SE1050853A1

SE1050853A1 - Arrangemang och förfarande för att styra mängden av ett reduktionsmedel som tillförs en avgasledning hos en förbränningsmotor

Info

Publication number: SE1050853A1
Application number: SE1050853A
Authority: SE
Inventors: Haakan Sarby
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2010-08-13
Filing date: 2010-08-13
Publication date: 2012-02-14
Also published as: RU2552659C2; CN103069121A; WO2012021103A1; EP2603683A4; SE536140C2; JP2013535618A; CN103069121B; US20130121901A1; RU2013110840A; US8562925B2; EP2603683A1; EP2603683B1

Abstract

Föreliggande uppﬁnning avser ett arrangemang och ett förfarande för att styra insprut-ningen av ett redulctionsmedel i en avgasledning hos en förbränningsmotor (l). Arran-gemanget ett insprutningssystem (8-12) som är anpassat att spruta in reduktionsmedleti avgasledningen (3), en första katalysator (13) som är anpassad att reducera mängdenkväveoxider i avgaserna i avgasledningen (3) med hjälp av det tillförda reduktions-medlet och en andra katalysator (14) som är anordnad nedströms den första katalysa-torn (13) i avgasledningen (3), vilken andra katalysatom omvandlar ammoniak i avga-serna till kvävgas och lustgas. Arrangemanget innefattar en sensor (17) som är anpas-sad att avkänna en parameter som är relaterad till mängden lustgas som ﬁnns i avgas-ledningen (3) i en position nedströms den' andra katalysatom (14) och en styrenhet (10)som är anpassad att styra insprutningssystemet (8-12) så att det justerar mängden (q)av reduktionsmedlet som sprutas in i avgasledningen (3) i de fall som sensorn (17)avkänner att mängden lustgas har ett värde som inte är inom ett önskat område (A). (Fig. 1)

Description

I synnerhet då för stora mängder urealösning tillsätts passerar anirnoniak genom SCR- katalysatorn utan att reagera med kväveoxider i avgaserna. För att eliminera denna ammoniak anordnas i regel en ammoniak-katalysator nedströms SCR-katalysatorn.

Ammoniak-katalysatorn har till uppgift att omvandla ammoniak till kvävgas. Ett pro- blem med ammoniak-katalysatorer är att de förutom kvävgas även bildar lustgas (di- kväveoxid N20). Lustgas är en cirka 300 gånger starkare växthusgas än koldioxid. Det är därför av stor vikt att utsläppen av lustgas reduceras. En för hög dosering av urea- lösning resulterar även i att risken för bildandet av ureaklurnpar i avgasledningen ökar.

SAMNIANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett arrangemang och en metod där reduktionsmedlet tillsätts i en mängd så att utsläppen av kväveoxider och lustgas reduceras på ett väsentligen optimalt sätt.

Detta syﬁe uppnås med arrangemang av det inledningsvis nämnda slaget, vilket ut- märks av de särdrag som anges i patentkravets 1 kännetecknande del. Den första kata- lysatorn kan vara en SCR-katalysator som reducerar mängden kväveoxider i avgaserna i avgasledningen med hjälp av det tillförda reduktionsmedlet. Den andra katalysator kan vara en amnioniakkatalysator som omvandlar eventuell ammoniak som inte reage- rat med kväveoxider i SCR-katalysatorn. Överskottet på ammoniak omvandlas i am- moniakkondensatorn till kvävgas och lustgas. Mängden lustgas i avgasledningen ned- ströms ammonialdcatalysatom är relaterat till överskottet på ammoniak i SCR- katalysatorn och av mängden reduktionsmedel som sprutats in a avgasledningen. En- ligt uppfinningen utnyttjas en sensor som avkänner mängden lustgas i avgaslednirigen i en position nedströms arnmoniakkatalysatorn. Med hjälp av en sådan sensor tillhanda- håller styrenheten information om den insprutade mängden reduktionsmedel är korrekt eller inte. Då den insprutade mängden inte är korrekt justerar styrenheten mängden reduktionsmedel som sprutas in avgasledningen tills nämnda sensorn avkänner att mängden lustgas är inom ett önskat område. Dä mängden lustgas är inom det önskade området tillsätts reduktionsmedlet i en mängd vid vilken utsläppen av kväveoxider och lustgas reduceras på ett väsentligen optimalt sätt.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen kan styrenheten vara anpassad att styra insprutningssystemet så att det reducerar mängden reduktionsmedel som sprutas in i avgasledningen då mängden lustgas överstiger ett övre gränsvärde. Det kan vara lämpligt att deﬁniera ett övre gränsvärde för lustgasen som inte bör överskridas. Då sensorn avkänner att mängden lustgas överskrider det övre gränsvärde konstaterar styrenheten att det sprutas in för mycket reduktionsmedel i avgasledningen. Styrenhe- ten reducerar dänned mängden reduktionsmedel som sprutas in i avgasledningen.

Styrenheten kan vara anpassad att styra insprutningssystemet sä att det reducerar mängden reduktionsmedel som sprutas in i avgasledningen med en faktor som är rela- terad till hur mycket mängden lustgas överstiger det övre gränsvärdet. Därmed kan lustgasmängden relativt snabbt reduceras till ett värde inom det önskade området.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är styrenheten anpassad att styra insprutningssysternet så att det ökar mängden reduktionsmedel som sprutas in i avgas- ledningen då mängden lustgas understiger ett nedre gränsvärde. Om reduktionsrnedlet tillförs i en kemiskt exakt dos i förhållande till mängden kväveoxider i avgaserna kommer inte alla amrnoniakmolekyler i kontakt med en kväveoxidrnolekyl inuti SCR- katalysatorn. Det är av den anledningen lämpligt att tillsätta ett mindre överskott av reduktionsrnedlet för att reducera mängden kväveoxider på ett optimalt sätt. En mindre mängd lustgas kan därför accepteras. Av den anledningen kan det vara lämpligt att definiera ett nedre gränsvärde som mängden lustgas inte bör understiga. Är lustgas- mängden alltför låg tillsätts förmodligen reduktionsmedlet i en för liten mängd för att den bildade ammoniaken ska kunna reduceras kväveoxiderna i avgaserna på ett opti- malt sätt. Styrenheten kan här vara anpassad att styra insprutningssystemet så att det ökar mängden reduktionsmedel som sprutas in i avgasledningen med en faktor som är relaterad till hur mycket mängden lustgas understiger det nedre gränsvärdet. Därmed kan lustgasmängden relativt snabbt ökas till ett värde inom det önskade området.

Enligt en annan föredragen utföringsform av uppfinningen är styrenheten anpassad att uppskatta mängden reduktionsmedel som ska sprutas in i avgasledningen med hjälp av information från en sensor som avkänner en parameter som är relaterad till mängden kväveoxid i avgasledningen i en position uppströrns den första katalysatorn. Med en sådan sensor erhålls en initial uppskattning av mängden kväveoxider i avgaserna och en uppskattning om hur mycket reduktionsmedel som ska sprutas in i avgasledningen.

Sensorer som avkänner mängden kväveoxider har dock i regel en mindre bra mätnog- grannhet. Efter att den initialt uppskattade mängden reduktionsmedel sprutats in i av- gasledningen mottar styrenheten information om mängden lustgas i avgasledningen. Är mängden lustgas för hög eller för låg kan styrenheten justera mängden reduktions- medel som sprutas in i avgasledningen till ett värde inom det önskade området där kväveoxider och lustgas reduceras på ett effektivt sätt, Styrenheten är med fördel även anpassad att uppskatta mängden reduktionsmedel som ska sprutas in i avgasledningen med hjälp av information avseende avgasflödet i avgasledningen. Avgasﬂödets storlek är även en faktor som påverkar hur mycket reduktionsmedel som ska sprutas in i av- gasledningen. Avgasﬂödet kan uppskattas med information om luﬁﬂödet till förbrän- ningsmotorn Enligt en annan foredragen utföringsform av uppfinningen är styrenheten är anpassad att mottaga information från en ternperatursensor som avkänner avgasernas temperatur i avgasledningen för att avgöra om reduktionsmedlet ska sprutas in i avgasledningen eller inte. För att urealösningen ska kunna förångas av avgaserna måste de åtminstone ha en högre temperatur än reduktionsmedlets förångriingstemperatur. Det bör även föreligga en ternperaturskillnad av en storlek så att allt reduktionsmedel ska hinna for- ångas och blandas med avgaserna innan de når SCR-katalysatorn. Reduktionsmedlet sprutas således endast in i avgasledningen under tillfällen då avgaserna har en tillräck- ligt hög temperatur. Den första katalysatorn och den andra katalysatorn kan vara be- lägna i en del av avgasledningen som är belägen nedströms en turbin som är anpassad att utvinna energi ur avgaserna. Överladdade förbränningsmotorer innefattar vanligtvis ett turboaggregat som komprirnerar luften som leds till forbränningsmotorn. Iregel anordnas nämnda katalysatoreri en position nedströms turbinen hos turboaggregatet.

Reduktionsmedlet sprutas även i regel in i avgasledningen i en position nedströms tur- binen. Det är dock möjligt att spruta in reduktionsmedlet i en position uppströms turbi- IICII.

Det ovan angivna syﬁet uppnås även med förfarandet av det inledningsvis nämnda slaget, vilket utmärks av de särdrag som anges i patentkravets 10 kännetecknande del.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARN A I det följande beskrivs såsom ett exempel en föredragen utföringsform av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka: Fig. 1 Fig. 2 visar ett flödesschema som beskriver ett förfarande enligt uppfinningen. visar ett arrangemang enligt en utföringsform av uppﬁnningen och DETALJERAD BESKRIVNING AV EN FÖREDRAGEN UTFÖRINGSF ORM AV UPPFINNINGEN Fig_ 1 Visar en overladdad forbränningsmotori form av en dieselmotor l. Dieselmotorn 1 kan vara avsedd som drivmotor for ett tyngre fordon. Avgaserna från dieselmotorns l cylindrar leds, via en avgassamlare 2, till en avgasledning 3. Avgasledningen inne- fattar en forsta del 3a som sträcker sig fram till ett en turbin 4 hos ett turboaggregat.

Avgaserna har en ett relativt högt tryck och en hög temperatur i den forsta delen 3a.

Turbinen 4 är avsedd att omvandla avgasernas energi i avgasledningen 3 till mekaniskt arbete for att driva en kompressor 5 hos turboaggregatet. Avgasledningen innefattar en andra del 3b som är belägen efter turbinen 4. Avgasernas temperatur och tryck är i den andra delen 3b avsevärt lägre än i den forsta delen 3a. Kornpressorn 5 är avsedd att komprimera luft som sugs in i en inloppsledning 7 och leds till dieselmotorns 1 respek- tive cylindrar.

Dieselmotorn 1 är försedd med en katalytisk avgasrening enligt den metod som be- nämns SCR (Selective Catalytic Reduction). Denna metod innebär att ett insprutnings- system sprutar in ett reduktionsmedel som kan vara en urealösning i dieselmotorns avgasledning 3. Insprutningssystemet innefattar i detta fall en tank 8 för lagring av urealösning, en ledning 9 sträcker sig mellan tanken 8 och avgasledningen 3, en pump l l som transporterar och trycksätter urealösníngen i ledningen 9 och ett insprutnings- organ 12. En styrenhet 10 är anpassad att styra aktiveringen av pumpen 11 så att in- sprutningsorganet 12 sprutar in urealösningen i avgasledningen 3 i en mängd som be- räknas av styrenheten 10. Insprutningsorganet 12 är monterat i den andra delen 3b av- gasledningen. Den tillforda urealosningen 'ar- avsedd att förängas och omvandlas till ammoniak i avgasledningen 3 innan den leds till en SCR-katalysator 13 och en ammo- niak-katalysator 14. SCR-katalysator 13 och ammoniak-katalysatorn 14 kan vara an- ordnati en gemensam behållare eller i separata behållare. Ett icke visat partikelfilter och en icke visad oxidationskatalysator kan även vara anordnade i avgasledningen 3.

I SCR-katalysatom 13 reagerar ammoniaken med kväveoxiderna NOX i avgaserna så att kvävgas och vattenånga bildas. Kväveoxiderna består av kvävemonoxid NO och kvävedioxid N02. Eventuell ammoniak som inte reagerar med kväveoxiderna i avga- serna i SCR-katalysatom 13 omvandlas i ammoniak-katalysatorn 14 till kvävgas och lustgas. En kväveoxidsensor 15 är anpassad att avkänna kväveoxidmängden i avga- serna i en position uppstroms SCR-katalysatorn 13 i den andra delen 3b av avgasled- ningen 3. En temperatursensor 16 är anpassad att mäta avgasernas temperaturi en po- sition uppströms SCR-katalysatorn 13 i den andra delen 3b av avgasledningen 3. En lustgassensor 17 är anpassad att mäta lustgasmängden i en position nedströms ammo- niak-katalysatorn 14 i den andra delen 3b av avgasledningen 3. En ﬂödessensor 18 är anpassad att förse styrenheten 10 med information avseende avgasﬂödet i avgasled- ningen. Detta kan ske genom att ﬂödessensorn mäter eller på annat sätt uppskattar luft- ﬂödeti inloppsledningen 7 till dieselmotorn 1. Styrenheten 10 är anpassad att väsentli- gen kontinuerligt mottaga information. från temperatursensorn 16, kväveoxidsensorn , lustgassensorn 17 och ﬂödessensorn 18.

Fig. 2 visar ett flödesschema som beskriver ett förfarande för drift av arrangemanget i Fig. 1. Förfarandet startar vid 21. Vid 22 mottar styrenheten 10 information från tern- peratursensorn 16 for att avgöra om avgaserna har en tillräckligt hög temperatur T för att de ska kunna förånga urealösningen vid det rådande trycket i avgasledningens andra del 3b. Om avgasernas temperatur T är lägre än urealösningens förångningstemperatur TO konstaterar styrenheten 10 att urealösningen inte kan förångas i avgaserna och nå- gon urealösning sprutas i detta fall inte in i avgasledningen 3. Avgasernas kan ha en lägre temperatur än den erforderliga forångningsternperaturen TÛ vid tillfällen då for- donet just har startat eller då det haﬁ en låg belastning under en längre period. Förfa- randet börjar i detta fall om vid steget 21. Då styrenheten 10 mottar information som indikerar att avgasernas temperatur T är högre än urealösningens förångningstempera- tur TO konstaterar styrenheten 10 att urealösning kan sprutas in i avgasledningen 3.

Styrenheten 10 mottar härvid, vid 23, information från kväveoxidsensorn 15 avseende mängden kväveoxider NOX i avgaserna. Styrenheten 10 kan samtidigt mottaga samti- digt information från ﬂödessensorn 18 avseende avgasﬂödet i avgasledningen 3. Med hjälp av denna information uppskattar styrenheten 10, vid 24, den mängd q av urealös- ningen som behöver tillföras till avgaserna för att kväveoxiderna i avgaserna ska redu- ceras på ett optimalt sätt.

Styrenheten 10 styr pumpen 11 så att insprutningsorganet 12, vid 24, sprutar in den beräknade mängd q av urealösningen i avgasledningens andra del 3b i en position upp- ströms SCR-katalysatorn 13. Eftersom avgaserna har en högre temperatur än urealös- ningens förångningstemperatur TO förångas ureaslösningen relativt snabbt efter att den sprutats in i avgasledningens andra del 3b. Då urealösningen förångas bildas ammoni- ak i gasform som blandas med avgaserna i avgasledningen. Mätnoggrannheten hos en kväveoxidsensor 15 är emellertid inte särskilt god. Det är därför vanligt att urealös- ningen vid konventionell användning många gånger tillförs i en alltför riklig mängd för att säkerställa att ammoniak bildas i en tillräcklig mängd så att kväveoxiderna i avga- serna kan elimineras med säkerhet. Överskottet på ammoniak omvandlas i ammoniak- katalysatorn 14 till kvävgas och lustgas. Lustgas är en kraftig växthusgas som i möjli- gaste mån bör förhindras att ledas ut till omgivningen. I de fall då doseringen av urea- lösning blir för stor ökar även risken för bildandet av ureaklumpar i avgasledningen 3.

Vid steget 25, mottar styrenheten10 information ﬁån lustgassensorn 17 som mäter lustgasmängden i avgaserna nedströms ammoniak-katalysatorn 14. Lustgasmängden är relaterad till hur stor mängd ammoniak som inte utnyttjas i SCR-katalysatorn 13. Överskottet på ammoniak är i sin tur relaterad till den mängd urealösning som sprutas in i avgasledningen 3. Lustgassensorn 17 är anpassad att sända signaler till styrenheten avseende den uppmätta mängden lustgas i avgasledningen 3. En lustgassensor 17 har i regel en relativt god rnätnoggrannhet. Styrenheten 10 får med denna information en god återkoppling på om urealösningen sprutas in i en korrekt mängd eller inte. Styr- enheten 10 mottar även information från temperatursensorn 16 avseende avgasernas temperatur. Då avgaserna har en låg temperatur kan ammoniak lagras en kortare tids- period i SCR-katalysatorn 13. Styrenheten 13 tar här även hänsyn till en eventuell så- dan lagring av ammoniak i SCR-katalysatorn 13. Vid steget 26, bedömer styrenheten om lustgasmängden N20 har ett värde inom ett önskat område A. Lustgasmängden får här inte vara över ett övre gränsvärde Amax eftersom det i detta fall släpps ut för mycket lustgas. Lustgasrnängden bör heller inte vara under ett nedre gränsvärde Amin eftersom kväveoxiderna i avgasledningen i detta fall inte elimineras i en tillräcklig utsträckning. Det nedre gränsvärdet Amin kan utgöras av en relativt liten med accepta- bel mängd lustgas i avgaserna. Om mängden lustgas har ett värde inom det önskade området A konstateras styrenheten 10 att den tillförda mängden q av urealösning inte behöver justeras. Processen startar därefter om vid steget 21.

Om styrenheten 10, vid steget 26, erhåller information från lustgassensorn 17 som in- dikerar att mängden lustgas N20 är högre än det övre gränsvärdet Amax konstaterar styrenheten 10 att den tillförda mängden q av urealösning är for stor. Processen leds i detta fall tillbaka steget 24. Styrenheten 10 uppskattar i detta fall en ny reducerad mängd q av urealösningen med hjälp av den uppmätta mängden lustgas N20. .Tu större mängd lustgas som mäts upp av lustgassensom 17 desto mer reduceras mängden q av urealösningen. Styrenheten 10 styr pumpen 11 så att den transporterar den nya reduce- rade mängden q av urealösning från tanken S, via ledningen 9, till insprutningsorganet 12 som sprutar in urealösningen i avgasledningen 3. Därefter mottar styrenheten 10, vid steget 25, på nytt information från lustgassensorn 17 avseende mängden lustgas i avgasledningen nedströms arnmoniak-katalysatornl4. Om mängden lustgas nu ligger inom det önskade området A konstateras styrenheten 10 att den tillforda reducerade mängden q av urealösning är acceptabel. Processen startar därefter om vid steget 21. I annat fall leds processen åter tillbaka till steget 24 for fortsatt justering av mängden urealösning som sprutas in i avgasledningen 3 tills lustgassensorn 17 avkänner att mängden lustgas har ett värde inom det önskade området A.

Om styrenheten 10, vid steget 26, istället erhåller information från lustgassensorn 17 som indikerar att mängden iustgas N20 är lägre än det nedre värdet Amin konstaterar styrenheten 10 att den tillforda mängden q av urealösning är for liten. Processen leds i detta fall tillbaka steget 24. Styrenheten 10 uppskattar i detta fall en ny ökad mängd q av urealösningen med hjälp av den uppmätta mängden lustgas N20. Ju mindre mängd lustgas som mäts upp av lustgassensorn 17 desto mer ökas mängden q av urealösning- en, Styrenheten 10 styr pumpen 11 så att den transporterar den nya ökade mängden q av urealösning från tanken 8, via ledningen 9, till insprutningsorganet 12 som sprutar in urealösningen i avgasledningen 3. Därefter mottar styrenheten 10, vid steget 25, på nytt information från lustgassensorn 17 avseende mängden lustgas i avgasledningen nedströms ammoniak-katalysatorn14. Om mängden lustgas ligger inom det önskade området A konstateras styrenheten 10 att den tillforda reducerade mängden q av urea- lösning är acceptabel. Processen startar därefter om vid steget 21. I annat fall leds pro- cessen åter tillbaka till steget 24 for fortsatt justering av mängden urealösning som sprutas in i avgasledningen 3 tills lustgassensorn 17 avkänner att mängden lustgas har ett värde inom det önskade området A.

Styrenheten 10 kan, vid 23, utnyttja lagrad information från tidigare utförda justeringar då den uppskattar i vilken mängd urealösning ska sprutas in med information från sen- sorerna 15, 18 avseende uppmätta värden på kväveoxider och avgasﬂöden, Därmed kan eventuella kända mätfel hos kväveoxidsensorn 15 korrigeras direkt så att en kor- rektureadosering tillhandahålls snabbare.

Uppñnningen är inte begränsad till den ovan beskrivna utföringsformen utan den kan varieras fritt inom patentkravens ramar.

Claims

10 15 20 25 30 35 Patentkrav

1. Arrangemang för att styra insprutningen av ett reduktionsmedel i en avgasledning hos en törbränningsmotor (1), varvid arrangemanget innefattar ett insprutningssystem (S-12) som är anpassat att spruta in reduktionsmedlet i avgasledningen (3), en forsta katalysator (13) som är anpassad att reducera mängden kväveoxider i avgaserna i av- gasledningen (3) med hjälp av det tillförda reduktionsmedlet och en andra katalysator (14) som är anordnad nedströms den första katalysatorn (13) i avgasledningen (3 ), vil- ken andra katalysatom omvandlar ammoniak i avgaserna till kvävgas och lustgas, lgag netecknat av att arrangemanget innefattar en sensor (17) som är anpassad att avkänna en parameter som är relaterad till mängden lustgas som ﬁnns i avgasledningen (3) i en position nedströms den andra katalysatom (l4) och en styrenheten (10) som är anpas- sad att styra insprutningssystemet (8-12) så att det justerar mängden (q) av reduk- tionsmedlet som sprutas in i avgasledningen (3) i de fall som sensorn (17) avkänner att mängden lustgas har ett värde som inte är inom ett önskat område (A).

2. Arrangemang enligt krav l, kännetecknat av att styrenheten (10) är anpassad att sty- ra insprutningssystemet (8-12) så att det reducerar mängden (q) av reduktionsmedlet som sprutas in i avgasledningen (3) då mängden lustgas överstiger ett övre gränsvärde (Amar)-

3. Arrangemang enligt krav 2, kännetecknat av att styrenheten (10) är anpassad att sty- ra insprutningssystemet (8-12) så att det reducerar mängden (q) av reduktionsmedlet som sprutas in i avgasledningen (3) med en faktor som är relaterad till hur mycket mängden lustgas överstiger det övre gränsvärdet (Amax).

4. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att styrenheten (10) är anpassad att styra insprutningssystemet (8-12) så att det ökar mängden (q) av reduk- tionsrnedlet som sprutas in i avgasledningen (3) då mängden lustgas understiger ett nedre gränsvärde (Amin).

5. Arrangemang enligt krav 4, kännetecknat av att styrenheten (10) är anpassad att sty- ra insprutningssystemet (8-12) så att det ökar mängden (q) av reduktionsmedlet som sprutas in i avgasledningen (3) med en faktor som är relaterad till hur mycket mängden lustgas understiger det nedre gränsvärdet värdet (Anﬁn). 10 15 20 25 30 35 10

6. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att styrenheten (10) är anpassad att uppskatta mängden (q) av reduktionsmedlet som ska sprutas in i avgas- ledningen med hjälp av information från en sensor (15) som avkänner en parameter som är relaterad till mängden kväveoxid i avgasledningen (3) i en position uppströms den forsta katalysatorn (13).

7. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att styrenheten (10) är anpassad att uppskatta mängden (q) av reduktionsrnedlet som ska sprutas in i avgas- ledningen med hjälp av information avseende avgasflödet i avgasledningen (3).

8. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att styrenheten (10) är anpassad att mottaga information från en ternperatursensor (16) som avkänner' avga- sernas temperaturi avgasledningen (3) för att avgöra om reduktionsmedlet ska sprutas in i avgasledningen (3) eller inte.

9. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att den forsta kataly- satorn (13) och den andra katalysatorn (14) ar belägna i en del av avgasledningen (3b) som är belägen nedströms en turbin (4) som är anpassad att utvinna energi ur avgaser- nä.

10. Förfarande för att styra insprutningen av ett reduktionsmedel i en avgasledning (3) hos en förbränningsmotor ( 1), varvid förbränningsmotorn (1) innefattar ett insprut- ningssystem (8-12) som är anpassat att spruta in reduktionsmedlet i avgasledningen (3), en första katalysator (13) som är anpassad att reducera mängden kväveoxider i avgaserna i avgasledningen (3) med hjälp av det tillförda reduktionsmedlet och en andra katalysator (14) som är anordnad nedströms den första katalysatom (13) i avgas- ledningen (3), vilken omvandlar ammoniak i avgaserna till kvävgas och lustgas, käï netecknat av steget att avkänna en parameter som är relaterad till mängden lustgas i avgasledningen (3) i en position nedströms den andra katalysatorn (14) och att styra insprutningssystemet. (8-12) så att det justerar mängden (q) av reduktionsmedlet som sprutas in i avgasledningen (3) i de fall som mängden lustgas har ett värde som inte är inom ett önskat ornråde (A).

11. ll. Förfarande enligt krav 10, kännetecknat av steget att styra insprutningssystemet (8- 12) så att det reducerar mängden (q) av reduktionsmedlet som sprutas in i avgasled- ningen (3) då mängden lustgas överstiger ett övre gränsvärde (Aux). 10 15 20 25 30 11

12. Förfarande enligt krav 11, kännetecknat av steget att styra insprutningssystemet (8-12) så att det reducerar mängden (q) av reduktionsrnedlet som sprutas in i avgasled- ningen (3) med en faktor som är relaterad till hur mycket mängden lustgas överstiger det övre gränsvärdet (Amax).

13. Förfarande enligt något av de föregående kraven 9-12, kännetecknat av steget att styra insprutningssystemet (8-12) så att det ökar mängden (q) av reduktionsmedlet som sprutas in i avgasledningen (3) då mängden lustgas understiger ett nedre gränsvärde (Amin) .

14. Förfarande enligt krav 13, kännetecknat av steget att styra insprutningssystemet (8-12) så att det ökar mängden (q) av reduktionsmedlet som sprutas in i avgasledning- en (3) med en faktor som är relaterad till hur mycket mängden lustgas understiger det nedre gränsvärdet (Amin).

15. Förfarande enligt något av de föregående kraven 10-14, kännetecknat av steget att uppskatta mängden (q) av reduktionsrnedlet som ska sprutas in i avgasledningen med hjälp av information från en sensor (15) som avkänner en parameter som är relaterad till mängden kväveoxid i avgasledningen (3) i en position uppströms den första kataly- satorn (13).

16. Förfarande enligt något av de föregående kraven 10-15, kännetecknat av steget att uppskatta mängden (q) av reduktionsrnedlet som ska sprutas in i avgasledningen med hjälp av information avseende avgasﬂödet i avgasledningen (3).

17. Förfarande enligt något av de föregående kraven 10-16, kännetecknat av steget att avgöra om reduktionsmedlet ska sprutas in i avgasledningen (3) eller inte med hjälp av information från en ternperatursensor (16) som avkänner avgasemas temperatur i av- gasledningen (3).

18. Förfarande enligt något av de föregående kraven 10-17, kännetecknat av att anord- na den första katalysatorn (13) och den andra katalysatorn (14) i en del av avgasled- ningen (3b) som är belägen nedströms en turbin (4) som utvinner energi ur avgaserna.