SE452233B - Sett och anordning for att driva en mikroprocessor synkront med en videosignal - Google Patents

Description

452 233 2 mande händelse inom ett videolinjeintervall.

När mikroprocessorn väl har klockats så, att den verkställer instruktioner synkront med horisontallinjetaktsignalen, är det önskvärt att bringa instruktionerna att verkställas i fas med början på varje horisontallinje i videosignalen. I överensstäm- melse med en annan aspekt av föreliggande uppfinning åstadkom- mes överensstämmelse mellan verkställandet av instruktioner och horisontaltaktsignalerna genom att man verkställer samplings- instruktioner. Dessa instruktioner samplar de sammansatta synk- signalerna och detekterar därvid förekomsten av synkpulser. Då en sampel inte lyckas detektera en synkpuls upphävs en klock- puls vid mikroprocessorns klockingàng under en videodelbild. På detta sätt förskjuts fasen hos samplingsinstruktionerna med en klockcykel under varje delbild i förhållande till synksignaler- na till dess att samplingsinstruktionerna har bringats till ett känt fassamband med de samplade synksignalerna.

När mikroprocessorn väl verkställer instruktionerna i både fas- och frekvenssynkronism med ett känt läge i varje horisontel- linjeintervall är det önskvärt att identifiera en eller flera bestämda linjer så att man erhåller en referens i varje tele- visionssignalbild. I enlighet med föreliggande uppfinnings princi- per sker detta genom att man samplar varje linje i den samman- satta synksignalen med halvlinjeintervall tills en halvlinjetakt- puls (utjämningspuls) detekteras. En sekvens av halvlinjetakt- pulser räknas därefter för identifiering av den senaste breda vertikalsynkroniseringspulsen i den andra (jämna) delbilden, varigenom man erhåller en referens som identifierar olika bilder och delbilder i videosignalen. Med hjälp av denna referens kan mikroprocessorn räkna horisontaltaktpulser för att därvid iden- tifiera en godtycklig bestämd linje eller linjedel i videosigna- len.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det följande' under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l i blockschemaform visar en anordning som är utformad i enlighet med föreliggande uppfinnings principer för att låsa fasförhål- landena hos en mikroprocessor vid en videosignal, fig. 2, 3 och 4 visar vågor som åskådliggör det enligt föreliggande uppfin- - ---_.-.. 452 233 3 ning angivna sättet för inställning av tidsförhållandena hos mikroprocessorn enligt fig. l i överensstämmelse med varje linje i en videosignal, fig. 5 visar vågor som åskådliggör ett sätt att åstadkomma en videobildreferens för mikroprocessorn enligt fig. l, fig. 6 (som är på samma blad som fig. l) visar en i en- lighet med föreliggande uppfinnings principer utformad anordning för sampling av en VIR-signal för att styra mellanfrekvenspass- bandgensvaret hos en televisionsmottagare och fig. 7 visar vågor som åskådliggör arbetssättet hos anordningen enligt fig. 6.

Den 1 fig. l visade anordningen har till uppgift att synkro- nisera arbetssättet hos mikroprocessorn 30 till en videosignal i överensstämmelse med föreliggande uppfinning. En källa lO för videosignaler, exempelvis en televisionsvideodetektor, alstrar videosignaler som matas till ingångarna till en grind 16 och en konventionell synkroniseringssignalseparatorkrets 12. Synksepa- ratorn 12 ger upphov till vertikal- (V), horisontal- (H) och sammansatta (C) (innefattande horisontal-, vertikal- och ut- Jämningskomposanter) synksignaler vid sina respektive utgångar.

Vertikal- och horisontalsynksignalerna matas till ett konventio- nellt televisionsavböjningssystem 14. Avböjningssystemet åstad- kommer horisontalsläcksignaler vid en utgång, vilka exempelvis kan vara härledda från bildrörets ok på vanligt sätt. Horisontal- släcksignalerna resp. de sammansatta synksignalerna matas till dataingångar INl och IN2 hos mikroprocessorn 30. Mikroprocessorn 30 arbetar på sätt som kommer att beskrivas i enlighet med inst- ruktioner som är lagrade 1 ett programminne. Horisontalsläck- signalerna matas också till en ingång till en fasdetektor 22, vars utgång är kopplad via ett filter 24 till styringången hos en spänningsstyrd oscillator 26. Utgången från den spännings- styrda oscillatorn 26 är kopplad till en frekvensdelare 28 och till klockingângen hos mikroprocessorn 30 via en omkopplare 52.

Frekvensdelarens 28 utgång är kopplad till en andra ingång hos fasdetektorn 22. Fasdetektorn 22, filtret 24, den spänningsstyr- da oscillatorn 26 och frekvensdelaren 28 är kopplade i en fas- låst slingkoppling 20 och arbetar på så sätt att de för mikro- processorn alstrar en klocksignal som står i ett väsentligen konstant fassamband med horisontalsläcksignalen.

Mikroprocessorn 30 har en hoppstyrutgångsledning kopplad gm 452 233 f' 4 till omkopplaren 52. Pulser som alstras av mikroprocessorn 30 på denna ledning medför att den normalt slutna omkopplaren 32 öppnas. Mikroprocessorn har också en utgång som är kopplad till grinden 16 och som har till uppgift att styra grindens konduk- tivitet. Grinden 16 har en utgång kopplad till en signalutnyttj- ningskrets 18. Årbetssättet hos anordningen enligt fig. 1 kan förstås med hjälp av följande exempel om detta tas i samverkan med de åskåd- liggörande vågorna i fig. 2-5. För exemplets syfte antas att mikroprocessorn utgörs av en mikroprocessor med typbeteckningen 8748¿ vilken tillverkas av Intel och andra företag. Den spännings- styrda oscillatorn 26 antas ha den nominella arbetsfrekvensen 5,66435 MHz, och frekvensdelaren 28 delar denna klockfrekvens med 360 i den faslåsta slingen 20. Mikroprocessorn 30 av typen 8748 verkställer en instruktionscykel under varje 15 klockcykler, såsom framgår av fig. 4b och 4c. Mikroprocessorn av typen 8748 kan sampla signalerna vid sina dataingångar INl öch IN2 genom att den verkställer en tvåcykelsamplingsinstruktion 110, ll2, såsom är visat i fig. 4c. Samplingsinstruktionen samplar signal- *nivån vid en utvald ingång vid en tidpunkt som är angiven av samplingspilen lll i fig. 4c 1 förhållande till mikroprocessor- klockvågen enligt fig. 4b. Vid den utvalda klockfrekvensen 5,66435 MHz verkställer mikroprocessorn av typen 8748 24 encykel- instruktioner under tidsintervallet för en horisontallinje.

När systemet enligt fig. 1 aktiveras kommer den från den fas- låsta slingan härrörande klocksignalen att göra det möjligt för mikroprocessorn 30 att verkställa ett heltalsantal encykelinstruk- tioner under ett televisionshorisontallinjeintervall. Då det gäller ett NTSC-färglinjeintervall omfattande 65,555 mikrosekun- der kommer 24 instruktioner med varaktigheten 2,648 mikrosekun- der att verkställas i varje linjeintervall i detta exempel. Om ett svartvitintervall eller ett ostandardiserat signallinjeinter- vall med annan varaktighet mottas kommer den faslàsta slingan 20 attinställa klockfrekvensen så att ett heltalsantal instruk- tioner verkställs under varje linjeintervall. Emellertid kommer dessa instruktioner att verkställas i ett fassamband som är slump- vis då det initieras i förhållande till början på varje linje.

Mikroprooessorn samplar därpå den sammansatta synksignalen och 452 255 5 tillämpar klockhoppningsmetoden enligt föreliggande uppfinning så att fasen hos instruktionscyklerna bringas 1 överenstämmelse med videosignalen. En referens till varje horisontallinje kommer därvid att upprättas.

Genom klockhoppningsmetoden övervinner man den begränsning som vidlåder mikroprocessorn och som innebär att denna endast kan sampla videosignalen noggrant vid samplingsinstruktionsintervall som är vitt åtskilda 1 tiden i förhållande till varaktigheten hos signalerna som håller på att samplas. Exempelvis kan man 1 mikro- processorn av typen 8748 endast sampla ingàngssignaler så ofta som en gång varje 5,3 mikrosekunder, som är dubbla instruktione- cykeltiden, som uppgår till 2,648 mikrosekunder. Beroende på fas- sambandet mellan samplingstidpunkterna och den sammansatta synk- signalen är det möjligt för en utjämningspuls med längden 2,4 mikrosekunder att uppträda mellan två samplingstidpunkter. Genom att man utnyttjar metoden enligt föreliggande uppfinning kan denna begränsnirg övervinnas, varjämte instruktionscyklerna snabbt bringas 1 överensstämmelse i ett känt fassamband med den samman- än satta synksignalen.

Då systemet enligt fig. l aktiveras börjar mikroprocessorn verkställa en sekvens tvåcykelsamplingsinstruktioner för att sampla den sammansatta synksignalen vid dataingången IN2. Den sammansatta synksignalen innehåller horisontal-, utjämnings- och vertikalsynkpulser som i NTSC-systemet har de approximativa puls- varaktigheterna 5, 2,4 resp. 27 mikrosekunder. Eftersom samplings- tidpunkterna inträffar varje 5,3 mikrosekunder kommer endast vertikalsynkpulserna att samplas av två eller flera pa varandra -följande samplingsinstruktioner. Horisontalsynkpulserna och ut- jämningspulserna är alltför korta för att samplas av två på var- andra följande samplingsinstruktioner. När mikroprooessorn har detekterat en puls genom att exempelvis två på varandra följande samplingsinstruktioner har detekterat ett "högt" tillstånd verk- ställer mikroprocessorn nästa samplingsinstruktion vid en tid- punkt som är fördröjd i förhållande till den första av de båda med ett halvt linjeintervall. På varandra följande samplings- instruktioner verkställs ånyo för att identifiera nästa vertikal- synkpuls på samma sätt. Denna samplingsmetod fortsätter till dess att mikroprocessorn har identifierat de sex pà varandra följande 452 233 6 vertikalsynkpulserna i vertikalsvepåtergàngsintervallet. Om sex vertikalsynkpulser inte identifieras, vilket exempelvis skulle kunna inträffa om samplingssekvensen skulle börja med den andra eller någon efterföljande vertikalsynkpuls, fortsätter mikro- processorn att sampla den sammansatta synksignalen varje 5,3 mikrosekunder tills vertikalsynkpulssekvensen påträffas under nästa vertikalsvepåtergångsintervall. När sekvensen som omfattar sex vertikalsynkpulser väl har identifierats medelst denna metod blir den första av de båda på varandra följande instruktionerna som samplar den sista vertikalsynkpulsen en tidsreferens'för mikroprocessorn, varvid denna tidsreferens ligger nära början på ett halvlinjeintervall hos den sammansatta synksignalen. Från denna tidsreferens kan mikroprocessorn sampla vid halvlinjeinter- vall såsom försök att identifiera utjämningspulserna i den sam- mansatta synksignalen.

Då mikroprocessorns samplingsinstruktionstidsförhållanden har givits referenser på det ovan beskrivna sättet börjar mikro- processorn 30 nu sampla den sammansatta synksignalen vid halv- tidsintervall, såsom är visat i fig. 2b och 2c. Fig. 2b visar en horisontalsynkpuls 44 efterföljd vid halvlinjeintervall av utjämningspulser 46 och 48, vilket utgör ett mönster som uppträ- der vid varje övergång från en jämn delbild till en udda del- bild. Fig. 2c visar instruktionscykler hos mikroprocessorn upp- ritade med samma tidsskala som den sammansatta synkvågen enligt fig. 2b. Samlingstidpunkterna 50, 52 och 54 är representerade av pilar, och de inträffar under de första, trettonde och första instruktionsoyklerna i respektive på varandra följande horison- tallinjer. Samplarna är således tagna en halv linje från varandra 1 tiden. I detta exempel detekteras horisontalsynkpulsen 44 vid samplingstidpunkten 50, men fassambandet mellan mikroprocessorns samplingsinstruktioner och den sammansatta synkvågen i fig. 2b resulterar i att mikroprocessorn blir oförmögen att detektera utjämningspulserna 46 och 48. Det åskàdliggjorda fassambandet medför också att på varandra följande utjämningspulser förbigàs av samplingsinstruktionerna. Mikroprocessorn ger gensvar på dessa odetekterade pulser genom att alstra en klockhoppuls 108 på hopp- styrledningen under vertikalsvepåtergångsintervallet, såsom är visat i fig. jo. Klockhoppulsen 108 öppnar omkopplaren 32 under 452 235 7 en cykel hos mikroprocessorklockan, såsom är åskådliggjort av den uteblivna klocksykeln efter klockcykeln 15 1 fig. Bb. Efter- som varje instruktionscykel kräver femton klookpulser förlänger den uteblivna klockcykeln tiden för instruktionscykeln 100 enligt fig. ja med ett klockintervall. Instruktionscykeln lOO varar effektivt under sexton klocksignaler, och den efterföljan- de instruktionscykeln 102 börjar vid 106 i stället för vid den normala tidpunkten 104, såsom är visat. Instruktionscykeln 102 och alla efterföljande cykler kommer således att fördröjas eller att fasförskjutas en klockoykel i förhållande till den samman- satta synksignalen. Mikroprocessorn samplar nu den sammansatta synkvågen med detta nya fassamband mellan instruktionerna och den sammansatta synksignalen. Om mikroprocessorn inte heller nu lyckas sampla utjämningspulserna överhoppas en klockcykel, var- jämte fasen för samplingsinstruktionerna uppträder senare i tiden i förhållande till den sammansatta synksignalen, såsom är åskåd- liggjort medelst samplingstidpunkterna 60, 62 och 64 i fig. 2d, varvid alla dessa samplingstidpunkter är visade tidsförskjutna i förhållande till de motsvarande samplingstidpunkterna 50, 52 och 54 1 fig. 2o.

Mikroprocessorn fortsätter att sampla den sammansatta synk- signalen och att hoppa över klockcykler på detta sätt tills samplingstiden som sammanfaller med horisontalsynkpulsen 44 närmar sig pulsens fallande kant, såsom är äskådliggjort medelst samplingstidpunkten 70 i fig. 2e. Efterföljande klockcykelhopp medför att korresponderande samplingsinstruktioner förbigår horisontalsynkpulsen 44. Dessa fasförskjutningar medför emeller- tid att den föregående samplingsinstruktionen, som är visad så- som samplingstidpunkten 80, samplar horisontalsynkpulsen 44 i området för dennas framkant. När detta sker kommer mikroproces- sorns instruktionsreferens att ökas i ett litet steg med två så att instruktionscykeln som innehåller samplingstidpunkten 80 upp- rättas på så sätt att den utgör den första instruktionscykeln för linjen i stället för att vara den tjugotredje cykeln i den föregående linjen. Efter några flera klockcykelhopp kommer denna samplingstid att ha förskjutits i fas i förhållande till den sammansatta synksignalen till ett tidsläge 90, såsom är visat i fig. 2f. I detta fassamband befinner sig halvlinjesampeln 92 i 452 233 8 ett tidsläge för detektering av utjämningspulsen 46, och den nästa samplingstidpunkten 94 kommer att detektera utjämningspulsen 48.

Mikroprocessorns samplingsinstruktioner befinner sig nu i över- ensstämmelse i fas med den sammansatta synksignalen enligt fig. 2b, varför alla synkpulserna samplas. I praktiken utförs en fin- inställning av fassambandet på så sätt att utjämningspulserna kontinuerligt samplas vid sina mittpunkter. Det har visat sig att denna klockhoppnings- och fasförskjutningsmetod snabbt in- ställer samplingstidpunkterna i överensstämmelse med den samman- satta synksignalen. Experiment har visat att man inte behöver analysera mer än trettio delbilder för att nå fram till den öns- kade överensstämmelsen från ett godtyckligt ursprungligt fas- tillstànd.

Klockhoppningsmetoden tillämpas med fördel vid mikroproces- sorer av typen 8748, vilka är så konstruerade att de lätt verk- ställer denna funktion. Man kan se i fig. 3 att den verkan som klockhoppning i detta exempel har är att tiden som erfordras för att verkställa en instruktion förlängs från 2,648 mikrosekunder till 2,825 mikrosekunder. Fassambandet mellan efterföljande 2,648-mikrosekundinstruktioner blir därvid förskjutet i förhål- lande till de inkommande synksignalerna. Samma fasförskjutning kan åstadkommas i programvara utan klockhoppningen genom att man selektivt verkställer en instruktion som har en verkställighets- tid som är längre än instruktionerna på nominellt 2,648 mikro- sekunder.Om exempelvis mikroprocessorn kan verkställa en annan typ av instruktion i 16, l7, 18, etc. klockcykler skulle en av dessa instruktioner kunna verkställas för att åstadkomma en fas- förskjutning av tidsförhållandena hos 2,648-mikrosekundinstruk- tionerna i förhållande till synksignalerna. Detta möjliggör till- lämpning av föreliggande uppfinnings principer med användning av en mikroprocessor som inte inkluderar särdraget med klock- hoppning. 7 , När samplingsinstruktionerna har bringats i avsedd överens- stämmelse i fas med de sammansatta synksignalerna kan en godtyck- lig del av en linje samplas genom att sampling utförs under en lämplig instruktionscykel eller under lämpliga instruktionscyk- ler. Linjer kan räknas genom att man räknar horisontalsläck- pulserna 40 och 42 enligt fig. 2a, vilka matas till mikroproces- 452 233 9 sorns 30 dataingàng IN1. För att en linje med ett bestämt nummer skall kunna samplas, exempelvis linjen 19 i varje delbild (VIR- linjen), blir det emellertid nödvändigt att upprätta en referens i videodelbilderna. Detta kan ske genom att man samplar den sammansatta synksignalen vid halvlinjeintervall, såsom är åskåd- liggjort medelst vågorna i fig. 5.

Fig. 5a visar den sammansatta synksignalvàgen vid början av en udda (första) delbild. Denna våg samplas vid de i fig. 5b visade samplingstidpunkterna. Horisontalsynkpulsen 120 utgör den sista horisontalsynkpulsen i den föregående delbilden med jämnt nummer, och den efterföljs av en utjämningspuls 122 ett linje- intervall senare. Nästa puls som detekteras är utjämningspulsen 124 som uppträder ett halvt linjeintervall efter pulsen 122.

Eftersom endast ett halvt linjeintervall har passerat mellan dessa båda signaler räknas samplingstiden för pulsen 124 som "ett". Halvlinjesamplar räknas nu tills räknevärdet "tolv" nås sex linjer senare, vid vilken tidpunkt utjämningspulsen 126, som följer efter vertikalsynkpulsintervallet, håller på att samplas.

Den sammansatta synkvågen samplas nu under ett antal på varandra följande instruktioner, såsom är angivet av samplingstidpunkter- na 12' och 12". Den smala bredden hos utjämningspulsen 126 med- för att denna puls endast kan samplas vid den första samplings- tidpunkten 12, varvid man vid samplingstidpunkterna 12' och 12" finner att den sammansatta synkvágen befinner sig i ett "lågt" tillstånd. Mikroprocessorn vet nu att den har identifierat den sjunde linjen i en udda videodelbild.

Detta resultat kan kontrolleras vid början på den efterföl- jande jämna delbilden, som är visad 1 fig. 5c. Den udda (första) delbilden slutar med horisontalsynkpulserna 130 och 132. Synk- pulsen 132 efterföljs en halv linje senare av en utjämningspuls 134. Liksom i den föregående delbilden inställer halvlinjeföre- komsten av två pulser samplingsräknaren i mikroprocessorn till "ett". Haiviinjesampiar räknas nu tills raknevärdet "tolv" upp- nås pà nytt. Vid räknevärdet tolv håller mikroprocessorn nu pà att sampla den sista breda vertikalpulsen i den jämna delbilden.

Efterföljande i tur och ordning uppträdande samplar 12' och 12" detekterar också de breda vertikalpulserna 136 och identifierar pulsen 136 såsom en del av den sjätte linjen i en jämn delbild.

Mikroprocessorn har nu en referens 1 videosignalen och kan iiiài 452 233 10 identifiera udda och jämna delbilder jämte bestämda linjer i varje delbild genom att den räknar horisontalsläckpulserna vid ingången INl. Mikroprooessorn kan grinda en godtycklig bestämd linje till utnyttjningskretsen 18 helt enkelt genom att den räknar ett lämpligt antal horisontalsläckpulser och öppnar grin- den 16 vid ett avsett räknevärde. Mikroprocessorn kan vidare utföra sampling vid en bestämd tidpunkt i en bestämd linje genom att den verkställer ett eller flera cykelhopp hos klocksignalen.

Dessa klockhopp skiftar effektivt fasen för samplingsinstruk- tionerna till överensstämmelse med tidpunkten för linjen som skall samplas. Mikroprocessorn kan räkna klockhoppen för att där- vid fortsätta att upprätthålla samplingstidpunktreferensen med avseende på videosignalen.

Anordningen enligt fig. l kan utformas på det 1 fig. 6 visa- de sättet för sampling av en VIR-signal. VIR-signalsamplarna kan därefter användas exempelvis för att styra mellanfrekvenspass- bandet i televisionsmottagaren, såsom är beskrivet i den ameri- kanska patentskriften M 366 H98. I det där beskrivna systemet detekteras VIR-signalens krominansreferensspärr och luminans- referensnivá, varjämte de jämförs för alstring av en styrsignal som används för att bilda en topp i mellanfrekvenspassbandet i närheten av bild- eller krominansbärvågsfrekvensen. De i fig. 6 visade grundelementen i detta system är åskàdliggjorda inkoppla- de på sedvanligt sätt i en konventionell televisionsmottagare som inkluderar en antenn 152, en avstämningsenhet 150, en blan- dare 154, en mellanfrekvenssignalbehandlingskrets 158 och en videosignalbehandlingskrets 160. Mellan blandaren 154 och mellan- frekvenssignalbehandlingskretsen 158 finns en avstämd mellan- frekvenstoppbildningskrets 156 som kan vara utformad på sätt som är beskrivet i den nämnda amerikanska patentskriften N 366 498.

Den detekterade videosignalen vid utgången hos mellanfrekvens- signalbehandlingskretsen 158 matas till ett filter 162, en I första ingång hos en multiplexer 166 och en linjelàskrets 176.

I linjelàskretsen 176 ingår element 12, 14, 20 och 52 som är utformade på samma sätt som 1 fig. 1, och linjelàskretsen 176 är kopplad till mikroprocessorn 30 på det 1 figs l visade sättet.

Multiplexern 166 styrs av signaler som matas till styrledningar 172 och 174 av mikroprocessorn 30. Utgàngen från filtret 162 är kopplad till ingången till en detektor 164, vars utgång är "32 452 233 É ll kopplad till en andra ingång till multiplexern 166. Utgången å från multiplexern 166 är kopplad till mikroprocessorn 30 via en analog-digitalomvandlare 168. Mikroprocessorn ger upphov till en digitalutgàngssignal som kopplas till ingángarna till en digital-analogomvandlare 170, vars utgång är kopplad till styr- ingàngen hos den avstämda mellanfrekvenstoppbildningskretsen 156.

Då mikroprocessorn är i drift bringas dess tidsförhàllanden i överensstämmelse med videosignalens sammansatta synksignal såsom är åskàdliggjort i fig. 2-5. Mikroprocessorn 50 räknar linjerna i videosignalen för att lokalisera den nittonde linjen, vilken kan innehålla en VIR-signal. En typisk VIR-signal är visad i fig. 7a. Efter den konventionella horisontalsynkpuls- och synksignalen inkluderar VIR-signalen en 24-mikrosekund- krominansreferensspärr 128 efterföljd av en 12-mikrosekund- luminansreferensnivà 182. Under den nittonde linjen överensstäm- mer mikroprocessorinstruktionerna med VIR-signalen på sätt som -_. n” . ..-.i u är áskádliggjort i fig. 7a. Under den sjätte instruktionscykeln ä ger mikroprooessorn 30 upphov till en krominanssamplingsinter- vallpuls på styrlinjen 172, vilken puls är visad i form av pul- sen 184 i fig. 7b. Mikroprocessorn avslutar pulsen under instruk- tionscykeln 13. Under samplingsintervallpulsen 184 dirigeras den detekterade krominansreferensspärrnivån vid utgången från detek- ' torn 164 till analog-digitalomvandlaren 168 från den första in- gången hos multiplexern 166. Den detekterade signalnivàn omvand- las till en digitalsignal och lagras av mikroprocessorn 30.

Under instruktionscykeln 15 i den nittonde linjen initieras en luminanssamplingsintervallpuls 186 av mikroprocessorn pà styrledningen 174. Mikroprocessorn avslutar pulsen 186 under instruktionscykeln 19. Samplingsintervallpulsen 186 styr multi- plexern så att luminansreferensnivàn leds fràn multiplexerns 166 andra ingång till analog-digitalomvandlaren 168. Luminans- referensnivan digitaliseras och lagras av mikroprooessorn 30.

Mikroprocessorn 50 kan nu beräkna ett styrsignalvärde för den avstämda mellanfrekvenstoppbildningskretsen 156. De båda lagrade signalerna kan analyseras för kontroll av vederhäftig- het och föroreningar såsom följd av brus, varpå en styrsignal beräknas i enlighet med förhållandet mellan de bada signalerna.

Digitalstyrsignalvärdet matas till digital-analogomvandlaren 452 233 12 170, där det omvandlas till en analogsignal och tillförs den av- stämda mellanfrekvenstoppbïldningskretsen 156. Televisionsmotta- gar-ens mellanfrekvensband fortsätter därefter att styras på. sätt som är beskrivet i den ovannämnda amerikanska patentskr-iften LI 366 1498.

Claims (7)

452 233 13 PATENTKRAV

1. Anordning inkluderande en källa (10) för videosignaler, vilka inkluderar synkroniseringssignalkomposanter, och en syn- kroniseringssignalseparatorkrets (12) som är påverkbar i bero- ende av nämnda videosignaler för att alstra åtskilda synkroni- seringssignaler med en given frekvens, organ (20) med en in- gång kopplad för mottagning av nämnda synkroniseringssignaler och en utgång för alstring av en klocksignal som väsentligen överensstämmer i fas med nämnda synkroniseringssignaler och som har en frekvens som är väsentligen en heltalsmultipel av nämnda synkroniseringssignalfrekvens, och en mikroprocessor (30) med en klockingâng för mottagning av en klocksignal som möjliggör för mikroprocessorn att verkställa instruktioner i en takt som är beroende av klocksignalens frekvens, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda anordning är belägen i en te- levisionsmottagare, att nämnda mikroprocessor vidare innefattar en styrutgång för alstring av en styrsignal (hoppstyrning) och att organ (32) är anordnade att selektivt koppla nämnda ut- gångssignal från klocksignalalstringsorganen till nämnda klock- ingång hos mikroproeessorn som gensvar på mikroprocessorns styrsignal, varvid verkställandet av nämnda instruktioner är synkroniserat med nämnda synkroniseringssignaler.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att mikroprocessorn (30) har en dataingång kopplad för mottag- ning av nämnda synkroniseringssignaler och en datautgång, var- vid nämnda mikroprocessor är i stånd att verkställa en in- struktionscykel i ett givet antal likformiga klocksignalcykler och är programmerad att verkställa ett heltalsantal instruk- tionscykler under ett horisontallinjeintervall såsom gensvar på nämnda klocksignal och att en signalutnyttjningskrets (16, 18) är kopplad till nämnda datautgâng hos mikroprocessorn.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att mikroprocessorn (30) är påverkbar i beroende av nämnda klocksignal för att verkställa en instruktion under ett tidsin- tervall som är större än varaktigheten hos nämnda givna antal likformiga kloeksignalcykler, varigenom fasen hos sedermera verkställda instruktionscykler blir förskjuten i förhållande 452 233

4. IU till fasen hos nämnda horisontallinjetaktsynkroniseringssigna- ler. Ä. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att instruktionscykler bland nämnda instruktionsoykler åstad- kommer verkställandet av samplingsinstruktioner för sampling av nivån hos nämnda synkroniseringssignaler vid mikroproces- sorns (30) nämnda dataingång vid förutbestämda tidpunkter, att nämnda selektiva kopplingsorgan (32) innefattar en styrd om- kopplare och att nämnda hoppstyrningsutgângsuttag är kopplat till nämnda styrda omkopplare för att öppna nämnda omkopplare under en förutbestämd tidlängd såsom gensvar på en hoppstyrsig- nal alstrad av mikroprocessorn i enlighet med de samplade nivå- erna hos synkroniseringssignalerna, varigenom efterföljande samplingsinstruktioner blir verkställda i ett känt fassamband med synkroniseringssignalerna. t

5. Sätt att bringa tidsförhâllandena hos en mikroprocessor (30) att överensstämma med en videosignal, innefattande följan- de moment, nämligen att a) en synkroniseringssignal som innehåller horisontal- linjetaktkomposanter alstras såsom gensvar på nämnda videosig- nal, b) såsom gensvar på nämnda synkroniseringssignal alstras en kloeksignal som har en frekvens som utgör en multipel av frekvensen hos synkroniseringssignalen och som är väsentligen i' fasöverensstämmelse med denna, c) nämnda klocksignal matas till mikroprocessorn, och d) mikroprocessorn programmeras för att verkställa ett heltalsantal instruktionscykler under ett heltalsantal perioder hos synkroniseringssignalen såsom gensvar på klocksignalen, k ä n n e t e c k n a t av momenten att: e) nämnda synkroniseringssignal samplas i en synkronise- ríngssignaltakt för detektering av nämnda synkroniseringssig- nalkomposanter och, om en komposant inte detekteras, f) pâläggning av en cykel hos klocksignalen på mikropro- cessorn förhindras, och g) momenten e) och f) upprepas tills nämnda synkronise- ringssignalkomposanter detekteras kontinuerligt i nämnda hori- 452 233 15 sontallinjetakt.

6. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att momentet a) innefattar momentet att a) en synkroniseringssignal alstras innehållande hori- sontalsynkpulser och utjämningspulser såsom gensvar på video- signalen och att momentet e) innefattar momentet att nämnda synkroniseringssignal samplas vid halvlinjeintervall för att detektera närvaron av nämnda utjämningspulser.

7. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att momentet a) innefattar att a) en sammansatt synksignal alstras såsom gensvar på nämnda videosignal och av momenten att h) nämnda sammansatta synksignal samplas vid halvlinje- intervall tills pulser detekteras av två på varandra följande samplar, varpå i) den sammansatta synksignalen samplas, efter en tids- period av elva halvlinjeintervall, med avseende på n på var- andra följande samplingsinstruktioner, där n är större än ett och mindre än eller lika med varaktigheten hos en vertikalsynk- M puls delad med verkställighetstiden för en samplingsinstruk- tion, och j) då en synkroniseringssignalpuls detekteras av den n-te sampeln identifieras nämnda sampel såsom den sista breda vertikalpulsen i en videodelbild med Jämnt tal under det att då en synkroniseringssignalpuls inte detekteras av den n-te sampeln k) den första av nämnda n samplar identifieras såsom den första utjämningspulsen som följer efter vertikalsynkronise- ringspulsintervallet 1 en videodelbild med udda tal.