SE538352C2 - Drivsystem och förfarande för att bestämma en förbränningsmotors moment hos ett hybridfordon - Google Patents

Abstract

Sammandrag Foreliggande uppfinning avser ett drivsystein och ett forfarande for drift av ett fordon (1). Drivsystemet innefattar 1 en forbranningsmotor (2), en vaxellada (3), en elektrisk maskin (9), och en planetvaxel. Drivsystemet innefattar en styrenhet (18) som ir anpassad att ha tillgang till inforrnation avseende den elektriska maskinens (9) moment (Tel) fOr drift av fordonet (1) och aft berakna fdrbranningsmotoms (2) moment (TO fOr drift av fordonet (1) vid atminstone ett forsta driftstillfalle (Di) (la det foreligger en kand relation mellan den elektriska maskinens moment (Tel) och forbranningsmotoms moment (Tie).

Description

Drivsystem och förfarande för att bestämma en förbränningsmotors moment hosett hybridfordon UPPFINNINGENS BAKGRUND OCH KÄND TEKNIK Föreliggande uppfinning avser ett drivsystem enligt patentkravets l ingress och ett förfarande för att driva ett fordon enligt patentkravets ll ingress.

Att utnyttja en konventionell kopplingsmekanism som frikopplar växellådans ingåendeaxel från förbränningsmotorn under växlingsprocesser i växellådan innebär nackdelar.Då ett stillastående fordon startar slirar kopplingsmekanismens lameller mot varandra.Därrned tillhandahålls en uppvärmning av lamellerna. Denna uppvärmning resulterar ien ökad bränsleförbrukning och ett slitage av kopplingslamellema. En konventionellkopplingsmekanism är dessutom relativt tung och kostsam. Den upptar även ett relativtstort utrymme i fordonet. Att utnyttja en hydraulisk momentomvandlare resulterar även i förluster.

Hybridfordon kan drivas av en primär motor som kan vara en förbränningsmotor ochen sekundär motor som kan vara en elektrisk maskin. Den elektriska maskinen ärutrustad med åtminstone ett energilager för lagring av elektrisk energi ochreglerutrustning för att reglera flödet av elektrisk energi mellan energilagret och denelektriska maskinen. Den elektriska maskinen kan därmed omväxlande arbeta sommotor och generator i beroende av fordonets driftstillstånd. Då fordonet bromsasgenererar den elektriska maskinen elektrisk energi som lagras i energilagret. Denlagrade elektriska energin utnyttjas senare, exempelvis, för drift av fordonet och drift av olika hj älpsystem i fordonet.

Den icke offentliggjorda svenska patentansökan SE 1051384-4 visar etthybriddrivsystem med en planetväxel som innefattar tre komponenter nämligen ett solhjul, en planethjulhållare och ett ringhjul. En av planetväxelns tre komponenter är förbunden med en utgående axel hos förbränningsmotom, en andra komponent hosplanetväxeln är förbunden med en ingående axel till växellådan och en tredjekomponent hos planetväxeln är förbunden med en rotor hos en elektrisk maskin. Denelektriska maskinen är ansluten till ett energilager så att den omväxlande kan arbetasom motor och generator. Varvtalet hos elektriska maskiner kan regleras steglöst.Genom att reglera den elektriska maskinens varvtal så kan den ingående axeln tillväxellådan ges ett önskat varvtal. Med ett hybridsystem enligt SE 1051384-4 behövs ingen kopplingsmekanism användas i fordonets drivlina.

Förbränningsmotoms moment och den elektriska maskinens moment tillhandahållertillsammans fordonets drivmoment. Förbränningsmotom används dock många gångerför drift av olika aggregat i fordonet. Det råder även en osäkerhet avseendeförbränningsmotoms ingående komponenters utformning, förslitning åldring etc.Bränslets kvalitet, bränslets temperatur och förbränningsmotoms temperatur är andrafaktorer som gör det svårt att avgöra det moment som förbränningsmotom tillför fördrift och därmed fordonets drivmoment. Det är dock viktigt att förbränningsmotortillhandahåller ett begärt moment med en god noggrannhet vid vissa driftstillstånd såsom, exempelvis, vid växling och vid frikoppling av planetväxeln.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett drivsystem för ett fordon avinledningsvis nämnt slag där förbränningsmotoms moment för drift av fordonet kan bestämmas med en god precision.

Detta syfte uppnås med drivsystemet av det inledningsvis nämnda slaget, vilketkännetecknas av de särdrag som anges i patentkravets l kännetecknande del. Vid driftav ett fordon enligt patentkravets l ingress begärs ett moment för drift av fordonet meden gaspedal av en förare. Styrenheten begär det moment som den elektriska maskinenska leverera och det moment som förbränningsmotom ska leverera så att fordoneterhåller det av föraren begärda momentet. Styrenheten kan styra en lämpligreglerrnekanism som leder elektrisk energi till eller från den elektriska maskinen så attden levererar det bestämda moment för drift av fordonet. Reglerrnekanismen kan ledaström till eller från den elektriska maskinen med en fas och en amplitud så att denelektriska maskinen tillför det begärda momentet. Den tillförda strömmens fas och amplitud kan även vid behov mätas för att säkerställa att den elektriska maskinen levererar det begärda momentet. Det moment som den elektriska maskinen levererar för drift av fordonet kan i det flesta fall bestämmas med en mycket god noggrannhet.

I en planetväxel råder ett samband mellan de ingående komponentemas moment somdefinieras av de respektive komponentemas kuggantal. Eftersom den elektriskamaskinen och förbränningsmotom är förbundna med var sin komponent hosplanetväxeln är det möjligt att beräkna förbränningsmotoms moment med kännedomom den elektriska maskinens moment. Med hjälp av förbränningsmotoms beräknandemoment erhålls en mer noggrann bestämning av förbränningsmotoms tillförda momentän om förbränningsmotom tillförda momentet endast baseras på mer konventionellinformation såsom insprutad bränslemängd etc. En sådan noggrann bestämning av förbränningsmotoms tillförda moment kan användas i många sammanhang.

Enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning är styrenheten anpassad att jämföradet förbränningsmotoms beräknade moment med förbränningsmotoms begärdamoment vid ett första driftstillfälle. Förbränningsmotoms beräknade moment gersåledes en mer säker information på förbränningsmotoms tillförda moment änförbränningsmotoms begärda moment. Förbränningsmotom tillhandahåller såledesinte alltid det begärda momentet med en god precision. Genom att jämföraförbränningsmotoms beräknade moment med förbränningsmotoms begärda momentkan en eventuell avvikelse mellan förbränningsmotoms tillförda moment och förbränningsmotoms begärda moment bestämmas.

Enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning är styrenheten anpassad att lagrainformation avseende avvikelsen mellan förbränningsmotoms beräknade moment ochförbränningsmotoms begärda moment vid nämnda första driftstillfälle och att utnyttjadenna lagrade information för att styra förbränningsmotom vid andra driftstillfällen. Idetta fall lagras information om en eventuell avvikelse mellan förbränningsmotomsberäknade moment och förbränningsmotoms begärda moment. Med kännedom om eneventuell sådan avvikelse kan förbränningsmotom fortsättningsvis styras på ett sätt såatt avvikelsen elimineras eller åtminstone reduceras markant. Styrenheten kan justera mängden insprutat bränsle så att avvikelsen elimineras.

Enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning är styrenheten anpassad att lagrainformation avseende avvikelsen mellan förbränningsmotoms beräknade moment och förbränningsmotoms begärda moment vid olika driftstillstånd hos förbränningsmotom.

Den avvikelse som föreligger mellan förbränningsmotoms begärda ochförbränningsmotoms tillförda moment varierar med stor sannolikhet vid olikadriftstillstånd. Avvikelsen kan variera med driftsparametrar såsomförbränningsmotoms varvtal och moment. Det är därför lämpligt att lagra informationsom informerar om hur avvikelsen varierar med olika driftsparametrar. Med hjälp avsådan information kan förbränningsmotoms tillförda moment bestämmas med en god noggrannhet vid väsentliga alla driftstillstånd hos förbränningsmotom.

Enligt en utföringsforrn av uppfinningen är styrenheten anpassad att kompletteraoch/eller uppdatera nämnda lagrade information avseende avvikelsen mellanförbränningsmotoms beräknade moment och förbränningsmotoms begärda momentunder efterföljande första driftstillfällen. En anledning till att förbränningsmotom intelevererar det begärda momentet med en önskad noggrannhet är många gånger att denäven driver flera hj älpaggregat i fordonet i form av en kylvätskepump, en kylarfläkt, enkompressor hos en AC-anläggning etc. Då förbränningsmotoms drift av hj älpaggregaten varierar med, exempelvis, tiden och omgivningens temperatur, är detlämpligt att relativt frekvent komplettera och/eller uppdatera den lagrade informationavseende avvikelsen mellan förbränningsmotoms beräknade moment ochförbränningsmotoms begärda moment. Andra anledningar till att förbränningsmotominte levererar det begärda momentet kan bero på faktorer som är relaterade till de komponenter som tillför bränslet, bränslets kvalitet och temperatur.

Enligt en utföringsforrn av uppfinningen är styrenheten anpassad att utnyttjaförbränningsmotoms beräknade moment för att styra förbränningsmotom vid andradriftstillfällen då det erfordras att förbränningsmotom tillför det begärda moment meden god precision. Vid vissa driftstillfällen är det i synnerhet viktigt attförbränningsmotom tillför ett begärt moment med en god precision. Ett sådantdriftstillfälle är då en växel ska läggs ur i växellådan. För att göra detta måste ettmomentlöst tillstånd skapas i växellådan. Med kännedom om förbränningsmotomstillförda moment med en god precision kan urläggningsprocessen av en växel ske snabbare och med en bättre precision.

Enligt en utföringsforrn av uppfinningen innefattar planetväxel ett kopplingsorgan medvilket det är möjligt att låsa förbränningsmotoms utgående axel och växellådansingående axel i förhållande till varandra och att styrenheten är anpassad att bestämma förbränningsmotoms beräknade moment vid första driftstillfällen då kopplingsorganet är i ett icke låst läge i vilken nämnda axlar är roterbara med olika varvtal. Det är ipraktiken möjligt att beräkna förbränningsmotoms moment vid alla driftstillfällen dåkopplingsorganet är i det icke låsta läget. Det är dock en fördel att beräknaförbränningsmotoms moment vid vissa driftstillfällen hos fordonet dåförbränningsmotoms moment kan beräknas med en god spridning i varvtal ochmoment. Sådana driftstillfällen kan vara då fordonet startar med fri planetväxel, dåfordonet växlas och då fordonet framförs med relativt små moment samtidigt som förbränningsmotom går på tomgång.

Enligt en utföringsforrn av uppfinningen är styrenheten anpassad att beräkna detmoment som förbränningsmotom tillför för drift av fordonet med hjälp av parametrarsåsom utväxlingsförhållande mellan förbränningsmotom utgående axel och denelektriska maskinen i planetväxeln, den elektriska maskinens tröghetsmoment, denelektriska maskinens acceleration, förbränningsmotoms tröghetsmoment, ochförbränningsmotoms acceleration. Vid driftstillfällen som förbränningsmotomutgående axel och den elektriska maskinen roterar med konstanta varvtal erhålls enmomentfördelning mellan förbränningsmotom och den elektriska maskinen somdefinieras av utväxlingen mellan nämnda komponenter i planetväxeln. Viddriftstillfällen då den elektriska maskinen ändrar varvtal måste hänsyn tas tillvarvtalsändringen (accelerationen) och den elektriska maskinens tröghetsmoment föratt kunna beräkna förbränningsmotoms moment. Den elektriska maskinenströghetsmoment är en känd parameter. Den elektriska varvtalsändringen kanbestämmas genom skillnaden i varvtal vid två tidpunkter. Vid driftstillfällen dåförbränningsmotom ändrar varvtal måste hänsyn på motsvarande sätt tas tillvarvtalsändringen (accelerationen) och förbränningsmotoms tröghetsmoment för attkunna beräkna förbränningsmotoms moment. Förbränningsmotoms tröghetsmoment ären känd parameter. Förbränningsmotoms varvtalsändring kan bestämmas genomskillnaden i varvtal vid två tidpunkter. Det är således relativt enkelt att beräknaförbränningsmotoms moment då de andra parametrama relativt lätt kan bestämmas eller uppskattas med en god noggrannhet.

Enligt en annan föredragen utföringsforrn av uppfinningen är förbränningsmotomsutgående axel förbunden med solhjulet hos planetväxeln, växellådans ingående axelförbunden med planethjulhållaren hos planetväxeln och den elektriska maskinens rotorförbunden med ringhjulet hos planetväxeln. Med en sådan utformning kan de ingående komponentema ges en kompakt konstruktion. Solhjulet och planethjulhållaren kan vara förbundna med förbrånningsmotoms utgående axel respektive våxellådansingående axel med hjälp av splines-förband eller liknande. Därmed garanteras attsolhjulet roterar med samma varvtal som förbrånningsmotoms utgående axel och attplanethjulhållaren roterar med samma varvtal som våxellådans ingående axel. Rotomhos den elektriska maskinen kan vara fast anordnad på en utvåndig perifer yta hosringhjulet. Ringhjulets invåndiga perifera yta år i regel försedd med kuggar.Ringhjulets utvåndiga perifera yta år i regel slåt och låmpar sig mycket vål för att båraupp rotom hos den elektriska maskinen. Ringhjulet och rotom hos den elektriskamaskinen bildar dårrned en roterbar enhet. Altemativt kan rotom hos den elektriskamaskinen vara förbunden med ringhjulet via en transmission. Det år dock möjligt attförbinda förbrånningsmotoms utgående axel, våxellådans ingående axel och den elektriska maskinens rotor med någon av de övriga komponentema hos planetvåxeln.

Det inledningsvis angivna syftet uppnås åven med förfarandet enligt patentkraven ll-20.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följ ande beskrivs, såsom exempel, föredragna utföringsforrner av uppfinningen med hånvisning till bifogade ritningar, på vilka: Fig. l visar en drivlina hos ett fordon med ett drivsystem enligt föreliggandeuppfinning, Fig. 2 visar drivsystemet mer i detalj och Fig. 3 visar ett flödesschema som visar en utföringsforrn av ett förfarande enligt uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER AVUPPFINNINGEN Fig. l visar en drivlina för ett tungt fordon l. Drivlinan innefattar enförbrånningsmotor 2, en våxellåda 3, ett antal drivaxlar 4 och drivhjul 5. Mellanförbrånningsmotom 2 och våxellådan 3 innefattar drivlinan ett mellanliggande parti 6.Fig. 2 visar komponentema i det mellanliggande partiet 6 mer i detalj.Förbrånningsmotom 2 år försedd med en utgående axel 2a och våxellådan 3 med en ingående axel 3a i det mellanliggande partiet 6. Förbrånningsmotoms utgående axel 2a år koaxiellt anordnad i förhållande till våxellådans ingående axel 3a.Förbrånningsmotoms utgående axel 2a och våxellådans ingående axel 3a år roterbartanordnade runt en gemensam rotationsaxel 7. Det mellanliggande partiet 6 innefattarett hus 8 som innesluter en elektrisk maskin 9 och en planetvåxel. Den elektriskamaskinen 9 innefattar på sedvanligt sått en stator 9a och en rotor 9b. Statom 9ainnefattar en statorkåma som år fast på låmpligt sått på husets 8 insida. Statorkåmaninnefattar statoms lindningar. Den elektriska maskinen 9 år anpassad att under vissadriftstillstånd utnyttja lagrad elektrisk energi för att tillföra drivkraft till våxellådansingående axel 3a och under andra driftstillstånd utnyttja våxellådans ingående axels 3 rörelseenergi för att utvinna och lagra elektrisk energi.

Planetvåxeln år anordnad våsentligen radiellt invåndigt om den elektriska maskinensstator 9a och rotor 9b. Planetvåxeln innefattar på sedvanligt sått ett solhjul 10, ettringhjul 11 och en planethjulhållare 12. Planethjulhållaren 12 bår upp ett antalkugghjul 13 som år roterbart anordnade i ett radiellt utrymme mellan solhjulets 10 ochringhjulets 11 kuggar. Solhjulet 10 år fast på en perifer yta hos förbrånningsmotomsutgående axel 2a. Solhjulet 10 och förbrånningsmotoms utgående axel 2a roterar somen enhet med ett första varvtal n1. Planethjulhållaren 12 innefattar ett fastparti 12a somår fast på en perifer yta hos våxellådans ingående axel 3a med hjålp av ett splines-förband 14. Med hj ålp av detta förband kan planethjulhållaren 12 och våxellådansingående axel 3a rotera som en enhet med ett andra varvtal ng. Ringhjulet 11 innefattaren utvåndig perifer yta på vilken rotom 9b år fast monterad. Rotom 9b och ringhjulet 11 utgör en roterbar enhet som roterar med ett tredje varvtal ng.

Då det mellanliggande partiet 6 mellan förbrånningsmotom 2 och våxellådan 3 i ettfordon år begrånsat erfordras att den elektriska maskinen 9 och planetvåxeln utgör enkompakt enhet. Planetvåxelns komponenter 10-12 anordnas hår våsentligen radielltinvåndigt om den elektriska maskinens stator 9a. Rotom 9b hos den elektriskamaskinen, ringhjulet 11 hos planetvåxeln, förbrånningsmotoms utgående axel 2a ochvåxellådans ingående axel 3a år hår roterbart anordnade runt en gemensamrotationsaxel 5. Med ett sådant utförande upptar den elektriska maskinen 9 och planetvåxeln en relativt litet utrymme.

Fordonet innefattar en låsmekanism som år förbar mellan ett första öppet låge i vilkenplanetvåxelns tre komponenter10-12 tillåts rotera med olika varvtal och ett andra låst låge i vilket den låser ihop två av planetvåxelns komponenter 10, 12 så att planetvåxelns tre komponenter 10-12 roterar med samma varvtal. I dennautföringsforrn innefattar låsmekanismen ett förskjutbart kopplingsorgan 15.Kopplingsorganet 15 år fast på förbrånningsmotoms utgående axel 2a med hj ålp av ettsplines-förband 16. Kopplingsorganet 15 år i detta fall vridfast anordnat påförbrånningsmotoms utgående axel 2a och förskjutbart anordnat i en axiell riktning påförbrånningsmotoms utgående axel 2a. Kopplingsorganet 15 innefattar ettkopplingsparti 15a som år förbindbart med ett kopplingsparti 12b hosplanethjulhållaren 12. Låsmekanismen innefattar ett schematiskt visatförskjutningsorgan 17 år anpassat att förskjuta kopplingsorganet 15 mellan det förstafria låget 11 då kopplingspartiema 15a, 12b inte år i ingrepp med varandra och detandra låsta låget 12 då kopplingspartiema 15a, 12b år i ingrepp med varandra. I detförsta öppna låget kan förbrånningsmotoms utgående axel 2 och våxellådans ingåendeaxel 3 rotera med olika varvtal. Då kopplingspartiema 15a, 12b år i ingrepp medvarandra kommer förbrånningsmotoms utgående axel 2 och våxellådans ingående axel 3 att rotera med samma varvtal.

En elektrisk styrenhet 18 år anpassad att styra förskjutningsorganet 17. Styrenheten 18år åven anpassad att avgöra vid vilka driftstillfallen som den elektriska maskinen 9 skaarbeta som motor och vid vilka driftstillfallen som den ska arbeta som generator. Föratt avgöra detta kan styrenheten 18 mottaga aktuell information från låmpligadriftsparametrar. Styrenheten 18 kan vara en dator med låmplig programvara för dettaåndamål. Styrenheten 18 kan vara en eller flera separata enheter. Styrenheten 18 styråven en schematiskt visad regleringsutrustning 19 som reglerar flödet av elektriskenergi mellan ett hybridbatteri 20 och den elektriska maskinens stator 9a. Viddriftstillfallen som den elektriska maskinen 9 arbetar som motor tillförs lagradelektrisk energi från hybridbatteriet 20 till statom 9a. Vid driftstillfallen som denelektriska maskinen arbetar som generator tillförs elektrisk energi från statom 9a tillhybridbatteriet 20. Hybridbatteriet 20 levererar och lagrar elektrisk energi med enmårkspånning av storleksordningen 200-800 Volt. Fordonet 1 år utrustad med enmotorstymingsfunktion 26 med vilken förbrånningsmotoms moment T1 och varvtal n1kan regleras. Styrenheten 18 har, exempelvis, möjlighet att aktiveramotorstymingsfunktionen 26 vid i och urlåggning av våxlar i våxellådan 3 för att skapa ett momentlöst tillstånd i våxellådan 3.

Under drift av fordonet 1 begårs ett moment för drift av fordonet 1 av en förare via en schematiskt visad gaspedal 21. Styrenheten 18 beståmmer det moment T; som den elektriska maskinen 9 ska leverera och det moment T1 som förbrånningsmotom skaleverera för att fordonet ska drivas med det begärda momentet T. Styrenheten 18 styrregleringsmekanismen 19 så att den leder ström från hybridbatteriet 20 till denelektriska maskinen 9 med en amplitud och en fas så att den elektriska maskinen 9erhåller det begårda momentet Tg. Det moment T; som den elektriska maskinen 9levererar för drift av fordonet 1 tillförs eller mottas med en god precision. Styrenheten18 styr schematiskt visade insprutningsorgan 22 i förbrånningsmotom 2 så att brånslesprutas in i en mångd som motsvarar det begårda moment T1. Förbrånningsmotom 2anvånds dock många gånger för drift av olika aggregat i fordonet 1. Det år bl.a. av denorsaken som förbrånningsmotom 2 inte alltid tillför det begårda moment T1, med enönskad precision. Andra sådana anledningar år relaterade till förbrånningsmotoms komponenter som tillför brånslet, brånslets kvalitet och temperatur.

I en planetvåxel råder ett samband mellan solhjulets 10, ringhjulets 11 ochplanethållarens 12 moment som definieras av de respektive komponentemas 10-12kuggantal. Eftersom den elektriska maskinen 9 och förbrånningsmotom 2 år förbundnamed var sin komponent 10, 12 hos planetvåxeln år det möjligt att beråknaförbrånningsmotoms 2 moment T1C med kånnedom om den elektriska maskinensuppskattade moment Tg. Eftersom den elektriska maskinens 9 tillförda moment Tg kanbeståmmas med en god noggrannhet motsvarar förbrånningsmotoms 2 beråknade moment T1C förbrånningsmotoms verkliga tillförda moment med en god noggrannhet.

Förbrånningsmotoms 2 moment T1C kan beråknas enligt sambandet i(-J3 dW3 /dt + Ts) = (-11 dW1 /dt + T1C) i = utvåxlingsförhållandet mellan den elektriska maskinen och förbrånningsmotom iplanetvåxeln, J 3= Den elektriska maskinens tröghetsmoment, J1= Förbrånningsmotoms tröghetsmoment, Te1= Den elektriska maskinens uppskattade moment, T1C= Förbrånningsmotoms beråknade moment, dwei /dt = Tidsderivatan av den elektriska maskinens vinkelhastighet och dW1 /dt = Tidsderivatan av förbrånningsmotoms vinkelhastighet.

J 3 och J i är kända storheter medan dweudi och dWi/di betecknar elmotoms 9 respektiveförbränningsmotoms 2 acceleration och kan bestämmas som varvtalskillnaden för derespektive komponentema per tidsenhet mellan två tidpunkter. Förbränningsmotoms 2 moment Tic kan beräknas eftersom övriga parametrar i sambandet är kända.

Ti är således det moment som styrenheten 18 har begärt att förbränningsmotom 2 skatillföra för drift av fordonet l. Tic utgör en beräknad uppskattning av det verkligamoment som förbränningsmotom tillför vid drift av fordonet l. Det beräknade momentTic motsvarar således det verkliga momentet med en god noggrannhet. Felet mellanförbränningsmotoms begärda moment Ti och det verkliga momentet kan därmedskattas som en avvikelse mellan det begärda momentet Ti och det beräknade momentTic.

Fig. 3 visar ett flödesschema som beskriver ett förfarande för att drift av fordonet l.Förfarandet startar vid 30. Vid första driftstillfällen Di hos fordonet dåkopplingspartiema l5a, l2b inte är i ingrepp med varandra och planetväxeln i ett ickelåst läge är det möjligt att beräkna det moment Tic som förbränningsmotom tillför. Vid3l, uppkommer ett sådant första driftstillfälle Di. Lämpliga sådana förstadriftstillfällen Di är då fordonet startar med fri planetväxel, då fordonet växlas och dåfordonet drivs med ett lågt positivt eller negativt drivmoment samtidigt somförbränningsmotom drivs med tomgångsvarvtal. Vid 32, beräknasförbränningsmotoms tillförda moment Tic vid åtminstone ett begärt moment Ti och vidett varvtal ni med hjälp av den elektriska maskinens moment Tei. Med fördel beräknasett stort antal moment Tic med en god spridning avseende begärt moment Ti och varvtal ni hos förbränningsmotom 2.

Vid 33 jämförs det begärda momentet Ti med det beräknade Tic. I många fall finns hären avvikelse då förbränningsmotom 2 inte alltid levererar ett begärt moment Ti med engod noggrannhet. Inforrnation avseende avvikelsen mellan det begärda moment Ti ochberäknade moment Tic bestäms således med fördel vid olika moment Ti och varvtal nihos förbränningsmotom 2. Vid 34, skapas en korrektionsmodell och ettkorrektionsfaktor K beräknas som definierar hur avvikelsen varierar medförbränningsmotoms moment Ti och varvtal ni. En sådan korrektionsfaktor K kanbestämmas enligt en lämplig matematisk metod såsom minsta kvadratmetoden. Härkan förfarandet starta om, vid 3 l , om ett nytt lämpligt första driftstillfälle Dl hos fordonet uppkommer vid vilket det är lämpligt för att beräkna förbränningsmotoms 2 11 tillförda moment T1C för att komplettera eller uppdatera korrektionsmodellen ochkorrektionsfaktom K. I annat fall fortsätter förfarandet, vid 35, då det uppkommer ettandra driftstillfälle Dg vid vilket förbränningsmotom 2 ska leverera ett begärt momentT1 med en god precision. Ett sådant andra driftstillfälle Dg kan vara då ett momentlösttillstånd ska skapas i växellådan 3 för urläggning av en växel. Ett annat sådant andradriftstillfälle Dg kan vara då ett momentlöst tillstånd ska skapas ska mellan solhjulet 10och planethållaren 12 för frikoppling av kopplingsorganet 15.

Vid 36, bestäms med hjälp av det begärda momentet T1 och korrektionsfaktom K denmängd bränsle I som ska sprutas in i förbränningsmotom 2 för att det begärdamomentet T1 ska erhållas med en god precision. Med hjälp av en sådankorrektionsmodell kan styrenheten 18 styra insprutningsorganet 22 så att det sprutar inen mängd bränsle så att förbränningsmotom 2 tillhandahåller det begärda momentet T1med en god precision. Förfarandet försätter därefter vid 35 vid nästa andradriftstillfalle D2 som uppkommer under fortsatt drift av fordonet. Altemativet fortsätterförfarandet vid 3l då ett nytt första driftstillfälle D1 uppkommer vid vilket det ärlämpligt för att beräkna förbränningsmotoms 2 tillförda moment T1C för attkomplettera eller uppdatera korrektionsmodellen och korrektionsfaktom K. Eftersomförbränningsmotom 2 kan driva vissa aggregat i fordonet interrnittent eller med envarierande effekt är det viktigt att korrektionsfaktom uppdateras relativt frekvent. Iovan nämnda förfarande utnyttjas korrektionsfaktom K endast vid driftstillfällen dåförbränningsmotom 2 måste tillhandahålla ett begärt moment T1 med en god precision.Det är dock möjligt att utnyttja korrektionsfaktom vid alla driftstillfällen.

Uppfinningen är på intet sätt begränsad till den på ritningama beskrivnautföringsforrnen utan kan varieras fritt inom patentkravens ramar. Exempelvis så kanen transmission med en utväxling anordnas mellan rotom 9 och ringhjulet ll. Rotom 9 och ringhjulet ll behöver således inte rotera med samma varvtal.

Claims (22)

Patentkrav

1. Drivsystem far ett fordon (1), varvid drivsystemet innefattar en forbranningsrnotor (2) med en utgdende axel (2a), en vaxellada (3) med en ingdende axel (3a), en elektrisk maskin (9) som innefattar en stator (9a) och en rotor (%), och en planetvaxel som innefattar ett solhjul (10), ett ringhjul (11) och en planethjulhdllare (12), varvid fOrbranningsmotoms utgaende axel (2a) är forbunden med en fOrsta av namnda komponenter hos planetvaxeln sd att en rotation av denna axel (2a) leder till en rotation av denna komponent, varvid vaxelladans ingdende axel (3a) är forbunden med en andra av namnda komponenter hos planetvaxeln sd att en rotation av derma axel leder till en rotation av denna komponent och den elektriska maskinens rotor (9b) hr forbunden med en tredje av namnda komponenter hos planetvaxeln sd att en rotation av rotom (9b) leder till en rotation av derma komponent, kannetecknat av att drivsystemet innefattar en styrenhet (18) sotn at anpassad att ha tillgang till information avseende den elektriska maskinens (9) moment (Ti) for drift av fordonet (1) med kannedom om den elektriska energi som leds till eller frail den elektriska maskinen (9) och att berakna farbrarmingsmotorns (2) moment (Tic) far drift av fordonet vid Atminstone ett fOrsta driftstillfalle (Di) da det foreligger en kand relation mellan den elektriska maskinens moment (Ti) och forbranningsmotoms moment (Tic) med hjalp av den elektriska maskinens (9) moment (Tel).

2. Drivsystem enligt krav 1, kannetecknat av alt styrenheten (18) hr anpassad att jamfara fOrbranningsmotorns beraknade moment (Tie) med ett begart moment (Ti) av forbranningsmotoms (2) vid namnda fcirsta driftstillfalle (Di).

3. Drivsystem enligt krav 2, kannetecknat av att styrenheten (18) är anpassad att lagra infomiation avseende avvikelsen mellan forbranningsmotoms beraknade moment (Tic) och fOrbranningsmotorns begarda moment (Ti) vid namnda fOrsta driftstillfdlle (D1) och att utnyttja denna lagrade information for att styra torbranningsmotom (2) vid ett andra driftstillfalle (D2).

4. Drivsystem enligt krav 3, kannetecknat av att styrenheten (18) är anpassad att lagra information avseende avvikelsen mellan forbranningsmotorns beraknade moment (Tie) och forbranningsmotoms begarda moment (Ti) vid olika driftstillstand (T1, ni) hos forbranningsmotorn (2). 12

5. Drivsystem enligt krav 3 eller 4, kdnneteeknat av att styrenheten (18) är anpassad att komplettera och/eller uppdatera namnda lagrade information avseende avvikelsen mellan fOrbranningsmotoms berdknade moment (Tie) och forbranningsmotoms begarda moment (Ti) under efterfOljande forsta driftstillfallen (Di).

6. Drivsystem enligt nagot av fOregaende krav 3 till 5, kanneteeknat av att styrenheten (18) är anpassad att utnyttja fOrbranningsmotorns berdknade moment (Tie) fOr att styra forbranningsmotorn (2) vid ancira driftstillfallen (D2) da det erfordras att fOrbranningsmotom (2) tillf6r det begarda momentet (Ti).

7. Drivsystem enligt krav 6, kdnnetecknat av att styrenheten (18) är anpassad att utnyttja forbranningsmotoms beraknade moment (Tic) for att styra forbranningsmotom (2) vid andra driftstillfallen (D2) sdsom da en vaxel ska laggs ur vaxelladan.

8. Drivsystem enligt nagot av de foregdende krav, kannetecknat av att planetvaxel innefattar ett kopplingsorgan (15) med vilket det är mojligt att rasa forbranningsrnotoms utgaende axel 2a och vaxelladans ingaende axel 3a i forhallande till varandra och att styrenheten (18) är anpassad att bestamma forbranningsmotorns berdknade moment (Tic) vid ett forsta driftstillfdlle (Di) d. kopplingsorganet (15) är i ett icke last Idge i vilken namnda axiar (2a, 3a) är roterbara med olika varvtal (ni, n2).

9. Drivsystem enligt nagot av fOregaende krav, Idinneteeknat av att styrenheten (18) är anpassad att bestdmma forbranningsmotoms berdknade moment (Tic) med hjalp av ett samband som innefattar utvaxlingsforhallande (i) mellan forbranningsmotorn utgaende axel (2a) och den elektriska maskinen (9) i planetvdxeln, den elektriska maskinens trOghetsmoment (J3), forbranningsmotoms troghetsmoment (ii), den elektriska maskinens (9) acceleration, och fOrbranningsmotoms (2) acceleration.

10. Drivsystern enligt nagot av foregdende krav, kannetecknat av att forbranningsmotorris utgaende axel (2a) är forbunden med solhjulet (10) hos planetvaxeln, att vaxelladans ingdende axe! (3a) ar fOrbunden med planethjulhallaren (12) hos planetvdxeln och att den elektriska maskinens rotor (9b) är fOrbunden med ringhjulet (11) hos planetvaxeln.

11. Forfarande 16r drift av ett fordon (1), varvid fordonet innefattar en forbranningsmotor (2) med en utgaende axel (2a), en vaxellada (3) med en ingdende 13 axe! (3a), en elektrisk maskin (9) som innefattar en stator (9a) och en rotor (9b), och en planetvaxel som innefattar ett solhjul (10), ett ringhjul (11) och en planethjulhallare (12), varvid forbranningsrnotoms utgaende axe! (2a) är forhunden med en fOrsta av namnda komponenter hos planetvaxeln sd att en rotation av denna axel (2a) leder till en rotation av denna komponent, varvid yaxellAdans ingaende axe! (3a) är fOrbunden med en andra av namnda komponenter hos planetvaxeln sd att en rotation av derma axe! leder till en rotation av derma komponent och den elektriska maskinens rotor (9b) är forbunden med en tredje av namnda komponenter hos planetvaxeln sâ att en rotation av rotom (9b) leder till en rotation av denna komponent, kannetecknat av stegen att ha tillgAng till information avseende den elektriska maskinens (9) moment (Tel) for drift av fordonet (1) med kannedom om den elektriska energi som leds till eller frail den elektriska maskinen (9) och att berdkna forbrdnningsmotorns (2) moment (Tie) for drift av fordonet vid Atminstone ett forsta driftstillfalle (Di) dá det foreligger en kand relation mellan den elektriska maskinens moment (Tel) ()eh forbranningsmotorns moment (Tic) med hjalp av den elektriska maskinens (9) moment (Ti).

12. Forfarande enligt krav 11, klinneteeknat av steget att jamfora forbranningsmotoms beraknade moment (Tie) med ett begart moment (Ti) av forbranningsmotorns (2) vid namnda forsta driftstillfalle (Di).

13. Forfarande enligt krav 12, kannetecknat av stegen att lagra information avseende avvikelsen mellan ferbrdnningsmotoms berdknade moment (Tic) och fOrbranningsmotoms begarda moment (T1) vid namnda forsta driftstillfalle (D1) och att utnyttja denna lagrade information for att styra forbranningsmotom (2) vid ett andra driftstillfalle (D2).

14. Forfarande enligt nagot krav 13, kannetecknat av stegen att lagra information avseende avvikelsen mellan forbranningsmotorns berdknade moment (Tie) och fOrbranningsmotorns begarda moment (Ti) vid olika driftstillstAnd (Ti, ni) hos forbranningsmotom (2).

15. Forfarande enligt nagot av foregaende krav 13 eller 14, kannetecknat av steget att komplettera och/eller uppdatera namnda lagrade information avseende avvikelsen mellan forbranningsmotorns beraknade moment (Tic) och forbranningsmotoms begarda moment (Ti) under efterfoljande fOrsta driftstillfalten (D1). 14

16. Forfarande enligt nagot av foregaende krav 13 till 15, kannetecknat av steget att. utnyttja fOrbranningsmotoms beraknade moment (Tie) for att styra forbranningsmotorn (2) vid andra driftstillfallen (D2) da det erfordras att forbranningsmotorn (2) tillfor det begarda momentet (Ti).

17. Forfarande enligt krav 16, kanneteeknat av steget att utnyttja forbranningsmotoms beraknade moment (Tic) for att styra forbranningsmotom (2) vid andra driftstillfallen (D2) sasom di en vaxel ska laggs ur vaxelladan.

18. l 8. Forfarande enligt nagot av de fOregaende krav 11- 17, kannetecknat av stegen att lasa forbranningsmotorns utgaende axe! 2a och vaxelladans ingaende axe! 3a i fOrhallande till varandra tried ett kopplingsorgan (15) och att bestamma forbranningsmotoms beraknade moment (Tie) vid ett forsta driftstillfalle (Di) dä kopplingsorganet (15) är i ett icke last lage i vilken namnda axlar (2a, 3a) är roterbara med olika varvtal (nl, n2).

19. , Forfarande enligt nagot av foregaende krav 11- 18, kannetecknat av stegen att bestamma forbranningsmotorns beraknade moment (Th) med hjalp av ett samband som innefattar utvaxlingsforhallande (i) mellan forbranningsmotom utgaende axel (2a) och den elektriska maskinen (9) i planetvaxeln, den elektriska maskinens troghetsmoment (J3), forbranningsmotorns troghetsrnoment (Ji), den elektriska maskinens (9) acceleration, och forbranningsmotoms (2) acceleration.

20. Forfarande enligt nagot av foregaende krav 11- 19, kanneteeknat av stegen att forbinda forbranningsrnotorns utgaende axe! (2) med solhjulet (9) hos planetvaxeln, att forbinda vaxelladans ingdende axe! (3) med planethjulhallaren (11) hos planetvaxeln och att forbinda den elektriska maskinens rotor (8) med ringhjulet (10) hos planetvaxcln.

21. Datorprogram innefattande datorprogramkod fOr att bringa en dator att implementera ett forfarande enligt nagot av kraven 11-20 nar datorprogramkoden exekveras i datom.

22. Datorprogramprodukt innefattande ett datalagringsmedium som är lasbart av en dator, varvid datmprogramkoden hos ett datorprogram enligt krav 21 är lagrad pt datalagringsmediet. av kraven 1-10. 1 3 19 - 2C 9 17