SE538843C2 - Staplingsbar fundamentdistans samt magasin för sådana distanser - Google Patents

Abstract

21 SAM MANDRAG Staplingsbar fundamentdistans avsedd att stödja ett armeringsnät, där fun-damentdistansen innefattar en nedre anliggningsyta avsedd att placeras påen grundyta för betong, en första stödyta avsedd att stödja armeringsnätet iett flertal punkter, och en yttre omslutande sidovägg som förbinder den nedreanliggningsytan med den första stödytan, där den yttre omslutande sidoväg-gen lutar utåt från den nedre anliggningsytan till den första stödytan med envinkel a, och där formen hos den första stödytan är större än en maska i ar-meringsnätet som skall stödjas. Fördelen med uppfinningen är att ett arme-ringsnät kan stödjas av en distans oberoende av distansens placering. Enytterligare fördel är att distansen är staplingsbar. Fundamentdistansen kanläggas ut antingen manuellt för hand eller med en matningsanordning på ett halvautomatiskt eller helautomatiskt sätt. (Figur 2)

Description

Föreliggande uppfinning handlar om en staplingsbar fundamentdistans av-sedd att användas för att stödja armeringsnät i betongkonstruktioner. Storle-ken och formen på distansen är sådan att den ger ett stadigt stöd till arme-ringsnätet även om distansen placeras slumpmässigt på grundytan. Utlägg-ningen av distanserna kan ske manuellt eller med användning av en halvau-tomatisk eller automatisk matare. Eftersom positioneringen av distanserna inte är kritisk erhålles en kostnadseffektiv distans.TEKNIKENS STÅNDPUNKT Betongkonstruktioner är normalt försedda med någon form sorts armering föratt öka styrkan. Armeringen kan bestå av enskilda armeringsstänger, arme-ringsnät eller olika sorters fiber eller annat. Vanligast är armeringsnät gjordaav armeringsjärn när större ytor skall täckas. För mindre ytor eller som ett komplement till näten används enskilda armeringsjärn.

För att uppnå de föreskrivna egenskaperna i en konstruktion så placeras ar-meringen på olika höjder. Denna höjd skapar ett betongskal runt armeringen iden färdiga konstruktionen. Armeringsdistanser används för att förenkla ar-betet med att placera armeringen på den föreskrivna höjden och för att hållakvar den där under gjutprocessen tills betongen har härdat. Den sorts distanssom används beror t.ex. på föreskrifter, den yttre miljön, naturtillgångar ellerpå estetiska åsikter.

Betongskalet definieras som det minsta avståndet mellan armeringsmateria-let och betongytan hos den färdiga konstruktionen. Ett betongskal som skiljersig från föreskrifterna kan påverka styrkan och livslängden hos en konstruk-tion negativt. Kraven på ett betongskal kan bestämmas av nationella före-skrifter och kan variera beroende på typ av konstruktion och på den yttre mil-jön. Ett syfte med betongskalet är att hindra fukt från att nå armeringsstålet, för att undvika den negativa påverkan som korrosion har på konstruktionen.Korrosion kommer, genom dess expansion, sakta att bryta sönder den när-liggande betongen, vilket medför att mer fukt når stålet, vilket i sin tur snab-bar på korrosionsförloppet. Över tiden kommer detta att försvaga konstruk- tionens styrka.

För att erbjuda stöd för armeringen så används armeringsdistanser. Dessa ärofta gjorda av plast och är konstruerade för att underlätta betongen att heltomsluta armeringen och distanserna. Luftfickor i den slutliga konstruktionenmåste undvikas. Beroende på distansens form måste den vara försedd mednågon form av öppningar för att skapa vägar där luft kan försvinna när be- tongen hälls över dem.

Armeringsdistanser tillverkas a olika material. Vanligast är distanser tillverka-de av plast, men stål, betong och andra material används också. Plastdistan-ser har flera fördelarjämfört med andra material, såsom enkel hantering, lågvikt och vanligtvis lågt pris, tillverkningen är snabb och distanserna kan en-kelt formas en önskad form. Betongdistanser kan användas i de flesta kon-struktioner. Däremot gör materialet dem tunga och konstruktionen göt demsvårare att jobba med. De används i första hand när plast inte är tillåtet. Stål-distanser används i första hand som distanser inne i konstruktioner, t.ex.mellan två lager med armeringsnät. Ståldistanser används sällan mot en markyta eftersom detta kommer att orsaka korrosionsproblem.

Beroende på användningsområde så delas armeringsdistanser upp i två hu-vudgrupper, fundamentdistanser och väggdistanser. Fundamentdistanseranvänds i första hand för att positionera armering i fundament/golv, medanväggdistanser i första hand används för att positionera armering i väggar ochvalv. En huvudskillnad är på vilken typ av underliggande yta som de är av- sedda att användas på.

Väggdistanser är konstruerade med tunna ben och/eller små fötter. Formar- nas ytor är normalt hårda och jämna och skapar en gjutform, vilket hjälper till att förhindra att distanserna välter eller skära in i ytan. När formen tas bort ärdistansens fötter synliga. l en vägg eller valv som inte behandlas ytterligarekommer dessa fötter att synas i väggytan, vilket inte är önskvärt. Därför kon-strueras väggdistanser med minimala fötter och är nästan alltid färgade som den omgivande betongen. Låg synlighet är ett huvudkrav.

Fundamentdistanser är konstruerade för att användas när formytan klassifi-ceras som mjuk och/eller ojämn, såsom en bädd av grov sand, grus ellerandra dränerande material eller jord. Distansens anliggningsyta mot grundenhar en relativt stor yta och ofta en stor diameter för att hjälpa distansen attstå stadigt på grunden och för att inte skära in i grunden eller välta. Eftersomfundamentdistanser i första hand används för golv och fundament så kom-mer distansen att vara vänd nedåt och kommer inta att synas. Fundament-distanser har därför ingen estetisk betydelse. Den viktigaste egenskapen äratt basytan har en tillräckligt stor yta för att inte skära in i den underliggande ytan.

Fundamentdistanser delas in i två undergrupper beroende på skillnader ikonstruktionen och på sättet de används. En sort refereras till som markdi-stanser. Dessa har typiskt en stor basyta och en mindre stödyta längst upp.På grund av den lilla stödytan måste varje distans placeras i en exakt posi-tion för att kunna stödja någon armering. Markdistanser anses vara billigamen tar tid att arbeta med. Den andra sorten är distanslister. De är långa ochsmala. De stödjer armeringen var som helst utefter dess längsgående stöd-yta och en exakt placering krävs därför inte. Beroende på dess längd, ofta 2meter, förkortar de tiden för att lägga ut distanserna.

Båda dessa typer av fundamentdistanser placeras ut manuellt på den stö-dande grunden, där markdistanser måste placeras i en exakt position. Di-stanslister tillhandahålls ofta i 2-meters längder och placeras ofta bredvid varandra i längsriktningen. De är relativt tunga.

US 6775954 beskriver en fundamentdistanslist innefattandes tre delar sommåste monteras samman före användning. AU 2006100538 beskriver enväggdistanslist som har små fötter, avsedd för att användas som väggdi-stans. En särskild bassektion kan monteras på fötterna så att distansen kananvändas som en fundamentdistans. US 4942714 beskriver en väggdistans-list. US 2005005564 beskriver en stapelbar fundamentdistans som har enövre mottagningssektion för att kunna fasthålla ett trådnät.

DE 2821078 beskriver en cirkulär väggdistans anpassad för att produceraprefabricerade väggelement, där distansen kan placeras slumpmässigt i for-men. Med en diameter som är större än en enskild ruta i armeringsnätetkommer distansen alltid att ge stöd oberoende av dess placering. Som hosde flesta väggdistanser är benen och fötterna tunna, vilket gör den olämpligför mjuka underliggande formytor, såsom jord eller isolering, såsom EPS(expanderad polystyren). De små fötterna kommer att sjunka ned i den stö-dande ytan från vikten av armeringen och av arbetarna som går på den, vil-ket ger ett felaktigt betongskal. DE 2809430 beskriver också en liknandeväggdistans som kan placeras slumpmässigt.

Det finns därför utrymme för en förbättrad fundamentdistans.BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med uppfinningen är sålunda att tillhandahålla en förbättrad stap-lingsbar fundamentdistans för att stödja ett armeringsnät. Ett ytterligare syftemed uppfinningen är att tillhandahålla ett magasin för att hålla ett flertal avsådana fundamentdistanser. Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att till-handahålla en matningsanordning för att lägga ut sådana fundamentdistan- Sef.

Lösningen till problemet enligt uppfinningen är beskriven i den känneteck-nande delen av krav 1 för fundamentdistansen, i krav 9 för magasinet och i krav 11 för matningsanordningen. De övriga kraven innehåller fördelaktiga utföringsformer och vidareutvecklingar av fundamentdistansen, magasinet och matningsanordningen.

I en staplingsbar fundamentdistans avsedd att stödja ett armeringsnät, därfundamentdistansen innefattar en nedre anliggningsyta avsedd att placeraspå en grundyta för betong, en första stödyta avsedd att stödja armeringsnäteti ett flertal punkter, och en yttre omslutande sidovägg som förbinder den ned-re anliggningsytan med den första stödytan, uppnås syftet med uppfinningengenom att den yttre omslutande sidoväggen lutar utåt från den nedre anligg-ningsytan till den första stödytan med en vinkel d, och där formen hos den första stödytan är större än en maska i armeringsnätet som skall stödjas.

Med denna första utföringsform av fundamentdistansen enligt uppfinningenkan fundamentdistansen användas för att stödja armeringsnät i betongkon-struktioner. På grund av fundamentdistansens storlek och form kan funda-mentdistansen placeras slumpmässigt och den kan ändå stödja armeringsnätet. Eftersom placeringen av distanserna inte är kritisk kan utläggningen avdistanser ske på ett tidsbesparande sätt. Dessutom behöver inte armerings-nätet fästas på fundamentdistanserna, vilket också sparar tid. Formen påfundamentdistanserna tillåter distanserna att staplas i varandra, vilket spararplats under transport och lagring. Den manuella hanteringen av distansernaunderlättas också.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen innefattar fundamentdistan-sen även en andra stödyta avsedd att stödja armeringsnätet, och en inre si-dovägg som förbinder den nedre anliggningsytan med den andra stödytan,där den inre sidoväggen lutar inåt från den nedre anliggningsytan till denandra stödytan med en vinkel ß. På detta sätt så förbättras fundamentdistan-sens stabilitet. Vinklen hos den inre sidoväggen är fördelaktigt lika stor som vinklen hos den yttre sidoväggen.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen är den yttre formen hos fun-damentdistansen cirkulär. Genom att använda en symmetrisk form så under- Iättas hanteringen av fundamentdistansen.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen innefattar den yttre formenhos fundamentdistansen tre delcirkulära delar med en delningsvinkel som är120 grader. Med en sådan form så förbättras fundamentdistansens stabilitet.

Dessutom reduceras mängden material som behövs till fundamentdistansen.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen innefattar den första stöd-ytan innefattar en kant som sträcker sig utåt. På detta sätt så förbättras styv- heten hos fundamentdistansen.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen innefattar den första stöd-ytan innefattar åtminstone en mellanvägg som förbinder den yttre sidoväggenmed den inre sidoväggen. På detta sätt förbättras fundamentdistansensstyvhet.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen innefattar den första stöd-ytan innefattar åtminstone en mellanvägg som förbinder den yttre sidoväggenmed den inre sidoväggen. På detta sätt förbättras fundamentdistansensstyvhet.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen innefattar fundamentdistan-sen ett flertal nockar på den inre sidan av den yttre sidoväggen avsedda attstödja anliggningsytan hos en annan fundamentdistans när flera fundament-distanser är staplade på varandra. På detta sätt kommer inte fundamentdis-tanserna att fastna i varandra när de är staplade i varandra, så att de enkeltkan frigöras en och en när de läggs ut. Dessutom erhålles ett väldefinieratvertikalt avstånd för de staplade fundamentdistanserna. När fundamentdis-tansen även innefattar en andra övre stödyta och en inre vägg kan nockarmed samma höjd även anordnas på den inre väggen, i riktning mot den inre sidan av den yttre sidoväggen.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen är fundamentdistansernastaplade i ett magasin. På detta sätt kan ett flertal fundamentdistanser hante-ras på ett effektivt sätt.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen är magasinet avsett attmonteras på en frigöringsmekanism, så att en distans i taget kan frigöras frånmagasinet. Frigöringsmekanismen kan t.ex. innefatta en frigöringsspak somkan manövreras av en användare som bär magasinet. På detta sätt kan en användare frigöra fundamentdistanser på valda positioner på ett enkelt sätt.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen tillhandahålles en matnings-anordning för att lägga ut fundamentdistanser. Matningsanordningen är för-sedd med en frigöringsmekanism som kan frigöra fundamentdistanser. Frigö-ringsmekanismen är i detta exempel manövrerad av användaren, t.ex. ge-nom en frigöringsspak som trycks in varje gång som en fundamentdistansskall frigöras. Fundamentdistanserna kan vara anordnade i ett magasin för att underlätta laddningen av matningsanordningen.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen är matningsanordning för-sedd med an halvautomatisk frigöringsmekanism som kan frigöra funda-mentdistanser med ett förbestämt avstånd. Avståndet bestäms fördelaktigt aven användare. I ett exempel är avståndet beroende av rotationen av ett hjulhos matningsanordning, d.v.s. avståndet är beroende av avståndet som mat-ningsanordningen har rört sig. Matningsanordningen är fördelaktigt semiau- tomatisk och dras eller puttas manuellt av en användare.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen innefattar matningsanord-ningen en andra frigöringsmekanism anordnad bredvid den första frigörings-mekanismen. På detta sätt kan två rader med fundamentdistanser läggas utsamtidigt. Båda fundamentdistanserna kan frigöras på samma gång medsamma frigöringsmekanism. Det är även möjligt att låta frigörningspositionenför varje frigöringsmekanism skilja sig med t.ex. halva utläggningsavståndet, så att två lika rader med en offset erhålles. Det är också möjligt att ställa det förbestämda avståndet för varje frigöringsmekanism olika, så att två rader med fundamentdistanser som har olika avstånd erhålles.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen så kan avståndet i sidledmellan de två frigöringsmekanismerna justeras så att avståndet mellan de tvåraderna med fundamentdistanser kan ställas in. Ett lämpligt inställningsinter-vall för de två frigöringsmekanismerna är 0.7 till 1.3 meter, men beroende påfundamentdistansernas storlek och storleken på armeringsnätet, kan andra inställningsintervall användas.

I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen är matningsanordning heltautomatisk och självgående. I detta exempel navigerar matningsanordningenöver arbetsplatsen och släpper fundamentdistanser på förbestämda positio-ner. Navigeringen sker fördelaktigt med antingen ett lokalt navigeringssystem placerat vid arbetsplatsen eller med ett differentiellt GPS system.KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer att beskrivas mera i detalj i det följande, med hänvis- ning till utföringsformerna som visas i de bifogade ritningarna, där: Fig. 1 visar en första utföringsform av en fundamentdistans enligt uppfin- ningen, Fig. 2a visar en vidareutveckling av en fundamentdistans enligt uppfinning-en, Fig. 2b visar en genomskärning av fundamentdistansen enligt Fig. 2a, Fig. 3 visar ett flertal fundamentdistanser enligt uppfinningensom stödjer ett armeringsnät,Fig. 4 visar en stapel med fundamentdistanser enligt uppfinningen, Fig. 5 visar ett magasin för fundamentdistanser enligt uppfinningen, och Fig. 6 visar en halvautomatisk matningsanordning för fundamentdistanser enligt uppfinningen.SÄTT FÖR UTÖVANDE AV UPPFINNINGEN Utföringsformerna av uppfinningen med ytterligare utvecklingar som beskrivsi det följande ska endast ses som exempel och ska på inget sätt begränsa omfånget av det skydd som ges av patentkraven.

Fig. 1 visar en första utföringsform av en fundamentdistans enligt uppfinning-en avsedd att stödja armeringsnät. Fundamentdistansen 1 innefattar en för-sta anliggningsyta 2 som är avsedd att placeras på en grundyta där betonghälls ut. Denna grundyta kan vara relativt mjuk och ojämn, och består van-ligtvis av packad grov sand, grus eller annat dränerande material. Funda-mentdistansens första anliggningsyta måste därför vara relativt stor så attdistansen kan stå stadigt och så att den inte sjunker ner i den mjuka grund-ytan. Grundytan kan även vara expanderad polystyren (EPS), vilket också ärrelativt mjukt så att en större anliggningsyta är fördelaktig. Fundamentdistan-sen innefattar även en första stödyta 3 som löper runt distansen avsedd attstödja armeringsnätet i ett flertal positioner. Storleken på distansen och där-med den yttre omkretsen 10 hos den övre stödytan är sådan att den är störreän en maska i armeringsnätet. På detta sätt kan fundamentdistansen alltidstödja armeringsnät, oberoende av var fundamentdistansen är placerad i för-hållande till armeringsnätet. En yttre omslutande sidovägg 4 förbinder denförsta anliggningsytan 2 med den första stödytan 3. Den yttre omslutandesidoväggen 4 lutar utåt från den första anliggningsytan till den första stödytan med en vinkel d.

Lutningsvinkeln hos sidoväggen är fördelaktigt inom området 1 - 30 grader,och mer fördelaktigt mellan 2 - 15 grader. På detta sätt är distansen enkel atttillverka och flera distanser kan staplas i varandra. En mindre vinkel ger enstyvare och starkare distans. En större vinkel kan reducera materialåtgång- en.

Den utåtriktade lutningen hos sidoväggen tillåter den övre delen av funda-mentdistansen att vara större än den nedre delen av fundamentdistansen. Pådetta sätt kan armeringsnätet alltid stödjas och material sparas eftersom fun-damentdistansens bas kan göras mindre än en maska i armeringsnätet. Enytterligare fördel med att använda lutande sidoväggar är att fundamentdis-tanser kan staplas i varandra, vilket även sparar plats under transport ochlagring. Den första anliggningsytan är försedd med ett flertal öppningar vilketgör att mindre material behöver användas och som låter betong att flyta ige-nom när betongen hälls i formen. Mitten av distansen är här försedd med enstörre, central öppning 7. Även sidoväggarna är fördelaktigt försedda med öppningar som låter betong flyta igenom.

Den övre stödytan 3 är försedd med en kant 5 som sträcker sig utåt från si-doväggen 4. Kanten utgör i detta exempel den övre stödytan. Kantens yttreomkrets 10 bestämmer därmed storleken på stödytan. Stödytans storlek ärsådan att den är större än en maska i armeringsnätet som skall stödjas. Fören rund fundamentdistans, såsom visad i Fig. 1, är kantens yttre diameterdärmed större än maskan hos armeringsnätet. När fundamentdistansen haren annan form så är kantens yttre gräns sådan att oberoende av hur funda-mentdistansen placeras så kommer den vara större än en maska i arme-ringsnätet. Genom är säkerställa att fundamentdistansen alltid kan stödjaarmeringsnätet utan att distansen åker igenom en maska, kan fundamentdis-tansen läggas ut slumpmässigt på grundytan. En exakt positionering krävsdärför inte, vilket sparar tid. Dessutom kan en matningsanordning användasför att lägga ut distanser halvautomatiskt eller helt automatiskt, vilket gör att ännu mer tid kan sparas.

Kanten ökar även stödytan för armeringsnät och förhindrar även att arme-ringsnätet skär genom stödytan så att fundamentdistansen skadas. Kanten bör sträcka sig runt hela distansen utan avbrott.

Eftersom den övre stödytan är flat och befinner sig i ett plan och inte innefat- tar några fästmedel för armeringsstänger, är fundamentdistansen huvudsak- 11 ligen avsedd för att stödja armeringsnät. Det är förstås också möjligt att an-vända den för att stödja andra typer av lämpliga armeringsstrukturer. Distan-sen kan placeras slumpmässigt och kommer ändå att stödja armeringsnät.Fundamentdistansen är avsedd för att användas vid reparation, renoveringoch för nykonstruktion av alla typer av fundament/golvplattor där armeringanvänds som behöver höjas från marken, en form eller annan yta oberoende av material.

Dessutom kan fundamentdistansen användas på andra sätt, till exempel mel-lan två lager med nät inne i ett fundament eller mellan två lager nät inne i ettväggelement. Fundamentdistansen är lämplig för både manuell utläggning,där fundamentdistanser läggs ut en och en av en användare, eller för halvau-tomatisk eller helt automatisk utläggning. När de läggs ut manuellt kan enstapel med fundamentdistanser enkelt bäras av en användare, antingen med eller utan ett särskilt magasin.

Storleken och formen på fundamentdistansen möjliggör att den kan placerasmer eller mindre slumpmässigt. Det finns inga föreskrifter som kräver att ettvisst antal distanser behövs för att stödja ett bestämt armeringsnät. Med denuppfinningsenliga fundamentdistansen är antalet fundamentdistanser ochden exakta positionen för varje distans inte viktiga, eftersom armeringsnätetalltid stöds av varje distans. Utseendet och geometrin hos en distans kanvariera, men för att tillhandahålla den föreskrivna funktionen och för att mini-mera materialåtgången för en distans, finns det några viktiga aspekter föruppfinningen. För att möjliggöra att ett flertal distanser kan staplas måste denyttre sidoväggen vara lutande. Genom att använda en utåtriktad lutning kanmaterial sparas eftersom den nedre anliggningsytan kan göras mindre änstödytan. Den övre stödytan bestämmer storleken på fundamentdistansenberoende på storleken på maskorna i armeringsnätet som skall stödjas.

Vidare är det fördelaktigt att anordna en eller flera mellanväggar inne i di-stansen för att öka styrkan och stabiliteten hos fundamentdistansen, där mel- lanväggarna inte hindrar fundamentdistansen från att kunna staplas. 12 l Fig. 2a visas en vidareutveckling av fundamentdistansen och i Fig. 2b visasen genomskärning av fundamentdistansen i Fig. 2a. Fig. 3 visar ett flertalfundamentdistanser som stödjer ett armeringsnät. l detta exempel innefattarden yttre formen tre delcirkulära delar som är delade med en vinkel som är120 grader. Den yttre sidoväggen är fortfarande lutad utåt med en vinkel or.Formen påminner något om ett klöverblad. Andra former är förstås ocksåmöjliga, så länge som formen är större än en maska i armeringsnätet somskall stödjas. l ett exempel, såsom visas i Fig. 3, är fundamentdistansen av-sedd för ett armeringsnät 20 med en maskstorlek 21 som är 20 cm. Den yttreformen hos stödytan är därför större än en kvadrat som är 20*20 cm. På det-ta sätt kommer fundamentdistansen alltid att kunna stödja armeringsnätet,oberoende av hur nätet placeras på distansen. Armeringsnätet kommer inteatt kunna trilla ner beroende på en felinriktad distans. Så som kan ses i Fig. 3kommer en fundamentdistans alltid stödja armeringsnätet i flera positioner,armeringsnätet och fundamentdistansen kommer alltid att ha åtminstone fyrakontaktpunkter, oberoende av förhållandet mellan fundamentdistansens och armeringsnätets positioner.

Fundamentdistansen är i detta exempel försedd med en andra stödyta 6 pla-cerad i mitten av distansen. Den andra stödytan är förbunden med anligg-ningsytan 2 via en omslutande inre sidovägg 11, vilken lutar inåt med en vin-kel ß. Vinkeln ß kan vara samma som vinkeln or eller kan vara större ellermindre. Eftersom den inre sidolutar inåt, från anliggningsytan till den andrastödytan, är det möjligt att stapla distanserna i varandra. Den andra stödytanhjälper till att stabilisera fundamentdistansen och tillhandahåller en ytterligare stödyta, så att vikten från armeringsnätet fördelas på fler kontaktpunkter.

Den inre sidoväggen och den yttre sidoväggen är i detta exempel även för-bundna med en välvd förstärkande mellanvägg 8 vilken ger ytterligare styv-het till distansen samtidigt som den fortfarande är stapelbar. Den andra stöd-ytan kan vara försedd med en kant som sträcker sig inåt. Anliggningsytan 2är i det visade exemplet försedd med ett flertal öppningar. Öppningarnas syf- 13 te är att spara material och att tillåta betong att passera igenom. Öppningar-nas antal och storlek beror på den önskade totala anliggningsytan för en be-stämd grundyta för att förhindra att fundamentdistansen sjunker ner i grund-ytan. Den visade distansen är försedd med tre större öppningar 9 och flera mindre öppningar.

Den inre sidan av den yttre sidoväggen kan också vara försedd med smånockar 12 vilka är avsedda att underlätta staplingen av distanser. Nockarnashöjd är sådan att anliggningsytan hos en annan distans kommer att stå pånocken när de är staplade, vilket förhindrar att distanserna fastnar i varandranär de trycks samman. Detta gör det lättare att dela upp en stapel med di-stanser. Nockarna definierar delning i höjdled, d.v.s. det vertikala intervallet,mellan distanserna. Ett väldefinierat vertikalt intervall är fördelaktigt eftersomdet förenklar utläggningen av distanser, t.ex. från ett särskilt magasin. Närfundamentdistanserna innefattar en andra övre stödyta och en inre vägg kanäven nockar med samma höjd anordnas på innerväggen, riktade mot den inre sidan av den yttre sidoväggen.

Fundamentdistansen kan läggas ut för hand av en användare. Eftersom di-stanserna kan placeras slumpmässigt och inte måste positioneras exakt ärde tidseffektiva och enkla att använda. Jämfört med distanslister, vilka hittillsutgör den snabbaste metoden för att lägga ut fundamentdistanser, kan tidenför att manuellt lägga ut de uppfinningsenliga fundamentdistanserna reduce-ras betydligt, och genom att använda en halvautomatisk matningsanordning kan arbetstiden reduceras ännu mer.

Fig. 4 visar en stapel 13 med fundamentdistanser 1. En staplad hög med di-stanser sparar plats under transport och lagring. Distanserna staplas fördel-aktigt i et särskilt magasin, såsom visas i Fig. 5. Det visade magasinet 14 äravsett att hålla en stapel 13 med fundamentdistanser. Fundamentdistansernakan antingen säljas och transporteras i magasinet, eller kan placeras i maga-slnet på arbetsplatsen. Magasinet kan därför vara tillverkat av t.ex. plast, kar- tong, korrugerad fiberplatta eller till och med metal, beroende på det avsedda 14 användningsområdet. Det är t.ex. möjligt att använda magasinen i en form avretursystem, där magasinen fylls i en fyllningsstation och transporteras tillarbetsplatsen där fundamentdistanserna läggs ut på grundytan. Magasinenreturneras sedan till fyllningsstationen för påfyllning. På detta sätt erhålles ettkostnadseffektivt distributionssystem. Magasinet kan även monteras på enfrigöringsmekanism 15 vilken är avsedd att frigöra en fundamentdistans i ta-get från stapeln med distanser. Frigörandet av en fundamentdistans kan t.ex.göras för hand av en användare genom att använda en spak 16. På dettasätt kan användaren gå runt med magasinet och frigöra distanser på lämpli-ga platser. Eftersom det inte finns några föreskrifter som bestämmer ett exaktavstånd mellan fundamentdistanser, är det ofta användarens erfarenhet sombestämmer var distanserna placeras. Genom att använda denna sorts frigö-ringsmekanism kan det säkerställas att armeringsnätet får tillräckligt medstöd.

Fig. 6 visar ett exempel på en matningsanordning 22 för staplingsbara fun-damentdistanser. Den visade matningsanordningen 22 är en halvautomatiskmatningsanordning vilken är avsedd att manövreras av en användare. mat-ningsanordningen påminner om en hjulförsedd vagn och är försedd med enfrigöringsmekanism 23. Frigöringsmekanismen 23 kan utgöras av frigörings-mekanismen 15 som monteras på matningsanordningen eller kan utgöras aven annan typ av frigöringsmekanism. Användaren drar eller puttar matnings-anordning med handtaget och matningsanordningen rullar på hjul 28 och fri-gör en distans med ett förbestämt intervall, så att distanserna läggs ut medett förbestämt avstånd. Avståndet mellan matningsanordningens frigörings-positioner kan ställas in med en ratt eller liknande. I det visade exemplet ärmatningsanordningen försedd med två frigöringsmekanismer, en på varjesida av matningsanordningen. Avståndet mellan frigöringsmekanismerna kanjusteras så att avståndet i sidled mellan fundamentdistanserna kan ställas in.Ett lämpligt avstånd för en sorts fundamentdistanser är i intervallet mellan 0.7- 1.3 meter. De staplade distanserna 13 placeras från ovan i en hållare 25 på matningsanordning. Distanserna kan laddas i hållaren från ett magasin. Det är också möjligt att använda ett magasin som en hållare. Distanserna frigörsnedåt från frigöringsmekanismen. Matningsanordningen kan ha två eller flerhjul, beroende på avsett användningsområde. Den visade matningsanord-ningen innefattar fyra hjul, men det är tillräckligt med två hjul för en manuelltdragen matningsanordning. Den visade matningsanordningen är också för-sedd med en lagringsplats 26, där ytterligare staplar med distanser kan för-varas. Distanserna frigörs i det visade exemplet genom att dra i ett handtag27. Det vore också möjligt att förse matningsanordningen med flera frigö-ringsmekanismer på varje sida av matningsanordningen, så att en frigö-ringsmekanism kan fortsätta att lägga ut fundamentdistanser när en förstafrigöringsmekanism är tom. På detta sätt underlättas påfyllningen av mat- ningsanordningen.

Frigöringsmekanismen är i ett exempel kopplad till matningsanordningenshjul 28 så att avståndet mellan frigöringspositionerna enkelt kan ställas in.Det är möjligt att använda en mekanisk räknare direkt kopplad till ett hjul,t.ex. en axiellt flyttbar tapp som slår till en spak på frigöringsmekanismen,eller att använda en elektronisk rotationsgivare för att erhålla det önskadeavståndet. Efter det förbestämda avståndet så släpper matningsanordningenen distans på grunden.

En fördel med en matningsanordning är att den reducerar arbetstiden för attlägga ut distanser. En ytterligare fördel är att den förbättrar arbetsförhållandetför användaren. Normalt behöver användaren bära all vikt och måste böja signer varje gång en distans läggs ut. Med en matningsanordning kan använda- ren gå upprätt och behöver inte bära all vikt.

Det är också möjligt att låta matningsanordningen vara helt automatisk, ävenom en halvautomatisk matningsanordning antagligen är mer kostnadseffektivoch sparar mycket tid. I detta fall är matningsanordningen självgående ochkan programmeras att följa förbestämd väg, så att distanser automatiskt kanplaceras på förbestämda positioner över en större yta. Styrningen av den automatiska matningsanordningen kan ske med t.ex. laser eller ett naviga- 16 tionssystem, såsom ett differentiellt GPS system. Med ett ledningssystem ärdet också möjligt att låta matningsanordningen åka tillbaka till en fyllningssta-tion när matningsanordningen är tom. På detta sätt kan matningsanordning- en användas på väldigt stora ytor och möjligen även obevakad under nätter.

Det vore även möjligt att låta matningsanordningen följa en förbestämd vägutan ett yttre ledningssystem, genom att mäta hjulens rotation och användadenna information för att följa vägen. En sådant enkelt ledningssystem förmatningsanordningen är lämpat för hårt packade grunder eftersom det intekan kompensera för hjulslirning.

Ett sätt att programmera en automatisk matningsanordning är att importeraen konstruktionsritning till matningsanordningens styrsystem. Styrsystemetberäknar var distanser skall placeras och när det är färdigt kan användarentrycka på startknappen och matningsanordningen börjar placera ut distanserpå de förbestämda positionerna.

Uppfinningen ska inte anses begränsad till utföringsformerna som beskrivsovan. Ett antal ytterligare varianter och modifikationer är möjliga inom ramenför de efterföljande patentkraven. Fundamentdistanserna kan ha vilken stor-lek som helst och kan vara gjorda av vilket lämpligt material som helst. Andraformer är också möjliga. 17 REFERENSBETECKNINGAR FundamentdistansNedre anliggningsytaFörsta stödytaSidovägg Övre kant Andra stödytaCentral öppningVälvd vägg Nedre öppning Yttre omkrets Inre sidovägg Nock Stapel med fundamentdistanserMagasinFrigöringsmekanismSpak ArmeringsnätMaska MatareFrigöringsmekanismHandtag HållareLagringsplats Spak Hjul

Claims (1)

1. . Staplingsbar fundamentdistans (1) avsedd att stödja ett armeringsnät (20), där fundamentdistansen (1) innefattar en nedre anliggningsyta(2) avsedd att placeras på en grundyta för betong, en första stödyta(3) avsedd att stödja armeringsnätet i ett flertal punkter, och en yttreomslutande sidovägg (4) som förbinder den nedre anliggningsytan (2)med den första stödytan (3), kännetecknad av att den yttre omslu-tande sidoväggen (4) lutar utåt från den nedre anliggningsytan (2) tillden första stödytan (3) med en vinkel o, och där formen hos den förstastödytan (3) är större än en maska (21) i armeringsnätet (20) som skall stödjas. . Staplingsbar fundamentdistans enligt krav 1, kännetecknad av att fundamentdistansen även innefattar en andra stödyta (6) avsedd attstödja armeringsnätet, och en inre sidovägg (11) som förbinder dennedre anliggningsytan (2) med den andra stödytan (6), där den inresidoväggen (11) lutar inåt från den nedre anliggningsytan (2) till den andra stödytan (6) med en vinkel ß. . Staplingsbar fundamentdistans enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att vinkeln u är lika stor som vinklen ß. . Staplingsbar fundamentdistans enligt något av kraven 1 till 3, känne- tecknad av att den yttre formen hos fundamentdistansen är cirkulär. _ Staplingsbar fundamentdistans enligt något av kraven 1 till 3, känne- tecknad av att den yttre formen hos fundamentdistansen innefattar tre delcirkulära delar med en delningsvinkel som är 120 grader. _ Staplingsbar fundamentdistans enligt något av föregående krav, kän- netecknad av att den första stödytan innefattar en kant (5) som sträcker sig utåt. 7. Staplingsbar fundamentdistans enligt något av kraven 2 till 6, känne-tecknad av att fundamentdistansen innefattar åtminstone en mellan-vägg (8) som förbinder den yttre sidoväggen (4) med den inre sido-väggen (11). 8. Staplingsbar fundamentdistans enligt något av föregående krav, kän-netecknad av att fundamentdistansen innefattar ett flertal nockar (12)på den inre sidan av den yttre sidoväggen (4) avsedda att stödja an-liggningsytan (2) hos en annan fundamentdistans när flera funda- mentdistanser är staplade på varandra. 9. Magasin (14), avsett att hålla ett flertal staplingsbara fundamentdis- tanser enligt något av föregående krav. 10.Magasin enligt krav 9, kännetecknad av att magasinet innefattar enfrigöringsmekanism (15). 11.Matningsanordning (22) avsedd för att lägga ut staplingsbara funda-mentdistanser (1) enligt något av kraven 1 till 8, kännetecknad av attmataren innefattar åtminstone två hjul (28), en första frigöringsmeka-nism (23) för att frigöra en fundamentdistans åt gången och en hållareavsedd att hålla ett flertal staplingsbara fundamentdistanser (1). 12.Matningsanordning enligt krav 11, kännetecknad av att frigöringsme- kanismen är handmanövrerad. 13.Matningsanordning enligt krav 11, kännetecknad av att frigöringsme-kanismen (23) är justerbar så att frigöringsavståndet mellan två fun-damentdistanser kan ställas in. 14.Matningsanordning enligt krav 12 eller 13, kännetecknad av att frigö-ringsmekanismen (23) styrs i beroende av hjulens (28) rotation. 15.Matningsanordning enligt något av kraven 11 till 14, kännetecknad avatt mataranordningen innefattar ett handtag (24) och är avsedd att manÖVfefaS GV ef! aflVändafe. 16.Matningsanordning enligt något av kraven 11 till 15, kännetecknad av 5 att mataranordningen innefattar en andra frigöringsmekanism (23). 17.Matningsanordning enligt krav 16, kännetecknad av att avståndet mellan den första och den andra frigöringsmekanismen ärjusterbart. 18. Matningsanordning enligt krav 16 eller 17, kännetecknad av att frigö- ringsavståndet för den första och den andra frigöringsmekanismen är10 lika stort.