torkdäck (2) av pappersmassatorken (1), varvid det andra torkdäcket (2) och det första torkdäcket (2) är lokaliserade på olika vertikala nivåer, genom att -förflytta minst en sensor (35; 135), vilken detekterar reflekterad strålning, i en vertikal riktning från en placering vid nämnda första torkdäck (2) till en placering vid nämnda anda torkdäck (2); - detektera reflekterad strålning horisontellt vid det andra torkdäcket (2), ovanför det andra torkdäckets (2) nedre luftutlopp (24), och - analysera, baserat på den detekterade reflektionen av lågdivergerad strålning, åtminstone en av massabanans läge vid det andra torkdäcket (2) vid drift av massatorken (1), och förekomsten av rester (48) av massabanan (14) vid det andra torkdäcket (2).

6. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid nämnda steg att detektera reflekterad strålning innefattar att detektera reflekterad strålning med hjälp av en bildsensor (135) och varvid nämnda steg att analysera ett läge hos massabanan (14) och/eller förekomsten av rester (48) av massabanan (14) innefattar att med hjälp av en bildbehandlingsanordning (151) analysera en bild som bildsensorn (135) detekterat.

7. Massatork (1) för att torka en massabana (14) med hjälp av varm luft enligt principen med luftburen massabana där massabanan (14) bärs av luft som tillförs från nedre luftutlopp (24), vilka är anordnade under massabanan (14), och bildar åtminstone ett första torkdäck (2), k ä n n e t e c k n a s a v a tt massatorken (1) innefattar en övervakningsanordning (52; 152) som har åtminstone en första sensor (35; 135) anordnad för att detektera reflekterad strålning horisontellt vid det första torkdäcket (2), ovanför nämnda nedre luftutlopp (24), för att detektera åtminstone en av ett läge hos 10 15 20 25 30 23 massabanan (14) vid drift av massatorken (1) och förekomsten av rester (48) av massabanan (14).

8. Massatork (1) enligt krav 7, varvid övervakningsanordningen (52) innefattar - åtminstone en första sändare (33) som är anordnad att sända ut lågdivergerande strålning horisontellt vid det första torkdäcket (2), ovanför de nedre luftutloppen (24), - åtminstone en första sensor (35) som är anordnad att detektera reflekterad lågdivergerande strålning, och - ett styrsystem (44) som är avsett att analysera åtminstone en av ett läge hos massabanan vid drift av massatorken (1) och förekomsten av rester (48) av massabanan (14), baserat på den detekterade reflekterade lågdivergerande strålningen.

9. Massatork (1) enligt krav 8, varvid övervakningsanordningen (52) innefattar en förflyttningsanordning anordnad att förflytta nämnda första sändare (33) för lågdivergerande strålning i en vertikal riktning.

10. Massatork (1) enligt något av kraven 7-9, innefattande ett andra torkdäck (2) som är lokalierat på en annan vertikal nivå än det första torkdäcket (2), varvid nämnda första sensor (35; 135) är flyttbar från det första torkdäcket (2) till det andra torkdäcket (2) för att detektera strålning vid det andra torkdäcket (2).

11. Massatork (1) enligt något av kraven 7-10, varvid övervakningsanordningen (52; 152) innefattar en svepanordning (54) anordnad att svepa sensorn (35; 135) horisontellt vid det första torkdäcket (2).

12. Massatork (1) enligt något av kraven 7-11, varvid massatorken (1) innefattar vändvalsar (6, 10) anordnade vid motsatta vändvalssidor (45, 46) av massatorken (1), varvid vändvalsarna (6, 10) gör så att massabanan (14) vänder när den åker från ett torkdäck (2) till ett annat torkdäck (2),varvid 10 15 20 25 30 24 nämnda första strålningssensor (35; 135) är anordnad vid en av vändvalssidorna (45, 46).

13. Massatork (1) enligt krav 12, varvid en andra strålningssensor (35; 135) är anordnad vid en av nämnda vändvalssidor (45, 46).

14. Massatork (1) enligt något av kraven 7-13, varvid en första sändare (33) för lågdivergerande strålning är anordnad att sända ut lågdivergerande strålning längs en kant (38) hos massabanan (14), och definiera en sidoposition hos massabanans (14) kant (38).

15. Massatork (1) en|igt något av kraven 7-14, varvid övervakningsanordningen (52) innefattar en sändare (33) för lågdivergerande strålning i form av en lasersändare (33).

16. Massatork (1) enligt något av kraven 7-15, varvid övervakningsanordningen (152) innefattar en kameraanordning (130,132) vilken innefattar en bildsensor (135) anpassad för att detektera reflekterad strålning, varvid övervakningsanordningen (152) vidare innefattar en bildprocessor (151) anpassad för att analysera en bild som bildsensorn (135) upptagit, för att detektera massabanans (14) position och/eller förekomsten av rester (48) av massabanan (14).

17. Massatork (1) enligt något av kraven 7-16, varvid nämnda övervakningsanordning (52; 152) kommunicerar med en mobil enhet (43; 143).

18. Massatork (1) enligt något av kraven 7-17, varvid nämnda övervakningsanordning (52) innefattar en kameraenhet (58) anpassad för att filma en kant (38) hos banan (14).