SE0802422A1

SE0802422A1 - Pneumatiskt manöverdon, system och metod för reglering av detsamma

Info

Publication number: SE0802422A1
Application number: SE0802422A
Authority: SE
Inventors: Ortwin Schlueter; Johan Nordkvist
Original assignee: Scania Cv Abp
Priority date: 2008-11-18
Filing date: 2008-11-18
Publication date: 2010-05-19
Also published as: EP2359012A4; EP2359012A1; WO2010059107A1; RU2011124921A; CN102227565A; SE533131C2; RU2473824C1; BRPI0916016A2

Description

15 20 25 UPPFINNINGENS SYFTE Ett syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla ett pneumatiskt manöverdon där kolvslaget kan regleras på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt.

Ett annat syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla ett system för att reglera ett pneumatiskt manöverdon där kolvslaget kan regleras på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt.

Ytterligare ett syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla en metod för att reglera ett pneumatiskt manöverdon där kolvslaget kan regleras på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Dessa och andra syften, vilka framgår av den följande beskrivningen, uppnås med hjälp av ett pneumatiskt manöverdon, ett system för reglering av ett pneumatiskt manöverdon, ett motorfordon, en metod, ett datorprogram och en datorprogramprodukt, vilka överensstämmer med det som beskrivs i inledningen och som dessutom uppvisar de egenskaper som omnämns i de kännetecknande delarna av de bifogade kraven 1, 7, 9, 10, 18, 19 och 20. Adekvata utföranden av det innovativa pneumatiska manöverdonet definieras i de bifogade beroende kraven 2-6, 8 och 11-17.

Ett syfte med uppfinningen uppnås specifikt med ett pneumatiskt manöverdon som innefattar en cylinder och en kolv anordnad att röra sig fram och tillbaka i nämnda cylinder, där nämnda kolv delar nämnda cylinder i ett första utrymme med en första öppning genom vilken ett första gasmedium förs in i eller ut ur nämnda första utrymme, och ett andra utrymme med en andra öppning genom vilken ett andra gasmedium förs in i nämnda andra utrymme, för att därigenom förflytta 10 15 20 25 nämnda kolv, där nämnda första gasmedium är anordnat för att tillhandahålla en första uppsättning pulser, och nämnda andra gasmedium är anordnat för att tillhandahålla en andra uppsättning pulser, där nämnda uppsättningar är anordnade för att tillhandahålla en verkansskillnad för att förflytta nämnda kolv.

Den på detta sätt erhållna verkanskraften underlättar regleringen av kolven.

Följaktligen kan en tilltänkt förutbestämd förflyttning på detta sätt överföras till det pneumatiska manöverdonets kolv. Vidare erhålls möjligheten att snabbt förändra slagkraften eller verkan samt att anbringa stor kraft. Nämnda pulser kan erhållas med hjälp av enkla luftventiler vilket följaktligen ger en låg kostnad.

I enlighet med ett utförande av nämnda pneumatiska manöverdon tillhandahålls nämnda första uppsättning pulser och nämnda andra uppsättning pulser med i allt väsentligt samma frekvens. Detta underlättar kontinuerlig drift.

I enlighet med ett utförande av nämnda pneumatiska manöverdon tillhandahålls nämnda verkansskillnad med hjälp av en skillnad i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser. Genom att tillhandahålla pulsskillnaden i form av en pulslängdsskillnad, dvs. skillnad i pulsbredd, erhålls enkel programmering och därigenom enkel reglering av pulserna och följaktligen kolven.

I enlighet med ett utförande av nämnda pneumatiska manöverdon anordnas nämnda första uppsättning pulser och nämnda andra uppsättning pulser för samtidig aktivering. Detta är enkelt att programmera vilket underlättar enkel reglering av kolven.

I enlighet med ett utförande av nämnda pneumatiska manöverdon tillhandahålls nämnda verkansskillnad med hjälp av en skillnad i pulsamplitud mellan den första och andra uppsättningen av pulser. Detta tillhandahåller ett alternativt sätt att erhålla nämnda verkansskillnad, dvs. nämnda verkanskraft. En fördel är att regleringen är oberoende av pulslängden. Här utförs regleringen med hjälp av matartryck vilket kan vara enklare i vissa tillämpningar. 10 15 20 25 30 l enlighet med ett utförande av nämnda pneumatiska manöverdon utgörs det första och/eller andra gasmediet av luft. Luft är lättillgängligt och följaktligen användbart i många tillämpningar samt kostnadseffektivt.

Ett system för reglering av ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med något av ovanstående utföranden, minst en gaskälla, en första ventilenhet anordnad för mottagande av nämnda första gasmedium från nämnda luftkälla, där nämnda första ventilenhet är ansluten till nämnda första utrymme för att tillhandahålla nämnda första uppsättning pulser, och en andra ventilenhet anordnad för mottagande av nämnda andra gasmedium från nämnda luftkälla, där nämnda andra ventilenhet är ansluten till nämnda andra utrymme för att tillhandahålla nämnda andra uppsättning pulser, och en anordning för reglering av nämnda pulser. Härigenom erhålls ett system där den på detta sätt erhållna verkanskraften reglerar det pneumatiska manöverdonet, där nämnda system underlättar snabb förändring av slagkraften eller verkan, samt möjligheten att anbringa stor kraft.

Nämnda ventilenheter vilka tillhandahåller nämnda pulser kan utgöras av enkla luftbrytare vilket följaktligen ger en låg kostnad. l enlighet med ett utförande innefattar vidare systemet minst en lägessensor anordnad för att registrera kolvens läge, där nämnda reglering av det pneumatiska manöverdonet baseras på kolvens läge. Detta underlättar enkel och noggrann reglering av kolven.

En metod för reglering av ett pneumatiskt manöverdon som innefattar en cylinder och en kolv anordnad att röra sig fram och tillbaka i nämnda cylinder, där nämnda kolv delar nämnda cylinder i ett första utrymme med en första öppning genom vilken ett första gasmedium förs in i nämnda utrymme, och ett andra utrymme med en andra öppning genom vilken ett andra gasmedium förs in i nämnda utrymme, för att därigenom förflytta nämnda kolv, innefattande steget att tillhandahålla nämnda första gasmedium som en första uppsättning pulser, och nämnda andra gasmedium som en andra uppsättning pulser, där nämnda uppsättningar tillhandahåller en verkansskillnad för att förflytta nämnda kolv. Den på detta sätt erhållna verkanskraften underlättar regleringen av kolven. Följaktligen kan en 10 15 20 25 tilltänkt förutbestämd förflyttning på detta sätt överföras till det pneumatiska manöverdonets kolv. Vidare erhålls möjligheten att snabbt förändra slagkraften eller verkan samt att anbringa stor kraft. Nämnda pulser kan erhållas med hjälp av enkla luftbrytare vilket följaktligen ger en låg kostnad.

I enlighet med ett utförande av metoden tillhandahålls den första uppsättningen pulser och den andra uppsättningen pulser med i allt väsentligt samma frekvens.

Detta underlättar kontinuerlig drift. l enlighet med ett utförande av metoden tillhandahålls nämnda verkansskillnad med hjälp av en skillnad i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser. Genom att tillhandahålla pulsskillnaden i form av en pulslängdsskillnad, dvs. skillnad i pulsbredd, erhålls enkel programmering och därigenom enkel reglering av pulserna och följaktligen kolven. l enlighet med ett utförande av metoden aktiveras den första uppsättningen pulser och den andra uppsättningen pulser samtidigt. Detta är enkelt att programmera vilket underlättar enkel reglering av kolven. l enlighet med ett utförande av metoden tillhandahålls nämnda verkansskillnad med hjälp av en skillnad i pulsamplitud mellan den första och andra uppsättningen pulser. En fördel är att regleringen är oberoende av pulslängden. Här utförs regleringen med hjälp av matartryck vilket kan vara enklare i vissa tillämpningar.

I enlighet med ett utförande innefattar metoden steget att fastställa kolvens läge och tillhandahålla nämnda uppsättningar som en funktion av nämnda läge. Detta förbättrar regleringen av kolven.

I enlighet med ett utförande av metoden, baseras steget att tillhandahålla nämnda uppsättningar på kolvens läge, där nämnda verkansskillnad är en funktion av nämnda läge. Detta förbättrar regleringen av kolven. l enlighet med ett utförande av metoden utgörs det första och/eller andra gasmediet av luft. Luft är lättillgängligt och följaktligen användbart i många tillämpningar samt kostnadseffektivt. 10 15 20 KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA En bättre förståelse för den föreliggande uppfinningen erhålls genom läsning av den följande detaljerade beskrivningen tillsammans med tillhörande ritningar, där referensangivelserna hela tiden hänvisar till samma delari alla vyer, och där: Fig. 1 schematiskt visar ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med ett utförande av den föreliggande uppfinningen; Fig. 2 schematiskt visar ett system för reglering av det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 i enlighet med ett utförande av den föreliggande uppfinningen; Fig. 3 schematiskt visar ett motorfordon i enlighet med ett utförande av den föreliggande uppfinningen; Fig. 4 schematiskt visar en dator i enlighet med ett utförande av den föreliggande uppfinningen; Fig. 5a och 5b schematiskt visar metoder för reglering av ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med utföranden av den föreliggande uppfinningen; Fig. 6a och 6b schematiskt visar en första och en andra uppsättning pulser för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett första utförande; Fig. 7a och 7b schematiskt visar en första och en andra uppsättning pulser för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett andra utförande; Fig. 8a och 8b schematiskt visar en första och en andra uppsättning pulser för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett tredje utförande; 10 15 20 25 Fig. 9 schematiskt visar en första och en andra uppsättning pulser för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett fjärde utförande; Fig. 10 schematiskt visar en första och en andra uppsättning pulser för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett femte utförande; Fig. 11 schematiskt visar en första och en andra uppsättning pulser för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett sjätte utförande; Fig. 12 schematiskt visar en enskild detalj av nämnda uppsättning pulseri enlighet med det första utförandet; och Fig. 13 schematiskt visar en enskild detalj av nämnda uppsättning pulser i enlighet med ett sjunde utförande.

DETALJERAD BESKRIVNING Häri avser termen ”länk” en kommunikationslänk som kan utgöras av en fysisk ledning, t.ex. en optoelektronisk kommunikationsledning, eller en ickefysisk ledning eller trådlös anslutning, t.ex. en radio- eller mikrovågslänk.

Fig. 1 visar schematiskt ett pneumatiskt manöverdon 100 i enlighet med ett utförande av den föreliggande uppfinningen.

Det pneumatiska manöverdonet 100 innefattar en cylinder 110 och en kolv 120 anordnad att röra sig fram och tillbaka i nämnda cylinder 110. Kolven 120 delar in cylindern 110 i ett första utrymme 112 och ett andra utrymme 114. Cylindern innefattar en första öppning 116, passage 116 eller port 116 genom vilken ett första gasmedium, t.ex. luft, förs in i och/eller ut ur det första utrymmet 112.

Cylindern innefattar vidare en andra öppning 118, passage 118 eller port 118 10 15 20 25 genom vilken ett andra gasmedium, t.ex. luft, förs in i och/eller ut ur det andra utrymmet 114.

Nämnda första gasmedium är i enlighet med uppfinningen anordnat för att tillhandahålla en första uppsättning pulser P1, och nämnda andra gasmedium är anordnat för att tillhandahålla en andra uppsättning pulser P2, där nämnda uppsättningar är anordnade för att tillhandahålla en verkansskillnad för att förflytta nämnda kolv. Följaktligen är uppsättningarna P1, P2 anordnade för att tillhandahålla en verkanskraft som förflyttar nämnda kolv.

Kolven 120 innefattar i enlighet med detta utförande en kolvstång 122, som är anordnad för att användas i en manövercykel för en tilltänkt tillämpning. l enlighet med ett utförande är det första gasmediet P1 och det andra gasmediet P2 identiska. I enlighet med ett utförande är det första och/eller andra gasmediet luft.

Fig. 2 visar schematiskt ett system 200 för reglering av det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 i enlighet med ett utförande av den föreliggande uppfinningen.

Systemet 200 innefattar ett pneumatiskt manöverdon 100, exempelvis i enlighet med ﬁg. 1, där nämnda pneumatiska manöverdon 100 innefattar en cylinder 110, en kolv 120 anordnad att röra sig fram och tillbaka i nämnda cylinder 110, där nämnda kolv 120 delar nämnda cylinder 110 i ett första utrymme 112 och ett andra utrymme 114. Cylindern 110 innefattar en första öppning 116 genom vilken ett första gasmedium, t.ex. luft, förs in i och/eller ut ur det första utrymmet 112, och en andra öppning 118 genom vilken ett andra gasmedium, t.ex. luft, förs in i och/eller ut ur det andra utrymmet 114.

Systemet 200 innefattar vidare en gaskälla 210 innefattande ett första och ett andra gasmedium, här åskådliggjort som en gemensam källa.

Systemet innefattar vidare en första ventilenhet 220 anordnad för mottagande av nämnda första gasmedium från nämnda luftkälla 210, och en andra ventilenhet 10 15 20 25 230 anordnad för mottagande av nämnda första gasmedium från nämnda luftkälla 210. Den första ventilenheten 220 är gasansluten till den första öppningen 116, och den andra ventilenheten 230 är gasansluten till den andra öppningen 118.

Systemet innefattar vidare en lägessensor 240 anordnad för att registrera kolvens 120|äge.

Systemet innefattar vidare en elektronisk styrenhet 250. Den elektroniska styrenheten 250 är ansluten till den första ventilenheten 220 via en länk 225. Den elektroniska styrenheten 250 är vidare ansluten till den andra ventilenheten 230 via en länk 235. Den elektroniska styrenheten 250 är signalansluten till lägessensorn via en länk 245.

Den första ventilenheten 220 är anordnad för att tillhandahålla nämnda första gasmedium i form av en första uppsättning pulser P1 till det första utrymmet 112 via nämnda första öppning 116, och den andra ventilenheten 230 är anordnad för att tillhandahålla nämnda andra gasmedium i form av en andra uppsättning pulser P2 till det andra utrymmet 114 via nämnda andra öppning 118. Nämnda första uppsättning pulser P1 och nämnda andra uppsättning pulser P2 är anordnade för att tillhandahålla en verkansskillnad för att förflytta nämnda kolv 120.

Verkansskillnad mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2 överför en impuls till kolven 120 så att kolven 120 förflyttas, dvs. kolven är anordnad för att utföra ett kolvslag till följd av verkanskraften tillhandahållen av nämnda uppsättning pulser P1, P2. Fig. 6-13 visar olika sätt att uppnå denna verkansskillnad med hjälp av nämnda första och andra uppsättning pulser P1, P2. l enlighet med ett utförande är den elektroniska styrenheten 250 anordnad för att ta emot en signal som representerar kolvens lägesdata från lägessensorn 240 via länken 245. Den elektroniska styrenheten 250 är anordnad för att bearbeta nämnda lägesdata och tillhandahålla en signal som representerar en första uppsättning pulser via länken 225 till den första ventilenheten 220, så att den första ventilenheten 220 tillhandahåller nämnda första gasmedium i form av en första uppsättning pulser P1 till det första utrymmet 112. Den elektroniska 10 15 20 25 30 10 styrenheten 250 är vidare anordnad för att bearbeta nämnda lägesdata och tillhandahålla en signal som representerar en andra uppsättning pulser via länken 235 till den andra ventilenheten 230, så att den andra ventilenheten 230 tillhandahåller nämnda andra gasmedium i form av en andra uppsättning pulser P2 till det andra utrymmet 114.

Den elektroniska styrenheten 250 är följaktligen anordnad för att reglera den första ventilenheten 220 och den andra ventilenheten 230 baserat på kolvens 120 läge så att den första och andra uppsättningen pulser P1, P2 tillhandahålls till det första och andra utrymmet 112 respektive 114, så att nämnda verkansskillnad för att förflytta nämnda kolv uppnås, där kolvens 120 läge är anordnat för att registreras med hjälp av nämnda lägessensor 240.

Baserat på informationen avseende kolvens 120 läge kan följaktligen den verkansskillnad mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2 som krävs för att förflytta kolven 120 fastställas med hjälp av den elektroniska styrenheten 250. l enlighet med ett utförande varierar verkansskillnaden baserat på kolvens 120 förflyttning, dvs. kolvens 120 läge, så att en tilltänkt förflyttning av kolven 120 uppnås. I enlighet med ett utförande utförs detta med hjälp av en återkoppling, där kolvens läge fastställs efter ett visst antal pulser i den första och andra uppsättningen pulser P1, P2, t.ex. efter varje puls i den första och andra uppsättningen pulser P1, P2.

I enlighet med ett utförande matas den första och andra uppsättningen pulser kontinuerligt baserat på nämnda återkoppling för fastställande av kolvens läge, dvs. både under kolvslaget eller kolvens förflyttning, samt efter att en manövercykel har slutförts, där kolven förutses befinna sig i ett orörligt läge eller viloläge. l enlighet med ett sådant utförande, när kolven befinner sig i sitt viloläge tillhandahålls följaktligen den första och andra uppsättningen pulser P1, P2 på sådant sätt att verkansskillnaden förblir noll, dvs. kolven bibehålls i sitt viloläge med hjälp av nämnda uppsättningar pulser P1, P2. I enlighet med ett annat utförande matas den första och andra uppsättningen pulser tills dess manövercykeln har slutförts, där uppsättningarna med pulser avslutats. I detta 10 15 20 25 11 utförande tillhandahålls en anordning för att bibehålla kolven i dess viloläge, där nämnda anordning exempelvis är en fjäderbelastad kula. Fig. 5a och 5b visar flödesscheman avsedda att realisera dessa metoder. Den elektroniska styrenheten 250 är programmerad för att reglera kolven 120 i enlighet med den specifika tillämpningen.

Lägessensorn 240 förenklar regleringen av kolven 120 och minskar risken för fel och funktionsstörningar eftersom den ger korrekt lägesinforrnation.

I enlighet med ett alternativt utförande är det pneumatiska manöverdonets 100 reglering av kolven 120 uppnåelig utan nämnda lägessensor genom modellering av det pneumatiska manöverdonet 100. Här kan olika parametrar som temperatur, slitage, tolerans, smörjning och drift av det pneumatiska manöverdonet påverka prestanda, och följaktligen är det svårare att uppnå ett tillfredsställande resultat genom modellering av det pneumatiska manöverdonet 100.

För att förflytta kolven 120 i riktning mot det andra utrymmet 114 bör verkansskillnaden som tillhandahålls med hjälp av den första och andra uppsättningen pulser vara sådan att det första gasmediet utövar verkan i det första utrymmet och vice versa.

När kolven 120 förflyttas, exempelvis i riktning mot det andra utrymmet 114 till följd av nämnda verkansskillnaden, strömmar det andra gasmediet ut från det andra utrymmet 114. När kolven 120 förflyttas mot det andra utrymmet 114 förs det första gasmediet in i det första utrymmet 112 med hjälp av nämnda uppsättning pulser P1, och det andra gasmediet förs in i det andra utrymmet 114 med hjälp av nämnda andra uppsättning pulser P2 och där gasen för nämnda andra gasmedium strömmar ut från nämnda andra utrymme 114. När kolven 120 förflyttas i riktning mot det första utrymmet är förloppet det omvända.

Den första ventilenheten 220 innefattar följaktligen en anordning för att släppa ut nämnda första gasmedium från nämnda första utrymme 112 när kolven 120 förflyttas mot nämnda första utrymme 112, och den andra ventilenheten 230 10 15 20 25 12 innefattar en anordning för att släppa ut nämnda andra gasmedium från nämnda andra utrymme 114 när kolven 120 förflyttas mot nämnda andra utrymme 114.

Den första och andra ventilenheten 220, 230 kan variera till följd av aktuell tillämpning och till följd av utförandet av den första och andra uppsättningen pulser P1, P2 för att uppnå nämnda verkansskillnad. I enlighet med ett utförande består både första och andra ventilenheten 220, 230 av en 3/2-ventil »som innefattar en öppning där gas från nämnda gaskälla tas emot och en inloppsöppning från vilken gasmediet anordnas för tillförsel i form av en uppsättning pulser, samt en utloppsöppning genom vilken gas anordnas att strömma ut ur. I enlighet med ett alternativt utförande innefattar både första och andra ventilenheten 220, 230 två ventiler, en för att tillhandahålla nämnda uppsättning pulser och en utloppsventil till vilken gas anordnas att strömma ut genom. I enlighet med ytterligare ett utförande innefattar både första och andra ventilenheten 220, 230 två ventiler, en för att tillhandahålla nämnda uppsättning pulser med en första amplitud, dvs. ett första tryck, och en för att tillhandahålla nämnda uppsättning pulser med en andra amplitud, dvs. ett andra tryck som skiljer sig från nämnda första amplitud/tryck. I utförande kan ventilenheterna även innefatta en enlighet med ett proportionalitetsventil för att variera trycket för nämnda uppsättning pulser.

Fig. 3 visar schematiskt ett motorfordon 300 i enlighet med ett utförande av den föreliggande uppfinningen. Det exemplifierade fordonet 300 innefattar en dragbil 310 och ett släp 312. Fordonet 300 kan utgöras av ett tungt fordon, t.ex. en lastbil eller en buss. Alternativt kan fordonet utgöras av en personbil.

I enlighet med ett utförande är det pneumatiska manöverdonet 100 i fig. 1 anbringat i fordonet 300. I enlighet med ett utförande är systemet 200 som visas i fig. 2 ett delsystem i fordonet 300. I enlighet med ett utförande är det pneumatiska manöverdonet 100 i fig. 2 en växellådscylinder anordnad för att aktivera växellådans växling i fordonet 300.

Figur 4 visar schematiskt en plattform i enlighet med ett utförande av den föreliggande uppfinningen. 10 15 20 25 13 l figur 4 visas ett utförande av den elektroniska styrenheten 250. Den elektroniska styrenheten 250 benämns också apparat eller dator. Apparaten innefattar ett ickeflyktigt minne 420, en databehandlingsenhet 410 och ett läs- och skrivminne 450. Det ickeflyktiga minnet 420 har en första minnesdel 430 där ett datorprogram, t.ex. ett operativsystem, lagras för styrning av apparatens 250 funktion. Dessutom innefattar apparaten 250 en busstyrenhet, en seriell kommunikationsport, en l/O- facilitet, en A/D-omvandlare, en inmatnings- och överföringsenhet för tid och datum, en händelseräknare och en avbrottsenhet (visas inte). Det ickeflyktiga minnet 420 har också en andra minnesdel 440.

Ett datorprogram P, innefattande rutiner för reglering av ett pneumatiskt manöverdon, kan lagras på ett exekverbart sätt eller i ett komprimerat tillstånd i ett separat minne 460 och/eller i läs- och skrivminnet 450. Minnet 460 är ett ickeflyktigt minne, t.ex. ett flashminne, EPROM, EEPROM eller ROM. Minnet 460 är en datorprogramprodukt. Minnet 450 är en datorprogramprodukt.

När det uppges att databehandlingsenheten 410 utför en viss funktion ska det förstås som att databehandlingsenheten 410 utför en viss del av programmet som är lagrat i det separata minnet 460, eller en viss del av programmet som är lagrat i läs- och skrivminnet 450.

Databehandlingsenheten 410 kan kommunicera med en datakommunikationsport 499 via databussen 415. Det ickeflyktiga minnet 420 är anpassat för kommunikation med databehandlingsenheten 410 via en databuss 412. Det separata minnet 460 är anpassat för kommunikation med databehandlingsenheten 410 via en databuss 411. Läs- och skrivminnet 450 är anpassat för kommunikation med databehandlingsenheten 410 via en databuss 414.

När data tas emot på dataporten 499 lagras informationen tillfälligt i den andra minnesdelen 440. Efter att mottagna data tillfälligt har lagrats, initieras databehandlingsenheten 410 för kodexekvering såsom beskrivits ovan. l enlighet med ett adekvat utförande av uppfinningen innefattar de data som tas emot på dataporten 499 kolvlägesinformation som tas emot från lägessensorn hörande till 10 15 20 25 14 kolven. Denna information kan användas av systemet för att reglera det pneumatiska manöverdonet, dvs. reglera det pneumatiska manöverdonets kolv.

Delar av metoden som beskrivs häri kan utföras av apparaten 250 med hjälp av databehandlingsenheten 410 som kör programmet lagrat i det separata minnet 460 eller läs- och skrivminnet 450. När apparaten kör programmet, exekveras delar av den häri beskrivna metoden.

Fig. 5a visar schematiskt en metod för att reglera ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med ett utförande av den föreliggande uppfinningen.

I enlighet med ett utförande innefattar metoden för reglering av ett pneumatiskt manöverdon 100, eller rättare sagt det pneumatiska manöverdonets kolv, ett första steg S510. I detta steg fastställs läget för det pneumatiska manöverdonets 100 kolv 120. I enlighet med ett utförande fastställs kolvens läge med hjälp av lägessensorn 240.

Metoden innefattar vidare ett andra steg S520. I detta steg tillhandahålls en första uppsättning pulser P1 till det första utrymmet 112 och en andra uppsättning pulser P2 till det andra utrymmet 114, där nämnda pulser tillhandahålls baserat på nämnda läge, så att en verkansskillnad tillhandahålls för att förflytta nämnda kolv.

Pulserna tillhandahålls med hjälp av en första respektive andra ventilenhet. I enlighet med ett utförande regleras nämnda ventilenhet med hjälp av en elektronisk styrenhet som är anordnad för att ta emot kolvlägesinformation från nämnda lägessensor. Denna beskrivning refererartill Fig. 2.

Metoden innefattar vidare ett tredje steg S530. I detta steg kontrolleras om kolven befinner sig i sitt tilltänkta läge, t.ex. efter slutfört kolvslag eller motsvarande, och i det fall det tilltänkta läget har uppnåtts så avslutas metoden, men om så inte är fallet fortsätter fastställandet av kolvens läge i enlighet med steg S510, tillhandahållandet av verkansskillnad i enlighet med steg S520 och en förnyad kontroll i enlighet med steg S530 tills det tilltänkta läget har uppnåtts, dvs. när det slutförts. I det fall manövercykeln har slutförts avslutas metoden, dvs. matningen av den första och pneumatiska manöverdonets 100 manövercykel har 10 15 20 25 15 andra uppsättningen pulser P1, P2 avslutas. I enlighet med ett utförande som inte framgår av fig. 5a bibehålls kolven här i ett viloläge, t.ex. med hjälp av ett fasthållningsdon.

Fig. 5b visar schematiskt en metod för att reglera ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med ett utförande av den föreliggande uppfinningen.

Denna metod för reglering av ett pneumatiskt manöverdon 100, eller rättare sagt det pneumatiska manöverdonets kolv, innefattar ett första steg S510. I detta steg fastställs läget för det pneumatiska manöverdonets 100 kolv 120. I enlighet med ett utförande fastställs kolvens läge med hjälp av lägessensorn 240.

Pulserna tillhandahålls med hjälp av en första respektive andra ventilenhet. I enlighet med ett utförande regleras nämnda ventilenhet med hjälp av en elektronisk styrenhet som är anordnad för att ta emot kolvlägesinformation från nämnda lägessensor. Denna beskrivning refererar till Fig. 2.

I enlighet med detta utförande matas den första och andra uppsättningen pulser kontinuerligt baserat på nämnda återkoppling för fastställande av kolvens läge, dvs. både under kolvslaget eller kolvens förflyttning, samt efter att en manövercykel har slutförts, där kolven förutses befinna sig i ett orörligt läge eller viloläge. När kolven befinner sig i sitt viloläge tillhandahålls följaktligen den första och andra uppsättningen pulser P1, P2 så att verkansskillnaden förblir noll, dvs. kolven bibehålls i sitt viloläge med hjälp av nämnda uppsättningar pulser P1, P2.

Fig. 6a och 6b visar schematiskt en första och en andra uppsättning pulser P1, P2 för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett första utförande. 10 15 20 25 16 Nämnda första uppsättning pulser P1 och nämnda andra uppsättning pulser P2 tillhandahålls med i allt väsentligt samma frekvens.

Nämnda verkansskillnad tillhandahålls med hjälp av en skillnad i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2. I enlighet med utförandet som visas i fig. 6a och 6b anordnas nämnda första uppsättning pulser P1 och nämnda andra uppsättning pulser P2 för samtidig aktivering, dvs. varje puls i den första och andra uppsättningen pulser P1, P2 påbörjas samtidigt.

I fig. 6a är pulslängden för den första uppsättningen pulser P1 längre än pulslängden för den andra uppsättningen pulser P2, dvs. pulsbredden för den första uppsättningen pulser P1 är bredare än pulsbredden för den andra uppsättningen pulser P2. I fig. 6a upphör den andra uppsättningen pulser P2 innan den första uppsättningen pulser P1. I exemplet i fig. 6a kommer det pneumatiska manöverdonets 100 kolv i fig. 1 eller 2 att förflyttas i riktning mot det andra utrymmet 114 och förminska detsamma. Detta till följd av pulslängdsskillnaden mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2. Följaktligen ger den jämförelsevis längre pulslängden för den första uppsättningen pulser P1 i förhållande till den andra uppsättningen pulser P2 upphov till en verkansskillnad, dvs. verkanskraft. Under denna pulslängdsskillnad överför följaktligen det första gasmediet bildat av en del av denna pulslängdsskillnad i form av varje puls i den första uppsättningen pulser P1 en impuls till kolven som förflyttas i riktning mot det andra utrymmet 114 till följd av den erhållna verkanskraften.

I fig. 6b är pulslängden för den andra uppsättningen pulser P2 längre än pulslängden för den första uppsättningen pulser P1, dvs. pulsbredden för den andra uppsättningen pulser P2 är bredare än pulsbredden för den första uppsättningen pulser P1. I fig. 6b upphör den första uppsättningen pulser P1 innan den andra uppsättningen pulser P2. I exemplet i fig. 6b kommer det pneumatiska manöverdonets 100 kolv i fig. 1 eller 2 att förflyttas i riktning mot det första utrymmet 112 och förminska detsamma. 10 15 20 25 17 En fördel med detta utförande är enkelheten att programmera det, exempelvis genom att använda den elektroniska styrenheten, och detta på grund av att pulsema aktiveras samtidigt och att det följaktligen endast krävs två timers för den samtidiga aktiveringen.

Fig. 7a och 7b visar schematiskt en första och en andra uppsättning pulser P1, P2 för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett andra utförande.

Nämnda första uppsättning pulser P1 och nämnda andra uppsättning pulser P2 tillhandahålls med i allt väsentligt samma frekvens.

Nämnda verkansskillnad tillhandahålls med hjälp av en skillnad i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2. l enlighet med utförandet som visas i fig. 7a och 7b är nämnda första uppsättning pulser P1 och nämnda andra uppsättning pulser P2 anordnade för att upphöra samtidigt.

I fig. 7a är pulslängden för den första uppsättningen pulser P1 längre än pulslängden för den andra uppsättningen pulser P2, dvs. pulsbredden för den första uppsättningen pulser P1 är bredare än pulsbredden för den andra uppsättningen pulser P2. l fig. 7a påbörjas den första uppsättningen pulser P1 innan den andra uppsättningen pulser P2. l exemplet i fig. 7a kommer det pneumatiska manöverdonets 100 kolv i fig. 1 eller 2 att förflyttas i riktning mot det 114 och Detta till pulslängdsskillnaden mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2. andra utrymmet förminska detsamma. följd av Följaktligen ger den jämförelsevis längre pulslängden för den första uppsättningen pulser P1 i förhållande till den andra uppsättningen pulser P2 upphov till en verkansskillnad. Under denna pulslängdsskillnad överför följaktligen det första gasmediet bildat av en del av denna pulslängdsskillnad i form av varje puls i den första uppsättningen pulser P1 en impuls till kolven som förflyttas i riktning mot det andra utrymmet 114, detta till följd av den på detta sätt erhållna verkanskraften.

I fig. 7b är pulslängden för den andra uppsättningen pulser P2 längre än pulslängden för den första uppsättningen pulser P1, dvs. pulsbredden för den 10 15 20 25 18 andra uppsättningen pulser P2 är bredare än pulsbredden för den första uppsättningen pulser P1. l fig. 7b påbörjas den andra uppsättningen pulser P2 innan den första uppsättningen pulser P1. l exemplet i fig. 7b kommer det pneumatiska manöverdonets 100 kolv i fig. 1 eller 2 att förflyttas i riktning mot det första utrymmet 112 och förminska detsamma.

Fig. 8a och 8b visar schematiskt en första och en andra uppsättning pulser P1, P2 för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett tredje utförande.

Nämnda verkansskillnad tillhandahålls med hjälp av en skillnad i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2. l fig. 8a är pulslängden för den första uppsättningen pulser P1 längre än pulslängden för den andra uppsättningen pulser P2, dvs. pulsbredden för den första uppsättningen pulser P1 är bredare än pulsbredden för den andra uppsättningen pulser P2. l enlighet med utförandet som visas i fig. 8a påbörjas den första uppsättningen pulser P1 innan och avslutas efter den andra uppsättningen pulser P2. I exemplet i fig. 8a kommer det pneumatiska manöverdonets 100 kolv i fig. 1 eller 2 att förflyttas i riktning mot det andra utrymmet 114 och förminska detsamma. Detta till följd av pulslängdsskillnaden mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2. Följaktligen ger den jämförelsevis längre pulslängden för den första uppsättningen pulser P1 i förhållande till den andra uppsättningen pulser P2 upphov till en verkansskillnad.

Under denna pulslängdsskillnad överför följaktligen det första gasmediet bildat av en del av denna pulslängdsskillnad i form av varje puls i den första uppsättningen pulser P1 en impuls till kolven som förflyttas i riktning mot det andra utrymmet 114, detta till följd av den på detta sätt erhållna verkanskraften. l fig. 8b är pulslängden för den andra uppsättningen pulser P2 längre än pulslängden för den första uppsättningen pulser P1, dvs. pulsbredden för den 10 15 20 25 19 andra uppsättningen pulser P2 är bredare än pulsbredden för den första uppsättningen pulser P1. I fig. 8b påbörjas den andra uppsättningen pulser P2 innan och avslutas efter den första uppsättningen pulser P1. I exemplet i fig. 8b kommer det pneumatiska manöverdonets 100 kolv i fig. 1 eller 2 att förflyttas i riktning mot det första utrymmet 112 och förminska detsamma.

Fig. 9 visar schematiskt en första och en andra uppsättning pulser P1, P2 för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett fjärde utförande.

Nämnda verkansskillnad tillhandahålls med hjälp av en skillnad i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2. I enlighet med utförandet som visas i fig. 9 är pulslängden för den första uppsättningen pulser P1 längre än pulslängden för den andra uppsättningen pulser P2, dvs. pulsbredden för den första uppsättningen pulser P1 är bredare än pulsbredden för den andra uppsättningen pulser P2. I fig. 9 påbörjas och upphör varje puls hörande till den första uppsättningen pulser P1 innan varje puls hörande till den andra uppsättningen pulser P2.

I detta utförande är frekvensen för den första och andra uppsättningen pulser P1, P2 sådan att kolven endast förflyttas till följd av skillnaden i pulsbredd mellan den första uppsättningen pulser P1 och den andra uppsättningen pulser P2 till följd av kolvens tröghet. Som ett resultat av kolvens tröghet och en tillräckligt hög frekvens för uppsättningen pulser kommer följaktligen kolven att förflyttas i en riktning till följd av skillnaden i pulsbredd. I exemplet i fig. 9 kommer det pneumatiska manöverdonets 100 kolv i fig. 1 eller 2 att förflyttas i riktning mot det andra utrymmet 114 och förminska detsamma. Detta till följd av pulslängdsskillnaden mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2. Följaktligen ger den jämförelsevis längre pulslängden för den första uppsättningen pulser P1 i förhållande till den andra uppsättningen pulser P2 upphov till en verkansskillnad. 10 15 20 25 20 Förutsatt att frekvensen är tillräcklig för att kolvens tröghet ska förhindra att kolven förflyttas fram och tillbaka, och under denna pulslängdsskillnad överför följaktligen det första gasmediet bildat av en del av denna pulslängdsskillnad i form av varje puls i den första uppsättningen pulser P1 en impuls till kolven som förflyttas i riktning mot det andra utrymmet 114.

Genom att ha en den andra uppsättningen pulser med längre pulslängd än den första uppsättningen pulser, kommer kolven i stället förflyttas i motsatt riktning.

Alternativt kan varje puls i en av uppsättningarna pulser påbörjas inom varje puls hörande till den andra uppsättningen pulser och sluta efter varje puls ingående i denna uppsättning pulser (visas inte), för att därigenom erhålla nämnda verkansskillnad, dvs. verkanskraft för att förflytta kolven.

Fig. 10 visar schematiskt en första och en andra uppsättning pulser P1, P2 för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulsertillhandahålls i enlighet med ett femte utförande. l nämnda andra uppsättning pulser P2 består varje pulsenhet av ett pulspar.

Nämnda första uppsättning pulser P1 och nämnda andra uppsättning pulser P2 tillhandahålls med i allt väsentligt samma frekvens. Varje pulspar i den andra uppsättningen pulser P2 har följaktligen samma frekvens som varje puls i den första uppsättningen pulser P1.

Nämnda verkansskillnad tillhandahålls med hjälp av en skillnad i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2. l enlighet med utförandet som visas i fig. 10 är pulslängden för den första uppsättningen pulser P1 längre än pulslängden för den andra uppsättningen pulser P2, dvs. pulsbredden för den första uppsättningen pulser P1 är bredare än pulsbredden för den andra uppsättningen pulser P2. Varje förstapuls i varje pulspar i den andra uppsättningen pulser P2 påbörjas här samtidigt som varje puls i den första uppsättningen pulser P1, och varje andrapuls i varje pulspar i den andra uppsättningen pulser P2 avslutas innan varje puls i den första uppsättningen pulser P1. 10 15 20 25 21 I exemplet i ﬁg. 10 kommer det pneumatiska manöverdonets 100 kolv i fig. 1 eller 2 att förflyttas i riktning mot det andra utrymmet 114 och förminska detsamma.

Detta till följd av pulslängdsskillnaden mellan den första och andra uppsättningen pulser P1, P2. Följaktligen ger den jämförelsevis längre pulslängden för den första uppsättningen pulser P1 i förhållande till den andra uppsättningen pulser P2 upphov till en verkansskillnad. Under denna pulslängdsskillnad överför följaktligen det första gasmediet bildat av en del av denna pulslängdsskillnad i form av varje puls i den första uppsättningen pulser P1 en impuls till kolven som förflyttas i riktning mot det andra utrymmet 114.

I enlighet med ett alternativ påbörjas inte pulserna samtidigt. I enlighet med ett annat alternativ och i stället för ett pulspar består varje pulsenhet i den andra uppsättningen pulser av fler än två pulser, t.ex. tre pulser. Varje pulsenhet i den första uppsättningen pulser kan också bestå av fler än en puls i enlighet med ett alternativ. Dessa varianter kan naturligtvis kombineras på lämpligt sätt för att uppnå nämnda verkan, dvs. verkanskraft för att förflytta kolven.

Fig. 11 visar schematiskt en första och en andra uppsättning pulser för reglering av en kolv hörande till det pneumatiska manöverdonet i fig. 1 och 2, där nämnda pulser tillhandahålls i enlighet med ett sjätte utförande.

Nämnda första uppsättning pulser och nämnda andra uppsättning pulser tillhandahålls med i allt väsentligt samma frekvens.

Nämnda verkansskillnad tillhandahålls med hjälp av en skillnad i pulsamplitud mellan den första och andra uppsättningen pulser. I enlighet med utförandet som visas i fig. 11 anordnas nämnda första uppsättning pulser och nämnda andra uppsättning pulser för samtidig aktivering, dvs. varje puls i den första och andra uppsättningen pulser påbörjas samtidigt och slutar samtidigt, och där den första och andra uppsättningens pulslängd följaktligen är identiska.

I enlighet med utförandet som visas i fig. 11 är amplituden för den första uppsättningen pulser högre än amplituden för andra uppsättningen pulser P2. I exemplet i fig. 11 kommer det pneumatiska manöverdonets kolv i fig. 1 eller 2 att 10 15 20 25 30 22 förflyttas i riktning mot det andra utrymmet och förminska detsamma. Detta till följd av amplitudskilinaden mellan den första och andra uppsättningen pulser.

Följaktligen ger den jämförelsevis högre amplituden för den första uppsättningen förhållande till pulser i den andra uppsättningen pulser upphov till en verkansskillnad, dvs. verkanskraft. Amplitudskillnaden, dvs. tryckskillnaden, överför följaktligen det första gasmediet bildat av en del av denna tryckskillnad i form av varje puls i den första uppsättningen pulser P1 en impuls till kolven som förflyttas i riktning mot det andra utrymmet 114, detta till följd av verkanskraften.

Fig. 12 visar schematiskt en enskild detalj av nämnda uppsättning pulseri enlighet med det första utförandet. l det första utförandet tillhandahålls nämnda skillnad med hjälp av en skillnad x i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser, där nämnda skillnad x utgör nämnda verkansskillnad, dvs. ger upphov till verkanskraften. I detta exempel påbörjas den första och andra pulsen samtidigt och den andra pulsen upphör innan den första pulsen.

Fig. 13 visar schematiskt en enskild detalj av nämnda uppsättning pulseri enlighet med ett sjunde utförande. l detta utförande tillhandahålls nämnda skillnad med hjälp av en kombination av en skillnad x i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser, och en skillnad y i amplitud mellan den första och andra uppsättningen pulser, där nämnda skillnader utgör nämnda verkansskillnad, dvs. ger upphov till verkanskraften. l detta exempel avslutas den första och andra pulsen samtidigt och den andra pulsen påbörjas innan den första pulsen, där nämnda puls har en högre amplitud än den andra pulsen. l det ovanstående beskrivs flera utföranden för att tillhandahålla en första och en andra uppsättning pulser för reglering av en kolv hörande till ett pneumatiskt manöverdon, t.ex. ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med fig. 1 och 2. I alla dessa utföranden är uppsättningarna anordnade för att tillhandahålla en verkansskillnad som förflyttar nämnda kolv. Uppfinningen är inte begränsad till dessa utföranden, men omfattar ett pneumatiskt manöverdon som innefattar en cylinder och en kolv anordnad att röra sig fram och tillbaka i nämnda cylinder, där nämnda kolv delar nämnda cylinder i ett första utrymme med en första öppning 10 15 20 25 23 genom vilken ett första gasmedium förs in i eller ut ur nämnda första utrymme, och ett andra utrymme med en andra öppning genom vilken ett andra gasmedium förs in i eller ut ur nämnda andra utrymme, för att därigenom förflytta nämnda kolv, där nämnda första gasmedium är anordnat för att tillhandahålla en första uppsättning pulser, och nämnda andra gasmedium är anordnat för att tillhandahålla en andra uppsättning pulser, där nämnda uppsättningar är anordnade för att tillhandahålla en verkansskillnad för att förflytta nämnda kolv.

Det pneumatiska manöverdonet i enlighet med ovanstående utförande innefattar en kolv med en kolvstång. Nämnda kolvstång tar viss plats i nämnda andra utrymme, vilket ska beaktas när nämnda uppsättningar med pulser tillhandahålls. l utförandena i enlighet med fig. 1 och 2 anordnas det första gasmediet för att föras in i och släppas ut ur det första utrymmet genom den första öppningen, och det andra gasmediet för att föras in i och släppas ut ur det andra utrymmet genom den andra öppningen. I enlighet med ett alternativ förs det första gasmediet in i det första utrymmet genom en första inloppsöppning, medan det första gasmediet släpps ut från det första utrymmet genom en andra öppning. Det kan naturligtvis finnas en öppning för att både föra in och släppa ut gasmediet i ett av utrymmena, och två separata öppningar i det andra utrymmet, en för att föra in gasmediet och den andra för att släppa ut gasmediet.

I fig. 6-13 visas utföranden med olika sätt att uppnå verkansskillnaden med hjälp av nämnda första och andra uppsättning pulser P1, P2. Som framgår av fig. 13 kan skillnaderi amplitud och pulslängd kombineras. Andra lämpliga kombinationer är också möjliga såsom pulspar som tillhandahåller en pulslängdsskillnad med andra uppsättningar pulser i likhet med amplitudskillnad. Andra typer av pulser än fyrkantspulser kan naturligtvis användas, exempelvis sågtandspulser, vilka kräver en mer avancerad typ av ventilenheter, t.ex. en proportionalitetsventil.

Det pneumatiska manöverdonet 100 i enlighet med den föreliggande uppfinningen kan användas i varje lämplig tillämpning, t.ex. tillämpningar i ett fordon såsom 10 24 växellåda, bromssystem, upphängning, men även andra verksamhetsområden där pneumatiska manöverdon används.

Den ovan nämnda beskrivningen av de adekvata utförandena av den föreliggande uppfinningen har tillhandahållits i syfte att illustrera och beskriva. Den är inte tänkt att vara fullständig eller att begränsa uppfinningen till de specifikt offentliggjorda formerna. Många modifieringar och varianter kommer naturligtvis vara uppenbara för fackmannen. Utförandena har valts och beskrivits för att på bästa sätt förklara principerna för uppfinningen och dess praktiska tillämpningar, för att därigenom möjliggöra för fackmannen att förstå uppfinningen i dess olika utföranden och med dess skiftande modifieringar på det sätt som passar den tilltänkta användningen.

Claims

10 15 20 25 25 PATENTKRAV

1. Ett pneumatiskt manöverdon (100) som innefattar en cylinder (110) och en kolv (120) anordnad att röra sig fram och tillbaka i nämnda cylinder (110), där nämnda kolv delar nämnda cylinder i ett första utrymme (112) med en första öppning (116) genom vilken ett första gasmedium förs in i eller ut ur nämnda första utrymme (112), och ett andra utrymme (114) med en andra öppning (118) genom vilken ett andra gasmedium förs in i nämnda andra utrymme (114), för att därigenom förflytta nämnda kolv (120), kännetecknat av att nämnda första gasmedium är anordnat för att tillhandahålla en första uppsättning pulser (P1), och nämnda andra gasmedium är anordnat för att tillhandahålla en andra uppsättning pulser (P2), där nämnda uppsättningar är anordnade för att tillhandahålla en verkansskillnad för att förflytta nämnda kolv (120), och att minst en lägessensor (240) är anordnad vid nämnda manöverdon (100) för att registrera kolvens (120) läge, där nämnda reglering av det pneumatiska manöverdonet baseras på kolvens läge (120).

2. Ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med krav 1, där nämnda första uppsättning pulser (P1) och nämnda andra uppsättning pulser (P2) tillhandahålls med i allt väsentligt samma frekvens.

3. Ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med krav 1 eller 2, där nämnda verkansskillnad tillhandahålls med hjälp av en skillnad (x) i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser (P1, P2).

4. Ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med något av kraven 1-3, där nämnda första uppsättning pulser (P1) och nämnda andra uppsättning pulser (P2) är anordnade för samtidig aktivering.

5. Ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med något av kraven 1-4, där nämnda verkansskillnad tillhandahålls med hjälp av en skillnad (y) i pulsamplitud mellan den första och andra uppsättningen pulser (P1, P2). 10 15 20 25 26

6. Ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med något av föregående krav, där det första gasmediet och/eller det andra gasmediet utgörs av luft.

7. Ett system för reglering av ett pneumatiskt manöverdon (100) i enlighet med något av kraven 1-6, innefattande nämnda manöverdon (100), minst en gaskälla (210), en första ventilenhet (220) anordnad för mottagande av nämnda första gasmedium från nämnda luftkälla, där nämnda första ventilenhet (220) är ansluten till nämnda första utrymme (112) för att tillhandahålla nämnda första uppsättning pulser (P1), och en andra ventilenhet (230) anordnad för mottagande av nämnda andra gasmedium från nämnda luftkälla (210), där nämnda andra ventilenhet (230) är ansluten till nämnda andra utrymme (114) för att tillhandahålla nämnda andra uppsättning pulser (P2), och en anordning (250) för reglering av nämnda ventilenheter (220, 230), och minst en lägessensor (240) anordnad för att registrera kolvens (120) läge, där nämnda reglering av det pneumatiska manöverdonet baseras på kolvens läge (120).

8. Ett motorfordon innefattande ett pneumatiskt manöverdon i enlighet med något av kraven 1-6, eller ett system i enlighet med kraven 7-8.

9. En metod för reglering av ett pneumatiskt manöverdon (100) som innefattar en cylinder (110) och en kolv (120) anordnad att röra sig fram och tillbaka i nämnda cylinder (110), där nämnda kolv delar nämnda cylinder i ett första utrymme (112) med en första öppning (116) genom vilken ett första gasmedium förs in i nämnda utrymme, och ett andra utrymme (114) med en andra öppning (118) genom vilken ett andra gasmedium förs in i nämnda utrymme, för att därigenom förflytta nämnda kolv (120), kännetecknad av stegen att tillhandahålla nämnda första gasmedium som en första uppsättning pulser (P1), och nämnda andra gasmedium som en andra uppsättning pulser (P2), där nämnda uppsättningar (P1, P2) tillhandahåller en verkansskillnad för att förﬂytta nämnda kolv (120), och att fastställa kolvens (120) läge och tillhandahålla nämnda uppsättningar (P1, P2) som en funktion av nämnda läge. 10 15 20 25 27

10. En metod i enlighet med krav 10, där den första uppsättningen pulser (P1) och den andra uppsättningen pulser (P2) tillhandahålls med i allt väsentligt samma frekvens.

11. En metod i enlighet med krav 10 eller 11, där nämnda verkansskillnad tillhandahålls med hjälp av en skillnad (x) i pulslängd mellan den första och andra uppsättningen pulser (P1, P2).

12. En metod i enlighet med något av kraven 10-12, där nämnda första uppsättning pulser (P1) och nämnda andra uppsättning pulser (P2) är anordnade för samtidig aktivering.

13. En metod i enlighet med något av kraven 10-13, där nämnda verkansskillnad tillhandahålls med hjälp av en skillnad (y) i pulsamplitud mellan den första och andra uppsättningen pulser.

14. En metod i enlighet med något av kraven 10-15 där steget att tillhandahålla nämnda uppsättningar (P1, P2) baseras på kolvens läge, där nämnda verkansskillnad är en funktion av nämnda läge.

15. En metod i enlighet med något av kraven 10-16, där det första gasmediet och/eller det andra gasmediet utgörs av luft.

16. Ett datorprogram (P) innefattande en programkod som utför metodstegen i kraven 10-17 när nämnda datorprogram (P) körs i en dator (250).

17. En datorprogramprodukt innefattande en programkod som lagras på ett maskinläsbart medium för utförande av metodstegen i kraven 10-17 när nämnda datorprogram (P) körs i datorn (250).

18. En datorprogramprodukt som är direkt lagringsbar i ett internminne i en dator, innefattande ett datorprogram (P) för utförande av metodstegen i enlighet med kraven 10-17, när nämnda datorprogram (P) körs i en dator.