SE538416C2 - Motorelslutbleck - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser motorelslutbleck (1) utformat att samverka med ett fallässom innefattar en fallkolv för att läsa ett läsbart element i en given position, exempelvisen dörr, vilket motorelslutbleck (1) innefattar ett hus (2) med ett urtag (25) föremottagande av en fallkolv från falläset, vidare innefattar motorelslutblecket (1) ett iurtaget anordnat vridfall (4) vilket är svängbart anordnat vid nämnda hus (2), varvidunder nämnda vridfall (4) är en axel (5) longitudinellt anordnad vid nämnda hus (2),nämnda axel (5) innefattar en läskloss (7) som är rörlig längs en gängförsedd (50) del avaxeln (5), att nämnda gängförsedda del (50) av axeln (5) åtminstone till del utsträckersig under nämnda vridfall (4), att nämnda axel (5) är anordnad vid en motor (52) vilkenmotor (52) medelst axeln (5) förflyttar läsklossen (7) mellan ett läst läge (L) och ettöppet läge (O), där läsklossen (7) i det lästa läget (L) är positionerad under nämndavridfall (4) och förhindrar vridfallets (4) fallrörelse medan läsklossen (7) i det öppna läget (O) är positionerad vid sidan av nämnda vridfalls (4) fallutrymme.

Description

Föreliggande uppfinning avser ett motorelslutbleck utformat att samverka med ett fall-lås som innefattar en fallkolv för att låsa ett låsbart element i en given position, exempelvis en dörr.

TEKNIKENS STÅNDPUNKT Idag används bland annat elslutbleck till ett antal olika lås som finns tillgängliga påmarknaden. När ett elslutbleck monteras, exempelvis i en dörrkarrn, så monteras enstolpe utanför elslutblecket så att stolpen löper längs med övrig dörrkarrn. Stolpar finnsi hundratals olika varianter och är designade för att matcha sj älva låset. Elslutbleckenfinns även de i ett antal olika varianter för att passa olika typer av lås 12 V, 24 V osv.De elslutbleck som finns på marknaden idag är traditionella so lenoidbleck, ett problemmed dessa so lenoidbleck är att de inte kan hålla normal funktion vid höga listtryck. Medlisttryck menas exempelvis att lister eller tryckskillnader gör så att dörrlåset spännermot elslutblecket och kolven fastnar i elslutblecket. Vid högt tryck orkar inte solenoideni elslutblecket dra undan låsningen till vridfallet och mekanismen med solenoiden fastnar vilket resulterar i att låset inte kan öppnas.

Då elslutbleck med solenoid inte klarar listtryck har användning av eltryckeslås ökat.De traditionella so lenoidblecken är inte elektriskt omställbara mellan rättvänd ochomvänd funktion men det finns även så kallade multibleck på marknaden idag som ärett solenoidbleck som är mekaniskt omställbart mellan rättvänd och omvänd funktion.För fackmannen är känt att med omvänd funktion menas att elslutblecket är olåst iströmlöst läge och med rättvänd funktion menas att dörren automatiskt förreglas och låser dörren då strömmen bryts.

Ytterligare ett problem med dagens låsanordningar är att om yttre våld utövas pålåsanordningama kan låsmekanismen eventuellt bringas ur sitt spärrläge och därefter öppnas låset.

Genom SE 534 138 är förut känt en slutblecksinrättning innefattande ett öppet slutblecksom tillsammans med en adapteranordning bildar ett slutet slutbleck för låsning av ett låsbart element.

Genom US 6076870 är förut känt ett elslutbleck med ett pivoterbart låselement förlåsning av elslutblecket i ett låst läge. Låselementet är pivoterbart mellan ett låst och ett olåst läge med hjälp av en motor.

Genom US 201 1/0181059 är förut känt ett funktionsomställbart elslutbleck där funktionen väljs genom positionering av ett stopp mellan två olika positioner.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGENDet är ett ändamål med föreliggande uppfinning att eliminera eller åtminstone minimeraovan nämnda problem, vilket åstadkommes genom ett motorelslutbleck enligt patentkrav l.

Tack vare uppfinningen säkerställs normal filnktion även vid höga listtryck.

Enligt ytterligare aspekter av uppfinningen kan de på marknaden vanligastefunktionema inrymmas i ett och samma motorelslutbleck. Funktionsval/programval kanenkelt göras utifrån, dvs. utan demontering eller på annat sätt påverkan avmotorelslutblecket. Vidare uppnås låg strömförbrukning. Ytterligare en fördel är att idet uppfinningsenliga motorelslutblecket l inryms ett flertal fysiska varianter avtraditionella elslutbleck.

KORT FIGURBESKRIVNINGUppfinningen kommer i det följ ande att beskrivas i mer detalj med hänvisning till de bifogade ritningsfigurema, i vilka: Fig. l visar ett motorelslutbleck enligt uppfinningen sedd i en perspektivvy snettovanifrån, från en yttre sida, Fig. 2 visar ett motorelslutbleck enligt uppfinningen sedd i en perspektivvy snettovanifrån, från en inre sida, Fig. 3 visar en sprängskiss av ett motorelslutbleck enligt uppfinningen, Fig. 4 visar ett motorelslutbleck enligt uppfinningen från en yttre sida där en markeraddel ses i en transparent vy, och Fig. 5 visar ett motorelslutbleck enligt uppfinningen från en yttre sida där en markerad del ses i en transparent vy.

DETALJERAD FIGURBESKRIVNING I Fig. 1-5 visas ett motorelslutbleck 1 i ett föredraget utförande enligt uppfinningen.Lägesangivelser såsom yttre, inre, övre nedre, fränire, bakre etc. är endast till för attunderlätta förståelsen av elslutbleckets konstruktion och görs med hänvisning tillfigurerna. De skall inte förstås som att de anger ett faktiskt fysiskt läge såvida inte annat anges i beskrivningen.

Motorelslutblecket 1 är utformat att samverka med ett lås (visas ej) som innefattar enfallkolv i syfte att låsa ett låsbart element i en fast position, exempelvis en dörr medanmotorelslutblecket 1 i det fallet är anordnat i dörrkarrnen. Fackmannen inser attmotorelslutblecket 1 enligt uppfinningen även kan användas på andra låsbara element,såsom fönster, och att låset kan vara anordnat i en karm och motorelslutblecket i denrörliga delen, exempelvis en dörr. I det här beskrivna exemplet hjälpermotorelslutblecket 1 till att hålla dörren stängd genom att ett vridfall sluter kring detandra låsets fallkolv. Motorelslutblecket 1 monteras i exempelvis en dörrkarrn ochanordnas på konventionellt sätt med en till dörrkarrnen anpassad stolpe framför (visasej) vilken utgör den synliga delen av motorelslutblecket 1 och skyddar det inre från manipulering, smuts mm.

I Fig. 1 ses ett motorelslutbleck 1 i ett föredraget utförande enligt uppfinningen, sedd ien perspektivvy snett ovanifrån från en yttre sida 1A. Fig. 2 visar sammamotorelslutbleck 1 fast sedd i en perspektivvy snett ovanifrån från en inre sida lB. I Fig.3 visas en sprängskiss av motorelslutblecket 1 enligt uppfinningen. Beteckningama yttresida 1A och inre sida 1B syftar här på elslutbleckets position i dörrkarrnen. Den yttresidan 1A vetter mot det håll varifrån dörren öppnas och stängs. Om exempelvis enytterdörr avses så är elslutblecket 1 placerat så att den yttre sidan 1A vetter mot den sidaav dörrkarrnen som är belägen utomhus. Ett annat sätt att exemplifiera det på är attelslutbleckets yttre sida 1A och dörrkarrnens karmfalssida vetter åt samma håll. Deninre sidan 1B vetter åt andra hållet, dvs. vore det en ytterdörr så vetter den inre sidan 1B mot den sida av dörrkarrnen som är belägen inomhus.

Motorelslutblecket 1 innefattar ett hus 2 vilket utgör den huvudsakligastödkonstruktionen. Huset 2 är anordnat i ett hölje 3 där hölj et 3 innefattar enväsentligen plan bottendel 32. Från bottendelens 32 långsidor utsträcker sig en yttresidovägg 34 och en inre sidovägg 33 väsentligen ortogonalt mot bottendelens 32utbredning. Bottendelen 32 samt sidoväggama 33, 34 är anordnade med fixeringsmedel 30, 31, 300, 310, 310°, 320 exempelvis som i det visade exemplet skruvhål, skruv resp. gänghål. Hölj et är monterat vid huset 2 med sex stycken skruvar; två M3-skruvargenom den yttre sidoväggen 34, två M4-skruvar genom den bakre sidoväggen 33 samt två M4-skruvar genom bottendelen 32 in i huset.

Motorelslutblecket 1 innefattar även ett vridfall 4, en axel 5, ett kretskort 6, en låskloss7, ett första och ett andra lager 51, 51 °, en motor 52, en kolvavkännare 8, en skruvplint60, en första 200 och en andra 201 fjäder, ett ändhölj e 21, en ställskruv 9, ochmotsvarande gänga 9°, en vridomkopplare 10 samt en microsWitch 22. Innan huset 2anordnas i hö lj et 3 monteras ovan nämnda detalj er i/på huset 2, t.ex. med skruv 210. På en undersida 20 hos huset 2 anordnas genom exempelvis forrnpassning ett kretskort 6.

Kretskortetet 6 innefattar en skruvplint 60, företrädesvis en 6-polig skruvplint, vilken skruvplint är anordnad pä kretskortets 6 ena kortände så att vid montering vid huset 2 ärskruvplinten 60 åtkomligt utifrån via en öppning 23 i husets ena kortsida 24. Kretskortet6 innefattar även en vridomkopplare 10 som när motorelslutblecket 1 är hopmonterat, är åtkomligt utifrån via en öppning 100 i hö lj ets ena sidovägg 33.

Huset 2 är i sin yttre långsida utformat med ett flertal utrymmen för placering/monteringav ovan nämnda detalj er. I ett långsmalt utrymme i husets undre del anordnas nämndaaxel 5 samt tillhörande drivanordningar och lager. Axeln kan vara en så kallad valsadskruvaxel eller gängpressad axel eller gängan kan utgöras av ett fräst spår och är gängad50 i sin ena ände. I nämnda gängade ände är en låskloss 7 anordnad att löpa längs axeln5. Utvändigt låsklossen 7 finns företrädesvis även anordnat ett första kullager 51.Låsklossen 7 har ett parti 7°, 7” ° som omsluter åtminstone en del av den gängade ändenav axeln genom vilket axeln 5 löper. För att kunna förflytta låsklossen 7 längs axeln 5 ärett litet hål 103 anordnat i låsklossens axelomslutande parti genom vilket ett härdat stiftpressats ner så att det sticker ut ett stycke invändigt hålet 104 och samverkar medgängan 50 på axeln. Axelns 5 andra ände är anordnad vid en motor 52 via en spårtapp53 på motoms drivaxel och motsvarande spår 54 i axelns ände, samt ett andra kullager51 ”. Det långsmala utrymmet i husets 2 undre del innefattar forrnanpassadedelutrymmen 83, 81, 82 för placering av motom 52, det första 51 respektive det andra kullagret 51 ° och på så sätt positioneras axeln i huset 2.

Huset 2 innefattar en utskjutande del 2A med ett urtag 25 vilket är anordnat att inrymmavridfallet 4 och kolvavkännaren 8. Vridfallet 4 är T-forrnat och en undre kant 84 i dessfrämre konvexa del är placerad ovanför axeln 50 på vilken låsklossen 7 löper.

Vridfallets bakre del sträcker sig mot en bakre vägg i husets inre och är i sin ytterände försett med ett hål för ledad infästning i huset 2 via axeln 18. Vidare är vridfallet 4återfiädrande anordnat med hjälp av en fiäder 201 (se f1g. 4) och Öppnar eller låser låsetsfallkolv genom en roterande rörelse omkring axeln 18. Vridfallet definierar därvid ettfallutrymme inuti urtaget 25. Fallutrymmet löper i en båge invändigt axeln 5 på vilkenlåsklossen 7 är anordnad. Fjädem 201 är placerad i ett forsta urtag 106 i vridfallets 4bakre del. Axeln 18 löper genom hål 107a, 107b anordnade i två motstående sidoväggari urtaget 25 i huset 2, hål 102 anordnade i vridfallet 4 samt genom fiädem 201. Fjäder201 har två armar, varav av den ena trycker mot huset 2 och den andra mot en vägg iurtaget 106 i vridfallets 4 bakre del för att skapa en repellerande kraft mellan huset 2och vridfallet 4 som lyfter vridfallet 8 uppåt. För att begränsa vridfallets rörelse uppåt ärvridfallets ben i sin yttre ände utformad med en spets 85 som bildar ett mothåll mot deninre väggen och ger en stoppande fianktion. För att begränsa vridfallets rörelse nedåt ärden inre väggen, i en position under hålen 107a, 107b för axeln 18 som vridfallet ärlagrat i, fasad inåt och en väggsektion 86 bildar ett utskjutande mothåll som samverkarmed baksidan 87 av vridfallets ben (se figur 4) då vridfallet roterats nedåt. I ett andraurtag 105 ivridfallets bakre del är anordnat en mekaniskt påverkbar kolvavkännare 8.Kolvavkännaren 8 är placerad invändigt vridfallet, invid den bakre väggen. Ävenkolvavkännaren 8 är återfiädrande anordnad med hjälp av en fjäder 200 placerad i etthål 101 ikolvavkännarens nederdel. Kolvavkännaren 8 har en utskjutande klack 8” ”vilken är anordnad att löpa i fiädems 200 fiädringsled i ett spår 80 i den bakre väggen ihusets inre. En Övre ände av spåret 80 samverkar med klacken 8” ” och definierar ett övreändläge för kolvavkännaren 8. I spårets 80 nedre ände finns på motsvarande sätt enstoppfunktion nedåt. Kolvavkännaren är i sin övre del försett med ett ovalt hål 8” ” ”genom vilket axeln 18 löper vilket bidrar till styrning av kolvavkännaren 8. I sin nedreände är kolvavkännaren försedd med en indikator 8” vilken i det här exemplet ärplacerad ortogonalt mot kolvavkännarens 8 utbredning. Indikatom 8” samverkar med enmikrobrytare för kolvavkännaren 8, här mikrosWitchen 22 som t.ex. positioneras medfästpinnar 13. När dörren stängs kommer dörrens fallko lv att pressa ner kolvavkännaren8 och indikatom 8” kommer i kontakt med mikrosWitchen 22 som sluteravkänningskretsen. En processor sluter ett halvledarrelä på kretskortet som blir varseom påverkan på kolvavkännaren 8. Beroende på funktionsval/programval så sluter ettrelä altemativt halvledarrelä på kretskortet sin utgång när fallkolven från ettdörrmonterat lås påverkar mikrobrytaren 22. Detta för att ett överordnat system skakunna få återkoppling att fallkolven är på plats. Låsningen kan ske automatiskt med hjälp av denna avkänning, eller aktiveras extemt med hjälp av ett passagesystem.

Motorelslutblecket 1 innefattar även en ställskruv 9, med vars hjälp storleken påvridfallets 4 öppning kan justeras. I figur 3 ses i den bakre väggen 33 iurtaget 25 hålet90 i vilket ställskruven 9 sticker ut för justering av vridfallets öppning. Skruven 9fungerar som ett stopp/ ändläge för vridfallet 4. Ju längre skruven skruvas in destokortare väg kan vridfallet 4 öppnas/tryckas ned. Denna funktion finns för att låssmeden skall kunna justera vridfallets 4 öppning mot vissa monteringsstolpar.

Motorelslutblecket 1 har en längd L i intervallet 70-150 mm, mer föredraget i intervallet90-110 mm. Motorelslutblecket 1 har en höjd H i intervallet 20-50 mm, företrädesvis iintervallet 30-40 mm samt en bredd B i intervallet 20-50 mm mer föredraget iintervallet 25-30 mm. I det visade exemplet har motorelslutblecket följ ande mått: höjd (H) = 36 mm, bredd (B) = 27,6 mm, längd (L) = 106 mm.

I grundutförande och grundinställning kan motorelslutblecket 1 ersätta ett idagtraditionellt solenoidbleck. Enligt uppfinningen används en motor 52 för att mekanisktflytta låsklossen 7 längs axeln 5 mellan ett öppet läge O (se figur 5) och ett låst läge S,(se figur 6). I det öppna läget O är låsklossen 7 belägen på den yttre delen av dengängade delen 50 av axeln 5. Låsklossens axelomslutande parti befinner sig då vid sidanav vridfallets främre konvexa del. Låsklossen begränsar inte vridfallets fallrörelse utan idet läget kan vridfallet 4 tryckas ned av fallkolven i en dörr och dörren kan öppnas. I detlåsta läget S, som ses i figur 6, har låsklossen 7 förflyttats så att den är positionerad päden inre delen av den gängade delen 50 av axeln 5 och det axelomslutande partietbefinner sig under vridfallets undre kant 84. I det läget blockerar låsklossens 7 axelomslutande parti vridfallets 4 rörelse nedåt och därmed kan inte dörren öppnas.

Hölj et 3 har en väsentlig kraftupptagande funktion i det att det upptar den nedåtriktadekraft som uppkommer till exempel då elslutblecket 1 är i låst läge S och någon försökeröppna dörren. Fallkolven i dörren kommer då att pressas mot vridfallet 4 som i sin turpressas mot låsklossen 7. Låsklossen 7 förrnedlar i sin tur denna kraft till hö lj etsbottendel 32. Hölj et 3 och huset 2 är tillverkat i rostfritt stål. Utfornmingen avlåsklossen 7 är optimerad för att ge en kort manövreringssträcka samtidigt som den geren stor fördelning av kraften till hö lj et 3. Detta åstadkoms genom att låsklossen 7 har enväsentligt mycket längre utbredning nertill mot hölj et 3 än utbredningen upptill somvridfallet 4 ligger an mot.

Tack vare att man nyttjar en motor 52 för att mekaniskt förlytta låsklossen 7 fram ochtillbaka mellan låst och Öppet läge bibehålls normal funktion även vid höga listtryck,något som idag är en begränsande faktor på traditionella so lenoidbleck. Motom 52 har idet visade exemplet ett varvtal på 300 rpm och att öppna respektive låsa låset taromkring 0,2 - 0,3 s. Tack vare att en motor 52 används fås även en lägreströmforbrukning vid användning (låsning, öppning) jämfört med ett solenoidbleck vidsamma listtryck. Anslutning av strömmatning, öppnasignal och reläutgång sker via skruvplinten 60 som är anordnad i husets ena kortände 24.

Tack vare det uppfinningsenliga motorelslutblecket 1 kan de på marknaden vanligastefunktionema inrymmas i ett och samma motorelslutbleck l. Funktionsval/programvalgörs enkelt via vridomkopplaren 10, vilken vridomkopplare 10 är åtkomlig utifrån viaöppningen 100 i höljets sidovägg 33. Vridomkopplaren 10 är alltså justerbar utandemontering eller på annat sätt påverkan av motorelslutblecket l. Tack vare dettabehöver inte installatören/montören ändra eller flytta om mekaniken imotorelslutblecket 1 för att uppnå de på marknaden vanligaste funktionema. Samtidigtsom antalet variationer på motorelslutblecket l kan hållas till ett minimum ochfunktionsvalet kan göras direkt på plats, exempelvis med en skruvmejsel eller liknande,så möjliggör detta även kundanpassade funktioner till särskild installation mycket smidig och utan att påverka varken den mekaniska eller elektriska konstruktionen.

Motorelslutblecket 1 innefattar, som nämnts tidigare, ett kretskort 6 vilket innefattar enlikriktarbrygga vilket ger fördelen att installatören/montören inte behöver observerapolaritet på spänningsmatningen vid inkopplingen, det stöder även både AC- och DC-spänning. Kretskortet 6 innefattar även ett skyddsfilter i form av en drossel och envaristor (visas ej) för att dämpa eventuella yttre stömingar som kan ledas in via kabelanslutningen.

Driften av motom 52 styrs av elektroniken, företrädesvis av en så kallad H-bryggabestående av två NPN och två PNP transistorer och är således en halvledar-baseradkonstruktion vilket ger en generellt längre livslängd än en elektromekanisk (relä)baserad konstruktion. Motom 52 kan därmed växla riktning beroende på i vilkenordning transistorema aktiveras. För att minimera strömrusning vid start av motom 52används företrädesvis pulsbreddsmodulering (PWM) som styrsignal för aktivering avNPN-transistorema. Frekvensen för denna styrsignal kan vara 20 kHz (eller mer) ochgenereras av processom på det inbyggda kretskortet 6. Som extra säkerhet för att förhindra onödigt slitage av motom 52 och dess motorlåda, exempelvis vid bortfall av mikrobrytare, sker en kontinuerlig strömmåtning över motorn 52 för att säkerställa attmotorn 52 stångs av då den nått ett åndlåge eller om något förhindrar låsklossen 7 attförflytta sig. Ovan beskrivet år inget nytt i sig utan fackmannen förstår hur man kanvariera de olika elektriska komponentema men åndå uppnå samma syfte. Det nya år attnyttja motordrift och ett kretskort 6 med processor mm. i ett elslutbleck och dårrneduppnå en rad fördelar såsom elektriskt instållbara funktioner. Istållet för att ha ettelslutbleck för varje typ av lås kan man på ett enkelt sått via vridomkopplaren 10, som isin tur år i kontakt med nåmnda switch 22, elektriskt styra vilken funktion/program manvill nyttja. Med andra ord kan man såga att i det uppf1nningsenliga motorelslutblecket linryms ett flertal fysiska varianter av traditionella elslutbleck. Motorelslutblecket l årelektriskt omstållbart istållet för mekaniskt omstållbart enligt kånd teknik. Tack vare attmotorelslutblecket l åven innefattar en processor kan man uppnå fördelar som idag intekan fås med traditionella lås. Med hj ålp av processom kan exempelvis en våntetidstållas. Istållet för att låset stålls i öppet låge O så snart en öppningssignal sånds,exempelvis via passagesystem eller vanlig trycknapp, så kan alltså motorelslutblecket l(låset) hantera tider och till exempel stållas in på att efter öppnasignal låta tiden gå 20sekunder innan låsklossen 7 förflyttas till öppet låge O och att den sedan ska vara iöppet låge i 60 sekunder. Sjålva passagesystemet kan alltså sitta i motorelslutblecket lenligt uppfinningen och kan då utesluta inköp av en dörrcentral eller liknande.Traditionella elslutbleck aktiveras endast den tid som spånning ligger på. Det inses attovan beskrivna bara år ett exempel på vad processom kan åstadkomma i låset och attdet sjålvfallet kan varieras och att andra funktioner kan fås. Noteras skall attmotorelslutbleck normalt kråver konstant strömmatning, om ån liten förbrukning,medan ett solenoidbleck i grundutförande enbart drar ström vid öppning, förhållandevishög förbrukning. Men detta ses idag som ett mindre problem eftersom halvledarkretsar(IC-kretsar) medger extremt låg strömförbrukning i standby samtidigt som merparten avinstallationer idag innehåller batteribackup av någon typ för att kunna bibehållafunktion av kortlåsare och dylikt åven under kortare strömavbrott. I det fall attmotorelslutblecket l år av omvånd typ, dvs. normalt låst vid spånning, och i håndelse avströmbortfall år motorelslutblecket försett med intem batteribackup i syfte att på så sått kunna förflytta låsklo ssen 7 till öppet låge.

Uppfinningen begrånsas inte av vad som ovan beskrivits, utan kan varieras inomramama för de efterföljande patentkraven. Det inses exempelvis att detuppf1nningsenliga motorelslutblecket åven låter sig anvåndas tillsammans meddubbelfallås och på konventionellt sått kan stolpen utformas för att åven lås av fallregeltyp kan anvåndas. Komponentema på kretskortet kan utgöras av likvårdiga lösningar till det som beskrivits ovan men ändå uppnå samma fianktioner. Axeln 5vilken läsklossen 7 löper pä kan göras längre och gängoma behöver inte vara i enaänden och motom i den andra utan kan vara placerade i samma ände. Vidare kangängoma utsträcka sig längs hela axeln. Läsklossen kan utformas annorlunda i det fallatt den uppfinningsenliga lösningen används i andra applikationer där man inte är i behov av en snabb öppning.

Claims (1)

1. Motorelslutbleck (l) utformat att samverka med ett falläs som innefattar ett fallför att läsa ett läsbart element i en given position, exempelvis en dörr, vilketmotorelslutbleck (1) innefattar ett hus (2) med ett urtag (25) för emottagande aven fallkolv från falläset, vidare innefattar motorelslutblecket (1) ett i urtagetanordnat vridfall (4) vilket är svängbart anordnat vid nämnda hus (2),kännetecknat av att under nämnda vridfall (4) är en axel (5) longitudinelltanordnad vid nämnda hus (2), nämnda axel (5) innefattar en läsklo ss (7) som ärrörlig längs en gängförsedd (50) del av axeln (5), att nämnda gängförsedda del(5 0) av axeln (5) åtminstone till del utsträcker sig under nämnda vridfall (4), attnämnda axel (5) är anordnad vid en motor (52) vilken motor (52) medelst axeln(5) förflyttar läsklossen (7) mellan ett läst läge (S) och ett öppet läge (O), därläsklossen (7) i det lästa läget (S) är positionerad under nämnda vridfall (4) ochförhindrar vridfallets (4) fallrörelse medan läsklossen (7) i det öppna läget (O) är positionerad vid sidan av nämnda vridfalls (4) fallutrymme. Motorelslutbleck enligt patentkrav 1, kännetecknat av att nämnda låskloss (7)innefattar ett axelomslutande parti (7”) vilket innefattar ett invändigt utskjutandestift som samverkar med gängan (50) pä axeln (5) för förflyttning av läsklossen(7) mellan det öppna läget (O) och det lästa läget (S) medelst nämnda gängor(50) vid drift av motom (52). . Motorelslutbleck enligt patentkrav 2, kännetecknat av att nämnda axelomslutande parti (7°) innefattar ett stopporgan (7” ”) som samverkar medvridfallet (4) i det lästa läget. Motorelslutbleck enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknat av det vidareinnefattar ett kretskort (6).