SE517445C2 - Positionsbestämning på en yta försedd med ett positionskodningsmönster - Google Patents

Description

517 445 2 olika tal. Detta innebär att varje koordinatpar X, Y kodas med en komplex symbol med ett speciellt utseende.

I det andra exemplet anges koordinaterna i varje punkt pà skrivytan med hjälp av streckkod, varvid en streckkod för X-koordinaten är angiven ovanför en streck- kod för Y-koordinaten.

Som ett tredje exempel anges att ett schackruts- mönster kan användas för att koda X- och Y-koordinaterna.

Det finns dock ingen förklaring till hur schackruts- mönstret är uppbyggt eller hur det kan översättas till koordinater.

Ett problem med det kända mönstret är att det är uppbyggt av komplexa symboler och ju mindre dessa sym- boler görs desto svàrare blir det att framställa den mönstrade skrivytan och desto större blir risken för fel- aktiga positionsbestämningar, men ju större symbolerna görs desto sämre blir positionsupplösningen.

Ett ytterligare problem är att processorns behand- ling av det detekterade positionskodningsmönstret blir tämligen komplicerad på grund av att det är komplexa symboler som skall tolkas. Ännu ett problem är att detektorn måste utformas sà att den kan registrera fyra symboler samtidigt sä att den säkert fär med minst en symbol i sin helhet, vilket krävs för att positionsbestämningen skall kunna genomföras.

I sökandens svenska patentansökan SE 9901954-9, som ingavs den 28 maj 1999 och som inte var offentlig vid in- givandet av föreliggande ansökan och därmed inte tillhör teknikens ståndpunkt, beskrivs bl a ett positionskod- ningsmönster som i stor utsträckning avhjälper ovan- stående problem. 10 15 20 25 30 517 445 3 Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att helt eller delvis avhjälpa ovannämnda problem hos teknikens ståndpunkt.

Detta ändamål uppnås med en produkt enligt patent- krav 1. Föredragna utföringsformer anges i underkraven.

Uppfinningen avser närmare bestämt en produkt, som har en yta som är försedd med ett kodningsmönster, som innefattar symboler, som var och en representerar minst två olika värden och som var och en innefattar minst en markering och en rasterpunkt, som ingår i ett raster som sträcker sig över ytan. Uppfinningen kännetecknas av att varje symbols värde indikeras av nämnda markerings placering i förhållande till en rasterpunkt.

I den kända tekniken kodas varje position med en komplex symbol som kräver igenkänning av många olika element och som därför blir störkänslig. Enligt uppfinn- ingen används istället en symbol, vars värde anges av en markerings placering i förhållande till en rasterpunkt.

Det finns alltså en typ av symbol för varje värde. Därmed behöver en anordning som skall utföra positionsbestäm- ningen bara kunna detektera förekomsten av en markering och behöver den inte kunna skilja mellan olika element, såsom de olika strecken i en streckkod, för att kunna bestämma positionen. Därigenom blir detekteringen enklare och mindre störkänslig.

Utformningen av symbolen enligt uppfinningen medför vidare att en yta som är försedd med ett kodningsmönster enligt uppfinningen blir mera estetiskt tilltalande.

Vidare möjliggörs ett, i förhållande till informa- tionstätheten, stort avstånd mellan markeringarna vilket gör att kodningen blir mindre känslig för rörelseoskärpa. 10 15 20 25 30 517 445 4 I positionskodningsmönstret i den ovannämnda SE 9901954-9 används punkter av olika storlek för att grafiskt representera positionskodningen. Symbolerna enligt föreliggande uppfinning kan med fördel användas istället för punkterna i positionskodningsmönstret.

Markeringarna kan ha olika utseende, men i en före- dragen utföringsform är väsentligen alla markeringar identiska, varvid kodningsmönstret blir enklare att detektera och enklare att applicera pä en yta.

Ovan beskrivna symboler kan användas för att koda vilken som helst typ av information, men används med fördel för att koda positioner. I den kända tekniken kodas varje position säsom nämnts med en enda symbol som därför mäste vara tämligen komplex. Enligt uppfinningen kan istället varje position kodas med ett flertal sym- boler. Därmed kan varje enskild symbol göras mindre komplex och därmed enklare att detektera med större säkerhet.

I den kända tekniken kodas vidare varje position med en symbol som är ”isolerad” fràn omgivande positioners symboler. Därmed begränsas positionsupplösningen av den yta som symbolen för en position upptar. Positionskod- ningsmönstret enligt uppfinningen kan vara uppbyggt pà motsvarande vis, varvid varje position kodas av en ”isolerad” grupp av symboler. I en föredragen utförings- form av uppfinningen bidrar emellertid varje symbol till kodningen av mer än en position. Pà detta sätt skapas en ”flytande” övergång mellan olika positioner. Annorlunda beskrivet kodas varje position delvis av samma symboler som de angränsande positionerna. Den flytande kodningen är fördelaktig för den gör det möjligt att öka positions- upplösningen. Vidare kan förhållandet minska mellan à ena sidan det antal symboler som en positionsbestämnings- 10 15 20 25 30 517 445 5 anordning mäste registrera för att säkert kunna utföra en positionsbestämning och à andra sidan det antal symboler som kodar en position.

I en föredragen utföringsform bidrar varje symbol till kodningen av bàde en första och en andra positions- koordinat. Det behövs alltså inte olika symboler för de olika koordinaterna vilket gör positionskoden enklare och positionsupplösningen bättre. Koordinatsystemet kan lämp- ligen vara kartesiskt, men även andra typer av koordinat- system är tänkbara.

Vidare kan med fördel varje symbols värde vara över- sättningsbart till minst en första siffra som används för kodning av den första koordinaten och minst en andra siffra som används för kodning av den andra koordinaten, varvid symbolerna i positionskodningsmönstret tillsammans representerar en första positionskod för den första ko- ordinaten och en andra positionskod för den andra koordi- naten. De båda koordinaterna kan då kodas oberoende av varandra, vilket gör kodningen enklare när kodningen är "flytande". Företrädesvis representeras symbolens värde binärt, varvid en första bit används för kodningen av en första koordinat och en andra bit för kodningen av en andra koordinat.

Positionskodningsmönstret är med fördel baserat pà en första cyklisk, företrädesvis binär, talserie som har egenskapen att ingen sekvens med ett första förutbestämt antal siffror förekommer mer än en gång i talserien.

Genom att positionskodningsmönstret byggs upp pà detta sätt kommer det att innehålla inherent information om positionerna sä att koordinaterna kan räknas ut med förutbestämda regler. Detta är fördelaktigt för det be- tyder att avkodningen av positionskodningsmönstret kan implementeras pà ett effektivt sätt i exempelvis mjuk- 10 15 20 25 30 517 445 6 vara. Dessutom blir det mycket enklare att framställa positionskodningsmönstret på detta sätt i förhållande till om man slumpmässigt skulle försöka generera ett entydigt positionskodningsmönster av flytande typ.

I en fördelaktig utföringsform kan produkten inne- fatta ett flertal skrivytor, som var och en innefattar positionskodningsmönstret. Produkten kan exempelvis ut- göras av ett anteckningsblock med flera blad. Positions- kodningsmönstren skiljer sig då för de olika skrivytorna genom den sekvens i den cykliska talserien som en förut- bestämd kolumn eller rad börjar med. ”Samma” mönster kan alltså användas för flera skrivytor, som kan vara åt- skilda eller integrerade med varandra, genom att man låter exempelvis den första kolumnen börja i olika posi- tioner i talserien.

Positionskodningsmönstret kan realiseras med vilken som helst parameter som kan användas för att åstadkomma symboler av ovannämnda typ som kan detekteras av en de- tektor. Parametern kan vara elektrisk eller kemisk eller av annan typ. Positionskodningsmönstret är emellertid företrädesvis optiskt avläsningsbart för då blir det enklare att anbringa på ytan. Mönstret skall alltså kunna reflektera ljus, men ljuset behöver inte ligga i det syn- liga området.

Rastret och/eller rasterpunkterna kan vara realise- rade på ytan. I en föredragen utföringsform är emellertid rastret och rasterpunkterna virtuella. Rastret är alltså inte markerat på ytan överhuvudtaget, utan utgör bara ett tänkt raster som bildar grund för kodningen, men som kan lokaliseras utifrån markeringarnas placeringar.

Den ovan beskrivna idén att översätta en symbols värde till en första siffra för kodning av den första koordinaten och en andra siffra i varje symbols värde för 10 15 20 25 30 517 445 7 kodning av den andra koordinaten kan naturligtvis använ- das oberoende av den exakta utformningen av symbolerna.

Den ovan beskrivna produkten kan vara vilken som helst produkt som har en yta med ett kodningsmönster. Den kan användas för en mängd olika tillämpningar. Den kan exempelvis användas för att fortlöpande registrera posi- tionen för en penna som förs över skrivytan. Den kan vidare användas vid bestämning av positionen för ett verktyg, ett instrument eller liknande. Den kan också användas som en musmatta. Fackmannen kan tänka ut många andra tillämpningar.

Kort figurbeskrivning I det följande skall uppfinningen beskrivas mera i detalj genom ett utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka Fig l schematiskt visar en utföringsform av en pro- dukt som är försedd med ett positionskodningsmönster; Fig 2 schematiskt visar hur symbolerna kan vara ut- formade i en utföringsform av uppfinningen.

Fig 3 schematiskt visar ett exempel pà 4x4 symboler som används för att koda en position.

Fig 4 schematiskt visar en anordning som kan använ- das för positionsbestämning.

Beskrivning av en föredragen utföringsform I fig 1 visas en del av en produkt i form av ett papper 1, som pà sin yta 2 är försett med ett optiskt avläsningsbart positionskodningsmönster 3 som möjliggör positionsbestämning. Positionskodningsmönstret består av symboler 4, som är systematiskt anordnade över ytan 2, sä att denna har ett ”mönstrat” utseende. Pappret har en x- koordinataxel och en y-koordinataxel. I detta fall kan positionsbestämning utföras pà hela produktens yta. I andra fall kan ytan som medger positionsbestämning utgöra 10 15 20 25 30 517 445 8 en mindre del av produkten. Pappret kan exempelvis an- vändas för att åstadkomma en elektronisk representation av information som skrivs eller ritas pà ytan. Den elek- troniska representationen kan àstadkommas genom att man löpande under skrivning pà ytan med en penna, bestämmer pennans position på pappret genom avläsning av positions- kodningsmönstret.

Positionskodningsmönstret innefattar ett virtuellt raster, som alltså varken syns för det mänskliga ögat eller kan detekteras direkt av en anordning som skall be- stämma positioner pà ytan, och ett flertal symboler 4, som var och en kan anta ett av fyra värden ”l”-”4” sàsom beskrivs i det följande. Det skall i detta sammanhang pá- pekas att positionskodningsmönstret i fig l för åskådlig- hetens skull är kraftigt förstorat. Dessutom visas det bara pà en del av pappret.

Positionskodningsmönstret är så arrangerat att en delytas position pà skrivytan kodas av symbolerna pà denna delyta. En första och en andra delyta 5a, Sb visas med streckade linjer i fig 1. Den del av positionskod- ningsmönstret (här 3 x 3 symboler) som finns pà den första delytan 5a kodar en första position, och den del av positionskodningsmönstret som finns pà den andra del- ytan 5b kodar en andra position. Positionskodningsmönst- ret är sàledes delvis gemensamt för de angränsande första och andra positionerna. Ett sådant positionskodnings- mönster betecknas i denna ansökan som "flytande".

I fig 2a-d visas en utföringsform av en symbol som kan användas i positionskodningsmönstret enligt uppfinn- ingen. Symbolen innefattar en virtuell rasterpunkt 6, som representeras av skärningspunkten mellan rasterlinjerna, samt en markering 7 som har formen av en punkt. Symbolens värde beror pà var markeringen är placerad. I exemplet i 10 l5 20 25 517 445 9 fig 2 finns fyra möjliga placeringar, en på var och en av rasterlinjerna som utgår fràn rasterpunkterna. Förskjut- ningen fràn rasterpunkten är lika stor för alla värden. I det följande har symbolen i fig 2a värdet 1, i fig 2b värdet 2, i fig 2c värdet 3 och i fig 2d värdet 4. Annor- lunda uttryckt finns det fyra olika typer av symboler.

Varje symbol kan alltså representera fyra värden ”l-4”. Detta medför att positionskodningsmönstret kan delas upp i en första positionskod för x-koordinaten, och en andra positionskod för y-koordinaten. Uppdelningen görs enligt följande: Symbolvärde x-kod y-kod 1 l l 2 O l 3 l 0 4 O O Varje symbols värde översätts alltsà till en första siffra, här bit, för x~koden och en andra siffra, här bit, för y-koden. Pà detta sätt får man tvà helt obe- roende bitmönster. Mönstren kan kombineras till ett gemensamt mönster, som kodas grafiskt med hjälp av ett flertal symboler enligt fig 2.

Varje position kodas med hjälp av ett flertal sym- boler. I detta exempel används 4X4 symboler för att koda en position i två dimensioner, dvs en x-koordinat och en y-koordinat.

Positionskoden byggs upp med hjälp av en talserie av ettor och nollor, som har egenskapen att ingen sekvens av fyra bitar förekommer mer än en gäng i serien. Talserien är cyklisk, vilket betyder att egenskapen också gäller när man kopplar ihop slutet av serien med dess början. En l0 15 20 517 445 10 fyra bitars sekvens har alltså alltid en entydigt bestämd position i talserien.

Serien kan maximalt vara 16 bitar lång om den skall ha ovan beskrivna egenskap för sekvenser om fyra bitar. I detta exempel används emellertid bara en sju bitar läng serie enligt följande: ”O O 0 l 0 1 O”.

Denna serie innehåller sju unika sekvenser om fyra bitar som kodar en position i serien enligt följande: Position i serien Sekvens 0001 0010 0101 0100 1000 O 1 2 3 1010 4 5 6 0000 För kodning av x-koordinaten, skriver man talserien sekventiellt i kolumner över hela den yta som skall kodas. Kodningen bygger pá differensen eller positions- förskjutningen mellan tal i angränsande kolumner. Diffe- rensens storlek bestäms av i vilken position (dvs med vilken sekvens) i talserien som man làter kolumnen börja.

Om man närmare bestämt tar differensen modulo sju mellan à ena sidan ett tal, som kodas av en fyrabitars sekvens i en första kolumn och som alltså kan ha värdet(positionen) O-6, och à andra sidan motsvarande tal (dvs sekvensen på samma ”höjd”) i en angränsande kolumn, kommer resultatet bli detsamma oberoende av var längs de två kolumnerna som man gör jämförelsen. Med hjälp av differensen mellan tvà 10 15 20 25 30 517 445 ll kolumner kan man alltså koda en x-koordinat som är kon- stant för alla y-koordinater.

Eftersom varje position på ytan kodas med 4x4 symbo- ler i detta exempel, har man tillgång till tre differen- ser (med värdet O-6) enligt ovan för att koda x-koordi- naten. Kodningen görs då på så sätt att av de tre diffe- renserna kommer en alltid att ha värdet 1 eller 2 och de båda övriga att ha värden i intervallet 3-6. Inga diffe- renser får alltså vara noll i x-koden. Med andra ord konstrueras X-koden så att differenserna blir som följer: (3-6) (3-6) (1-2) (3-6) (3-6) (3-6) (1-2)...

Varje x-koordinat kodas alltså med två tal mellan 3 och 6 (l-2) (3-6) samt ett efterföljande tal som är 1 eller 2. Om man sub- traherar tre från de höga talen och ett från det låga får man ett tal i blandad bas, som direkt ger en position i X-riktningen, från vilken x-koordinaten sen kan bestämmas direkt, såsom visas i exemplet nedan.

Med hjälp av ovan beskrivna princip kan man alltså koda X-koordinater O,l,2.. , med hjälp av tal som repre- senterar tre differenser. Dessa differenser kodas med ett bitmönster som baseras på talserien ovan. Bitmönstret kan till slut kodas grafiskt med hjälp av symbolerna i fig 2.

I många fall kommer man när man läser in 4x4 symbo- ler inte få fram ett komplett tal som kodar x-koordina- ten, utan delar av två tal. Eftersom den minst signifi- kanta delen av talen alltid är l eller 2 kan man emeller- tid enkelt rekonstruera ett komplett tal.

Y-koordinaterna kodas enligt samma princip som an- vänds för x-koordinaterna. Den cykliska talserien skrivs upprepade gånger i horisontella rader över ytan som skall positionskodas. Precis som för x-koordinaterna låter man raderna börja i olika positioner, dvs med olika sekven- ser, i talserien. För y-koordinaterna använder man dock lO 15 20 25 30 517 445 12 inte differenser utan kodar koordinaterna med tal som baseras pà talseriens startposition på varje rad. När man har bestämt x-koordinaten för 4x4 symboler, kan man näm- ligen bestämma startpositionerna i talserien för de rader som ingàr y-koden i de 4x4 symbolerna. I y-koden, bestäm- mer man den mest signifikanta siffran genom att läta denna vara den enda som har ett värde i ett speciellt intervall. I detta exempel läter man en rad av fyra börja i position O-1 i talserien, för att indikera att denna rad avser den minst signifikanta siffran i en y-koordi- nat, och de tre övriga börja i position 2-6. I y-led finns alltså en serie av tal enligt följande: (2-6) (2-6) (2-6) (o-1) (2-6) (2-6) (2-6) (o-1) (2-6)...

Varje y-koordinat kodas alltså med tre tal mellan 2 och 6 och ett efterföljande tal mellan 0 och 1.

Om man subtraherar 1 fràn det låga talet och 2 fràn de höga erhàller man pá motsvarande sätt som för x-rikt- ningen en position i y-riktningen i blandad bas fràn vilken man direkt kan bestämma y-koordinaten.

Med metoden ovan kan man koda 4 x 4 x 2 = 32 posi- tioner i x-led. Varje sàdan position motsvarar tre dif- ferenser, vilket ger 3 x 32 = 96 positioner. Vidare kan man koda 5 x 5 x 5 x 2= 250 positioner i y-led. Varje sàdan position motsvarar 4 rader, vilket ger 4 x 250 = 1000 positioner. Tillsamman kan man alltsä koda 96000 positioner. Eftersom X-kodningen är baserad pà diffe- renser kan man emellertid välja i vilken position den första talserien börjar. Om man tar hänsyn till att denna första talserie kan börja i sju olika positioner, kan man koda 7 X 96000 = 672000 positioner. Startpositionen för den första talserien i den första kolumnen kan räknas ut när x-koordinaten har bestämts. De ovannämnda sju olika 10 15 20 25 30 517 445 13 startpositionerna för den första serien kan koda olika blad eller skrivytor pà en produkt.

För att ytterligare illustrera uppfinningen enligt denna utföringsform följer här ett specifikt exempel som är baserat pà den beskrivna utföringsform av positions- koden.

I fig 3 visas ett exempel på en bild med 4x4 symbo- ler som avläses av en anordning för positionsbestämning.

Dessa 4x4 symboler har följande värden: [\J b) n-läv-ßn-ßlx) Dessa värden representerar följande binära x- och y- kOd: x-kod: y-kod: O O O O O O 0 1 1 O 1 O O l O O O 0 O O O O 1 0 1 1 0 O 1 0 1 O De vertikala x-sekvenserna kodar följande positioner i talserien: 2 O 4 6. Differenserna mellan kolumnerna blir -2 4 2, vilket modulo 7 ger: 5 4 2, vilket i blandad bas kodar position (5-3) x 8 + x 2 + (4-3) (2-1) = 16 + 2 + 1 = 19. Eftersom den första kodade x-positionen är position O, är den differens som ligger i intervallet 1-2 och som syns i de 4x4-symbolerna den tjugonde sàdan dif- ferensen. Eftersom det vidare går totalt tre kolumner pà varje sådan differens och det finns en startkolumn, tillhör den vertikala sekvensen längst till höger i 4x4- lO 15 20 25 30 517 445 14 x-koden den 61:a kolumnen i X-koden (3 x 20 + l= 61) och den längst till vänster den 58:e.

De horisontella y-sekvenserna kodar positionerna O 4 l 3 i talserien. Eftersom dessa serier börjar i den 58:e kolumnen är radernas startposition dessa tal minus 57 modulo7, vilket ger startpositionerna 6 3 O 2. Över- satt till siffror i den blandade basen blir detta 6-2, 3-2, O-O, 2-2 = 4 1 O 0, där den tredje siffran är den minst signifikanta siffran i det aktuella talet. Den fjärde siffran är då den mest signifikanta siffran i nästa tal. Den mäste i detta fall vara densamma som i det aktuella talet. (Undantagsfallet är när det aktuella talet består av högsta möjliga siffror i alla positioner.

Dà vet man att inledningen pà nästa tal är ett större än inledningen av det aktuella talet.) Positionen för fyra siffrors talet blir i den blan- dade basen Ox5O + 4x10 +1x2 + Oxl = 42.

Den tredje raden i y-koden är alltsà den 43:e som har startposition O eller 1, och eftersom det gàr fyra rader totalt pà varje sådan rad, är den tredje raden nummer 43x4=172.

I detta exempel är alltså positionen för det översta vänstra hörnet för 4x4-symbolgruppen (58,l70).

Eftersom x-sekvenserna i 4x4-gruppen börjar pà rad 170, startar hela mönstrets x-kolumner i talseriens -169) positioner ((2 O 4 6) mod 7 = l 6 3 5. Mellan den sista startpositionen (5) och den första startpositionen kodas talen O-19 i den blandade basen, och genom att sum- mera representationerna för talen O-19 i den blandade basen får man den totala differensen mellan dessa kolum- ner. En naiv algoritm för att göra detta är att generera dessa tjugo tal och direkt summera deras siffror. Den er- 10 15 20 25 30 517 445 15 hållna summan kalla s. Bladet eller skrivytan ges då av (5-s)modulo7.

I exemplet ovan har beskrivits en utföringsform där varje position kodas med 4 x 4 symboler och en talserie med 7 bitar används. Detta är naturligtvis bara ett exempel. Positioner kan kodas med fler eller färre sym- boler. Det behöver inte vara lika många i båda rit- ningarna. Talserien kan ha annorlunda längd och behöver inte vara binär, utan kan bygga på en annan bas. Olika talserier kan användas för kodning i x-led och kodning i y-led. Symbolerna kan ha annorlunda antal värden.

I exemplet ovan är vidare markeringen en punkt.

Naturligtvis kan den ha ett annat utseende. Den kan exempelvis utgöras av ett streck som börjar i den vir- tuella rasterpunkten och sträcker sig ut från denna till en bestämd position.

I exemplet ovan används symbolerna inom en kvadra- tisk delyta för kodning av en position. Delytan kan ha annan form, exempelvis hexagonal. Symbolerna behöver heller inte vara anordnade i rader och kolumner i 90 graders vinkel mot varandra utan kan också vara anordnade i andra arrangemang.

För att positionskoden skall kunna detekteras be- höver det virtuella rastret bestämmas. Detta kan göras genom att man studerar avståndet mellan olika marke- ringar. Det kortast avståndet som finns mellan två mar- keringar måste härröra från två angränsande symboler med värdet l och 3 så att markeringarna ligger på samma ras- terlinje mellan två rasterpunkter. När ett sådant par av markeringar har detekterats kan de tillhörande raster- punkterna bestämmas med kännedom om avståndet mellan rasterpunkterna och markeringarnas förskjutning från rasterpunkterna. När väl två rasterpunkter har lokali- 10 15 20 25 30 517 445 16 serats kan ytterligare rasterpunkter bestämmas med hjälp av uppmätta avstånd till andra markeringar och med känne- dom om rasterpunkternas inbördes avstånd.

En utföringsform av en anordning för positions- bestämning visas schematiskt i fig 4. Den innefattar ett hölje 11, som är format ungefär som en penna. I höljets kortända finns en öppning 12. Kortänden är avsedd att ligga an mot eller hållas på litet avstånd från den yta på vilken positionsbestämningen skall ske.

Höljet inrymmer i huvudsak en optikdel, en elektro- nikdel och en strömförsörjning.

Optikdelen innefattar minst en lysdiod 13 för be- lysning av den yta som skall avbildas och en ljuskänslig areasensor 14, exempelvis en CCD- eller CMOS-sensor, för registrering av en tvàdimensionell bild. Eventuellt kan anordningen dessutom innehålla ett linssystem.

Strömförsörjningen till anordningen erhålls frän ett batteri 15 som är monterat i ett separat fack i höljet.

Elektronikdelen innehåller bildbehandlingsorgan 16 för bestämning av en position pà basis av den med sensorn 14 registrerade bilden och närmare bestämt en processor- enhet med en processor som är programmerad till att läsa in bilder från sensorn och utföra positionsbestämning pà basis av dessa bilder.

Anordningen innefattar också i denna utföringsform en pennspets 17, med vars hjälp man kan skriva vanlig färgämnesbaserad skrift på ytan pà vilken positionsbe- stämningen skall ske. Pennspetsen 17 är in- och utfällbar så att användaren kan styra om den skall användas eller ej. I vissa tillämpningar behöver anordningen inte ha någon pennspets alls. 10 15 20 25 30 517 445 17 Anordningen innefattar vidare knappar 18 med vars hjälp anordningen aktiveras och styrs. Den har också en sändtagare 19 för tràdlös överföring, t ex med IR-ljus eller radiovàgor, av information till och fràn anord- ningen. Anordningen kan vidare innefatta en display 20 för visning av positioner eller registrerad information.

I sökandens svenska patent nr 9604008-4 beskrivs en anordning för registrering av text. Denna anordning kan användas för positionsbestämning om den programmeras pä lämpligt sätt. Om den skall användas för färgämnesbaserad skrivning sä mäste den vidare kompletteras med en penn- spets.

Anordningen kan vara uppdelad i olika fysiska höl- jen, varvid ett första hölje innehåller komponenter som är nödvändiga för att ta bilder av positionskodnings- mönstret och för att överföra dessa till komponenter som finns i ett andra hölje och som utför positionsbestäm- ningen pà basis av den eller de registrerade bilderna.

Positionsbestämningen görs sàsom nämnts av en pro- cessor som alltså mäste ha programvara för att i en bild lokalisera och avkoda symbolerna och för att från det sàlunda erhållna koderna bestämma positioner. Fackmannen kan, utifrån exemplet ovan, konstruera programvara som utför positionsbestämning pà basis av bild av en del av ett positionskodningsmönster.

Vidare kan fackmannen, pà basis av beskrivningen ovan, konstruera programvara för utskrift av positions- kodningsmönstret.

I utföringsexemplet ovan är mönstret optiskt avläs- ningsbart och sensorn således optisk. Såsom nämnts kan mönstret vara baserat pä en annan parameter än en optisk parameter. I sådant fall mäste naturligtvis sensorn vara av en typ som kan avläsa den aktuella parametern. 517 445 18 I utföringsexemplet ovan är rastret ett rutnät. Det kan även ha andra former.

I utföringsexemplet ovan används inte den längsta möjliga cykliska talserien. Därmed åstadkommer man en viss redundans som kan användas exempelvis för att kon- trollera vridningen hos den inlästa gruppen av symboler.

Claims (18)

10 15 20 25 30 517 445 19 NYA PATENTKRAV

1. Produkt, som har en yta (2) som är försedd med (3), var och en representerar minst två olika värden och som ett kodningsmönster som innefattar symboler (4), som var och en innefattar minst en markering (6) och en rasterpunkt (5), som ingår i ett raster som sträcker sig över ytan; k ä n n e t e c k n a d av att varje symbols värde indikeras av nämnda markerings placering i för- hållande till en rasterpunkt.

2. Produkt enligt krav l, varvid alla markeringarna är förskjutna samma sträcka i förhållande till raster- punkterna.

3. Produkt enligt krav l eller 2, varvid väsentligen alla markeringar (6) i kodningsmönstret är identiska.

4. Produkt enligt krav l, 2 eller 3, varvid marke- ringarna utgörs av punkter.

5. Produkt enligt något av föregående krav, varvid rastret är ett rutnät med kvadratiska rutor.

6. Produkt enlig något av föregående krav, varvid rasterpunkterna representerar skärningspunkterna mellan rasterlinjer i rastret.

7. Produkt enligt krav 6, varvid markeringarna är placerade på rasterlinjerna.

8. Produkt enligt något av föregående krav, varvid kodningsmönstret är ett positionskodningsmönster, som kodar ett flertal positioner på ytan, varvid varje position kodas av ett flertal symboler.

9. Produkt enligt krav 8, varvid varje symbol (4) bidrar till kodningen av mer än en av nämnda flertal positioner.

10. 15 20 25 30 517 445 20 lO. Produkt enligt krav 8 eller 9, varvid varje symbol (4) bidrar till kodningen av både en första och en andra positionskoordinat.

11. ll. Produkt enligt krav lO, varvid varje symbols värde är översättningsbart till minst en första siffra som används för kodning av den första positionskoordi- naten och minst en andra siffra som används för kodning av den andra positionskoordinaten, varvid symbolerna i positionskodningsmönstret tillsammans representerar en första positionskod för den första positionskoordinaten och en andra positionskod för den andra positionskoordi- naten.

12. Produkt enligt något av krav 8-ll, varvid posi- tionskodningsmönstret (3) är baserat pà en första cyklisk talserie som har egenskapen att ingen sekvens med ett första förutbestämt antal siffror förekommer mer än en gàng i talserien.

13. l3. Produkt enligt krav 9, varvid den första koordi- naten är kodad genom att en första cyklisk talserie, som har egenskapen att ingen sekvens med ett första förut- bestämt antal siffror förekommer mer än en gäng i tal- serien, är upprepad i kolumner över ytan, varvid kolum- nerna börjar på olika platser i talserien.

14. Produkt enligt krav 13, varvid den andra koordi- naten är kodad genom att en andra cyklisk talserie, som har egenskapen att ingen sekvens med ett andra förutbe- stämt antal siffror förekommer mer än en gång i tal- serien, är upprepad i rader över ytan, varvid raderna börjar pä olika platser i talserien.

15. Produkt enligt krav 14, varvid produkten (l) innefattar ett flertal skrivytor, som var och en inne- fattar positionskodningsmönstret, varvid positionskod- ningsmönsterna skiljer sig för de olika skrivytorna genom lO 517 445 21 den sekvens i den cykliska talserien som en förutbestämd kolumn eller rad börjar med.

16. Produkt enligt nàgot av föregående krav, varvid nämnda raster och nämnda rasterpunkt är virtuella.

17. Produkt enligt något av föregående krav, varvid varje symbol har exakt en markering som kan vara placerad i endera av fyra förutbestämda positioner pà rastrets linjer, sä att symbolen har exakt fyra värden.

18. Produkt enligt nàgot av föregående krav, varvid kodningsmönstret är optiskt avläsningsbart.