SE541281C2 - Filtermagasin - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser ett filtermagasin med ett ramelement med fönster täckta av membran.Utrymmet mellan membranen är utformat att motta en filtersubstans. Filtermagasinet består att två sammanfogade magasinshalvor, där magasinshalvorna är identiska. Detta innebär att endast en typ av magasinshalva behöver tillverkas och lagerhållas, samt att två slumpvis valda magasinshalvor kan sammanfogas till ett filtermagasin.Magasinshalvorna omfattar en ram med tätningsdelar (5a-b, 6) som sträcker sig kring ramens periferi så att när två sådana magasinshalvor sammanfogas hamnat tätningsdelarna (5a-b, 6) omlott. Detta gör att tätningsdelarna bildar en labyrinttätning som ger en grad av tätning som väl uppnår nödvändiga krav för filtrering.

Description

Filtermagasin Föreliggande uppfinning avser ett filtermagasin enligt ingressen till det oberoende kravet.

Särskilt avser den ett sådant filtermagasin avsett att i sitt inre motta en filtersubstans.

Uppfinningens bakgrund Filtermagasin utformas typiskt som en ram som håller ett främre och ett bakre membran åtskiljda. Mellan membranen fylls en filtersubstans på och gas som passerar genom membranen passerar även filtersubstansen. Filtermagasin kan utformas som två magasinshalvor som sammanfogas med skruvförband eller lim, alternativt kan magasinshalvorna vara försedda med sammanfogningselement, typiskt honelement på ena magasinshalvan och hanelement på andra magasinshalvan. Utformas magasinshalvorna med sammanfogningselement måste två likartade magasinshalvor tillverkas och lagerhållas, vilket är ofördelaktigt. Sammanfogas magasinshalvorna med lim eller skruvförband krävs en manuell sammanfogningsprocess, vilket är fördyrande.

Ett ändamål med uppfinningen är därför att tillhandahålla ett filtermagasin som är enklare att sammanfoga än filtermagasin enligt känd teknik.

Dessa och andra ändamål uppnås genom ett filtermagasin enligt de kännetecknande delarna av det oberoende kravet.

Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningen avser ett filtermagasin omfattande ett ramelement med åtminstone ett första och ett andra fönster täckta av membran. Utrymmet mellan membranen är utformat att motta en filtersubstans. Filtermagasinet består att två sammanfogade magasinshalvor, där magasinshalvorna på fördelaktigt sätt är identiska. Detta innebär att endast en typ av magasinshalva behöver tillverkas och lagerhållas, samt att två slumpvis valda magasinshalvor alltid kan sammanfogas till ett filtermagasin.

Magasinshalvorna omfattar åtminstone en ram med tätningsdelar 5a-b, 6 som sträcker sig kring åtminstone del av ramens periferi på ett sådant sätt att när två sådana magasinshalvor sammanfogas hamnat tätningsdelarna 5a-b, 6 omlott. Detta gör att tätningsdelarna på fördelaktigt sätt bildar en labyrinttätning som ger en grad av tätning som väl uppnår nödvändiga krav för filtrering.

I ytterligare utföringsformer av filtermagasinet delas magasinshalvorna åtminstone av vertikala tvärslåar 3a-b eller åtminstone av horisontella tvärslåar 4. Med magasinet sammanfogat håller de vertikala tvärslåama magasinshalvorna på ett fast avstånd från varandra vid de vertikala tvärslåama 3a-b. Med magasinet sammanfogat når inte de horisontella tvärslåar varandra men ger magasinshalvorna stadga.

I ytterligare utföringsformer av filtermagasinet har magasinet med de två magasinshalvorna sammanfogade en toppöppning, där magasinet även omfattar ett ändstopp 11 som är avpassat att sammanfogas med magasinet i toppöppningen.

Magasinet kan med fördel omfatta låselement 8, 8a-b. 9a-b, 12-13 som låser samman de två magasinshalvorna i sammanfogat tillstånd. Magasinet kan med fördel omfatta styrelement 7, 10, 10a-b som håller åtminstone endera av tätningsdelar 5a-b, 6 eller vertikala tvärslåar 3a-b i läge relativt varandra.

Kort beskrivning av figurerna Fig. 1 visar två identiska magasinshalvor isärtagna Fig. 2 visar de två identiska magasinshalvorna orienterade för att sättas samman till ett magasin Fig. 3 visar i större detalj magasinets kortsida sedd från sidan Fig. 4 visar de två identiska magasinshalvorna separerade men i läge för sammansättning Fig. 5 visar del av insidan på en magasinshalvas kortände sedd uppifrån Fig. 6 visar del av utsidan på en magasinshalva Fig. 7 visar ett tvärsnitt längs snittet B-B i fig. 6 Fig. 8 visar två identiska magasinshalvorna separerade men i läge för sammansättning sedda snett från magasinets kortsida Fig. 9 visar de två identiska magasinshalvorna separerade men i läge för sammansättning sedda snett från magasinets långsida Fig. 10 visar insidan på en magasinshalva sedd uppifrån Fig. 11 visar ett tvärsnitt längs snittet B-B i fig. 10 Fig. 12 visar ett tvärsnitt längs snittet C-C i fig. 10 Fig. 13 visar ett tvärsnitt längs snittet D-D i fig. 10 Fig. 14 visar insidan på en magasinshalva sedd uppifrån Fig. 15 visar ett tvärsnitt längs snittet C-C i fig. 14 Fig. 16 visar ett tvärsnitt längs snittet E-E i fig. 14 Fig. 17 visar insidan på en magasinshalva sedd uppifrån Fig. 18 visar ett tvärsnitt längs del av snittet G-G i fig. 17 Fig. 19 visar ett tvärsnitt längs del av snittet F-F i fig. 17 Fig. 20 visar ett magasin sett något ovanifrån snett från höger med ett ändstopp Fig. 21 visar del av magasinet sett något ovanifrån snett från vänster med ändstoppet i större detalj Fig. 22 visar del av magasinet sett något ovanifrån snett från höger med ändstoppet i större detalj Beskrivning av en föredragen utföringsform Uppfinningen avser ett filtermagasin som består av två identiska magasinshalvor. De två magasinshalvorna omfattar en ram med en uppsättning horisontella och vertikala tvärslår for att ge magasinet stadga. Mellan ramen och tvärslår bildas en uppsättning öppningar som sammantaget täcker huvuddelen av magasinets fram- och baksida. Öppningarna täcks normalt av ett membran som släpper igenom en fluid, typiskt luft, men membranet illustreras inte i figurerna. Med öppningarna täckta av membranet bildar magasinet ett plant ihåligt element som fylls med en filtersubstans som exempelvis aktivt kol. Inte heller filtersubstansen illustreras i figurerna.

Filtermagasinet har en rektangulär fram- och baksida med en långsida och en kortsida. Typiskt arrangeras filtermagasinet med långsidan vertikal och kortsidan horisontellt. Referenser till begreppen vertikal och horisontell avser alltså om inte annat sägs filtret orienterat på detta sätt. Med filtret orienterat på detta sätt kan filtersubstansen tendera att sätta sig, det vill säga kompakteras i botten och tvinga magasinets sidor att bukta ut. Sker detta, kommer filtersubstansen efter sättning att inte längre fylla magasinet utan lämna kaviteter utan filtersubstans. En fluid som tvingas genom magasinet för filtrering kan då lätt smita genom dessa kaviteter ofiltrerad, vilket är mycket olämpligt. I detaljerade beskrivningen av den presenterade utföringsformen görs referenser till en uppsättning konstruktionsfinesser som strävar att hålla magasinets fram- och baksida på ett fixt avstånd från varandra.

En fluid som är tänkt att passera genom filtersubstansen i magasinets inre skulle potentiellt kunna smita förbi genom läckor i ramen och det är olämpligt det med. I beskrivningen nedan görs referenser till en uppsättning konstruktionsfinesser som avser att täta ramen för att undvika sådana problem.

Med de två magasinshalvorna sammanfogade till ett magasin med membran över öppningarna, bildar magasinet ett slutet ihåligt element, med förbehåll för en påfyllnadsöppning på magasinets övre kortsida. Magasinet fylls i detta tillstånd med filtersubstans och påfyllnadsöppningen försluts därefter med en förslutning som beskrivs i anslutning till figurerna 17-19. Magasinet bildar därefter ett för filtersubstans helt slutet element, som samtidigt låter en fluid passera genom det för filtrering.

Fig. 1 visar två identiska magasinshalvor la-b isärtagna den ena bredvid den andra. En betydelsefull konstruktionsaspekt är just att de två halvorna är identiska, så endast en elementtyp behöver tillverkas. Vardera magasinshalva består av en rektangulär ram 2a-b med två motstående kortsidor 2a och två motstående långsidor 2b. Tvärs över vardera magasinshalva sträcker sig två vertikala stag 3a-b från ramens ena kortsida till motstående kortsida. Tvärs över vardera magasinshalva sträcker sig sex horisontella stag 4 från ramens ena långsida till motstående långsida.

De två identiska magasinshalvorna ligger i figuren med deras insidor nedåt, så när de ska sammanfogas roteras ena magasinshalvan ett halvt varv och placeras med sin insida vänd mot den andra magasinshalvans insida. De två halvorna passar då precis in i varandra och är försedda med låsorgan som låser samman dem samt är utformade så att de sammanfogade ramarna bildar ett lufttätt element.

Fig. 2 visar de två identiska magasinshalvorna orienterade för att sättas samman till ett magasin, den ena magasinshalvan omedelbart ovanför den andra magasinshalvan, med ett litet glapp mellan dem som är till för att lättare förstå sammansättningsprocessen. I figuren blottar magasinshalvorna sina nedre kortsidor mot betraktaren och de två halvorna ser ut att vara antisymmetriska kring en vertikal mittlinje på magasinshalvorna. magasinshalvorna är alltså identiska med varandra, men eftersom den ena är vänd upp och ned relativt den andra ser de ut att vara antisymmetriska.

Fig. 3 visar i större detalj magasinets kortsida sedd från sidan och det som illustreras är alltså den del av ramen som utgör magasinets kortsida. Denna del av ramen är delad i två halvor, där den vänstra halvan 5a sträcker sig nedåt från den övre magasinshalvan och den högra halvan 5b sträcker sig uppåt från den nedre magasinshalvan. Innanför de två halvorna av ramen som blottas utåt finns en motsvarande uppsättning tätningsdelar. Dessa omfattar en vänstra tätningsdel som sträcker sig uppåt från den nedre magasinshalvan och en högra tätningsdel som sträcker sig nedåt från den övre magasinshalvan. Dessa beskrivs närmare i anslutning till fig. 5, men bildar alltså tätningspartier som ligger omlott och bildar en labyrinttätning. Labyrinttätningen ger inte en tillräcklig grad av tätning för högvakuumändamål, men väl för de ändamål filtermagasinet är avsett.

Fig. 4 visar de två identiska magasinshalvorna separerade men i läge för sammansättning och i figuren illustreras hur den högra halvan 5b av tätningsdelen som sträcker sig uppåt från den nedre magasinshalvan på dess kortsida löper över i en motsvarande tätningsdel som sträcker sig uppåt från den nedre magasinshalvan på dess långsida. Tätningsdelen på långsidan bildar ramens utsida och innanför denna sträcker sig en samverkande tätningsdel nedåt från den övre magasinshalvan på dess långsida. Långsidans båda tätningsdelar, en inre och en yttre, ligger tätt an mot varandra med magasinet sammanfogat och bildar en labyrinttätning på samma sätt som tätningsdelarna på magasinets kortsidor.

Figurerna illustrerar inte konstruktionen på de sidor som vetter från betraktaren i figuren, men på den långsida som vetter från betraktaren finns motsvarande tätningsdelar, en inre och en yttre. På denna sida sträcker sig den tätningsdel som bildar ramens periferi i stället nedåt från den övre magasinshalvan på dess långsida och den ligger tätt an mot en inre tätningsdel som sträcker sig uppåt från den övre magasinshalvan på dess långsida. På den kortsida som vetter från betraktaren finns inga motsvarande tätningsdelar utan denna ände är öppen.

Fig. 5 visar del av insidan på en magasinshalvas kortände sedd uppifrån. På vänstra halvan befinner sig ytterst en tätningsdel 5b på kortsidan som löper över i en tätningsdel 6 ytterst på långsidan och dessa båda delar är illustrerade som helfärgade element. Innanför dessa båda tätningsdelar finns utrymme att motta motsvarande element från en samverkande magasinshalva och detta spårformade utrymme är illustrerat som streckat.

På ett motsvarande sätt befinner sig ytterst på högra halvan ett spårformat utrymme avsett att motta ett motsvarande element från en samverkande magasinshalva och detta spårformade utrymme är illustrerat som streckat. En tätningsdel på kortsidan som löper över i en tätningsdel ytterst på långsidan och dessa båda delar är illustrerade som streckade element. Innanför dessa båda tätningsdelar finns utrymme att motta motsvarande element från en samverkande magasinshalva och detta spårformade utrymme är illustrerat som helfargat.

Tätningsdelama och de spårformade utrymmena utformade att motta motsvarande tätningselement från den samverkande magasinshalvan ligger an mot varandra så att tätningselementen från de båda magasinshalvorna bildar en labyrinttätning. Labyrinttätningen sträcker sig kring hela magasinets periferi utom på den övre kortsidan som är öppen.

Kring hela magasinshalvans periferi finns anordnat en uppsättning tätningslås 7. Tätningslåsen 7 lämnar ett utrymme mellan den yttersta tätningsdelen och tätningslåset som precis kan motta en motsvarande tätningsdel från en samverkande magasinshalva. De inre tätningsdelarna ligger alltså fastklämda mellan de yttre tätningsdelarna och tätningslåsen. Detta tvingar de inre och de yttre tätningsdelarna att ligga tätt an mot varandra så att tätningsverkan uppstår.

Fig. 6 visar del av utsidan på en magasinshalva, alltså sett ur det perspektiv luft som strömmar genom magasinshalvan skulle sett den. Magasinshalvan omfattar en yttre rektangulär ram 2a-b med två motstående långsidor 2b i figuren illustrerar en av kortsidorna 2a. Tvärs över vardera magasinshalva sträcker sig två vertikala stag 3a-b från ramens ena kortsida till motstående kortsida och horisontella stag 4 från ramens ena långsida till motstående långsida.

Ett tvärsnitt B-B sträcker sig parallellt med kortsidan mellan den nedersta kortsidan 2a och det nedersta horisontella staget 4.

Fig. 7 visar ett tvärsnitt längs snittet B-B i fig. 6 och här illustreras hur tätningsdelarna från de båda magasinshalvorna möter varandra omlott och bildar en labyrinttätning. I figurens vänstra halva syns ytterst hur tätningsdelarna 6b från den i figuren övre magasinshalvans långsida sträcker sig nedåt mot den nedre magasinshalvans långsida. Innanför tätningsdelarna från den övre magasinshalvans långsida sträcker sig på vänster sida tätningsdelarna från den nedre magasinshalvans långsida uppåt. Innanför tätningsdelarna från den nedre magasinshalvans långsida sträcker sig från den övre magasinshalvans långsida tätningslås 7.

På ett motsvarande sätt illustrerar figurens högra halva hur tätningsdelarna 6a från den nedre magasinshalvans långsida ytterst sträcker sig uppåt mot den övre magasinshalvans långsida. Innanför tätningsdelarna från den nedre magasinshalvans långsida sträcker sig på höger sida tätningsdelarna från den övre magasinshalvans långsida nedåt. Innanför tätningsdelarna från den övre magasinshalvans långsida sträcker sig från den nedre magasinshalvans långsida tätningslås 7.

Att tätningsdelarna parvis alltså samverkar på detta sätt så att de ligger omlott och bildar en labyrinttätning möjliggörs alltså trots att de båda magasinshalvorna är identiska.

Fig. 8 visar två identiska magasinshalvorna separerade men i läge for sammansättning sedda snett från magasinets kortsida. Kortsidan av de undre och övre ramarna är delad i två halvor var, där den ena halvan efter sammanfogning av de två magasinshalvorna bildar ramens utsida och den andra ligger omedelbart innanför. Dessa rampartier utgör alltså tätningsdelarna och ligger efter sammanfogning tätt mot varandra, den ena innanför den andra.

De inre tätningsdelarna är försedda med försänkningar 8 som samverkar med klackar på den sida av de yttre tätningsdelarna som vetter från betraktaren. Dessa försänkningar 8 mottar klackarna då magasinshalvorna sammanfogats och låser samman ramarna med varandra med jämna mellan rum längs kortsidorna.

Fig. 9 visar de två identiska magasinshalvorna separerade men i läge för sammansättning sedda snett från magasinets långsida och även här illustreras hur de inre tätningsdelarna på ett sätt som motsvarar det på kortsidan är försedda med försänkningar 8a. Dessa försänkningar 8a samverkar på ett motsvarande sätt med klackar på den sida av de yttre tätningsdelarna som vetter från betraktaren. Försänkningarna 8 och klackarna låser alltså samman ramarna med varandra med jämna mellan rum även längs långsidorna, så totalt sett blir ramens alla tätningsdelar sammanlåsta längs magasinets hela periferi, utom längs den övre kortsidan där sammanlåsningen sker på annat sätt.

Fig. 10 visar insidan på en magasinshalva sedd rakt uppifrån, så att magasinshalvans insida blottas mot betraktaren. Figuren illustrerar var på magasinshalvan tre tvärsnitt B-B, C-C och D-D befinner sig, där detaljer i dessa tre tvärsnitt sedan beskrivs in anslutning till figurerna 11-13. Alla tre tvärsnitten sträcker sig horisontellt. Tvärsnittet C-C sträcker sig precis mitt emellan två identiska horisontella stag 4, medan tvärsnittet D-D något nedanför mittlinjen mellan de två horisontella stagen. Tvärsnittet B-B sträcker sig något ovanför mittlinjen mellan den ramens nedre kortsida 2a och ett ovanför detta anordnad första horisontellt stag 4.

Fig. 11-13 visar tre tvärsnitt längs snitten i fig. 10, där i figurerna två magasinshalvor sammanfogats och ställts så att kortsidan sträcker sig uppåt och nedåt i figurerna. De illustrerar olika detaljer som beskrivs närmare i anslutning till respektive figur.

Fig. 11 visar ett tvärsnitt längs snittet B-B i fig. 10 och här illustreras hur tätningsdelarna griper omlott på magasinets långsidor, som i figuren alltså befinner sig överst och nederst. Vad som därtill illustreras är ett tvärsnitt genom tätningsdelarna på de partier som är försedda med försänkningar 8a och samverkande klackar 8b. Figuren illustrerar hur försänkningarna och klackarna håller samman ramen kring magasinets periferi och denna sammanlåsning uppnås först när magasinshalvorna pressats samman fullt ut längs magasinets ram.

Fig. 12 visar ett tvärsnitt längs snittet C-C i fig. 10 och här illustreras i tvärsnitt de vertikala listerna 3a-b. Vid snittet C-C når listerna varandra och griper omlott om varandra på ett sammanlåsande sätt. Listerna har vid snittet C-C alltså försänkningar 9a och samverkande klackar 9b precis motsvarande försänkningarna 8a och klackarna 8b på ramen. Detta låser alltså samman de två magasinshalvorna längs de vertikala listerna 3a-b. Motsvarande försänkningar 9a och klackar 9b på de vertikala listerna 3a-b finns med jämna mellanrum längs de vertikala listerna, så de låses samman i sin fulla längd. Notera att listerna är försedda med försänkningar på vad som i figuren är dess vänstra halva på nedre del, medan listerna är försedda med försänkningar på vad som i figuren är dess högra halva på övre del. Detta är ytterligare ett resultat av att de två magasinshalvorna är identiska, medan dem vända mot varandra framstår som antisymmetriska och alltså passar samman.

Fig. 13 visar ett tvärsnitt längs snittet D-D i fig. 10 och även här illustreras i tvärsnitt de vertikala listerna 3a-b, men här når listerna varandra precis varandra och griper inte omlott om varandra på ett sammanlåsande sätt. Över huvuddelen av de vertikala listerna når de alltså varandra på detta sätt och de låses endast samman på de punkter där listerna är försedda med försänkningar och klackar.

Att de vertikala listerna alltså precis når varandra eller når att gripa om varandra gör att magasinets två halvor längs dessa lister hålls på ett fast avstånd gentemot varandra. Detta minimerar risken att magasinet buktar isär när det fylls med filtersubstans. Att just de vertikala listerna är anordnade på detta sätt hindrar inte filtersubstansen från att fyllas på eftersom filtersubstansen fritt kan passera de horisontella listerna så som beskrivs närmare i anslutning till 17-19.

Fig. 14 visar insidan på en magasinshalva sedd rakt uppifrån, så att magasinshalvans insida blottas mot betraktaren på samma sätt som i fig. 10. Figuren illustrerar var på magasinshalvan två tvärsnitt C-C och E-E befinner sig, där detaljer i tvärsnitten sedan beskrivs in anslutning till figurerna 15-16. Alla tre tvärsnitten sträcker sig horisontellt. Tvärsnittet C-C sträcker sig precis mitt emellan två identiska horisontella stag 4 och är identiskt med tvärsnittet C-C i fig. 10, så det presenteras for jämförelse med tvärsnittet E-E. Tvärsnittet E-E befinner sig högre än mittlinjen mellan de två horisontella stagen och är med avlägset C-C än D-D i fig. 10.

Fig. 15 visar ett tvärsnitt längs snittet C-C i fig. 14 som referens vid jämförelse med fig. 16 som visar ett tvärsnitt längs snittet E-E i fig. 14. 1 båda tvärsnitten C-C och E-E illustreras de vertikala listerna, där de längs tvärsnittet C-C griper om varandra medan de i tvärsnittet E-E når varandra. I C-C har listerna inga övriga stöd utan fjädrar elastiskt i läge mot varandra, men de i E-E hålls i position av styrelement 10a-b.

Det övre styrelementet 10a sträcker sig från vänstra magasinshalvan mot den högra i magasinets övre del och det nedre styrelementet 10b sträcker sig från högra magasinshalvan mot den vänstra i magasinets övre del. Det övre styrelementet 10a är anordnat ovanför den i figuren övre vertikala listen 3a medan det nedre styrelementet 10b är anordnat nedanför den i figuren nedre vertikala listen 3b. Att styrelementen 10a-b är anordnade på detta antisymmetriska sätt kring magasinets mittplan är en följd av att magasinshalvorna är identiska.

För att de partier av de vertikala lister som omfattar försänkningar 9a och klackar 9b ska kunna föras samman, måste det finnas utrymme för dem att elastiskt svikta isär och därefter fjädrande låsas ihop. Hade dessa partier varit anordnade där styrelementen 10a-b är anordnade, hade detta försvårats eller omöjliggjorts. Detta är skälet till att styrelementen 10a-b sitter där försänkningar 9a och klackar 9b på de vertikala listerna saknas. På ett motsvarande sätt är tätningslåsen 7 anordnade där försänkningarna 8a och klackarna 8b saknas.

Fig. 17 visar insidan på en magasinshalva sedd uppifrån, så att magasinshalvans insida blottas mot betraktaren på samma sätt som i figurerna 10 och 14, fast med magasinshalvan roterad 90 grader för att få plats på sidan. Figuren illustrerar var på magasinshalvan två tvärsnitt F-F och G-G befinner sig, där detaljer i dessa två tvärsnitt sedan beskrivs in anslutning till figurerna 18-19. Båda tvärsnitten sträcker sig vertikalt. Tvärsnittet F-F sträcker sig mellan två vertikala lister, som i figuren alltså sträcker sig från vänster till höger. Tvärsnittet G-G sträcker sig längs med och inuti den ena vertikala listen 3b, som i figuren alltså sträcker sig från vänster till höger.

Fig. 18-19 visar ett tvärsnitt längs del av snitten F-F respektive G-G i fig. 17. Det som illustreras är alltså det som i fig. 17 utgör högra sidan och ett parti av magasinet från högerkanten, alltså det som vid normalt bruk är magasinets överkant. I figurerna ligger alltså magasinen ned på ett sätt det typiskt inte skulle göra vid bruk. I båda figurerna återfinns i högerkanten del av ändstoppet och detaljer i magasinet kring dessa, men dessa detaljer beskrivs först i anslutning till figurerna 20-22.

Fig. 18 visar ett tvärsnitt längs del av snittet G-G i fig. 17, alltså inuti den ena vertikala listen 3b.

Detta illustreras av att huvuddelen är streckad, alltså solid. Ungefärligen mitt på tvärsnittet syns en konstruktionsdetalj som utgör ett snitt genom den del av den vertikala listen där denna omfattar forsänkningar 9a och klackar 9b som är sammanlåsta.

Fig. 19 visar ett tvärsnitt längs del av snittet F-F i fig. 17. Mellan magasinets ovan- och undersida är magasinet alltså tomt och kan här fyllas med en filtersubstans. Man ser i bakgrunden mellan magasinets ovan- och undersida den vertikala listen 3b och två styrelement 10 som håller den vertikala listens över och underdel i läge mot varandra. Mellan styrelementen 10 syns ena sidan av den del av den vertikala listen där denna omfattar försänkningar 9a och klackar 9b.

Tvärsnittet skär rakt genom en horisontell list 4 som visas nära figurens vänstra kant. De horisontella listerna når alltså förstås inte varandra, för då skulle filtersubstans inte kunna fyllas på, utan mellan dess finns ett tomt utrymme.

Fig. 20 visar ett magasin 1 sett något ovanifrån snett från höger med ett ändstopp 11. Efter att de två magasinshalvorna satts samman, bildar de ett ihåligt element med slutna kanter, sånär som på överkanten som bildar en öppning. I detta tillstånd kan en filtersubstans fyllas på i magasinets inre, men därefter måste toppöppningen förslutas och det sker med ändstoppet 11. Ändstoppet bör vara lika tätt som ramens kanter och är därför även det utformat så att det tätar mot magasinets toppöppnings insida, som beskrivs i större detalj i anslutning till de påföljande figurerna.

Fig. 21 visar del av magasinet sett något ovanifrån snett från vänster med ändstoppet 11 i större detalj. Ändstoppet utgörs av ett avlångt, nära rätblocksformat element. Ändstoppet är utformat att passa för att skjutas in i toppöppningen, så den har samma bredd och höjd som öppningen. På ändstoppets ovan- och undersida är det försett med en uppsättning klackar 12 som samverkar med motsvarande försänkningar i öppningen i magasinet. Ändstoppet är inte solitt, utan har en försänkning 14 på hela den sida som skjuts in i magasinets toppöppning.

Fig. 22 visar del av magasinet sett något ovanifrån snett från höger med ändstoppet i större detalj. Från den här sidan syns försänkningarna 13 i öppningen i magasinet som mottar klackarna 12 på ändstoppet. Skjuts ändstoppet in i öppningen i magasinets topp, når klackarna försänkningarna, men skulle i princip av misstag kunna skjutas längre in i öppningen och då skulle klackarna tvingar isär öppningen i magasinet så ändstoppet inte längre tätande passar i öppningen i magasinets topp.

För att förhindra att detta sker sträcker sig från magasinets inre i riktning mot öppningen fyra ändstoppsmottagare 15. När ändstoppet skjuts in i öppningen i magasinets topp, når ändstoppsmottagarna 15 till slut botten på försänkningen 14 i ändstoppet och hindras röra slig länge in. Ändstoppsmottagarna 15 består av två halvor, en som sträcker sig från ena magasinshalvan mot den andra och en identisk halva som sträcker sig från andra magasinshalvan mot den första. De bildar gemensamt ett kilformat element och när detta kilformade element tvingats in i öppningen i magasinets topp, tvingas de två halvorna ihop. På så sätt tvingas av ändstoppet magasinets två halvor ihop, så att insidan på öppningen i magasinets topp pressas mot ändstoppet och tätning uppstår. Detta illustreras även i fig. 19, där det kilformade elementet tvingats in i den kilformade försänkningen 14 i ändstoppet.

Uppfinningen beskrivs med utgångspunkt från en väl utformad utföringsform, men uppenbart kan konstruktionen utformas annorlunda utan att avvika från uppfinningstanken. Den beskrivna utföringsformen har två vertikala stag eller lister och sex horisontella stag eller lister som delar magasinets fram- och baksida i 21 fönster. Blir fönstren allför stora, kan membranet svikta alltmer, så det är lämpligt med ett rimligt antal stag för att hålla fönstrens storlek så låg att membranet inte sviktar. Självklart kan både ett större och ett mindre antal stag användas och i ett extrem fall kan de vertikala stagen helt uteslutas eller så kan de horisontella stagen uteslutas. Är magasinet litet, kan både de vertikala och horisontella stagen uteslutas, så magasinet får ett enda fönster på fram- och baksidan.

Magasinet beskrivs med labyrinttätningar längs båda långsidor och ena kortsidan, men med en tätning som bara verkar genom tät anliggning vid ändstoppet. Även ändstoppet kan bilda en labyrinttätning om ändstoppsmottagarna 15 utformas så de fyller hela försänkningen 14 i ändstoppet. Omvänt kan magasinet utformas utan en så tät tätning som just en labyrinttätning, om detta inte är nödvändigt.

Den beskrivna utföringsformen nämner tätningslås 7 som klämmer ihop tätningsdelarna 5a-b, 6 och likande element i form av styrelementen 10a-b som håller ihop de vertikala stagen 3a-b. Detta tätar magasinet kring dess ram och gör att det hålls samman med precision och utan glapp, men dessa detaljer är inte alldeles nödvändiga, även om de är fördelaktiga.

En rad skilj da snäpplåsfunktioner beskrivs och dessa gör på fördelaktigt sätt att magasinets två halvor låses samman med precision och utan glapp, men detta kan förstås lösas på annat sätt som exempelvis skruvförband eller lim. Det är en uppenbart fördelaktig lösning att slippa använda lim eller skruv, så snäpplåsfunktioner bör lämpligen användas.

Claims (6)

1. Krav 1 Ett filtermagasin omfattande ett ramelement med åtminstone ett första och ett andra fönster täckta av membran, där utrymmet mellan membranen är utformat att motta en filtersubstans, där filtermagasinet består att två sammanfogade magasinshalvor, där magasinshalvorna är identiska, kännetecknat av att magasinshalvorna åtminstone omfattar en ram med tätningsdelar (5a-b, 6) som sträcker sig kring åtminstone del av ramens periferi på ett sådant sätt att när två sådana magasinshalvor sammanfogas hamnar tätningsdelarna (5a-b, 6) omlott.
2. 2 Ett filtermagasin enligt krav 1, kännetecknat av att magasinshalvorna åtminstone delas av vertikala tvärslåar (3a-b) som med magasinet sammanfogat håller magasinshalvorna på ett fast avstånd från varandra vid de vertikala tvärslåarna (3a-b).
3. 3 Ett filtermagasin enligt något av de ovanstående kraven, kännetecknat av att magasinshalvorna åtminstone delas av horisontella tvärslåar (4) som med magasinet sammanfogat inte når varandra men ger magasinshalvorna stadga.
4. 4 Ett filtermagasin enligt något av de ovanstående kraven, kännetecknat av att magasinet med de två magasinshalvorna sammanfogade har en toppöppning, där magasinet även omfattar ett ändstopp (11) som är avpassat att sammanfogas med magasinet i toppöppningen.
5. 5 Ett filtermagasin enligt något av de ovanstående kraven, kännetecknat av att magasinet omfattar låselement (8, 8a-b. 9a-b, 12-13) som låser samman de två magasinshalvorna i sammanfogat tillstånd.
6. 6 Ett filtermagasin enligt något av kraven 2-5, kännetecknat av att magasinet omfattar styrelement (7, 10, 10a-b) som håller åtminstone endera av tätningsdelar (5a-b, 6) eller vertikala tvärslåar (3a-b) i läge relativt varandra.