SE544180C2 - Metod för bekämpning av målobjekt - Google Patents

Abstract

Uppfinningen utgörs av en metod för att förbättra brisadpunkt för minst en andra efterföljande projektil avfyrad mot ett målobjekt, avfyrad efter en första avfyrad projektil, där efterföljande projektiler, utifrån vetskap om framförvarande projektilers tidpunkt för automatbrisad, kan förändra sin bana för att förbättra möjligheten till detektion av målobjekt. Uppfinningen utgörs vidare av en projektil samt av ett tändrör.

Description

Föreliggande patentansökan avser en metod att användas avmed styrd att bekämpamålobjekt. Vidare avser patentansökan en projektil samt ett eldrörsvapen ammunition för tändrör.

UPPFINNINGENS BAKGRUND, PROBLEMSTÄLLNING OCH KÄND TEKNIK Vid bekämpning av målobjekt, så son: missiler, flygplaneller helikoptrar, med eldrörsvapen så användstraditionellt projektiler anordnade med zonrör eller tidrör. Projektiler anordnade med tidrör briserar/detonerarvid en viss tidpunkt som bestämts utifrån parametrar så somutskjutningshastighet, avstånd till målet etc. Alternativtanordnad medför attnärhet av målet då ensensor i projektilen detekterar målet. En typ av sensor är är projektilen med zonrör som projektilen briserar/detonerar i målsökare.

Exempel på metod och anordning för att bekämpa målobjektmed styrbara projektiler med målsökare ges i patentskriftEP 0 048 068 Bl som visar en bekämpningsmetod innefattandestyrbara, explosiva projektiler eller missiler vilka ärförsedda med målföljare/målsökare för automatisk instyrningav projektilen eller missilen mot målet. För att förbättraträffsäkerheten är projektilen eller missilen som skjuts iförsedd detektering av ett mål for utsändning' av en signal en skur med sändare vilka aktiveras eftersomanger målets läge relativt projektilen till efterföljandeprojektiler. De efterföljande projektilerna, med ledning avsignalen från den framförvarandekorrigerar projektilbanan j. riktning nwt enPå så sätt får efterföljande projektiler Den i EP O 048 068 Bl visade den positionsangivandeprojektilen,bana genom målet.en mer korrekt bana mot målet. uppfinningen skiljer sig från den i föreliggandepatentansökan beskrivna uppfinningen genom att bekämpningmed efterföljande projektiler sker enbart utifrån målsökarens information.

Züíš -íï- 1 3 Ytterligare problem som föreliggande uppfinning avser lösaframgår i anslutning till den efterföljande detaljerade beskrivningen av de olika utföringsformerna.

UPPFINNINGENS SYFTE OCH DESS SÄRDRAG att förbättraflera projektiler Syftet med möjligheten föreliggande uppfinning äratt bekämpa målobjekt dåavlossats i följd mot målobjektet.

Uppfinningen avser en metod för att förbättra brisadpunktför minst en andra efterföljande projektil avfyrad mot ett målobjekt, avfyrad efter en första avfyrad projektil, därefterföljande projektiler, utifrån vetskap omframförvarande projektilers tidpunkt för automatbrisad, kanförändra sin bana för att förbättra möjligheten till detektion av målobjekt.

Enligt ytterligare aspekter för en metod för att förbättrabrisadpunkt för minst en efterföljandeavfyrad mot ett màlobjekt gäller; andra projektil at:t framförvarande projektiler avfyrade mot màlobjektetdetekterat màlobjektet och kommuniceratpositionsinformation om màlobjektet till efterföljandeprojektiler. att: efterföljande projektiler styr mot màlobjektetutifrån mottagen positionsinformation om màlobjektet samtatt efterföljande projektiler briserar utifrån ett externtkommando eller utifrån en brisadpunkt beräknad utifrån enberäknad bana för målobjektet. att: en beräknad banan för màlobjektet beräknas utifrånpositionsinformation om màlobjektet. att: brisad sker utifrån optimal brisadpunkt utifrån denberäknade banan för målobjektet. atßt det externa kommandot är en signal kommunicerad frånett eldledningssystem. attt positionsinformationen om màlobjektet är en riktningrelativt projektilen. ati: positionsinformationen om màlobjektet är en positionangiven i ett tredimensionellt positionssystem. att: positionsinformationen nyttjas för att riktakänsligheten för en i projektilen anordnad sensor. att: sensorns känslighet förändras från rundstrålande, 360grader, till känslighet i ett segment < 90 grader.

Vidare utgörs uppfinningen av en projektil där metod föratt förbättra brisadpunkt enligt metoden ovan nyttjas.

Vidare utgörs uppfinningen av ett tändrör för anordning påprojektil där metod för att förbättra brisadpunkt enligtmetoden ovan nyttjas.

FÖRDELAR OCH EFFEKTER MED UPPFINNINGEN Fördelen. med föreliggande uppfinning är att verkan frånutskjutna projektiler kan nyttjas mer effektivt mot ettmàlobjekt. Den första projektilen, som går till automatiskbrisad, direkt ellerindirekt efterföljande vetskap omframförvarande projektilers tidslucka, att màlobjektet intedetekterats. kan màlobjekteteldgivning och màlobjektets position kan kommuniceras tillefterföljande projektiler vilket förbättradmöjlighet för efterföljande projektiler att bekämpamàlobjektet. Efterföljande projektiler styra motmàlobjektet och brisera då màlobjektet detekteras av en iprojektilen. anordnad sensor, kommunicerar, med kommunikation genom projektilers Vidare detekteras vidmedför enkan alternativt vid en beräknad tidpunkt alternativt utifrån en extern signal kommuniceradtill projektilen.

FIGURFÖRTECKNING Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmareunder hänvisning till de bifogade figurerna där: att medenligt en över metod förett màlobjekt ett flödesschemaprojektiler Fig. l visar styrbara bekämpa utförandeform av uppfinningen.

Fig. 2 visar blockschema över anordning för bekämpning av màlobjekt enligt en utförandeform av uppfinningen.

Fig. 3 visar förflyttning för ett màlobjekt enligt en utförandeform av uppfinningen.

Fig. 4 visar ett målobjekts bana enligt en utförandeform avuppfinningen.Fig. 5 visar en schematisk bild av en projektil enligt en utförandeform av uppfinningen.

Fig. 6 visar en projektilers bana enligt en utförandeform av uppfinningen.

DETALJERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING Vid. bekämpning av ett exempelvis ettluftmål, med ostyrda projektiler avfyrade från eldrörsvapenså avfyras projektilerna mot de punkter där nàlobjektetkommer att befinna sig när projektilerna når fram. Sådanapunkter, kallade framförpunkter, predikterasutifrån mätdata och estimeringar. På samma sätt kan de motmålobjektet utskjutna projektilernas bana prediktera ellerskattas. kännedom, om projektilens rörligt màlobjekt, vanligen baseras påoch på en Skattningen eller predikteringentidigare positioner hypotes om hur projektilen kommer att uppträda i framtiden.

Ett system konstruerat för att bekämpa màlobjekt med hjälpav' eldrörsvapen och. projektiler kan. bestå av 'tre delar; eldledning, vapen och projektiler. Ett sådant system kan Med projektiler menas olikaformer av^ projektiler såsonx granater, även benämnas eldrörsluftvärn.missiler och/ellerraketer avsedda att användas för att bekämpa målobjektet.En eldledning som ingår i ett eldrörsluftvärn inkluderar eneller samt ett flertal metoder för attDen eller de sensorer som flera sensorerhantera och utvärdera sensordata.ingår jq och. används av,sikte. Förädlad information från siktet används styra inriktningen av både sikte och vapen. eldledningen kan även benämnasför att I en första utförandeform skjuts projektilerna i följd utanatt utskjutningsanordningen förflyttas, sidledeller i höjdled, projektilerna kommer därmed färdas i enlinje, mot målobjektet. Projektilernaavfyras programmerade tidslucka, det vill sägaprojektilernas sensorer kan detektera målobjekt i ett visst varken i eller nära en linje,med tidsintervall. I detta fall har efterföljande projektilervetskap om de framförvarande projektilernas tidslucka.Passerar den framförvarande projektilens den bortre tidsgränsen i tidsluckan utan att ha detekterat målobjektetDe bakomvarande projektilerna fårpå detta sätt vetskap om att nålobjektet inte fanns inomsökområde. De så briserar projektilen. målsökarens/sensornsprojektilerna kan få denna vetskap beroende på avsaknad av efterföljande kommunikation från framförvarande projektiler, då deframförvarande projektilerna inte detekterat någotmålobjekt så kommuniceras inte heller någon information avseende målobjektet till efterföljande projektiler. Ettalternativt sätt för de efterföljande projektilerna att fåinformation om att framförvarande projektilerna briserat äratt de efterföljandeexempelvis en optisk projektilerna har en sensor,brisad avDe efterföljande projektilerna framförvarande projektilerna sensor, som detekterarframförvarande projektiler.fallet att dedetekterat något målobjekt förändra sin bana för att ökamöjligheten att komma i bättre position för att detekteramålobjektet. I ett ytterligare alternativt sätt att inget målobjekt detekterades innanbrisad. I fallet att flera föreligger kan olika kan i inte kommunicerasautomatisk efterföljandedet större banor för att väljasett projektilerefterföljandeområde. projektilerna för täcka För en andra utföringsform skjuts projektilerna i följdutan att förflyttas, varken isidled eller i höjdled, projektilerna kommer därmed färdas utskjutningsanordningen i en linje, eller nära en linje, mot målobjektet. Då denförsta projektilen detekterar ett mål kan kommunikationentill första efterföljande projektil förenklas genom. attenbart kommunicera en riktning. Den första efterföljandeprojektilen denprojektilen och medelst en styranordning mot denriktning som. kommunicerats till den första efterföljandeprojektilen. Då första efterföljande projektil detekterarmålobjektet till efterföljande projektil och så vidare. tar emot informationen från första styr kommuniceras en riktning andra För en tredje utföringsformenvalfritt sätt mot målobjektet.är vetskap om de utskjutna projektilernas inbördes relativaposition okänd, varje projektil är anordnad med anordning skjuts projektilerna på I den tredje utföringsformen för att mäta sin aktuella position, exempelvis genomtröghetsnavigering eller satellitnavigering eller enkombination mellan tröghetsnavigering och Då den första projektilen detekterardelsposition samt nålobjektets position relativt den aktuellatill efterföljande projektiler. Denefterföljande projektilen emot målinformation,innefattande första projektilens position ochmålobjektets relativa förhållande till denfrån den första projektilen. satellitnavigering.ett målobjekt kommuniceras den första projektilenspositionen förstatardenposition iförsta projektilens position,Den andra projektilen beräknar,aktuella position, den första projektilens position samtmålobjektets förhållandevilka manöveråtgärder som krävs för att utifrån vetskap om sin relativa position i från denförsta projektilen, förflytta den andra projektilen gentemot målobjektet.

I figur l visas ett flödesschema för en metod för att medett målobjekt l. Då enstart 2 i figur 1, riktas siktet in mot styrbarabekämpning inleds, projektiler bekämpa det målobjektdettaspaningsradar, som skall bekämpas. Vanligtvis möjliggörs genom. att en extern enhet, exempelvis en löpande levererar information ommålobjektets position som funktion av tid. Denna externaenhet kallas Parallellt med attsiktet riktas mot målobjektet så kan eldröret riktas mot enpreliminärt beräknad framförpunkt vars position är baseradenheten. Dåpositionerat kan bekämpning påbörjas genom att projektileravlossas motmålobjektet och är utförda med målsökare, ellersom. kan detektera ett målobjekt. Då den förstaavlossade projektilen detekterar ett nálobjekt, eller dåden första av de avlossade projektilerna detekterar ettmålobjekt,förhållande till projektilen visat i Detektion av màlobjekt den invisande enheten. på data från den invisande eldröret är gentemot målobjektet. Projektilerna färdassensor zonrör så registreras positionen till målobjektet i 3 i figur l. Informationen om nàlobjektet kommuniceras iKommunikation till efterföljande projektiler 4,att en i figur l, informationssignal kommuniceras från dentillKommunikation från projektil till efterföljande projektilersker exempelvis konstruerad kommunikationsutrustning former av genom första projektilen efterföljande projektiler. med en för ändamålet som exempelvis olikaoptiskutförandeform har varje projektil sin egen unika adress ochom målobjektet kommuniceras till projektiler. Efter att projektilen kommunicerat informationen 'till efterföljande projektiler radiokommunikation eller kommunikation. I en information samtliga efterföljande i en alternativ utförandeformkan brisad ske först efter att en konfirmation från de följer Brisad av projektil 5, efterföljande projektilerna mottagits till den förstaprojektilen. För den utföringsform då projektilerna skjutsmed tidslucka, den första utföringsformen, så kommerprojektilerna brisera automatiskt vid tidsluckans bortretidsgräns, i detta fall kan kommunikation skickas tillefterföljande projektiler innan brisad och/eller så kanefterföljande projektiler vara programmerade, eller påannat sätt anordnade, att känna till framförvarandeprojektilers tidslucka och därmed framförvarandeprojektilers bortre tidsgräns. I nästa steg, Mottagning av information i efterföljande projektil 6,efterföljande projektiler* med information relaterat till målobjektet efterföljande uppdateras var befinner sig. De projektilerna kan, beroende på sitt aktuella läge och sinberäknade kurs, styras för att förbättra sin bana för attkomma i gynnsam position gentemot målobjektet.att eventuellt styra till en bättreposition gentemot målobjektet benämns Kurskorrektion 7. Ifallet att projektilerna skjuts med tidslucka, den förstaoch om efterföljande projektiler ej tagitfrån ochprojektiler har briserat vid tidsluckans en mer Förfarandet för utföringsformen, emot information framförvarande projektilerframförvarandeutgång har* de efterföljande projektilerna vetskap onl attinget mål detekterats. Då efterföljande projektiler har vetskap om framförvarande projektilers tidslucka och därmed tidpunkt för autodestruktion/automatisk brisad, kanefterföljande projektiler fastställa, då den bortretidsgränsen av tidsluckan passerats och ingen kommunikationavseende målobjektet skickats, att den framförvarandeprojektilen ej detekterat målobjektet. De efterföljandeprojektilerna kan då korrigera sin kurs för att ökamöjligheten att detektera målobjektet.

Den eller de efterföljande projektilerna styr till en position så att projektilen kan, med målsökaren, sensorneller zonröret, detektera målobjektet. Kan målobjektet intedetekteras så kan brisad av projektilen ske utifrån ettexternt kommando,den invisande enheten. kan exempelvis en signal kommunicerad. frånDen radar som är anordnad på dendetektera såväl projektilen sommålobjektet och kan därmed kommunicera till projektilen attbrisera vid en tidpunkt för att motmålobjektet. om målsökaren inte detekterar någotmàlobjekt och projektilen briserar utifrån en extern signal invisande enheten lämplig verkaÄvenså har den projektilen tidigare mottagitmålobjektets position styrt till enposition som är mer närliggande målobjektet, och därmed mergynnsam för att verkan i målobjektet skall kunna uppnås, änom ingen målobjektet mottagits.Kommunikationen kan utifrånomständigheterna enklasteinnefatta en signal att brisera. Ett ytterligarealternativ, i fallet att målsökaren ej detekterarmålobjektet och att ett externt kommando ej är möjligt attkommunicera till projektilen,tillåter efterföljandeoch kan därmed ha information omtilloch projektilenkan i anpassas sin form enbart exempelvis beroende på att signalmiljön ej radiokommunikation, så kan projektilen brisera utifrån en beräknad bana för målobjektetföregående utifrån information från projektil tidigare mottagenavseende målobjektetsprojektiler kan kommuniceratill målobjektet positionsuppgifter om projektilen ärpositioneringssystem. Vidaremålobjektets hastighet positionsinformation.Efterföljande projektiler göramålobjektets bana utifrån uppskattningen. av' position ochhastighet på målobjektet. Utifrån denna uppskattning avmålobjektets bana kan en optimal brisadpunkt beräknas då den efterföljande projektilen briserar. position.Tidigare relativaabsolutaett bedöma positionsuppgifter men ävenanordnad med kan projektilen utifrån kan antaganden om Även om målsökareninte detekterar något nálobjekt och projektilen briserarutifrån en optimal brisadpunkt utifrån en beräknad bana såhar den efterföljande projektilen tidigare mottagitmålobjektets position och kan därmed ha styrt till enposition som är mer närliggande målobjektet, och därmed mergynnsam för att verkan i målobjektet skall kunna uppnås, änom ingen information om målobjektet mottagits.

Vilken av de tre olika moderna som genererar signalen attprojektilen skall brisera bestäms imålobjekt/externt kommando/beräknad bana 8. Då ett besluthar fattats att brisera projektilen kan den efterföljandeprojektilen skicka en uppdaterad. position, uppmätt ellerberäknad, av målobjektets position i steget Kommunikationtill efterföljande projektiler 9 på samma sätt som i steg steget Detektion av 4. Varefter Brisad av projektil 10 sker på samma sätt som i steg 5. För den utföringsform då projektilerna skjuts medtidslucka, den första utföringsformen, så kommer även deefterföljande projektilerna brisera automatiskt vidtidsluckans bortre tidsgräns om inget målobjekt detekterats. Ytterligare efterföljande projektiler uppreparförfarandet från steg 6.

Ett eldrörsluftvärnssystem 20, visas i figur 2,innefattar en eldledning 21, ett eller flera vapen 26 ochprojektiler 27 som kan avfyras mot målobjekt. Systemet 20 får invisning från någon extern spaningssensor 22, SOIII som kansöka av mycket stora volymer med stort djup på bekostnad avnoggrannhet och mätfrekvens. I eldrörsluftvärnssystemet 20ingår en eldledningssensor 23 som efter invisning kan mäta samt desektor med. begränsathög målobjektetsposition i en liten in det enskilda utskjutnaprojektilernasmen med mätfrekvens.används för att beräkna deska riktas mot. Vidare kan utrustning för att kommunicera med. projektilen ingå, ej djup hög noggrannhet ochBeräkningsenheten 25framförpunkter som vapen 26 visade i figuren.

Figur 3 visas ett målområde 100 för ett målobjekt på vägett skyddsobjekt 104 för den andra och tredjeutföringsformen. På målobjektets skyddsobjektet104 kommer målobjektet passera ett antal positioner ellerpunkter på sin väg mot skyddsobjektet. I punkten 101, sombefinner skyddsobjektet kan målobjektetbekämpas med en tidigt avlossad första projektil 105.första projektilen 105 befinner sig på ett relativt långt motfärd mot sig långt frånDenavstånd från målobjektet men den målsökare, sensor ellersom den anordnad medmålobjektet i projektilen 105 kommunicerar zonrör första projektilen 105 är101. information om. målobjektets detekterar punkten Den första position till efterföljande projektiler, i figur 3 visadesom projektil 106 och 107.och därmed sprider splittergentemot målobjektet så att splittret träffar målobjektet imålobjektets bana på väg mot skyddsobjektet. Eventuelltbekämpas målobjektet alternativt fortsätter målobjektet motskyddsobjektet. I det fall. målobjektet fortsätter på sinfärd skyddsobjektet kommer, efter en viss tid,målobjektet befinna sig i punkt 102. Projektil 106 harpåbörjat en kurskorrektion för att förflytta sig till enmer gynnsam position där brisad 106' sker då målobjektetdetekteras i punkt 102. den andra projektilenbriserar 106' kommuniceras tillefterföljande projektil 107 som genomför en kurskorrektion Därefter briserar projektil 105 eller annan verkansmetod mot Innanmålinformation för att komma i en än mer gynnsam position för detonation107'då målobjektet detekteras i punkt 103.

Figur 4 visar ett bana 1000 in mot ettskyddsobjekt 1001 för den andra och tredje utföringsformen.Målobjektet flyger an mot skyddsobjektet 1001. Målobjektetupptäcks av en spaningssensor då det passerar punkt 1002.eldledningssensor. 1003 hittar målobjekts visar då in en1002 Spaningssensorn Någonstans mellan punkt och 11 eldledningssensorn målobjektet och börjar följa och mäta inmålobjektets hastighet. Vid punkt 1003påbörjar målobjektet eventuellt en kursändring, t.ex. iavsikt att upptäcka skyddsobjektet 1001. Vid punkt 1004 ärmålobjektets Vid. punkt 1005 börjarmålobjektet att följa en styrlag som. strävar efter attstyra farkosten till träff i skyddsobjektet 1001. Dåmålobjektet passerar punkt 1006 kan eldledningen börjaprediktera framförpunkt 1007. Prediktionen baseras på datafrån eldledningssensorn och eventuellt en hypotes om vilkenstyrlag målobjektet använder. Bekämpning av målobjektet kanpåbörjas tidigtmålobjektet efterföljande position och kursändring avklarad. och den första projektilen på väg motkommunicera målobjektets position tillprojektiler. Den efterföljandemålobjektet målobjektetden första projektilenmålobjektets till den andraprojektilen. första efterföljandedetekterar målobjektet kan den förstaefterföljande projektilen brisera utifrån en beräknad bana kan förstaoch då efterföljande projektilen styr motdetekteras avkommuniceras positionefterföljande Om denprojektilen inteför nélobjektet utifrån tidigare nwttagen information ommålobjektets position eller utifrån ett externt kommando,exempelvis kommunicerat från en sensor, så som en radar,sonl målobjektets projektilen beräknad bana för såvälatt brisera utifrån; detektion med målsökare,målobjektet, eller ettföreligger redundans. Om målsökaren soul mäter in projektilernas position. Genom den efterföljande kan utifrån extern kommando, sådetekterarmålobjektet så kan istället den beräknade banan eller ettexternt kommando brisera projektilen. Om det i stället ärså att störmiljön är sådan att ett extern kommando ej kan kommuniceras till projektilen kan brisad av projektilen ske inte utifrån detektion med målsökaren eller utifrån beräknadposition hos målobjektet. Om. varken extern signal ellermålsökaren ger information för att brisera projektilen kanalltid den beräknade banan för målobjektet nyttjas för attbrisera projektilen. Då denprojektilen briseratprojektilen styra mot målobjektet och processen fortsätter första efterföljande kommer den andra efterföljande Figur 5 visar en schematisk bild över en projektil 50optisk eller ett zonrör eller annan sensor. innefattande en sensor 52, exempelvis en elektromagnetisk målsökare, 12 Vidare innefattas en styranordning så som fenor 54 ellerandra styrorgan. Vidare så inkluderas ett servo 56 ellerannan aktuator för att styra fenorna eller styrorganen. Enberäkningsenhet 58, så som en mikroprocessor, tar emotinformation från sensorn 52, beräknar eventuella styrlagar som kommuniceras till servo 56 som styr fenorna 54 för att förflytta projektilen 50. Vidare kommunicerarberäkningsenheten 58 med en kommunikationsenhet 60 för attskicka signaler till efterföljande projektiler.

Kommunikationsenheten 60 kan även ta emot information frånexempelvis innehållande information atttidpunktsänd en extern sändare,skallavseende brisera vid en viss eller målobjektets projektileninformation position frånföregående projektiler. Vidare inkluderar projektilen 50 enverkansdel 62. Sensorn 52 kan vara utförd med anordning attstyra sensorns känslighet, såexempelvis genom att styra loben på en antenn.då få högre känslighet i ett visst område, exempelvis i ett område där målobjektet bedöms passera. riktningskänslighet,Sensorn kan SOIII Figur 6 visar ett bekämpningsförlopp 200 för den förstautföringsformen där projektiler 201, 202, 203 samt 204 somär skjutna i följd med tidslucka mot ett målobjekt i enTidslucka, (time gatedinnebär att projektilens projektilbana. även benämn tidsgrind på engelska), zonrör är aktivtunder en viss tidsperiod, från en första tidpunkt till enandra tidpunkt (den bortre tidpunkten).detekterar något målobjekt under tidsluckan går projektilen till självdestruktion/automatbrisad/automatdestruktion.

Om zonröret inte första briserar då tidsluckanpasserat. De 202, 203204, är programmerade eller på annat sätt anordnade medinformation om framförvarande projektilers tidslucka. Dåden första projektilen, 201, går till automatbrisad vidtidsluckans utgång kommer efterföljande projektiler ändrabana då projektilbanatillräcklig nära avstånd för att detektera målobjektet. Entid efter att den första projektilen 201 briserat befinner203', samt 204' isprider sig de Den projektilen, 201, efterföljande projektilerna, samt nuvarande inte ligger inom sig de efterföljande projektilerna 202', nya projektilbanor. Företrädesvis efterföljande projektilerna för att öka sannolikheten att någon projektil detekterar målobjektet. Där olika 13 algoritmer för att förbättra möjligheten för detektion kan användas beroende på aktuell situation avseende antaget målobjekt, avstånd till målobjekt, typ av projektil etc.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER Uppfinningen är inte begränsad till de speciellt visade utföringsformerna utan kan varieras på olika sätt inompatentkravens ram.Det inses exempelvis att antalet givare, utskjutningsanordning,eldledning mot målobjekt ingående elementen och detaljerna eller systen1 av de i metoden för anpassas efter det eller de vapensystem, plattform ochövriga konstruktionsegenskaper som för tillfälletföreligger.

Det inses att ovan beskrivna metod för eldledning mot målobjekt kan tillämpas för i princip alla styrda farkoster och system innefattande flygplan, obemannade farkoster och missiler. flygande Vidare är uppfinningen inte begränsad till en viss form avmålobjekt utan även tillämpbar för andra måltyper så somytmål eller luftmål.

Vidare innefattas alla former av projektiler innefattande granater, spränggranater, robotar, missiler och raketer.

Vidare är uppfinningen inte begränsad till ett visst antalprojektiler eller målobjekt utan kan anpassas till detmålobjekt projektiler tillfälletföreligger. antal eller som för

Claims (12)

1. l. .

2. Metod för att förbättra brisadpunkt för Metod för att förbättra brisadpunkt för minst en andraefterföljande projektil avfyrad mot ett målobjekt,avfyrad efter en första avfyrad projektil, kännetecknadav att efterföljande projektiler, utifrån vetskap omframförvarande projektilers tidpunkt för automatbrisad,kan förändra sin bana för att förbättra möjligheten tilldetektion av målobjekt. .

3. Metod för att förbättra brisadpunkt för minst en andra efterföljande projektil avfyrad mot ett målobjekt enligtkrav l kännetecknad av att framförvarande projektileravfyrade mot målobjektet detekterat målobjektet ochkommunicerat positionsinformation om målobjektet tillefterföljande projektiler. .

4. Metod för att förbättra brisadpunkt för minst en andra efterföljande projektil enligt krav 2 kännetecknad av attefterföljande projektiler styr mot målobjektet utifrånmottagen positionsinformation om målobjektet samt attefterföljande projektiler briserar utifrån ett externtkommando eller utifrån en brisadpunkt beräknad utifrån enberäknad bana för målobjektet. .

5. Metod för att förbättra brisadpunkt för minst en andra efterföljande projektil enligt krav 3 kännetecknad av atten beräknad banan för målobjektet beräknas utifrånpositionsinformation om målobjektet. minst en andraefterföljande projektil enligt något av krav 3 - 4kännetecknad av att brisad sker utifrån optimalbrisadpunkt utifrån den beräknade banan för målobjektet. .

6. Metod för att förbättra brisadpunkt för minst en andra efterföljande projektil enligt krav 3 kännetecknad av attdet externa kommandot är en signal kommunicerad från etteldledningssystem. .

7. Metod för att förbättra brisadpunkt för minst en andra efterföljande projektil enligt något av krav 2 - 6kännetecknad av att positionsinformationen om målobjektetär en riktning relativt projektilen. .

8. Metod för att förbättra brisadpunkt för minst en andra efterföljande projektil enligt något av krav 2 - 7kännetecknad av att positionsinformationen om målobjektet är en position angiven i ett tredimensionelltpositionssystem.

9.Metod för att förbättra brisadpunkt för minst en andraefterföljande projektil enligt något av krav 2 - 8kännetecknad av att positionsinformationen nyttjas föratt rikta känsligheten för en i projektilen anordnadsensor.

10. Metod för att förbättra brisadpunkt för minst en andraefterföljande projektil enligt krav 9 kännetecknad av attsensorns känslighet förändras från rundstràlande, 360grader, till känslighet i ett segment < 90 grader.

11. Projektil kännetecknad av att metod för att förbättrabrisadpunkt enligt något av föregående krav 1 - 10tillämpas.

12. Tändrör för anordning på projektil kännetecknad av attmetod för att förbättra brisadpunkt enligt något avföregående krav 1 - 10 tillämpas.