FI126050B - Tredimensionella konstruktioner - Google Patents

Description

Tredimensionella konstruktioner Föreliggande uppfinning avser tredimensionella konstruktioner, enligt ingressen till krav 1, som innehåller minst en styv skiva.

Uppfinningen avser vidare ett förfarande enligt ingressen till krav 15 för framställning av tredimensionella konstruktioner.

Större bassänger och behållare tillverkas vanligen av metall eller betong, vilka i dessa användningsändamål helt har ersatt träbaserade material. Betongbas sänger gjuts oftast på platsen på grund av den stora vikten. Betong är billigare än metall, men svårigheterna med att återvinna materialet när behållarna tas ur bruk är större.

Medan metall är känsligt för korrosion och i ett separat tillverkningsskede måste beläggas med polymera material t.ex. för korrosionsbeständiga applikationer, påverkas betongen av kraftiga temperaturväxlingar och är känsligt för frostskador som med tiden kan leda till sprickor i och söndervittring av materialet. Även metaller påverkas av temperaturförändringar, vilket bör beaktas bl.a. vid dimensioneringen av de rörsystem som är kopplade till tankar eller brunnar.

Det finns ett behov av byggnadsmaterial som kan användas i större konstruktioner men som är ekonomiskt förmånligare än metall och mindre känsligt för variationer i omgivningens temperatur än metall och betong.

I tekniska applikationer har termoplastmaterial flera fördelar framom trä och metall, framförallt vad gäller bl.a. återvinning och beständighet mot korrosion och röta orsakad av mikroorganismer. För konstruktionsändamål har större konstruktioner bestående helt eller till en övervägande del av termoplastmaterial hittills inte varit tillgängliga. De behållare som tillverkats har haft en maximidiameter på ca 3 - 4 m och man har varit begränsad till cylindriska former. Öppna bassänger och andra icke-trycksatta applikationer kan emellertid väl byggas upp av styva skivor om dessa på ett tillförlitligt sätt kan kopplas ihop för att ge täta konstruktioner.

Styva skivor för olika konstruktionsändamål utgörs vanliga av tunna solida skivor som är uppstyvade med balkar, t.ex. balkar med ett L- eller I-formigt tvärsnitt eller liknande. Skivkonstruktionerna tillverkas genom att man skär ut större skivor och därefter modifierar dem med böj styva balkar av förenämnd typ. En typisk dubbelväggskonstruktion omfattar därmed två styva skivor anordnade på ett avstånd från varandra vilka utgör konstruktionens ytor och vilka förbinds av mellanliggande, longitudinellt eller transversellt löpande balkar. I sandwich-konstruktioner används också förstyvande skikt av bikupemodell.

Om man i praktiken önskar tillverka polymera dubbelväggsskivor av betydande dimensioner i termoplastmaterial genom extrudering, kan dubbelväggskonstruktioner inte göras tjocka på grund av att endast en begränsad värmemängd kan tas ur de balkar i dubbelväggskonstruktionema som binder samman ytskikten. Eftersom balkama inte kan kylas ned snabbt och kontrollerat är det mycket svårt att tillverka nämnda styva skivor med jämn kvalitet och därmed hållfasthetsspecifika egenskaper. Den ojämna och långsamma värmeavledningen leder till ofördelaktiga produktionskostnader samt inre spänningar i material och därmed till att skivorna vrider och böjer sig.

Avsikten med föreliggande uppfinning är att råda bot på åtminstone en del av de olägenheter som hänför sig till teknikens ståndpunkt och att tillhandahålla nya lösningar för bassänger, tankar och liknande konstruktioner.

Uppfinningen är baserad på den tanken att man bygger upp en tredimensionell konstruktion genom att använda ett skivmaterial som har en dubbelväggsstruktur och som består av långsträckta hålprofiler, vilka har väsentligen räta och parallella centrumaxlar och vilka anligger mot och är sammanfogade vid varandra för bildning av sagda dubb el väggs struktur.

Dylika skivor kan enligt uppfinningen tillhandahållas i första hand av termoplastiska material men de kan också framställas av metall eller av olika härdplaster.

Styva skivor av termoplaster ger en möjlighet till sammanfogning via svetsning, och uppfinningen avser därför ett nytt förfarande för framställning av tredimensionella konstruktioner genom sammanfogning av minst två styva skivor som består av ett skivformigt termoplastiskt material, bildat av långsträckta rörprofiler, av vilka var och en uppvisar en väsentligen rät centrumaxel och vilka rörprofiler anligger mot och är fastsvetsade vid varandra för att bilda en dubbelväggsstruktur, varvid man svetsar ihop skivorna för bildning av en tredimensionell konstruktion.

Närmare bestämt kännetecknas de tredimensionella konstruktionerna enligt uppfinningen av det som är anfört i den kännetecknande delen av krav 1 Förfarandet för tillverkning av tredimensionella konstruktioner enligt uppfinningen kännetecknas av det som är anfört i den kännetecknande delen av krav 15.

Avsevärda fördelar uppnås med hjälp av uppfinningen. Ett i princip obegränsat antal av föreliggande dubbelväggskonstruktioner kan enkelt sammanfogas till tredimensionella konstruktioner av fritt valt utförande. Om så önskas kan dubbelväggskonstruktionen också böjas för tillverkning av böjda element. Skivorna har en god böj styvhet och passar därför även för applikationer där betong- och förstyvade metallväggar hittills använts.

Eftersom skivorna är bildade av hålprofiler kan man, om så önskas, förstärka och förankra konstruktionen genom fyllning av hålrummen t.ex. med armeringsjärn eller med betongmassa. Hålrummen kan också utnyttjas för elkablar och t.o.m. som rörledningar för flytande medier. Genom att använda hålprofiler av olika färger kan randiga strukturer konstrueras.

Enligt en särdeles föredragen utföringsform sammanfogar man flera termoplast- eller metallskivor av föreliggande typ med hjälp av svetsning till tredimensionella konstruktioner, såsom bassänger och tankar.

Förutom god böj styvhet och möjlighet till återvinning uppvisar föreliggande termoplastskivor - och därigenom också de tredimensionella konstruktioner som framställs av dessa - god beständighet mot korrosion, mot röta och mot mögel. Genom att strukturerna är uppbyggda av rörprofiler är de hållbart färgade och UV-skyddade. Konstruktionerna är lätta att reparera eller modifiera. I förhållande till deras mekaniska egenskaper är vikten låg, framförallt när man jämför konstruktionerna med motsvarande strukturer framställda av armerad betong.

I det följande kommer föredragna utföringsformer att betraktas närmare med hjälp av bifogade ritningar.

Figurerna la och lb visar schematiskt hur extrusionssvetsning av rörprofder kan utföras enligt en utföringsform av uppfinningen, varvid figur la visar en sidovy och figur lb motsvarande vy uppifrån, figurerna 2a och 2b visar i sidovy tvärsnittet för strukturer enligt två olika utföringsformer. figur 3 anger svetsningsriktningarna för en klampad stapel framifrån, figurerna 4a och 4b visar en svetsad stapel med svetsfogar framifrån (figur 4a) och i tvärsnitt från sidan (figur 4b), och figur 5 visar en öppen kulvert bestående av ett flertal styva, plana skivor samt styva, böjda skivor vilka är fastsvetsade i varandra för att bilda en valvliknande konstruktion, lämplig för mindre tunnlar under vägar och järnvägar.

Föreliggande teknologi omfattar tillverkningen av nya 3-dimensionella konstruktioner av skivor som har en dubbelväggsstruktur och som uppvisar en betydande böj styvhet.

Dessa skivor tillverkas i sin tur genom sammanfogning av ett flertal hålprofiler, som läggs bredvid varandra eller staplas på varandra så att man erhåller en jämn vågrät rad eller lodrät stapel (i det följande används ”stapel” för bägge fallen). Företrädesvis är stapeln anordnad i stående läge.

Hålprofilerna i skivan har lämpligen parallella centrumaxlar och är så pass raka att de kan tryckas mot varandra längs hela sin längd. Stapeln av hålprofiler har därför två stora, typiskt plana, motsatta sidor parallellt med centrumaxlama. De plana sidornas bredd motsvarar den sammanlagda bredden hos samtliga hålprofiler.

Den skivformiga strukturen utgörs typiskt av hålprofiler som består av termoplastiskt material, av härdplastmaterial eller av metall. I bifogade ritningar, som skall beskrivas närmare i det följande, visas först olika utföringsformer för tillverkningen av dubbelväggs-stmkturer. Ritningarna avser i synnerhet skivor tillverkade av termoplastmaterial, vilket representerar en speciellt föredragen utföringsform. Därefter betraktas skivorna närmare och därefter deras användning.

Framställningstekniken beskrivs närmare i vår anhängiga ansökan benämnd ”Förfarande för framställning av en skivformig struktur med en dubbelväggsstruktur”.

Med ”skiva” avses i föreliggande sammanhang ett till sin utsträckning begränsat, i huvudsak platt stycke, vars utsträckning i två dimensioner är väsentligen större än dess tredje dimension. I praktiken innebär detta att stycket har en betydligt större sida än dess tjocklek.

Typiskt är att föreliggande skivor uppvisar ett förhållande mellan arean för en av skivans plana sidor till tjockleken hos skivan som uppgår till mer än 50 [längdenheter2] : 1 [längdenhet], i synnerhet är förhållandet ca 75 - 100.000 [längdenheter2] : 1 [längdenhet, vanligen ca 100 - 50.000 [längdenheter ] : 1 [längdenhet.

”Tredimensionella konstruktioner” är däremot strukturer som har en betydande utsträckning i rymden. I praktiken är ytan för en sida minst 1/10, helst minst 1/8 av ytan för den följande minsta sidan. Det typiska är att föreliggande tredimensionella konstruktioner bildar eller avgränsar ett öppet eller slutet utrymme i vilket den styva skivan eller de styva skivorna bildar åtminstone en vägg.

Typiska exempel på tredimensionella konstruktioner är tankar, behållare, bassänger, kabiner, hytter, skåp, lådor, containers, brunnar, tankar och kulvertar. Dessa kommer att diskuteras närmare i det följande.

För ordningens skull bör påpekas att den följande beskrivningen gäller mutatis mutandis för tillverkningen av tredimensionella konstruktioner bestående av styva skivor med dubbelväggsstrukturer av också andra material är termoplaster, även om samtliga fördelar som uppnås med användningen av just termoplaster inte är möjliga för t.ex. metaller och härdplaster. Som en skillnad kan noteras att härdplastkompositprofiler vanligen limmas snarare än svetsas. Armerade termoplastprofiler som också är inkluderade i skyddsomfånget kan däremot fogas med t.ex. extrudersvetsning

Framställningen av styva skivor

Figurerna la och lb visar en stående stapel bestående av hålprofiler. I figurernas fall utgörs stapeln av sex termoplastiska rörprofiler med ett allmänt taget rektangulärt tvärsnitt. Dessa har givits referenssiffrorna 1-6.

Allmänt taget kan antalet rörprofiler variera fritt, från 2 till 100, vanligen 2 till 50 eller 3 till 30, beroende på den på förhand bestämda bredden hos dubbelväggsstrukturen.

Stapeln är immobiliserad vilket till exempel kan uppnås genom att närliggande hålprofiler är fastklampade i varandra vid hålprofilemas änden. En annan möjlighet är att ordna hålprofilerna i en skild ram som temporärt håller ihop dem.

Enligt en föredragen utföringsform utför man svetsningen av stapeln som extrusions-svetsning med svetsmunstycken som är inrättade på motsatta sidor av rörstapeln, och som är kopplad till en källa för smält termoplastiskt material. Detta visas närmare i figurerna la och lb där referenssiffrorna 7, 8 och 11 respektive 9, 10 och 12 avser två svetsanordningar (extrusionssvetsar) som består av extruders med skruv 7, 9 och tratt 8, 10, vilka matar smält plastmassa genom ett munstycke 11, 13 in i fogen mellan närliggande hålprofiler 3, 4, så att det bildas två svetsar 12, 14.

Samma fog svetsas samtidigt från motsatta håll. Genom denna lösning kan man undvika bildningen av ojämn uppvärmning av materialet. För detta ändamål är extrusionssvetsarna 7, 8, 11; 9, 10, 12 i figurernas la och lb fall symmetriskt anordnade på vardera sidan av rörprofilstapeln.

I figur 3 visas en liknande stapel av rörprofiler 31-36 vilka är horisontellt staplade. Svetsningens rörelseriktningar är antydda med pilar. Den relativa rörelsen mellan stapeln och svetsdonen kan uppnås på olika sätt. I en första utföringsform utförs svetsningen med fast monterade svetsmunstycken genom att förskjuta stapeln longitudinellt dvs. längs med hålprofilernas centrumaxlar. För detta ändamål kan stapeln ordnas på en transportör, som förmår flytta stapeln horisontellt förbi svetsmunstyckena. Svetsningen kan dock utföras också med rörligt inrättade svetsmunstycken som förskjuts longitudinellt (horisontellt) längs stapeln.

På motsvarande sätt utförs svetsningen av en stapel av rörprofiler, vilka är placerade i stående läge (varvid fogarna mellan profilerna är lodräta), genom att föra svetsmunstyckena i vertikalled eller genom att förskjuta själva stapeln lodrätt eller vågrätt i det fall att svetsmunstyckena är fast monterade.

Efter fullbordad svetsning av en fog förflyttas svetsstället till följande fog. Enligt en fördragen utföringsform, där stapeln är ordnad med horisontella fogar mellan profilerna, förflyttas svetsstället nedåt till följande fog.

Enligt en föredragen utföringsform prepareras fogytan skilt före själva svetsningen för att säkerställa en god svetskvalitet. Detta kan utföras t.ex. genom att mekaniskt bearbeta fogen i ett första svep längs stapeln, t.ex. genom (spån)skärande bearbetning och därefter vid ett andra svep tillföra den smälta plastmassan. Genom en bearbetning avlägsnas eventuell smuts eller oxiderade ytskikt från svetsytorna.

Det är också möjligt att tillföra strålningsvärme eller konvektionsvärme (t.ex. genom het luft) till fogen från en skild dysa samtidigt med svetsningen av föregående fog. Helst föruppvärms fogen samtidigt från bägge sidor.

Det är särskilt önskvärt att upphetta materialet i fogkanterna skilt före svetsningen, helst till en temperatur över ca 50 °C. För detta ändamål kan IR-värmare användas. Lämpligen är extrusionssvetsanordningen försedd med ett munstycke för utblåsning av het luft på svetsstället omedelbart före svetsningen.

Om hålprofilerna uppvisar ytskikt av olika material (t.ex. funktionella skikt på ena sidan, se nedan) är det lämpligt att använda olika svetsmaterial på olika sidor.

Figurerna 2a och 2b visar användningen av olika sorters profiler för bildning av dubbelväggskonstruktionen. I figur 2a visar sammanfogandet av generellt rektangulära, sinsemellan likadana profiler 21, 23, varvid i fogarna 22, 24 insprutas plastsmälta, vilken kan utbildas till svetssvulster 24 som i tvärsnitt är, grovt taget, kilformiga.

Enligt en föredragen utföringsform anpassas svetssvulsten emellertid till ytan bredvid den så att man kan framställa en svetsfog som tillsammans med rörprofilens sida bildar en väsentligen plan och jämn yta för skivan.

Konstruktionerna enligt figur 2a uppvisar därmed två väsentligen parallella Jämna ytor.

I figuren 2b visar motsvarande konstruktion där rörprofilerna 25, 26, 27 och 28 tillsammans bildar en plan yta på ena sidan av stapeln. Profilerna sammanfogas på samma sätt som ovan med fogmassa i fogarna 30 och smälta i svetssvulster 29. Tre av rörprofilerna 25 - 27 är likadana medan en är bredare 28. Den bredare profilen ger en större böj styvhet i profilernas och konstruktionens längdriktning och utgör därmed ett slags förstärkningselement för hela konstruktionen.

Allmänt använder man för framställningen av föreliggande dubbelväggskonstruktioner hålprofiler som utgörs av rörprofiler, företrädesvis hålprofiler av termoplastmaterial som består av ett eller flera skikt.

För termoplastiska rörprofiler utförs svetsningen med ett termoplastiskt material, lämpligen med samma termoplastiska material som det som rörprofilerna består av.

Termen ”profil” används här utbytbart med ”rör” (dvs. ett långsträckt objekt som har ett öppet tvärsnitt).

Den termoplastiska profilen uppvisar 1-5 skikt. Om den innehåller flera skikt utgör, enligt en utföringsform, ett av dessa profilens innerskikt och ett profilens ytterskikt. Det är framförallt i fall där man har funktionella skikt i profilens flerskiktsvägg, som det är föredraget att ordna det funktionella skiktet skilt för sig i ytterväggen (t.ex. ett ledande skikt) eller i innerväggen (t.ex. ett skikt med god nötningsbeständighet). Vanligen utgörs rörprofilen huvudsakligen eller enbart av en konventionell termoplast, t.ex. en polyolefin, som polyeten, i synnerhet HD-PE, eller polypropen, polyakrylnitrilbutadienstyren (ABS), polyamid (PA) eller något annat termoplastiskt material.

Eventuella funktionella skikt kan utgöras av ultrahögmolvikts-PE (EIHMWPE) eller t.ex. av antistatiska material. Ett material av den senare typen kan bestå av ett termoplastiskt material som gjorts permanent ledande. I detta fall kan det termoplastiska materialet vara det samma som används i rörprofilens stomskikt. Genom denna anordning uppnås god kompatibilitet mellan skikten.

Rörprofilerna har ett i huvudsak rektangulärt tvärsnitt, varvid rörprofilernas mot varandra anliggande sidor utgör minst 1/10 av rörprofilernas mantelyta. Begreppet ”rektangulärt” inbegriper också de fall att rörprofilerna i tvärsnitt är kvadratiska eller väsentligen kvadratiska.

I rörprofilerna uppgår förhållandet mellan bredden och höjden lämpligen till 1:1 - 1:10, varvid förhållandet mellan rörväggens minsta tjocklek och höjden hos rörprofilens tvärsnitt i synnerhet uppgår till ca 1:100 - 1:4, i synnerhet ca 1:50 - 1:5.

Enligt en föredragen utföringsform använder man plastprofiler av en typ som också kan användas för tillverkning av plaströr genom spirallindning. Dylika plastprofiler är beskrivna bl.a. i US-patenten 5 127 442, 5 411 619, 5 431 762, 5 591 292, 6 322 653 och 6 939 424.

Vanligen är ytorna hos rörprofilerna släta. En del eller samtliga av rörprofilerna kan dock vara ribbförstärkta, i synnerhet kan de uppvisa en eller flera längsgående ribbor på insidan eller utsidan eller på bägge sidorna av rörprofilen. I det fall att rörprofilerna är framställda av en termoplast, är eventuella ribbförstärkningar företrädesvis utbildade av samma material.

Styva termoplastskivor

Allmänt kan man med ett förfarande av ovan nämnt slag tillverka skivor vars plana ytor har dimensioner (höjd x längd) från ca 100 mm x 100 mm till ca 10.000 m x 20.000 m. Typiska maximimått på skivorna är ca 7.500 mm x 5.000 mm, i synnerhet ca 5.000 mm x 3.500 mm, och minimimåttet är ca 500 mm x 1000 mm.

Figurerna 4a och 4b visar en färdig skiva som består av sex väsentligen kvadratiska rörprofiler 41-46 som är sammansvetsade till en enhetlig, tät skiva med hjälp av smält termoplastmaterial i fogarna 47.1 figurens fall är profilerna sammanfogade med de smalare sidoväggarna i varandra. En styvare, men samlare konstruktion ernås genom att vända profilerna 90 grader och sammanfoga dem med de bredare sidoväggarna mot varandra.

En skiva av det slag som visas i figurerna 4a och 4b är rak och styv. Den kan dock böjas så att den upptar en böjd form, som ett välvt parti, vilken böjning kan fixeras.

Föreliggande skiva är självbärande vid spannbredder på upp till 5.000 mm transversellt mot rörprofilernas centralaxlar och upp till 20.000 mm i centralaxlarnas riktning.

Användningen av dubbelväggskonstruktionerna

En plastskiva av det slag som beskrivits i det föregående kan användas som ett ämne vid framställningen av sammansatta konstruktioner. En dylik plastskiva kan skäras till på förhand bestämda dimensioner före framställningen av den sammansatta konstruktionen.

Plastskivan kan dock fogas ihop med andra liknande plastskivor för att bilda stora enhetliga planytor som består av ett flertal enskilda plastskivor.

Figur 5 visar en öppen kulvert 51, som består av fyra sammanfogade skivor, 52 - 55. Av dessa skivor är två plana/raka skivor, nämligen 52 och 53, vilka bildar det efter installationen lodräta partiet av kulverten, medan den välvda partierna 54 och 55 bildar taket. De välvda partierna kan med lätthet framställas av liknande styva skivor som de raka sidorna 51 och 52 genom böjning i en jigg, om så behövs, under samtidig uppvärmning.

Skivorna är kantfogade i varandra medelst svetsning t.ex. på samma sätt som de enskilda rörprofilerna

Ett flertal exempel kan ges på användningen av antingen enskilda skivor eller sammanfogade skivhelheter. Dylika är t.ex. öppna behållare och bassänger, såsom Processbassänger för vatten och avloppsvattenbehandling, bassänger för kemiska processer, bassänger för fiskvård och fiskodling, och uppsamlingsbassänger under konventionella bassänger och tankar.

Dessa några få exempel är naturligtvis på intet sätt uttömmande utan föreliggande teknologi kan tillämpas på i stort sett vilka som helst alla öppna reservoarer, bassänger och tankar.

På liknande sätt exemplifieras slutna behållare av olika slag av tankar och silos för torrt material, slam, vätska och gaser. Också cylindriska torkanordningar kan tillverkas enligt föreliggande teknologi.

Andra tredimensionella exempel är brunnar, rektangulära tankar ovanom och i jorden, öppna kulvertar. kabiner, hytter, skåp, lådor, containers.

Såsom framgår av vår parallella patentansökan, ”Förfarande för framställning av en skivformig struktur med en dubbelväggsstruktur”, kan delar som i huvudsak är tvådimensionella också tillverkas för dessa tredimensionella strukturer, dvs. skivorna kan utgöra enbart en del av konstruktionen även om den är tredimensionell, och de övriga sidorna utgörs då av konventionella sidor och material.

Exempel på detta sistnämnda utgörs av tanktak, silobotten, konstruktionsgrunder, tankgavlar för horisontella tankar, separationsväggar i tankar, både horisontella och vertikala, tankgavlar för stående tankar, vilka gavlar kan viktas och förstärkas med betongmassa. Vidare kan skivorna användas som skyddsbarriärer, skyddande ytkonstruktioner i hamnanläggningar; stötdämpare, pylonskydd, gjutformar, glidytor. Andra exempel är skyddsbarriärer, t.ex. som väggytor vid samhällsbygge - bullerväggar och skyddsväggar vid vägrenar.

Andra i huvudsak platta konstruktioner representeras av flytande manhålsluckor.

Ett speciellt användningsområde är värmeväxlare för luft/gaser samt värmeväxlare för vatten/vätskor. I dessa applikationer kan man utnyttja det faktum att de styva skivorna uppvisar ett stort antal parallella håligheter.

Konstruktioner kan också byggas upp med att kombinera föreliggande raka skivor med motsvarande skivor som böjts i välvd form. Som ett exempel på dylika må nämnas öppna kulvertar.

Ett annat speciellt intressant användningsområde innefattar raka och välvda plattor för båtbygge, däck och skrov.

I det fall att skivorna tillverkats av termoplaster kan sammanfogningen av ett flertal skivor till större tredimensionella helheter ske genom svetsning, vanligen efter att kanterna på de skivor som skall sammanfogas först avfasats.

Claims (15)

1. Tredimensionell konstruktion som bildar ett öppet eller slutet utrymme och som omfattar minst en styv skiva, som bildar åtminstone en vägg i utrymmet, vilken skiva uppvisar en dubbelväggsstruktur och består av långsträckta hålprofiler (1-6; 21, 23, 25-27; 31-36; 41-46 ), vilka har väsentligen räta och parallella centrumaxlar och vilka anligger mot och är sammanfogade vid varandra för bildning av dubbelväggsstrukturen, varvid skivan består av rörprofiler (1-6; 21, 23, 25-27; 31-36; 41-46) av ett termoplastiskt material, vilka är sammanfogade medelst svetsning så att rörprofilerna är fastsvetsade vid varandra, kännetecknad av att rörprofilerna (1-6; 21, 23, 25-27; 31-36; 41-46) har ett i huvudsak rektangulärt tvärsnitt och rörprofilernas mot varandra anliggande sidor utgör minst 1/10 av rörprofilernas mantelyta.

2. Konstruktion enligt krav 1, kännetecknad av att skivan är väsentligen plan eller böjd.

3. Konstruktion enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att konstruktionen innehåller minst två styva skivor som är sammanfogade mot varandra i vinkelställning.

4. Konstruktion enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av att skivorna har minst en väsentligen plan yta som är parallell med rörprofilernas (1-6; 21, 23, 25-27; 31-36; 41-46) centrumaxlar.

5. Konstruktion enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av att skivorna består av 2-100, i synnerhet 3-50 parallellt anordnade rörprofiler (1-6; 21, 23, 25-27; 31-36; 41-46).

6. Konstruktion enligt något av de föregående kraven, kännetecknat av att hålprofilerna består av rörprofiler (1-6; 21, 23, 25-27; 31-36; 41-46) av termoplastmaterial som består av ett eller flera skikt.

7. Konstruktion enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av att rörprofilerna (1-6; 21, 23, 25-27; 31-36; 41-46) har ett rektangulärt tvärsnitt, i vilket förhållandet mellan bredden och höjden uppgår till 1:1-1:10, varvid förhållandet mellan rörväggens minsta tjocklek och höjden hos rörprofilens tvärsnitt i synnerhet uppgår till ca 1:100-1:4, i synnerhet ca 1:50-1:5.

8. Konstruktion enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av att minst en del av rörprofilerna är ribbförstärkta, i synnerhet uppvisar de en eller flera längsgående ribbor på insidan eller utsidan eller på bägge sidorna av rörprofilen.

9. Konstruktion enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av att rörprofilerna är framställda av en termoplast, varvid eventuella ribbförstärkningar företrädesvis är utbildade av samma material.

10. Konstruktion enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av att rörprofilerna (1-6; 21, 23, 25-27; 31-36; 41-46) omfattar funktionella eller ledande skikt.

11. Konstruktion enligt något av de föregående kraven, kännetecknat av att den tredimensionella konstruktionen är en tank, en brunn, en behållare eller ett utrymme, i vilket en styv plastskiva utgör en självbärande del; den tredimensionella konstruktionen är en värmeväxlare för luft/gaser eller en värmeväxlare för vatten/vätskor; eller den tredimensionella konstruktionen är en öppen kulvert.

12. Konstruktion enligt krav 11, kännetecknad av att den tredimensionella konstruktionen omfattar en tankgavel, som består av en styv skiva, en skiljevägg i horisontella eller vertikala tankar, eller en tankgavel i en stående tank, därvid eventuellt viktad och förstärkt, t.ex. med betong eller armeringsjäm.

13. Konstruktion enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av att den innehåller styva skivor som är böjda transversellt mot rörprofilernas centralaxlar för att bilda välvda partier (54, 55) i konstruktionen (51).

14. Konstruktion enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att det välvda partiet (54, 55) är sammanfogad med minst en rak skiva (52, 53).

15. Förfarande för framställning av tredimensionella konstruktioner, som bildar ett öppet eller slutet utrymme, genom sammanfogning av minst två styva skivor (1-6), k ä n n e - tecknat av att - man tillhandahåller minst två skivor (1-6), som består av ett skivformigt termoplastiskt material, bildat av långsträckta rörprofiler, av vilka var och en uppvisar en väsentligen rät centrumaxel och vilka rörprofiler anligger mot och är fastsvetsade vid varandra för att bilda en dubbelväggsstruktur, varvid rörprofilerna (1-6) har ett i huvudsak rektangulärt tvärsnitt och rörprofilernas mot varandra anliggande sidor utgör minst 1/10 av rörprofilernas mantelyta och - man svetsar (12) ihop skivorna för bildning av en tredimensionell konstruktion (Ιό).