SE544342C2 - Roterande kolvsystem för förbränningsmotor - Google Patents

Abstract

Uppfinningen består av en roterande kolv benämnd rörkolv (1), (som kan liknas vid ett cykelhjul, där slangen är röret och ekrarna är navsidan). som har formen av ett rör som är krökt till en cirkel, sittande i en smal navsida (4) mot den inre cirkelns centrum, där navsidan är fast monterat på en utgående drivaxel (2) i 90 grader. Drivaxeln är sedan lagrad i vardera halvan av ett motorblock (19) och (20) som innesluter själva rörkolven (1) med kolvringar (17), som roterar i passande ursvarvningar mellan de två hopskruvade motorblocken (19 och (20). När ett explosivt media sprutas in i en eller flera explosionskammare (12) i motorblocket och antänds, uppstår en tryckvåg mot det stumma motorblocket. Tryckvågen fortsätter då mot de inloppsportar (8) i explosionsutrymmen (7) i rörkolven som passerar och står mitt för explosionskamrarna. Denna tryckvåg träffar en tryckvägg (5) i explosionsutrymmet (7) som tar upp merparten av explosionskraften, vilket får rörkolven (1) och dess utgående drivaxel (2) att rotera, när explosion sedan sker i de olika explosionskamrarna så att rörkolven fortsätter att rotera styrt av det kraftbehov som föreligger.

Description

Roterande kolvsvstem fór fórbränningsmotorer Tekniskt område Rörkolv för förbränningsmotorer, i det fortsatta benämnd: Rörkolv,som ersätter konventionell, kolv, vevstake och vevaxel. Där rörkolvenroterar lagrad i en utgående drivaxel innesluten i ett omgivandemotorblock, Där rörkolven sedan är uppdelad i fleraexplosionsutrymmen som vart och ett motsvaras av samma volym i enkonventionell cylinder med kolv.

Bakgrund Det finns i dag en mängd olika förbränningsmotorer och de fungeraralldeles utmärkt, men de har alla en relativt låg verkningsgrad, ochandra nackdelar, som obalanser, dåligt utfall vid låga varvtal ochmånga och rörliga delar som orsakar förluster eller tätningsproblem.

De flesta motorer har en kolv som via en kolvstång driver en vevaxel.Kolven går då upp och ner. Förevarande uppfinning avser en helt nytyp av kolv, som är fastsatt och roterar runt drivaxeln vilket närmareska förklaras i det följande.

Uggfinningens syfte Avsikten med denna innovation är att åstadkomma en motor som harmindre vibrationer, bättre verkningsgrad och är billigare att framställa,då den har få rörliga delar och är lättare att reglera, vad gäller varvtaloch erhållen effekt. Detta också vid låga varvtal och anledningen ärsom följer.

Kolvmotorer har utvecklats under en mycket lång period och de harförfinats mer och mer, så att de i dag är ytterst driftssäkra och relativtbilliga att producera. Förevarande uppfinning avser att: trotts detta,utmana dessa välutvecklade motorer, därför att uppfinnaren tycker attdet är bakvänt att en kolv ska gå fram och tillbaka med lågverkningsgrad och dålig kraftöverföring och ge obalanser, enligtnedanstående beskrivning som är hämtad från Wikipedia.

(Citat från Wikipedia kursivt och inom citations tecken ) ”Krafitöveiföríngen i en kolvmotor är endast optimal när vev-slängenstår i 90 grader, då kolvmotorn har en kolv som rör sig linjärt och envevstake som delvis gör en cirkulär rörelse när den får vevaxeln attrotera. Vridmomentet blir därför positivt endast underförbränningstakten och är då sinusliknande. Noll vid kolvens toppläge,för att sedan öka till max när vev-slängen är i 90 grader för att sedanåter gå mot noll. Detta ger upphov till vibrationer från kolv, vevstakeoch vevaxel. Detta måste kompenseras med motvikter som gerobalanser som i sin tur måste kompenseras på olika sätt”. Ingenting avdetta är positivt för verkningsgrad och ekonomi.

Förevarande uppfinning är inte behäftad med dessa nackdelar, då ingaobalanser förekommer. Kraftöverföringen sker också hela tiden näraoptimalt mot den utgående drivaxeln.

En kolvmotor måste också ha ett visst lägsta varvtal, som kallastomgångsvarval, det är samtidigt det varvtal som man måste uppnå föratt kurma starta motorn. Förevarande uppfinning är inte beroende av ettsådant lägsta varv för att kunna starta, eller att gå på tomgång.Rörkolvmotom kommer att kurma startas och gå på tomgång på mycketlåga varv, därför att kompressionsfas inte behövs och inte heller allafaser som finns i en konventionell kolvmotor från det att dess vevaxelgår mot noll i verkningsgrad till dess att den åter kommer i läge förantändning och går från det övre noll läget mot maxläget 90 grader motvevsslängen. Rörkolvens alla explosionsutrymmen kommer alltid att fåexplosion nära den optimala räta vinkeln mot utgående drivaxel oavsettvar under ett varv som explosion sker. Vid en given motorvolymkommer en konventionell kolvmotor att ta cza 3 gånger så mycket plats ianspråk, som samma volym som hos en rörkolvmotor.

Det beror på att fler kolvar (med egna motorvolymer) får plats i dengemensamma roterande kolven, där inga onödiga utrymmen krävs förvarje kolv, vevstake och vevaxel, som i en konventionell kolvmotor.

Förevarande Uppfinning kommer också att kunna gå på låga varvtaloch ändå klara en hög belastning, därför att man i sådana fall kan gesamtidig kraft till alla verksamma explosionsutrymmen runt helarörkolvens omkrets, vilket gör att man inte är lika beroende av att ha etthögt varvtal, för att motorn inte ska stanna eller orka. Vid lågabelastningar kan motom också minska antalet explosioner i rörkolvensolika explosionsutrymmen så att antalet tändningar bli mycket få som 2 kanske bara, en, eller ingen tändning per varv, eller vart 3:e 4:e eller 5:evarv osv. och då kanske i bara en eller några explosionsutrymmenvilket är gynnsamt ur miljösynpunkt. Rörkolven kan till skillnad mot enkonventionell kolvmotor rotera utan hjälp at kontinuerlig antändning,då kolven i sig kommer att fungera som ett balanserat svänghjul med enmassa som vill fortsätta att rotera utan omedelbar hjälp av ny energi.

Möjlighet finns ändå att snabbt- och vid behov, kunna aktivera allaexplosionsutrymmen att tända, samtidigt eller i den takt somprogrammeringen är satt att göra, för olika effekter och behov. I ställetför samtidig antändning av samtliga explosionsutrymmen kan dessavara förskjutna i förhållande till varandra så att de inte samtidigtkommer i tändningsläge i förhållande till explosionskammaren så att dedärmed ger en mer utjämnad kraft och balanserad kraftöverföring tillrörkolvmotom.

Om ett högre varvtal skulle fordras, är uppfinningens konstruktionsådan, att den skulle kunna klara mycket höga varvtal rent mekaniskt.Möjlighet finns också att tända olika explosionsutrymmen i sådan taktatt man hinner med att fullfölja i den större hastighet som fordras för attexplosions och avgascykler ska hinnas med, detta genom att man låteren explosion ske i en och samma explosionskammare en gång per varv,eller två gånger alternativt vartannat varv osv. Allt efter behov.Alternativt skapar man förskjutningar mellan de olikaexplosionsutrymmen som finns vad gäller antändning i dessa.

Figurhänvisningar Figur 1: visar enbart rörkolven (1) i genomskärning Figur 2: visas rörkolven (1) i genomskärning sittande mellan tvåmotorblockshalvor (19) och (20) med rörkolven (1) i en avgas fas.

Figur 3: visar en halv genomskuren rör kolv (1) sittande imotorblockshalvan (29) med explosionskammaren (12) när denna ärmitt för inloppsporten (8). Där syns också bränsleinsprutning (13) samttändanordningen (14) och rörkolven (1) med sitt explosionsutrymme(7) får i detta läge en explosion enligt pilen (30) mot tryckväggen (5).

Figur 4: Visar Rörkolven (1) i motorblockshalvan (20) iexplosionsfasen men nu med direktinsprutning (13) utan direktaexplosionskammare (12).

Figur 5: Visar en halv genomskuren rörkolv (1) i motorblockshalva(20) när rörkolven (1) roterat till avgas-fasen, med övertrycksporten (9)stående mot den bakomliggande dolda övertrycksöppningen (16) samtden efterkommande men också dolda blandar öppningen (27) somsenare kommer att passeras av inloppsporten (6) i explosionsutrymmet (7) Detaljlista: med hänvisning till ingående delar N)IQI\JI\J»-ø>d»-I>-I>-Ii->-fl|-Ir-flr-fl\OOO\IO\UI-ÄUJI\)-fl Rörkolv Drivaxel Nav Nav sida Tryckvägg Sfyfvägg Explosionsutrymme (i rörkolven)Inloppsport (i rörkolven)Övertryfcksport (i rörkolven) . Stödlager . Motorblock . Explosionskammare (i motorblock) . Bränsleinsprutning (alternativt direkt insprutning). Tändanordning . Avgasöppning (i motorblock) . Övertrycksöppning (i motorblock) . Kolvringar . Navringar . Motorblockshalva Vänster . Motorblockshalva Höger , Smörj kanaler . Avgasport (i rörkolven) . Kylkanaler 24.25.26.27.28.29.30.

Splines OljesumpOljeretur Blandar öppningUtgåttStrömningspilarExplosionsriktning 3 l. Explosionsriktning Förenklad förklaring Rörkolven kan liknas vid (ett cykelhjul med däck, som har täcktanavsidor i stället för ekrar och där däcket är ersatt av ett rör), (se figurl) inne i detta rör finns flera avgränsade explosionsutrymmen fördeladerunt hela röret. Detta ”hjul” sitter sedan monterat inne i och mellan tvåsammanskruvade motorblockshalvor, Se figur (2) som har ursvarvningför att passa rörkolven som omsluts och tätas av kolvringar. Rörkolvensnav är fastsatt på en utgående drivaxel som är lagrad i de bådamotorblocken vinkelrät mot navet.

Inne i motorblocket och runt ursvarvningen för rörkolven sitter flerajämt fördelade explosionskammare samt insprutningsventiler ochtändanordningar som är anpassade efter de explosionsutrymmen somfinns inne i rörkolven. Rörkolven har inloppsportar som passar dessaexplosionskammare. Vidare finns det i inotorblockets ursvarvning förrörkolven, avlånga övertrycksöppningar i ena motorblockshalvan,liksom motstående avgasöppningar i den andra motorblockshalvan.

När rörkolven sedan dras runt av en Startmotor sprutas explosivt mediain i avsedda explosionskammare medels bränsleinsprutning som där gerett Övertryck. Övertryck av syre (och vid behov bränsleblandning) finns då redan iexplosionsutrymmet när detta vid rotation via en inloppsport (8) öppnartill explosionskammaren bränsleblandningen ytterligare fylls på ochantänds när inloppsporten står i rätt läge. Explosionskraften träffar dåmotorblockets fasta stumma väggar i explosionskammaren (som då kanliknas vid ett topplock i en konventionell kolvmotor) varvid kraften istället fortplantas till rörkolvens explosionsutrymme. (som då kanliknas vid toppen av en kolv i en konventionell motor). Denna kraft fårdå rörkolv och drivaxel att rotera. Explosionsutrymmet är efterexplosionen sedan fyllt med avgaser, som kan evakueras när rörkolvenfortsätter att rotera och övertrycksportar i explosionsutrymmet då nåravlånga övertrycksöppningar i motorblockets ena halva. Motståendeavgasportar i explosionsutrymmet (7) öppnar samtidigt till avlångaavgasöppningar i det motsatta motorblocket så att övertrycket nu kan pressa ut avgaserna ur explosionsutrymmet genom avgasöppningen ochut ur motorblocket, innan avgasöppningen passeras och stängs. Övertrycksöppningen kan sedan vara lite längre och därför förbli öppenlite längre så att ett övertryck kan byggas upp i explosionsutrymmetinnan övertrycksöppningen stängs och en ny blandar öppning (27) då istället kommer mitt för inloppsporten (9) i explosionsutrymmet varvidvalda media blandningar med övertryck kan styras att sprutas in iexplosionsutrymmet, imian inloppsporten (8) på nytt når enexplosionskammare för ytterligare en cykel av eventuell insprutningoch antändning efter det förlopp som är satt att s fra insprutning ochexplosioner i alla explosionsutrymmen runt rörkolven, beroende avbehov av kraft och typ av bränsle som föreligger, vilket styrs av ettelektroniskt program med hjälp av vinkelgivare på drivaxel och rörkolvsamt av kraftavkännare mellan drivaxel och drivna hjul.

Några av fördelama med denna innovation gentemot de motorer somanvänds i dag är att: Uppfinningen har färre rörliga delar samt att denmassa som sätts i rörelse vid explosionema hela tiden rör sig åt sammahåll, vilket ger en effektivare gång med mycket mindre vibrationer ochslitage. Motorblocket kan göras i två halvor där rörkolven läggs inmellan de båda halvoma i motorblocket.

Själva rörkolven kan gjutas hel eller i två halvor som senare fogassamman.

Man kommer också ifrån alla ventiler som ska gå upp och ner medtjäderbelastning och effektförluster.

Antalet explosionskammare som ska aktiveras avgörs av vilket effekt-behov som föreligger. En enda ring-kolv kan på detta sätt innehållaolika antal explosionsutrymmen som vart och ett motsvarar en vanligkolv. På detta sätt skulle en ringkolvmotor kunna göras mycket litenoch mycket enkel, samtidigt som den skulle vara utan obalanser ellervibrationsproblem.

Naturligtvis kan man sätta många ringkolvar axiellt utefter engemensam drivaxel med flera sammanskmvade motorblock. Vad sedangäller storleken som är möjlig att tillverka dessa motorer i så torde detgå att göra både sin-å och stora motorer. Det gemensamma för dessamotorer skulle vara- att de har mycket få rörliga delar med litet platsbehov och därför väger lite i förhållande till motorvolym ochprestanda.

Samtidigt skulle en ringkolvmotor vara enkel och billig att tillverka ochatt variera efter behov och mycket flexibel vad gäller krafiuttag vidolika varvtal samt vara lätt att starta vid mycket låga varv och ge litetstartmotstånd och förväntat mindre emissioner.

Dettaljerad beskrivning Rörkolvmotom består av en ringforrnad kolv. (se figur 1)där rörkolven (1) är, fastsatt på drivaxeln (2).

Rörkolven (1) kan liknas vid ett rör som är format så att det bildar ensammanhållen, cirkel på samma sätt som en cykelslang.

Den cirkelfonnade rörkolven (1) är fastsatt på en drivaxel (2) medelsett nav (3) som i sin tur sitter fastsatt i en eller flera nav-sidor ifortsättningen kallad nav sida. Navsidan (4) sitter tätt sammanfogadmed röret i rörkolven (l). Inne i rörkolven (1), jämt fördelat, sitter ettantal explosionsutrymmen (7) som är avgränsade med en tryckvägg (5)och en styrvägg (6).

Varje explosionsutrymme (7) i rörkolven, har i sin periferi tre styckentill motorblocket (1 1) passande portar - en inloppsport (8) för denexplosiva blandningen. Vidare för avgaserna en övertrycksport (9) somfår övertryck från en övertrycksöppning (16) i motorblocket (20) för atttrycka ut avgaserna, genom den motstående avgasporten (22) till avgasöppning(l5) i motorblockshalvan ( 19) där avgaserna sedan imotorblocket (19) i kanaler kan evakueras eller ledas till återinsprutning eller rening och vidare uti luften på konventionellt sätt.

F örloppsbeskrivning. Se figur 3 Rörkolven (1) visas här i genomskärning- där bränsle har sprutats inmed övertryck av insprutningsventilen (13) i explosionskammaren (12)vilket skapat ett övertryck där, som byggts upp under tiden somrörkolven (1) tätat mot öveitryckskammaren (12). När rörkolven (1) aven Startmotor har tvingats att rotera.

Explosion sker via tändanordning (14), när inloppsporten (8) är heltöppen mot explosionskammaren (12) i motorblocket (11).Explosionens tryckvåg träffar då den stumma och fasta delen imotorblocket (11), varefter kraften i tryckvågen går vidare in iexplosionsutrymmet (7) där kraften då via styrväggen (6) når den bakretryckväggen (5) som är vinklad och svagt konkavt utformad så attstörsta delen av explosionskraften kommer att hamna mot tryckväggencentrum (5) (se pil) (30). ((Detta kan styras att ske i ett eller fleraexplosions utrymmen (7) samtidigt, eller förskjutet, eller enskilt)tryckvågen får då rörkolven (1) att rotera samtidigt som drivaxeln (2)gör det.

Explosionsutrymmet (7) blir då fyllt av avgaser (se figur 2 och S).Avgasema evakueras när en övertrycksport (9) kommer mitt för enavlång övertrycksöppning (16) i motorblockshalvan (20) där övertrycksluft sprutas in i rotationsriktningen, samtidigt som en motståendeavgasport (22) öppnar till en avlång avgasöppning (15) i motorblocket(19) genom vilken avgaserna i explosionsutrymmet (7) kan tryckas utöver tid och bort genom avgasrör på konventionellt sätt.Avgasöppningen (15) som kan vara olika lång kan då stänga för detövertrycksöppningen (16) gör det, i sådana fall kommer det att bildasett övertryck av syre i explosionsutrymmet (7) innan ocksåövertrycksöppningen stänger och övertrycksporten (9) öppnas motblandar öppningen (27) där lämpliga blandningar av över trycktbränsle, avgaser, luft, eller annat media kan sprutas in, innaninloppsporten (8) på nytt når explosionskammaren ( 12) Samma förloppkan nu ske i flera explosionsutrymmen (7) beroende på hur denautomatiska tänd- följden är ställd vid varje tillfälle. Under denna fashar rörkolven (1) tätat explosionskammarens (12), så att nytt bränslehar hunnit sprutats in och byggt upp ett övertryck iexplosionskammaren (12) när rörkolven ( 1) med sin inloppsport (8) på 8 nytt står i avsett läge för bränsleinsprutning (13) och explosion medelständanordningen (14), vilket då styrs av vinkelgivare på drivaxeln (2)och rörkolven (1) så att ett likadant förlopp som tidigare beskrivits kanta vid, med nya cykler i ett återkommande förlopp.

Vid direktinsprutning sprutas bränsleblandningen direkt in iexplosionsutrymmet (7) under den tid då inloppsporten (8) är åtkomligför insprutning (13). Alternativt kan bränsleinsprutning delas upp ochdå också ske direkt in till explosionsutrymmet (7) via, blandaröppningen (27).

Fonnen och storleken på inloppsporten (8) avgör då detta förloppberoende av typ av bränsle osv. Möjlighet finns också att skapa ettövertryck av syremättad luft inne i explosionsutrymme (7) innan dettakommer fram till explosionskammaren (12). Detta kan ske på två olikasätt, genom att avgasöppningen (15) är något kortare än vadövertrycksöppningen (16) är och därför stängs av innanövertrycksöppningen stängs av.

Och eller via, blandar öppningen (27) som blir åtkomlig omedelbartefter det att övertrycks öppningen (16) passerats av övertrycksport (9).Genom, blandar öppningen (27) kan då övertryck med olikablandningar av syre, bränsle ofullständigt antända avgaser mm styrasatt sprutas in kontrollerat så att explosionsutrymmet (7), på detta sättkan få en maximalt gynnsam förbränning när inloppsporten (8) på nyttkommer i läge för insprutningsventilen (13) och tändningsanordningen(14) när en explosion styrs att antända bara de explosionsutrymmen (7)som fyllts med en bränsleblandning. Övertrycket med syre och de eventuellt ofullständigt antända avgasernakommer då att bidra till att explosionerna blir effektivare utan att detta iövrigt påverkar verkningsgraden negativt. Möjlighet finns också attstyra avgasernas utlopp och explosionerna i explosionsutrymmet (7 ) påflera sätt som till exempel genom att man låter ett explosionsutrymme(7) passera förbi flera övertrycksöppningar (16) utan att ge bränsle ochantända dessa explosionsutrymmen (7).

Avgasema i dessa explosionsutrymmen (7 ) får då mer tid att evakuerasoch man har ändå möjlighet att ha ett övertryck i explosionsutrymmet(7) när det sedan är dags att spruta in bränsle och antända i ett sådantextra evakuerat och övertryckt explosionsutrymme (7) vilket dåkommer att gynna förbränningsförloppet. Detta kan uppnås antingengenom att man konstant skapar ett övertryck i explosions utrymme (7 ) 9 genom att något förskjuta övertiycksöppning (16) kontra avgasöppning(15) Övertrycket skulle också kunna få en extra kontrollerad tillsats avtryck och syre när det är dags att skapa ett övertryck i slutet av en sådancykel, före det att en förbränning i explosionsutrymmet (7) ska skeantingen via övertrycksöppningen (16) eller genom en speciellefterkommande öppning i motorblocket (20) benämnd blandar öppning(27) med specialtryck och blandning avsett endast för att skapa enoptimal förbränning. Det övertryck som på detta sätt då skapas iexplosionsutrymmet (7 ) finns sedan kvar där när insprutning avbränsle, sker, via insprutningsmunstycket (13) som då ytterligare ökardet övertryck som redan finns i explosionsutrymmet (7), till dess attden explosiva blandningen fås att tända och explodera vid rätt tidpunktvia tändanordningen (14). Övertrycket i explosionsutrymmet (7) och i explosionskammaren (12)hindrar samtidigt olja från att komma in och förbrännas i dessautrymmen.

Rörkolven (1) tätas runt om mot motorblocket (11), (se figur 1.) medparvisa fjädrande kolvringar (17) vilka inte helt omsluter rörkolven (1).Kolvringama tätar varandras skarvar då de från var sida om navsidan(4) omsluter varandra i sina urtag i rörkolven (1) där de är låsta i sinalägen i förhållande till varandra radiellt runt rörkolvens (1)explosionsutrymmen (7). Navsidan (4) tätas i sin tur av fjädrandenavringar (18) som sitter i urtag i motorblocket (l l) där de passar in iurtag i navsidan (4) på vardera sidan.

Motorblocket (11) är delat i två halvor Vänster halva (19) och högerhalva (20). I vardera halvan (19) respektive (20) finns ursvarvningar såatt rörkolven precis passar in i mellan dess båda halvor (19) och (20)när drivaxeln (2) i sina stödlager (10) passas in i de båda halvoma ( 19)och (20) då dessa sedan skruvas samman till ett enda motorblock (11)där drivaxeln (2) tätas med axeltätningar på vanligt sätt. Flera sådanamotorblock kan skruvas samman om de delar på samma drivaxel ochdå samtidigt dela på kyl, avgas och övertryckskanaler, samt bränsle ochsmörj kanaler och en gemensamt styrd tändning.

Rörkolven (1) får Smörjning genom smörjkanaler (21) i motorblocket(11), där utrymme också anordnas för oljesump (25) som kan smörja deingående rörliga delarna när rörkolven (1) roterar och då slungar runtoljan som sedan kan rinna tillbaks ner i kanaler (26) till olj esumpen(25) efter filtrering. Olja hindras från att komma in i Explosionskammaren (12) och explosionsutrymmet (7) av detövertryck som finns där.

Kanaler för bränsle samt avgaser och anslutning för tândning görs påpassande ställen med kanaler och anslutningar i motorblocket (11) Vidare finns kylkanaler i motorblocket på passande ställen anpassadeför vatten eller annat media.

Rörkolven (1) kan gjutas i en eller två halvor som då samman fogasmed fardiga explosionsutrymmen (7) samt med Navsidor (4). Desammansvetsade två gjutna halvorna kan sedan svarvas med precisionsamtidigt som också urtag för kolvringar (17) och övriga urtag kangoras.

Motorblocket (1 1) kan göras i två halvor (19) och (20) halvoma kangjutas svarvas och bearbetas var för sig för att sedan skruvas sammanmed alla nödvändiga anslutningar och kanaler och anslutningar till flersammankopplade motorblock (11) med gemensam drivaxel (2) drivenav rörkolvar (1) i varje sammankopplat motorblock ( l 1) medgemensamt styrprogram för tändning och bränsleinsprutning mm. ll

Claims (1)

1. Roterande kolvsystem för förbränningsmotorer kännetecknad avett rör som är forrnat till en ring och som utgör sj älva kolven irörkolven (1). Det till en ring formade röret är sammanfogatmed rörets inre cirkel närmast centrum medels en smal nav sida(4) som är monterad på en utgående drivaxel (2) i rörkolvenscentrum, där drivaxeln (2) går tvärs igenom och är lagrad imotorblockshalvor (19) och (20) mellan vilka rörkolven (1) kanrotera i det omslutande och sammanskruvade motorblocket(11), i en passande ursvarvning i de båda motorblockshalvoma(19) och (20), tätad i sin omkrets av kolvringar (17) anordnade iurtag i rörkolven, medans navsidan (4) tätas av navringar (18)anordnade i urtag i motorblocket (11) och som passar i intag inavsidan (4). Rörkolven (1) innefattar avgränsadeexplosionsutrymmen (7) inne i det till en cirkel, formade röret,som sitter placerade runt hela rörets omkrets, åtkomliga via eninloppsportar (8) i röret. I motorblockets (11) omslutande del,vari rörkolven (1) roterar, är flera explosionskammare (12)urtagna och jämt fördelade efler antal explosionsutrymmen (7).Vid explosion i explosionskammare (12) styrs inloppspoiten ( 8)att stå mitt för explosionskammare (12) med bränsleinsprutning(13) och tändanordning (14). Tryckvågen från en explosionfortplantas då via motorblocket (1 1) via en styrvägg (6) iexplosionsutrymmet (7) till en mot tryckvågen optimaltvinkelställd konkavt fonnad tryckvägg (5) i explosions-utrymmet (7) som tar upp merparten av den resulteranderörelseenergin som då överförs till rotation hos den utgåendedrivaxeln (2). Då en övertrycksport (9) i explosionsutrymmet(7) når en avlång övertrycksöppning (16) i motorblocket (11)och en motstående avgasport (22) i explosionsutrymmet (7)samtidigt når en avlång avgasöppning ( 15) på den motstående sidan i motorblocket (11) kan övertryck frånövertrycksöppningen (16) komma in i explosionsutrymmet (7)och evakuera avgaser i explosionsutrymmet (7) genomavgasporten (22) till avgasöppningen (15) i motorblocket (11).Vid rörkolvens (1) fortsatta rotation stängs avgasporten (22)innan övertryfcksöppningen (16) stängs, resulterande i ettövertryck i explosionsutrymmet (7) innan övertrycksöppningen(16) stängs och övertrycksporten (9) i den fortsatta rotationenpasseraren blandar öppningen (27) där olika blandningar avlufi, bränsle, syre eller ofullständigt antända avgaser kansprutas in med övertryck under den tid blandar öppningen(27) är öppen, innan rörkolven (1) med sin inloppsport (S)på nytt når explosionskammare (12) där en ny cykel kan tavid efter det styrprogram som är satt att styrabränsleinsprutning och antändning . Anordning enligt krav

1. kännetecknat av att explosion kan styras att ske, eller inte ske, i valda explosionsutrymmen (7) såatt ett explosionsutrymme (7) kan passera fleraövertrycksöppningar (16) och avgasöppningar (15) utan att enexplosion förevarit i den passerade explosionskammaren ( 12),samtidigt som normal evakuering av avgaser sker viaövertrycksport (9) och avgasport (22) med ett kvarståendeövertryck i explosionsutrymme (7). Före nästa styrda förloppscykel. . Anordning enligt föregående krav Kännetecknad av att bränsleinsprutning kan ske via, blandar öppningen (27) förkomplettering av media via bränsleinsprutning (13) och senareantändning av tändsystern (14). . Anordning enligt föregående krav Kännetecknad av att när flera rörkolvar (1) är monterade på samma drivaxel (2) isammanskruvade motorblock (11) kan explosion styras att ske ivalfri rörkolv (1) och i valfritt explosionsutrymme (7). 13