SE539930C2 - Torrpulverinhalator - Google Patents

Abstract

Torrpulverinhalator (100) som innefattar minst ett inlopp (101), minst ett utlopp (102), och en dosförbindelse (107) mellan nämnda minst ett inlopp (101) och nämnda minst ett utlopp (102), tillhandahålls. Inhalatorn (100) innefattar också en första läkemedelsreservoar (109) en doseringsmekanism (104, 108) för an arrangera minst en dos av ett läkemedel från nämnda första läkemedelsreservoar (109) mellan inloppet (101) och utloppet (102), så att nämnda minst en dos kan levereras vid inhalering vid nämnda utlopp (102). Doseringsmekanismen (104, 108) innefattar en dosdisk ( 104) med minst en öppning ( 108), varvid dosdisken ( 104) kan roteras mellan ett dosuppsamlingsläge, varvid öppningen (108) är positionerad i reservoaren (109), och ett dosadministreringsläge, varvid öppningen (108) är i förbindelse med nämnda dosförbindelse (107). Minst en läkemedelsskrapa (113) är suspenderad i reservoaren (109), så att skrapan (113) ligger an mot dosdisken (104).

Description

íÛ t...7.11 ü Lu'Ju TÜRRPïhíINERINilÅínfÄTGR Tekniskt nnrrårie Berrnn rnrgfrgfriïrïrrirrg häntïir sig gerzereššt tiil rrrrxrâdet för íäkrerrxedešsinhzršatnrfer"och mer särskršït tiil tnnflprtrlv erintrnlartnrer. ïrtfnaïntnnr irrnefzrttaxr minst ett hrft'ir1§r'rp;3 :teh:tränat ett šrxñutïotpp, neh en relserw-'oar sorn rmreiräíler' ett tum: íä'ken1edeispuïrfer.Irrhatnïnrr: har ett šrríftfliåde íiiån :rršnst ett ïrrftirršrrpp tilï minst. ett šrríftrrtšrrpp :tär enzuirvärrdnrf: írriraierar german: närmrrizi. nnrnrt ett utíoypr) tIí-r att Úfitøfifrerzi. rrärrlrríin torra. šäkerneríeiísrrrršver' rrnder 'inhaše-rirrg av arzvärrzdnrrerr.Ba kgru n (I i det firrrnncenrrntisšrn. nr-rrrådet; rrrect arvseerrde på ïrešrnrrriïirag 'respirzrträrršskzrtnftr-fbïïer* andra sjflertorntar, antfärrrån inhnlrrtorer' 'brett Nïångær ïåikenredeí, rnedirsitrer etchandra snbstarrsrtfr inbtaïezrzrst :ned :kassa šrrhzrïattrrer ner i irmgorwrzr för snabbt rzpptzrg itrlrydkrntrnrr och fiår' írykaš nvetíkntr i tungan. linhalerrarde šäkerzfredeï kan delas i två huvndkategnrier: Det kan xfarnâ farm avx-fätskcr", šrrnehålšnrrde srrspensinrrer, e1}er'~pz1ïx-=er, *stater kategori beror rtfångerrskzrbrterrfrtn .itne iâikertrredíet, ntndicšnert etc., snrn ska irrhzršfzrr-ls.

Ben rrrest *rfzrrríšgt föreknrrxrrrnrrde tjypfinr av irrhnšatnr* är' en dnšregïernrlirrnnlartírürrssrarny. ï cíerirrra typ av .irrhniatirvr är ïâikernedíet varrïígtxfin rïirwfnratii en Éíösrríngien try-feksan behålfínre som šrtrrelråílïer* en cirirfgzis, den åkare: även rfara. som en srxspensinrr.Behåšiarer: är tírstszrtti att' r-rktštferingsstyrcírtn i. rtšzrst snm rnartrrelšt' ašctrxt-'errrrr inhnšrrtttm.V id nktiwrfrirrgä rrigër' irrhašatnrfn en upgjrrnätit dns av läkerneriïet i arertrsfoštlfirrn.

En arnnan typ av irrhatizrtnr är en rrebutiisatnr sem šex-fererar ïäkenredtiet son: enaefcrsnl som. skrapns ur en rfarnenhaserad ïêikerneršreïsherertning.

Bien 'typ nom irärrx-'isns tili härii en yftteriigare tyg: :w irrltalntnr; rrärrtiigerr entnrrpnšrferirrhaïntrfir. En tnrrprnrlverinltazlntor' fiïigör' en rtïirrrpprrrätt; .irzšcnzrpsïnd etter' avínhašatorrt rrpprnätt äns av šäkerneríeš rpuït-'erfbrrn scan inhnšeras genom šrrhaïatnrn,Itthalntrurnr trfrerl en .irtlrninrtrrrrr 'rrprrrlråàít mins arv iäknrtterlelsíarriver är vnnšigttslfisirrhzrïzltrwrnr' :ned en iäkrnrttecïešsreserfvrrart' snnit irrrtehåïinz' ett torrt ïzïíkernnrinïsprrlvar 'íšfårtx-iiiker: en rrpprarärt dos är uttagen gfe-norn nnx-'ärtdn-šrfrg av oíikadnsregïeríngsarrnngnmnng, och rrärnrrdar rinner bïir nedan inhnšerarie. _...U: tu1.11 u:"11 ß.) “I-tfarzfipnšxfextistfšzntistnrer taeïtöafer ševerera. en psrtšiketšstetfšek sem hnx-'ttdssklige-:z mindre än 5 nnkroxnetetf och. íiâreirš-itlesxtfis ment-lm i xttikrfantteter :teh 3,3 mikron1etfetf, int':xanzxšvrnzztl eíïteš-fct. ïllfyššlciæ sxnå twartikšar är, dant-k, ttnfeket šfconesiva tack vare den ttögaytenergin. ,=f\¿;_a_gštnxtïet'atiinïzerx kan R$r\='ärraz.s an» tiskt, nch när iäketïxedíet 'ixïnetntitst íïeï' än :aktiv substasns, eftetseuxx twiškzs etktšxf-s snbstenstcfnzzt kan ns sëíclatta efgefnsktsper som:Itt bilden ngglel'netst“ znetí wttanedtst edet' :med istttzzlcetztiskts bšítste ett; :Ätgglttttterstt avstnå tnxrtiklzxt' är ett pïfnbïetn sonít restdterzlr i attt' (le sktšws pflrtikšaïttat ïåitnnzlt itthzxïatntnsmn stora aggkmtetrat. ggšefnerat tzeståetzcše avxsn1åípsrtik1zsn' ärr ett probšexn seenrelsnštersr i att de skrivs partiklarna. šäxtsnar šnhaïatnrn sons stora aggloxtserat.

Ešïülïïšïïšü? beskršt-'er en sådan pul\-'e1'ínhaxíattnt' trtetl en av .inhaíatiintïnt ttlppzttåàttnåtts, som ínnefstíar en iäketttecïeísbelïtålïsre, en tinseringstttekzlïïtisttït, (teh en Hiàtíeshzxttattft-ån ett íuttisnïopt: tiil ett lutts'íälcexnedelstxtšautflp, 1 fdödesbanaxït finnas defiektorer fiir atttiken deaggregterixxgezx ev läkernedšet. Dock är denna inhnšstnr begränsa-at tíïš ïäkenxetiteïnn-.fd en aktiv substans etter :aktiva snbsttstnser sam ktuntpzltšbls lneti vetrzmdrzl. tmederfïírvfsritxg. 'í“'tte1'i.igare, iäketïxetieš šantntnef att ax_ck^tttï_ttt1e1'a1 på deíïektnïertïta viïket:minskar Iik1°er11tigï1eten hes doseringen.

Ett. yftteršigtare problem :ned inheïatnret' tsatseratde på känd teknik är att deatttyingen är läflnxpïigs tel-r ttdkrottiseraxtíe bereiitti n gen' elïer beredtti n gar :ned härznfe ~skitig ttâcïfl eliet' kttttttuittstitutwsez' (Iessa.

Med tanke på brister och tfiegtåíxtsrzixïgar hos känd tekrrík, senda-ts enten-puïxlferinlxslzxter :ned vitsen en eaftektixlf och tiïšfrecïsstäïšsttde disnergering av »Liettorra. nuhfret uppnås, där inhztšattwrn kan atintntistïefrzs ïšikenxnetiel bestående av substzntserson) írdaottztïnzxtihïa i bša.ndxn'_rtg, och en irthaíetor .med ökad deaggregefixzg ofzlit en :neríšfktftärtzng deserittg, sann en itsnaïattfiz' smn ärr lâixnpl-šg .ter både 1^ni1~trn1:ise1'ade befrednšltgæll* o~e»l:t..-"eftšler betecírtšngar :ned båt-are.

Snmaïlalnfntttxtíng av :xppfixlxtingexl Ffiíiaktïš :giftet fittrteliggzencle unptïnning ett ntixtsket, miïdrat eíler eïinnxteraen eïiet Heta av de (Wen identiftetattie bristerna hes den ktättdat tekttikeïz och xtackdešat'enskíit etiler i xxågtnn k,nfn'bitxetíexz och *insett xzflixzstt ett av de exfan nämsxzds gxrobšetasengenom att tíišlxexwtdelxålšs en terrpulverinhalstor för íäketnedei Sen: in-nefattaxf; xfnixtst ettinšnpp och tninst en ntïtwtpp, och en dnsföfnštxtíelset meïlan xxäitnndsx :xtšnst ett inïtwpp ochttätnnda. minst ett utínpp; en første. Iäšcemedeísresersoar; en desernzgstnelcaxnism fö: att antzrxgern .minst en (inte :av iäksetïxedeš fiïân nätntxda 'fesexfx-feaxi* menar: itdcttn: och ntfiíavtwp, _...U: tu1.11 DJ så att -näxnncfiïa :ninst en dns kan bli 1exfe1rerad x-fíá šrxhnešatntxn genom. nämnda nïšnpp, varifíoseringsxneknnisnimn šnneíåzitzn* en dfßs-:ílisk Iwtxed :minst en öppning, vzlri aiínsdšníeenx: kan :fniernfs :nelšan en aiiosnpgasalnšírxgelngšn, vari üïgïgxixixwgexl är pfosinfawxleraxd š reservxvare11,och ett dnsadminístfeï'ingnÉšäge, vari öïnggnšngexx är xïifblxïxaieïz med 'nànnndncíosíïjfbinaíenïsn: »fax-i minst en ïäkcnzafcielsskrapn är :lpphängd i reservfaz1rex1, så at:Skrapan n' nn :not dnsnisken. *xrnïnrïignre fïnïíßïnkiigzi "uilïåïïixfzgsfbnner knnixxïzer an fraxïzgå av (ie hífnganle kraven.Knrtfatind av btëskríwfrxirsg av ri tlvírlgnrna Dessa och andra aspekter, käxzxæetecekemxaemacie drag nun föerdelar všïknannßtï1111ix1gnx1 är kapnbnï tiïš, knrnnxnr nn. bïš uppenbara och kïnrgicfirdn i den iöíšnncinïïnfskx'ixf'ni1xgn1x av ntiöriïfagsífnrfnnr av den íöz*nïiggæsniie uppfxnningf-.fnl n1ed häenvisning tilide ïifišlšxöinnszaie rimixzgæïfxza, i viïka; Fig. I är en tvärsnitïsxfy iängs den längsgående nxnïn av en inhnišntnr enïígt enuttïñringsffixrnx av dnsndnnnisntrerixzgsläget »nns den íïífrnnšígignxxde nnpišnnixzgezx; Fig. IE är en pnrsïaekiiw» och tw-'åâflrsnitïsvy av en inlnxlnter ernigt en uïšïâz'ings'fon.ïzav :inn füreliggnex1cïn nalppfvïxïznsëgexï; Fin. 3 är en pefspekišxf- och tvärsïzittsx=y av »en inhalatnvz' eníšgt en ntfiivršngsfçwrxw)av den föfeïiggaxnaie uppiïranšragafra, išexklxsf-.frad på: arrangemanget av öppningnmæ: i endnsdšsk; Fig. 4 än en perspešçiiw~ och tvärsxzixtsvgf en Mxalfxïiux' exnšgi: en nizšïâ1'i1wgsfofnixav dan föreíšggaxïde uppfïnxïingen, fbknserad gäå arzfaïzgeïzlaxïgnt av ëpptlšxïgarxïn i enLïawsdšsli; Fig. S är en pn1's¿pekïš\f- och t.\4=ä1'sr1i.ï.ïsn=y' av nn inhnlaïoz* enššgt :fra zïïíïâçríngsfißsitïz:w den Råreliggnxïdn 11;1;1f“i;111i;1ge;1, fnšcaxsneraxxi på an'.rn'xzge'xl'nxnget av Iiäkeïnednïsnkfannr-iiver öppningen i dnrsfcíiskfiflu; Pig. ö är en perspektšxf- och txfärsnittsn-'jw en inhnlntor enššgt en ntiörimzgsífavrn:av :inn íiàrelšggnnde uppfïx§_z1i.ngnrn ihktxsnraxii på annngexnnxngeï av Iäknïnncínšsskrnp-(Jfnen ïâkemedeš i üppxxíngexz; i? är en tvärseninttsx-fy" iâiengns en iängsgäenne aneï av en ínhaíntnx' eniigt ennifšnfingsífawrnx av den. šöreïiggeI-lncin nppínxrlinnfen., fnknseraai znïænwgexïni-1ngeaët av šäkeïnecíefiísskrapavr 'i (åppzïnlgexl i dnndiskeexx; och U: IHJ u:"11 vil» Pig. E; är en iifärsnittsvy' iängs en iäxigsigâeiiàe axe! av en :inšfiašaitnr eiiíigrt en iiïfïåriiigsifaiifiii, i viikeii šiiiïieiii rich liiifiifiäkemecšieii 'fiödar genom :lamm iiihzzlatiii* xfiezzs.Beskrívifning av utföriixgsfnrilier Püïjiiiiris bes krivning ibkiifšeiffiir* :än iiïiöringíaifiinii iien 'šïiirïítiiggaiiiiieiippíinifiingeiii zippiicßrbai' på en iäkeiiiiecïešiiiiïiiiiiialm; rich särskiii på entoivpuiveriniiaiatoi* ifiied flei' än en läkemedelsreserviiiiir, såsom två íäkeixiecieisiieiiåilare.

Dock, ska detta. inte toišcas Sum att iippiiiiiiiixig begränsas til! denna utiöriiigsfom: utan v kas? flpgilieeras på m: nga aiirïra Wiiizliatcireif som har en* iiiiiiïiiní? (mh ett iiiïliipí) 531m' eniäkeirieiieisreserx-fiizii'_ iiïigiiriferiizi i tili E' iíiustrerar' en tiïirrpuiiferiiifiiiiïmot für läkeiiiedeí mi).'Torrpušveriiiixaiatiirri för iäkeineiieš 'iiÜÜ innefattar šurftiniopip 10% iieh en iuifmrleiap 1GB.íštiopwpet 102 är piaeerzit vid första. ändan arv tiirrpiiiixferirihiišiaitom iiji' läkeniedifi KHLiïiedaixi iiiiaiiiiieix lílší är påse-ärade i en mi: i iïiiitsaiiia aindra ändan av*torifpuiiferiniiaiaierii förr iäkeiiiedeš iüü, ïštiopyier 102 är iiiacerait centralt, iängs denšäiigsgåeiide axeln šies terrpiišiferiiihaíatoiwz iïcii' íâiiaeineciei iíšfi. linieiipeii: ífii kan ifarapiaceraiie iäiigs en radiaifi i relation iiii Lien iäiigsgåeliiie axehi iios imiriiiiiiiviizriiiiiahiten:Rix' iäkeiiíieciel iÛÛ, pßriiëriii iws iïorrgiiilw-ieriiiilaiinom 'šiñi läkemßiiei 100, att' iiiiziiupßiiiüš 'iedei iiihaierail izift: traiisifeirseilt: ocfii riidiielii inet: den creiiirala rïeieii av'toirpuivei-inhiaizitorri iÜO.

Såsom beskri i iztföringsibrnieni enligt Figur 4, som keiifinier at: beskrivasii-iiiare iieciaiii Eran inlopjgierz 101 dock eeirså verka pusirioiiefade i en .iïišctrziiig sein är-pziraišeíi iiied den ceiitraia axein iies tiirrgpiiiiseriiifiiiii:Horn iüü. säiitaíet iiišopp och iitløpin kan skiiiizi sig från det sein besikriifs i Figiirifriizi 'är tiil4. Aiiiiišiet iiiliipp kan tili exempel justeras i eniigiiei' iiieii beliøv och specifikirihaiatiirdesign, :iii :att ett. aritaï mindre iriiiïsírap, iíår att reducera. trycfikifaiiet övre:iriiiziiatfçim, pšaeferzicie iâingS imikretsiiin av torrpiiixfiiriiihziïamm iüüi Deetta ifiszisi inte. niuresfiiriiriiie sätt kan antiišiet šizifaitiflipp justerare i eniigiiet ined 'bahai-fen (ich specifikiifihaiiiífliríiiesign .

De elikzi deiziriia av ïornprilx-fer-inhaletoifii wii! kan ifeirai :iliverkade i ett ïäniiišigtmareriai, såsom píast sein gärr ett foririspifuta, såsem terniopiast.

Tairfpiiixifeiriiihaízitorn EOG imieifattilr .imi-*iiiiszikiiigii iieir-u* i fmrm av ett iii-Tf:proxiinaii ieseixfioariuis 103,, en døscíisk íÜ-flï, och ett iåigie iiorïie vred N35.

Reserxfnarliuset iülš Lich xfrecíet sziiriarbetii: att de iiiiiiyšer doscíiskeiii 104 iiielfiiziii dessa _...U: tuut u:"11 ttfå, *i-frntint 195 satnafbeta-.t med cttvsnisketi ina, så att. nnsdisïknti N34 kni; interna, anno-inrotation och 'tfridxting tfrntiei mi, tittnïit-in ett tinaadniinisnniiitigsšä rich ettditsnppsaitilingsiägn_ Detta kan âstadilcottttitiiis genuin att aaii'ii.tttiii.il~:onpla dnsdisknii 1.04och Åt-tifediet 105 tvia satnitnitišfatitittilande npåi" facit tiibbnt, eiíei' genuin att: täta vtedet 195sträcka sig läiigsgänndn ticli ciniitttiit titt tiostïiskcn 104 ticii koppïa tšêíttiil, somßntngâi' tiii exnntpai i Figur i. Rotatiniiniti att' dttsdiskniti 'I G4 ät föredrtiiggeiti :att ha sšntlâigeti, itintstfarzxtttie cioszxdíttiittistterittgsiäget och tíostttppsariiiingsläget,i relation tiiš.ifese-zfvnarhtiset 103, på ett känt sätt.

I dosatintiiiiistrerinigsiäget tintnppeti HH i flödesförbindeise nied bïantinings-och deaggtïegerittgskttnftttlatnti E06 'via tiåtäslïàtïåtititiíeiset 107. .ïliosíiíriuititinisertitx 107 šiâpiïfi'då gnnnnt öpptiittgetrttzx 108 i tittstliskett må. Fiâiflittktiigett, iigget ü-pptti.nf__tar1ïtz1 '}_ÛS, idnsadiiiinistreriiiigtsíägat, över fáifbiiideíseriia 107, dosdisken *crisis tüf-t tiil ettdnsnppsainlingsiäge, är öppningntna tÜSi tiiterade bort ftån tiöcíentïirbintiešsc inattinšøppt-.fit 'íül och kttniintarett 105. ïstäišet är iåppiiiiiigariiia E03 tntt-.fiadn iniiäkernetlefišsrnsnrtanarnrnfi H39? 1103 'ifatt iåpyit1i_itgftrt1fi 108 katt annika tipp ett Iäšfttettietíefišinryntt i taseiwnareiïita H19., iii). íifiitetnediat snnt inrytns i iäkentafíaistasewnareii H39kan x-fara att Iäkeitiedeí snin skiijet sig tfråii ïâkeittedlet snni inry-tiis iiàketnatínisrnservnnreii 'i 1G. På gtntid. an' titt Liet titnts tvâ 1'nst:f.rt=f>ai'n1' 'I G13, Ht), kant:inhaiattirn mi) šnx-'ettzifzi två s1ttisttxttsa1"\='içï en .inhašatiotn tiär tti-íintntia tvâ stibstnttsni'annars är: iiifknntpatibia, i ttetjifdeísett att dessa två. attibstttiisei' itne är itiöjiiga att irinntšittai en gctifieiisttni raseri-mini; så sätt att en forint;ineiiniiaštitørztntirtšning mi) i vilkentaffcktisf' (inn tišlfrntilstäišiaiiidn tiispizrsion av' ett torrt pitítftif nthåíls, din' inhašattitti 100 kantidininiatifetæft iäkettietiel soin iinieí-lattai' sixiistaitset' snitt kan 'vara itištnitittntiïaln i entilatidnitig eišai' snni av andra sfikafš at' fnredragita att ha i separata resetwiatrnr.

Det är tiiiäjišigt att artangnrtt daçisiiisketii 184 Lich öppiiingtttiiti m8 iiiäratf, så attität' en första gttiipp ijppningat' EOS är izlgdzl liitrhitttißlsetftta 107, tia-ns. idinsatítniiiiistretitigsläget, är en attflra grupp 'ax-f txfå» ötnnitiiigat* 108 ät “pnsitiøiieindn irespektive iêikeinntinlstnsntwføaï ïüfšfi 110. Yttntštgat'^n, tördeittingen atv öppninganiia 108 tittstiiskeii 'i (14 är sådzin att tiostiisknn kzin totcras i entiast en riktning, višiket bntytíeii*att när :inn aridtín gitipp-en atv två iåppningtii' EOS är ingått âåt-'nt liürhitttilelserttit I 07, denförsta gruppen an' öppitiiigaif 108 pnsitioiietade in läïteiiiedelsreseri-foaren int), HQ,ifesivaíttixfe. Bet är också xfnöfiiiignt att rntern dnsdisíteti 104» i en första riktning für att int: >a w v iippningattiti 308 över törbirideisnntii E07 i. tinsadntítiistretïitigsiiignt, titth att andan fotetfntíiïssdisiteii 304 in den :lists-titta riflktitiiigeii 'itint dnattpttsaittfiíitigsšiáget, fån" att därefter ältar 'fntnta tittadisketz in den tfëtstn tilttrniingeti tittat dnsadittiiiiatfetirigsfišäget. dfnsdisfiketi _...U: tu1.11 u:"11 1114 är roïerad i fan âiisita1iiiiiiii1g in i iíløsadmínisïrerixigslägei och dei: *inotsattarikiniiigeiii in i iiosiiçiiisaiiiiiiigsläga, kam cíosilíisirisii lüå iii-l roïaiiiiussïopp idiisadiiiiiiistreifiiigsiägei iespeiiitix-ie i dosupgisaiiiiiiigeii, iïåi' att 'fiàifsäiiira giiii. passiiiiigiii-wei' iïiiliiiideiseiiiai. iii? focfiiipiiaitiiiiieiiiig i 'fespelciii-'fi Éiäkeiiiecíefiisiwaëseiwføar 11%), i 10, De: är också niilijligt iii: iiiliiziiiilziliåliii inhiilziïorii :iicil iicr såsmn ire,fy-fra, ièm eliai' sex reservfiiairer lüšš, i 'l (i, iiied saninizil iiiizliigeiiiziixg auf inlopp, iziiopp,fiirbiviiflizfisizflr, flosiii fïiïipniiigzxi' etc. .imim tiliäiiiiiiiiiigsfiiiiråflizft lör 'föreiiggaiiiiazifgipfiiiiiiiig.

Det är ßcflaså möjligt att tiiihandahålila inlialatom ineä. 1011 ined en axiiiaxi(loseriïigsiiiekianisiii än den Ovan liaskiivwfia, såsom: iïiil exempei en aiekiïrisii (lriv-'iiiviig avcilikal Lieiai; och. a1iv'åiiidí1i_iiig av iieiiiiiiaiiï isiïäiliïfï 'för Liosiiisk 4. ïßiick, aiiviindíliiiigeii closdisii; H34 och dess sziiiiarb-ete 1111:21 i-iredet 1115 och resenfozireriia 1119, 1 10 niiifiliggëz' nijwckat iiiistnailsciïèktiv šösnirig; sun: saintidiëi säkersïäiier ii-iig ciiisiiøggraiirihfstLich di: iindrzi iördeiiiriia sam beskriv-Wai iiäri.

Diisiföriiiiiéieisfiina 10? är « i iitfïiiiiigszfaiiínieii 'beskiiix-*eii i Pigiii' i Sdfbiliiati.Sfifimiieii är sådan att. iörhiiidelserna. 10? böirjar vid iiišcippeii 101 (ich sträcker sigizedsiröizfls (iiiicier iiiiiaiatioii) ien ceniiai cicii 'tvärgäeiiziäle riktning, och därefter 'liöjier desig Iiedäåi :wii díisiait lör att siraclfzx sig in i en iäiigsgåeiicie iich ciiiiial riktning iiii' att »iLiiisaiiiliiiiistreifiiigsiåigei ~ passera geimiiii üppiiiiigzlriizl 'I.ÜS_ På iieiía 11, :iår iàkieiilizfclßiär iiiisitiiiärierat i öiipiiiiigaiíiia 108, iiziiiiiiiiei* äiiilriiigeii iifv 'fiäilesriktiiiiig :iii ökatiiibiilcnscn i iixftíiüiiifi, vilizat biiirai' tiil initiai cieaggi^egci'ing :iv iiiiiifineiiieti-iiivppniiigania 198. Detta. säkci'siä1le:i* att ailt iiikenieclel i üppningarnva 108 iiuniniei* attfïåija iiiiisiríåiiiiiiexi i löfiiiiiiielsexi in i kiaiiiiiiaiweii 11111, och ai: liite ileivis fïâriiii iÖppiiliiigarna 108. Nèifisïröiiis (åtar igen under inhalaïiiün) mån iipiiiiiiigariia 108, iizuiiiinei*Éítar iïiiifbiiiilelsemai iQ? atï böja iifir atï riktzls iii ieifl central och tväïsigåifiiilif iikinirig, för:m aii-fsliiïasi kaininaïiifnl 'l (16, Distaiï iiedaiiiišr öppningamii 1118, iišir fií-lrbiiicielseriial 10"?liöjer ceiiiiaii: 91:11 tii-färsgåeiiiie? iiildas avfsatser 111. Dessa iivsatsei' 111 sälæifstêàliei' attšläkflnieiilat som är äifnnai im liåšlas iöappriiiigzirrizi 108 innan inhaizitiiine där iiettaiäkeniecici kann fiilia ner, fiirtfiirziiiili: ifïñlja ineci inhalatifiinsiuiisn in i klarnmiirif 11115.Dalia iieíydei' iill exiêmiiei :iii reserifiiaiariizi 109? 1 iQ kían imfieifzitia etttoifipiiiveiiäkeinedei i farm av liäcie ett torrt. puiveiiäíee-nieiäleiš i tbiiin av en niil-:lrciiziseradlieieiflning eiier en ihärailiaseirad iieifediiiiig :filer bšaiiclningar av dessa. ïiihaiatoiaz 1911kan tiii exenfipeii. liniieilsittii ett ïoiirpliiiferiäkeiïiïedei i fiiiïm :w en iiiikfoiiiseraiiiilieiediiiiig i dei: första ieservozirfiri 1119 och »en toiijipiiivfeiläifceiiifidfiI i iiiiïiii av en liäiarbaserad lieieiiiiiiig iden aiidra reseii-fiaiieii i iii. _...U: tu1.11 u:"11 íiåikiiiiirigeri. på de två fcàrifsirrdelserfriia. IG? när de Ikornnier in i kannnarexr 106 äranangeraníe air iutïffiödenzi, rich. fölrir-lktšigeir ïàâkerfnecíešsifliåcíet' irrider irihalatirirx, närinhaiatrrrii ïÛÜ är .i rïnsadrniniszreririgslägetr niöter, så. fin. rie krossar vrnfarrdra akersarnniaariñzlier. :Fíödesifikrirririgarïia iiråflxi förbindeíserxra IQ? Ékfomnier att äarinrnarnihfišla :ned»far-andra irêlr (in arrrairgeræicír: på inotsrrïtn sidan* av iknnunaren 106. Fåödesiriktningarrriarfrån iörbindeisr-.friaa korrimer att korsa var~aririra rnfir rika-san rikmirrgrir' är 'vfirrklade i rek1t.k)ntiil 'varzmçïïfzl :men när iråciíax är' rikraríe :not en ceritrfzlš längsgående axai tili irrhašeitnr 100,På dena sätt, lrnirirzie-:f läke-nredifia-.ti iälreiïxedeisñiâdena :nt fiysiskt interagera får att iiikacíeaggrngeringeri av läkeniedienä víiiket kan öka dosšikfoirziigšieten, eftersom: behovet avríeiïekrifnrfer då nriixsšras. :Berra särdrag aríríßrar fnckså rriåâjiigireteri zltt korrzbi.r1er'a eikä?zlifipflssa minliarorri iüí) 'för anti* ïewfererar rnikrnniserade haredínirigzxx' f>c¥1.-"k:išr:1''laärairíaaser'ade be1'ed11in¿.gaz'. Naniriigitxi-'šs är det också niëjiigt an: konxbirrera särdraget:ne-ai kfirsrning fsšler srxnrrriarrriaiiaricifi: iiöricn från de fïirbinriclsernz: 19"? :ne-aiLierïekrornrï om bnhoxlfat av riessar är ininskzitiBeiwaeiïde på iäkernecílai sam: ska adnnirxisrirnrfrs, och 'bereflniixg däirafr-f, kan:ö¶r§prxi1iga1'1ia. 108 vara fler än en örnïnirxg iíšêš 'rara-r ”fürbindeike 107, såsen: en grupp üvpprringrar 108, sam visas ifFigiir 4. Vissa Iäkeniedeï Inn* aggregeirirrgsegenskzrpexg snnfigör aint svårl ait kw-'zxrhålizi iäkialiirecïieï som en ”ïriirxgg” i üprinixigen 108. Fiåijzxkríligßri, kan?det rvaïfa em iïârarirrzi att' göra iïera öppniiigai' 'I GS :ifred reiatix-ft* rninríre Liianiater.r~'\}ter1næiix=t, kan dena 'ri-rara .får att ievarerri. en 'nrindre rnärrgd pulv ef. Detta särdragarilrinrar också inöjiighratnn sitt kcinrbiirr-.frar ešler arrparssa inhaintcwm H30 för* att levernranrikroniserziaír: beredningar ochsfnišier bärnrbziseræiršfif brzreriningar.Uririer' iirnaíatlinix, koxrrrnei' ïäkenaerišer an' följa íuftfltidei: gel-rain iïâiíaiircleíserïrxra NT, in ikafxnrzlarer? E06, *wzrvrrfid iiift-.="iä.ker21ed&issïrörnrnarna från de oiíka förhindei-.iserriaiQ? kanfnnrtfir* ant knrsa varræiinirar, :nt låkeirredeisaggioincratfifii koinrncr :nt kaçišlirierzl för*:m öka aiezrgggreggerirignri, \-=arïei'ie:r' en _intsïrå1@ av fint ciisipergerzlt. šiââkierrierieí rich šuft.kanrnrner art irhrtsäitta gerzønx en irihniaiiiorrsskørßteii i 12 ut ur 'inhalaziorri 100 geiriïsr-iirxtšopp 102, ner i znir-färiflzrrens irmggcwr. Skorstezirnri H2 iikzir bikïning av jetstrålen, vilketrnüjiiggiäí an 'bibehålkfn iåg agggregerrirrig an* iäkcnrfizciel, och riärnreci att öka pcntezrtiziinrifin' íälrexrzedei att :från ut iångt in .i lungan? på patientan. Skcrrsrerieri är i :ašlrnärrhetrürfoifxirig, rzfien kan ašterrzatiirft vara ïcàrsiedd :ned derïekrtnrer, för att. fytteifïigerre ökaluiidnrrder av en _ietsträ1e. Sådana detieiktnrer' kan vara buio-xf ešier spirašfnrniade riiïhor,som har eri ritsirš-icšcning iâ-irrgs längdm: av skrorsiienen. fiâri kr-mnxiaferi i G6 tiiš. LitlmppeïN32. Skrnrsifiiïei: 112 behöver 'inte riüdrwišfxzaiigirfšs vara riktad rrxirniåii; deii kan Éšika väl »fara 'riktad 'neéiâit eiler åt Sidrvrna., »farigernviïi ritløpiaet: 102 riatrrrligtxfis isiäšlfit cicksåfl är _...U: tuut u:1.11 (f) pšaeerat på tanten respefktit-"e på sidan. Bessutnnze 'enheter .inte stštntstetxen 1.12 t-ta-.ta.mestedíetls törftttttttig, 'nitnt kan vt-tra böjd ešlet' sinustbrtxtttti, beteende på var inhatatttttt 100 det är tïttetítaget* att neaitittttettt tnloppeti 1 13.. För t1öt1esegettskttpet' ochtítastttåiitfišigttet och tntdetttålfišv.. är: det föttedtaget att ha den riktad tttpt: net: Éštttt-'ttdsakfišígerxtüttlçtnttšg íaktnttttít-ft 1net1t1tftf1e1t.t0tet: Den 11t1tftnn1sz1k1iga tlçttntett på skorstenen 1 12 käntälven ttata sàtlatt att den [tat skiïïtttttïer i tvätsttittsatett, såsom knntftnttttttï. detta. sättkan flöcíesttttstigltetett i sktttstettett teghetas för att ltjä1tttt deaggtegetittgett an: x-'aldtlcšeíar.Sem visas tFigur och kan tesertfearettta. 1119, 110 vara försedda :nen 1å§1 1 1 f). så att<3e1igget an ttftot tituetïisktett 1134. Sktatportttl tntssettlr intet' öttpttxïtgtttttet 108 1dosdiskfett 104, så att öt-fe-tfflödftgt 1ä1t31t1ga1't1a 108 ttäït dctstliskett åtar bšit-iit tntetad. tili dnsadtnittistteringsšäget. 1 š11etsn1ttsktattntna 113 är ttppnangcíai reserveatema 109, 1 1ü,.1tn.tnnzet de att atttntnatískt gššdn.šättgs den övtfe .ttâinnaste ytan på dnsdisl-:ett 1.ü-=1,.ttä.rt1estt1is1 1 1G ett ettta1 sktfapet 1 13 jättn tÉi-tdeltttiíe íàttgs 1tette1ft ett' tesetfvnzxtenta 1119, 1 111. Pâ ttlettasätt: 1t§ti1t>etfsíttarpnttta 1 13 inte bara att ethåfla kntrefkt cinstfnšyttt och desktttt1pa1t.tetittg,utan även vid tšitdešningen atv läkemedeï i botten tw testftw-*tttttetnzt '1.11*ÉJ, 110. Arttaïtftskrattet* 1.1.3 pet .tesetvttttt 1119, 1 10 kan 1111 exetnp-eï vttta vašdaiintetvz111tfttnz' 1 1111 ö, sett) 2 'tilï 11, sent Det ätten ttitöjíšgt at sïtàtatntttta 1 1.3 är atfattgetade .i en ojämnfottdelttíttg i reservtoatfertta 1119, 1 10, em vissa rese-twnetetf är ltntttïgntetttd så att enttjänftn fürde1ning av sktapotnzt 11.131 konftntet ha en gjgttnsattt effekt på fötcíeiningtftt av11§1 Snntx-tístts 111135111' Y, sann ät' en fürnttttinzg av ett 'tt-'ärnttitt at» en sfiktttpa 1 I.

Skrapan 113 "ttztn innefatta en skrztpbzts 113110121: en sktttpstpets 11311. Sktapbasen 11311 ttpphâittgtí i reservoattæmtt 11311, 1111. Sktttpstpetsett 1131) sträcker dístalt. ut 111111sktattbasen 1. 11311. För att öka effektšt-'itetett av sktïnpatft 113 .med avseettde påsktfapttitxgetz på desdfisketx 11111? kan síttttgfioasett 11311 vara ttšïx-fetkfatti ett sgtättstígtmatfs-.riat íšltt .sådant sttâittstigt tttatetiaš kan vatfa ett gtntttttttnatetiiai. Sšítrarpspetsen 1131::- ättïttck fšjftzdft-lgtttt gjntd av pïastttftatetial, såsen: ett tetnftopktntittkt ntatetittl, av saxnntta typsent resten av .nznnítttttttt 1.130. såsom dnstíiskett 1114, fet* att .ttttt_ifišíggtttttt. "bättre ktnftfitttielatttíe egettsltttgoet" och ñttbätitttad .interaktšett :med katttett två öttpttittgett 108. lÛ _...U: tu1.11 u:"11 1.:: Sklrapspeïsven llšh kan ha en x-fšzxkšad sgæets llšcf, flâen xfinklaáe spetsen H3: yfierlígarefïårbättrar šxxterzlktiozxexx ntmllax: kazxtexl på öpplïlizxgexll G8.

Ulula? anzx-fiáïzalälxixlg, Éknlnxfnar axïx-'äxïdafelx hek enkelt att rolera dalsltïisker: lll-å ien riktning iill cløsupgjsaïlïlšlsgslägei: ø1ïui0$di$lfce11 'belfinner sig 'idosælclxalixñsireringslläget. Däxc-:íïezg roterar» clfisciiskfifrl llüfll :xxutsazt rilkznšlxg för att komnxalill cïøsfildnlizu'sïrcšrixägslšliâgflï; Üm dosdiskerll 104 facial: är i Llnszxppsaflrzlirlgsläggeï, lcuznmei'naïalrliggïw-'šs den fürstel rfiïaifialxlex: till ciíusïxglglsaxïllingslàget att lalíesluïals. Uzxflez' ciíessalzfotaliolxez* ko-xnxnez' sfikrapal: I 13 alt “åfíla ö-p-plxingarna. 108 i dosdisken 104 irflserxføarerna 1039, ll Û ~ Skrapan: 113 bidrar till ffyllningen när ölen ratflras. i bådarikixlinganæa. E'{ïe1'attcïosclisl§e11 »H14 har bill-ü' rotaradä till. aiosadxlflinistreringslägetl ärüfpprlixlgzxrnzx i 08 ifyllda :luad läkenlefiíei ~ altemaïixft tw-'å Qlika läkemedel ~ och iflödesförbindvelse lned flirbíndelsen lßíf. Sedan säner anxfändazwzal: sin 'namn till utlo-p-petlill och inhzllcrar. “Bilder inhalationen konmwr lufiexl A íni inhalatfiærxx lüü genom:inloppera 'lül och :flödar gflzraom íširhinalslsema: lü? för att fläta :mall sig läkemedel ellerläkenïecllall 3:13 (ñírzpxzíïxgaïïxa lüåš, finligl: Fligxxr Ffišiådeí av' lllftffläkfirlledel Abelkcmnner att seflalx kcnnxna .in i kaxnnaarelíšfà. ll kalnxnarer: íüfà, koxnnïel' flödleï avšufilfläl-:enxedleš .Åšvl ñän lfürb-indelselrna att korsa x-farandra, att deavgglrege-xfixzg avlàkíefzlßailex: M konmfler alt öka. Éšvenl, Hü-desegelfaskzzpenlax, såsom jetstrâlluilníxlilzglknninlixer alt ölzía. Därefier, k(n.ï1:11::1' lufif-"Å|äkierne(lelsflöflet ~ nu hneífalttflndelufïlflälfelïxedešsflöden lffår; båda flärbixïdßlsenïa líšï, att Lxpp gexïonïiralxlalzltofslkorstcnen l lš (mh ut och in i amx-'âinllaxrafns llsnglwr genom :ztlavpp 102, ,¿l\-=e11§lnn, íöreliggzmcle Llpyzflfšlxnšng har blinfit beskïšvelxvl oxfan nwd hänvisningtill specilškfal uiíöríngslføxvaler, är den inte ämnad :lll an. vmfa begränsad till en síaeciílkform beskzfix-fen fhäri. lfilppfiwz-:zixzgewz 'begränsas snarrare endast av de b-šïfogade šcravwe-zz.

I krzlw-*e-:rl aaxlkšlLlcíaar-zlx* ifatt: tennc-:lx ”š1111e\falttz11ï-"äx“ šlxszeílaïtzlszuíaa” närx-faærun :wandra elenzelat eller Desslltnnz, äw-*ell om inaliw-“idLlt-.fllí fïšlrtackrllaxale, kan ett íleflfllmfiflel, elfifnelai: ellfir steg 'fealiseras av en enstaka enhet e1lerp1nce$sør. lšessutølïx, älv-ex:un: indíxfilïllella särdrag mä vælra. inkluderade i ošikla krzlxf, kan alcssz1n1üjlšge11föfclfiflaktigt knnxbinfiffzlß, Och infšjranllet i olika: krav inncbâir inte att en kornbinlatiflwn avsäfdrzig inta är gâírlig ochfelißl' fördelaktšg. lflïäriill exkluderan' inte ezxtalsrelfeïíelflsefna: en f: ä! pluralitet., 'Terxnelwza “enfl ”ett _, försïeff, “l'axzcira” etc. Lxlteslzxter ixzte en gflulraíitet.Hänw-'isningstecfken i krax-'elx är tišlhanldalxålšna endast som klaxfgölïande exernpel nal: skall lšnw tolkas som begränsarxdf: av mfnfålixgfzt av kraven. på :lägst sätt.

Claims (16)

1. Torrpulverinhalator (100) som innefattar: minst ett inlopp (101), minst ett utlopp (102), och rniiist tvtåen dosförbindelser(107) mellan nämnda minst ett inlopp (101) och nämnda minst ett utlopp (102); en forsta läkemedelsreservoar (109); en doseringsmekanism (104, 108) för att arrangera minst en dos av ettläkemedel från nämnda forsta läkemedelsreservoar (109) mellan inloppet (101) ochutloppet (102), så att nämnda minst en dos kan levereras vid inhalering vid nämndautlopp (102), varvid doseringsmekanismen (104, 108) innefattar en dosdisk (104) medminst en öppning (108), varvid dosdisken (104) kan roteras mellan ettdosuppsamlingsläge, varvid öppningen (108) är positionerad i reservoaren (109), och ettdosadministreringsläge, varvid öppningen (108) är i förbindelse med nämndadosförbindelse (107); varvid minst en läkemedelsskrapa (113) är suspenderad i reservoaren (109), såatt skrapan (113) ligger an mot dosdisken (104), varvid dosdisken (104) är roterbar irelation till nämnda skrapa (113) vid rotation av dosdisken (104)¿ vfarvritj: inha1atorn (100) vidare innefattar minst en b1aiit1riiiirfs~ och deaggregeririgskarnrnare (1065) och, nämnda rninst två t1osför1>i1íir1e1se1f ( 107) rne11a,n,nämnda niinst ett inionn (1011 och nämnda ininst ett utlonn (1132). varvid doseringsinekanismen (104. 108) är arrangerad för att arrangera nämnda minst en dos av :ett läkemrfdrë1 fiåri nämnda. första fakemzfidelsreservfnar' ( 109) mellan in1oppet ( 101) och karnniia1fer1 (106), varvid nämnda. drvsförïgiirldfiflser ( 107) har korsande riktrnnfiar när de koinmer in i kammaren (1116). rnå*nat--e14:--irrkapïn(-101-)-oeh--í-ranrinaren-(1-061),-aæarfivid-deseringsrnekani-sni-eri-(-1~04,--1-0Såf-äif aiaangei=ad-fër-att-airan-gera-nänanda-rnirist-en-don"av-eåt"1äkerneáffá-från-iaäinnda-förnèa 32:. Inhalatom (100) enligt krav l--e-11er=--Éš-, som innefattar en andra läkemedelsreservoar (110) för att inhysa ett andra torrpulverläkemedel; varvid doseringsmekanismen (104, 108) är konfigurerad att ta ut en avinhalatom uppmätt dos av torrpulvret i den första och andra läkemedelsreservoaren(109, 110) i dosuppsamlingsläget från reservoarema (109, 110) in i nämnda dosförbindelser (107) i dosadministreringsläget. 4§_. Inhalatom (100) enligt krav 321, varvid dosdisken (104) är konfigureradså att en första uppsättning av två öppningar (108) överlappar med förbindelsema (107) i dosadmiiiistreringsläget, medans en andra uppsättning av två öppningar (108) är positionerad i respektive läkemedelsreservoar (109, 1 10)uiudgsuppsamlingslägçï. âí. Inhalatom (100) enligt krav (52, varvid distributionen av öppningama(108) på dosdisken (104) är sådana att den andra uppsättningen av två öppningar (108) överlappar med förbindelsema (107) i dosadministreriiiffsläget, medans den första uppsättningen av öppningar (108) är positionerade i respektive läkemedelsreservoar(109, 110) idosulï» samlin sEä et. resa-Woar-(109,--1--1-0),-där-nånmda-dosiïâr-Efaindelser-(l-š)fi)-sträakersig»ffån-ett--in-lepp-(àl-êš-l) var-ti-ll"lalandraingsw-oel:-deaggregeringskainmaren-(l-06); 15. Inhalatom enligt krav 3~__2;__till éä, varvid varje dosförbindelse (107) innefattar en avsats (111) nedanför respektive öppning (108) i dosadministreringsläget. SQ Inhalatom enligt något av kraven å~_2__till 915, varvid dosförbindelsema (107) är S-forrnade mellan inloppen (101) och kammaren (106). 91 --------- --1nhalatern-(100)-enl»igt-något--av--lšfavefn-å--till-8;"varvid-mer--än-eii-öppfiiiiig -lfål-í. Inhalatom (100) enligt något av kraven »Å-š--i till Qrir, som innefattar en inhaleringsskorsten (112) som sammanbinder kammaren (106) och utloppet (102). å-ífå. Inhalatom (100) enligt krav 101, varvid skorstenen (112) innefattardeflektorer. | 1-22. Inhalatorn (100) enligt något av kraven äalwtill varvid minst enlåkeniedelsskrapa (113) år suspenderad i varje reservoar (109, 110), så att skrapan (113) ligger an mot dosdisken (104). 5| Inhalatorn (100) enligt krav 14295, varvid antalet skrapor (113) perreservoar (109, 110) år valda ur intervallet från 1 till 6.1 0-1L=5_1__1_.Inhalatorn (100) enligt något av de foregående kraven, varvidlåkeniedelsskrapan (113) innefattar en skrapbas (113a) och en skrapspets (113b).15 ilfâß. Inhalatorn (100) enligt krav »l-ää, varvid skrapbasen (113a) år av ett spånstigt n1aterial, såsom ett gun1n1in1aterial.