FI794083A - Saett att framstaella lamellvirke genom hoplimning av saogat virke - Google Patents

Description

"Sätt att framställä lamellvirke genom hoplimning av sägat virke*1 . X £ £

Foreliggande uppfinning avser ett sätt att framställa lamellvirke genom hoplimning av sägat virke.

Vid framställning av lamellvirke bar man tidigare samman-limmat renhyvlat torkat virke, dvs* virke, som efter torkning hyvlats tili jämn tjocklek. Har man försökt utgS frän ohyvlat virke, har sv&righeter uppst&tt genom att virket vid tork-ningen krymper olika (deniangentiella krympningen kan vara dubbelt sä stor som den radiella). Ett orlginals&gat virkes-stycke med rektangulärt tvärsnitt blir därför efter torkning tunnare vid kantema, där den tangentiella torkningen over-väger, än vid mitten. Vid hoplimning av sädana virkesstycken blir limfogen av varierande tjocklek, vilket medför variation i presstrycket ooh risk för att tjockleksskillnaden pä vissa ställen adderar sig sä. att limfogar, med over 1 mm tjocklek kan uppstä, allt till men för fogens hällfasthet.

Enligt foreliggande uppfinning har nu ästadkommits ett sätt att framställa lamellvirke genom hoplimning av sägat virke, vid vilket sätt ohyvlat virke kan utnyttjas under und-vikande av ovan nämnda olägenheter härstammande frän virkets torknlng. Genora att ohyvlat virke pä detta sätt lean använ-das uppnäs en materialbesparing i förhällande till använd-ning av hyvlat virke 1 storleksordningen 5 - 10 Sättet enligt uppfinningen kannetecknas av att av ett antai bräder av ohyvlat, originalsägat virke ätminstone verannan bräda delas genom längsgäende sägning ooh att ett antal s& erhällna delar och ev. ett antal odelade bräder läggs gamman och liranas tili ett lamellelement med minst 4 lamellers tjocklek, varvid sammanläggningen sker pä sädant sätt att en frän den längsgäende sägningen stammande snittyta uppträder parvis med en ursprunglig brädkantyta pä lamellelementets höjdsidor,

Genom att man pä detta sätt systematiskt korabinerar lamellkantsidor med pä grund av krympning nägot olika tjocklek kan tjockleksskillnaderna frän krympningen utjannas.

Enligt en för tillverkning av lamellvirke med brett tvär-snitt länpad utföringsform av uppfinningen byggs ett lamell-element upp med vardera en odelad bräda överst och underst och däremellan omväxlande delade och odelade bräder, varvid de delade brädernas delar läggs sämmän med de ursprungliga kant-ytorna vända mot varandra. 0m man härvid delar bräder med stora kantkvistar eller viss vankant och i enlighet med den-na utföringsform vänder dessa defekter inät uppnär man för-utom ett battre utseende sekundärt även en väsentligt för-bättrad hällfasthet i sidled. Det är även lämpligt att för-lägga delningssnittet nägot förskjutet, ca 10 ;ä, frän brädernas mittlinje och vid hopfogningen placera bräddelarna med paret av ursprungliga kantytor växelvis pä vardera sidan om mittlinjen med hänsyn tili elementets vridhällfasthet.

Element med smaiare tvärsnitt tillverkas enligt en utföringsform av uppfinningen genom att samtliga bräder delas i tvä ätminstone i huvudsak lika breda delar, vilka placeras och limmas sä, att omväxlande snittyta och ursprunglig kant-yta hos tvä skilda delar kommer ovanför varandra pä lamell-elementets höjdsidor. Här förbättras hällfastheten i sidled om ursprungligen sammanhörande lameller inplaceras med minst tre lamellers intervall eller i skilda lamellelement,

Enligt en ytterligare utforingsform lämpad för fram-ställning av element med smalare tvärsnitt delas varje brä-da 1 tre ätminstone i huvudsak lika breda delar och de yttre av dessa delar placeras och limmas sä att omväxlande snittyta och ursprunglig brädkantyta kommer ovanför varand-ra ρδ lamellelementets höjdsidor och eventuellt för e och/ eller efter ett par av sädana yttre delar placeras en Inre träddel eller de Inre bräddelama sammanföres tili ett sepa-rat lamellelement. FÖreträdesvis används vid sättet enligt uppfinnlngen redan torkat virke men även virke med högre fukthalt (upp tili 18-20/5 fukt) kan användas. Vasentligt är emellertid att alla lameller i ett element har samma fuktkvot,

Uppfirmingen kommer i det följande att beskrivas närma-re under hänvisning tili bifogade ritnlngar, där fig. 1 a och 1 b i perspektivvy visar hopfogandet av ett antal ohyvlade bräder tili ett brett lamellelement, fig* 2a och 2b vicar hopfogandet av ett antal ohyvlade bräder tili ett smalt lamellelement och fig, 3a, 3b, 3c och 3d visar hopfogandet av ett antal bräder tili tre smala lamellelement under användning av olika utföringsformer av sättet enligt uppfinningen. I fig. 1a visas ett antal bräder 1, 2, 3* 4, 5 av torkat, ohyvlat, originalsägat virke av vilka varannan genom längsg&ende s&gning tili bildning av snittytor 6 delas i tvä delar 2a, 2b; 4a, 4b, Brädemas ursprungliga kantytor har betecknats med 7. Säsom visas i fig, 1b lägges och limmas brädema 1, 3, 5 och bräddelama 2a, 2b; 4a, 4b samman ρδ sa sätt att nämnda bräddelars ursprungliga kantytor 7 blir vända mot varandra och snittytoma 6 säledes vända frän varandra, Ρδ det sälunda bildade lainellelementets höjdsidor kommer här-igenom omväxlande en snittyta 6 och en ursprungllg brädkant-yta 7 att uppträda. I fig, 2a visas tre bräder 8, 9, 10 av torkat, ohyvlat, originalsagat virke med ursprungliga kantytor 7. Bräderna delas genom längsgäende signing till bildning av snittytor 6 i tvä delar 8a, 8b; 9a, 9b; 10a, 10b. Dessa delar läggs och liramas sararaan till ett lamellelement om sex lameller säsom visas i fig. 2b, varvid bräddelama vänds pä sädant sätt att omväxlande en snittyta'6 och en ursprunglig brädkantyta 7 kommer ovanfor varandra pä elementets höjdsidor. I fig. 3a visas fyra bräder 11, 12, 13» 14 av torkat, ohyvlat, originalsägat virke med ursprungliga kantytor 7. Dessa bräder delas genom längsgäende sägning med snittytor 6 i tre delar 11a, 11b, 11c; 12a, 12b, 12c; 13a, 13b, 13c; 14a, 14b, 14c. Av dessa delar bildas tre lamellelement en-ligt följande:

Ett första element (fig. 3b) bildas genom sammanlägg-ning och-limning av delarna 11a, 12c, 13a och 14c, vilka vänds pä sädant sätt att omväxlande en snittyta 6 och en ursprunglig brädkantyta 7 kommer ovanfor varandra pä elemen-tets höjdsidor.

Ett andra element (fig. 3c) bildas genom sammanläggning och -limning av delarna 11b, 12b, 13b, 14b. Dessa delar ut-göres av kämdelar och kan sammanlimmas direkt, eftersom tjockleksdifferensema vid sädana delar är smä. . Ett tredje element (fig. 3d) bildas genom sammanläggnirg och -limning av delarna 11c, 12a, 13c och 14a, vilka vänds pä sädant sätt att omväxlande en snittyta 6 och en ursprunglig brädkantyta 7 kommer ovanfor varandra pä elementets höjdsidor.

Element av den typ som visas i fig. 2b, 3b och 3d bibe-häller sin planhet och rakhet vid fuktighetsförändringar bättre an enligt gängse metod (sammanlimning av odelade, torkade, hyvlade bräder tili ett Jbrett element, som därefter klyvs i mindre) framställda smala element. Sättet enligt uppfinningen är inte begränsat tili de utföringsformer som visas i ritningama utan kan varieras pä mänga sätt utan att den allmänna uppfinningstahken frängäs* Sälunda behöver enligt uppfinningen virket inte nöd-vändigtvis vara torkat utan även virke med högre fukthalt kan användas säsom tidigare nämnts.

Vid utföringsformen enligt fig. 1a och 1b hai" brädema 2 och 4 delats i mitten. Genom att forskjuta delningssnittet 6 nägot frSn brädernas mittllnje och vid hqpfogning placera bräddelarna med paret av ursprungliga brädkantytor 7 växel-vis p& vardera sldan om mittlinjen (dvs. ytoma 7 tillhöran-de delama 2a och 2b placeras tili vänster och ytoma 7 till-horande öelama 4a och 4b tili höger om mittlinjen eller tvärtom) uppnäs förbättrad vridhällfasthet hos elementet. I stallet för de element som visas i fig. 3b, 3c och 3d kan av de i fig. 3a visade bräddelarna hopfogas element exempelvis sä att nägon av mittdelama 11b, 12b, 13b och 14b placeras under delen 14c, over delen 11a eller mellan de lama 12c och 13a eller att mittdelar placeras pä flera av dessa s tali en. Element kan även hopfogas av exempelvis delama 11a, 12c och pä vardera sidan om detta par en mittdel säsora t.ex. 11b och 12b.