SE537745C2 - Anordning för profildetektering i raffinör och förfarande därför - Google Patents

Abstract

537 7 Sammandrag Uppfinningen avser en matanordning, innefattande ett ledarorgan (7), for att detektera graden av fiberkoncentration och/eller angpunkt (SP) hos en massakudde (33) som mals, vid anvandning av anordningen (3), i en malspalt (15) mellan raffinorskivor (11, 13) hos en raffinor (1). Ledarkroppen (7) uppvisar en forsta elektrisk kontaktyta (17) anpassad att astadkomma elektrisk kontakt med en andra elektrisk kontaktyta (19) far overforing av en elektrisk strom via massakuddens (33) material. Uppfinningen avser aven ett forfarande for detektering av graden av fiberkoncentrationen och/eller angpunkten (SP) hos en massakudde (33). Metoden innefattar stegen montering av namnda ledarorgan (7) till en av raffinorskivorna (13), malning av massakuddens (33) material mellan raffinorskivorna (11, 13), detektering av forandring av ledningsformagan och/eller elektrisk resistivitet hos massakuddens (33) material och justering av inflode vatten och/eller fibermaterial fran namnda detekterade farandring.

Description

537 7 Anordning for profildetektering i raffinor och forfarande darfor TEKNISKT OMRADE Foreliggande uppfinning avser en matanordning enligt patentkravets 1 ingress och avser ett forfarande enligt krav 8.

Uppfinningen avser raffinOrer och massaproduktionsanlaggningar. Den hanfOrs till industri for tillverkning av papper, spanskivor etc. Den är aven relaterad till forsknings-och utvecklingsprojekt som har till uppgift att forbattra energieffektiviteten hos TMP (termomekanisk massa) - anlaggningar eller liknande. 15 TEKNIKENS BAKGRUND Det har gjorts flera forsok att forbattra matningen av fiberkoncentration i en sa kallad raffinorzon for en utbredning av massakudde som processas mellan malplattor (skivor) i en raffinor. Nya matmetoder har utvecklats for att halla kvaliteten pa massan sa konsistent som mojligt.

Sensororgan är monterade i raffinorer for matning av massakuddens fiberkoncentration.

Pappersindustrin anvandande raffinorer har intresse av att spara energi och det finns en onskan att balansera energiforbrukning och fibermaterial i malningsprocessen med hjalp av sensororganen. Men det finns emellertid fortfarande inget effektivt satt att mata fiberkoncentration och angpunkt mellan malskivor for att uppna en hog kvalitet i produktion och samtidigt en energisparande process. I forskningsarbete anvands sa kallade sensorintensiva system kir berakning av fiberkonsistensen. Men sadana system är emellertid skrymmande och kraver komplexa dataprogramapplikationer for att exekvera data fran temperaturgivare, utifran motorbelastning, matningshastighet pa utspadningsvatten, inloppstemperatur och tryck, materialegenskaper etc. Anvandningen av temperaturdata är vanskligt eftersom temperaturen inte i sig indikerar konsistensen hos massan i raffinor och inte heller fiberkoncentrationen.

Sokanden till denna ansokan presenterade i dokumentet WO 2005/083408 ocksa ett satt att losa ovanstaende problem enligt en alternativ losning. Dokumentet avslojar att magnituden pa forflyttningen av en impedans-sensorkropp och forandringen av impedansen genom namnda rorelse kan anvandas for bestamning av ett varde pa en dielektrisk konstant hos massakudden. Programvara anvands for bestamning av fiberkoncentrationen. En korrelation mellan dielektrisk konstant och graden av fiberkoncentration anvands for bestamning av fiberkoncentrationen. Anordningen som beskrivs i WO 2005/083408 är av Mgt tekniskt varde inom omradet.

Det finns emellertid en onskan att utveckla och forenkla kanda anordningar for bestamning av fiberkoncentrationen hos en raffinOr-massa inom raffinor-zonen och for bestamning av angpunkten hos raffinoren mellan skivorna. 1 537 7 Det är onskvart att spara annu mer energi inom papperstillverkningsindustrin.

Det är onskvart att framstalla en hogkvalitativ pappersmassa genom korrekt matning av fiberkoncentration i massakudden.

Det är onskvart att detektera i vilket raffinorskiva-spaltomrade angpunkten racier.

Uppfinningen är tillhandahallen for att losa ett problem som definieras av de bifogade oberoende kraven och hanfors till det tekniska omradet.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Detta har uppnatts genom matanordningen definierad i inledningen och kannetecknad av de i patentkravets 1 kannetecknande del angivna sardragen.

Pa sa satt uppnas online-matning astadkommes i en zon mellan raffinorskivoma, foretradesvis nargransande en mal-spaltsensor av typen AGS (justerbar spaltsensor), pa ett effektivt satt.

Det blir darmed mojligt att styra raffinorens formaga utifran detekterad fiberkoncentration och/eller angpunkt. En anvandare av raffinoren kan saledes kostnadseffektivt utfora automatiska justeringar under produktion och kontinuerligt korrelera inflode av vattenmangd mellan raffinorskivorna och pa satt styra angpunktens position i radiell riktning hos raffinorens skivor. En sadan kontinuerlig matning innebar likasa forbattrad produktionstakt.

Positionen av angpunkten är viktig for att kostnadseffektivt uppna produktionen med tillborlig massakvalitet och samtidigt inte on6digt overbelasta raffinoren, vilket i sin tur innebar hog effektforbrukning.

Arean A hos den forsta elektriska kontaktytan, langden L pa malspalten inneslutande massakudden, det vill saga avstandet mellan raffinOrskivorna, och den faktiska elektriska resistiviteten p hos massakuddmaterialet kommer att bestamma den elektriska resistansen R, som kontinuerligt mats for att detektera forandringen av den elektriska resistiviteten hos massakudden, och darmed den faktiska fiberkoncentration och/eller positionen hos angpunkten. FormeIn är dar R är motstandet, p är resistiviteten, L är avstandet mellan raffinorplattorna och A är arean hos den forsta elektriska kontaktytan. Med hjalp av anordningen, är sadan detektering av variationer i elektrisk resistivitet möjlig. Detta forbattrar raffinorens prestanda. Detekteringen av variationer korrelerar mot forandrad fiberkoncentration. Justering av exempelvis den tillsatta mangden vatten till massakudden utfOrs for att forandra fiberkoncentrationen.

Foretradesvis innefattar anordningen en andra typ av ledarorgan, vane innefattande en forsta elektrisk kontaktyta och ytorna är placerade hos skivorna i radiell riktning for att mata 2 537 7 en angpunktsprofil.

Darigenom uppnas aft den uppmatta konduktiviteten och/eller elektriska resistiviteten Over raffinorskivans radiella riktning, helt eller delvis, kan anvandas av en styrenhet far att exekvera och Merge en kurvprofil som indikerar de faktiska forandringarna i den elektriska materialegenskapen hos massakudden under produktion. Forandringen has massakuddens elektriska materialegenskaper ger en indikation pa mot vilken position angpunkten i den radiella riktningen forflyttas over raffinorskivans malspalt. Eft visst installt varde pa ledningsformaga och/eller elektrisk resistivitet bestams att indikera exempelvis angpunkten.

Det faktiska vardet pa ledningsformaga och/eller elektrisk resistivitet mats for varje ledarorgan for att astadkomma en faktisk kurvprofil. Denna faktiska kurvprofil matchas aft korrelera med de installda vardena bestammande en installd kurvprofil med hjalp av styrenheten.

Lamp!igen innefattar anordningen vidare en styrenhet anpassad aft detektera forandring av den elektriska resistiviteten och/eller ledningsformagan hos materialet genom matning av den elektriska strOm men.

Pa sa satt uppnas att en kurvprofil som representerar materialegenskaperna hos massakudden kan Merges pa en datorskarm.

Foretradesvis är den andra elektriska kontaktytan utformad av rotorns raffinorskiva.

Pa sa satt uppnas att den roterande raffinorrotorskivan i sig kan anvandas sasom en komponent vid anordningen. Varje anslutning eller jordledning maste anslutas till raffinorrotorskivan och kan goras via dess axel. Foretradesvis anvands en glidkontakt for kontaktera raffinorskivan. Strommen matas mellan ledarorganet/-en och raffinorrotorskivan. Detta innebar ocksa att anordningens ledarorgan kan monteras i raffinorstatorskivan. Raffinorstatorskivan är stational- och detta forenklar driften av ledarorganet/-en, till exempel vid service och montering.

Lampligen innefattar anordningen ledarorgan, vilka är kopplade i serie med en respektive serieresonanskrets SRC som är individuellt anpassad att ge fri passage for den elektriska strommen vid en viss frekvens.

Pa sa satt reduceras antalet ledningstradar som kommer fran kretsen. Detta gars genom att oronmarka vane individuellt ledarorgan genom att anordna vart och ett i serie med en specifik serieresonanskrets (forkortning for vilken anvands hari är SCR) som uppvisar en viss frekvens, vid vilken strommen ges passage. Genom att svepa frekvensen hos strommen i kretsen, kan den specifika elektriska resistiviteten och/eller konduktiviteten hos massakudden i olika positioner langs radien hos raffinorskivan matas. Genom aft astadkomma olika frekvenser hos strommen är det salunda mojligt att uppna individuella signaturer pa vale ledarorgan. Varde pa riktningsandring hos AC (vaxelstrommen) definierar frekvensen. Frekvensen är lampligen astadkommen av en signalgenerator associerad med en AC stromkalla (transformatordrivdon). En individuell signatur Ors genom att oronmarka vane ledarorgan genom att koppla detta ledarorgan till den specifika SRC som har en annan resonansfrekvens an de andra, tack vare dennas specifika RLC (resistans hos till exempel 3 537 7 ledningstrad, induktans och kapacitans). Det oronmarkta ledarorganet är salunda anslutet i serie med den specifika SRC (vilken är anpassad att ge passage av sham vid en specifik frekvens) och anvands for att reagera selektivt pa signaler fran den specifika frekvensen. SRC bestar av en ledningstrad, induktor, kondensator kopplade i serie. Saledes, genom att astadkomma olika frekvenser hos strommen är det mojligt att astadkomma industrisignaturer pa vane ledarorgans position.

Foretradesvis är signalgeneratorn anpassad att generera ett frekvenssvep fran 10 kHz till 200 kHz till kretsen. Signalgeneratorn genererar altemativt elektriska uteffekts-vagformer Over ett foredraget frekvensomrade (5-250 kHz). Stromkallan är foretradesvis styrd av en frekvenssvepstyren het for att exekvera frekvenssvepet. Frekvensen has drivspanningen kan foretradesvis svepas fran en forutbestamd ovre frekvens 300 kHz till en forbestamd lagre frekvens 0,5 kHz med hjalp av en svepgenerator ansluten till stromkallan. Dessutom innehaller signalgeneratorn foretradesvis en funktion med automatiskt och repetitivt svepning av frekvensen has namnda uteffekts-vagformer med hjalp av en spanningsstyrd oscillator mellan tva definierade granser. Saledes, genom att svepa Over strOmmens frekvens i ett specifikt frekvensomrade (till exempel 10-200 kHz) som tacker de olika individuellt installda resonansfrekvenserna for de olika SRCs (i detta exempel; en forsta SRC är installd till 10 kHz, en andra uppsattning till 20 kHz, en tredje uppsattning till 30 kHz, etc., och upp till 200 kHz for den sista SRC).

Lampligtvis är ledarorganen positionerade sida vid sida langs en rak linje i en langstrackt kropp, varvid de forsta elektriska kontaktytorna är i samma plan med malytan hos raffinorskivan, i vilken den langstrackta kroppen är monterad.

Pa sa satt uppna's att aven en forenklad hantering for servicepersonal har tillhandhallits. Den langstrackta kroppen omfattar lampligen ocksa och justerbar spaltsensor. Pa sa satt tillhandahalls en multifunktionell sensor, som är anpassad till kostnadseffektiv produktion av massamaterial.

FOretradesvis är ledarorganet en del av en justerbar spaltsensor.

Darigenom uppnas en kompakt sensoranordning.

Detta har uppnatts aven genom forfarandet som kannetecknas av sardragen has stegen enligt krav 8.

Pa ett sadant satt uppnas att angpunkten och/eller koncentrationen has masskuddmaterialet kan detekteras. Det blir darmed mojligt att styra raffinorens prestanda utifran detektering.

Positionen for angpunkten är mycket viktig for att tillhandahalla en kostnadseffektiv produktion av lamplig massakvalitet.

FOretradesvis kommer arean A has den fOrsta elektriska kontaktytan, langden L has malspalten inrymmande massakudden, det vill saga avstandet mellan raffinorskivorna, samt den faktiska elektriska resistiviteten p hos massakuddens material, att bestamma den elektriska resistansen R, som mats kontinuerligt for att detektera forandringen av den elektriska resistiviteten has massakudden, och darigenom den faktiska fiberkoncentrationen och/eller angpunktens position. 4 537 7 Lamp!igen kommer arean A hos den forsta elektriska kontaktytan, langden L hos malspalten inrymmande massakudden, det viii saga avstandet mellan raffinorskivorna, samt den faktiska elektriska konduktiviteten hos den massakuddens material, att bestamma den elektriska ledningsformagan, vilken mats kontinuerligt for att detektera forandringen av konduktansen hos massakudden, och darmed den faktiska fiberkoncentration och/eller angpunktens position.

Foretradesvis ger steget att detektera andringen av ledningsformagan och/eller den elektriska resistiviteten pavisningen av angpunkten hos massakuddens material.

Pa sa satt uppnas att, till exempel, en avsevard forandring av ledningsformagan och/eller den elektriska resistiviteten hos massakuddens material involverar att materialet overgar fran flytande tillstand till gastillstand eller omvant. Detta innebar att sadan detektering kan anvandas for bestamning av tillstandet hos massakudden. Om angpunkten bestams att rada vid en specifik punkt i radiell riktning hos raffinorens skiva, och varvid denna specifika punkt i radiell riktning motsvarar positionen hos ledarorganet, och en avsevard fOrandring av ledningsformagan och/eller elektrisk resistivitet hos massakuddens material ar aktuell sa detekteras detta av anordningen som matar data till en styrenhet som reglerar proportionerna av amnen utgorande massakuddens material.

Lampligen astadkommes steget att detektera forandringen av den elektriska resistiviteten i radiell riktning hos skivorna.

Pa ett sadant satt uppnas att en kurvprofil representerande massakuddens materialegenskaper kan Merges pa en datorskarm.

Foretradesvis är ett flertal ledarorgan anordnade langs en rak linje, som foljer riktningen for raffinorskivans radie. Ledarorganen ar langstrackta och varje ledarorgan innefattar en andyta som tjanstgor sasom den forsta elektriska kontaktytan. Ledarorganen ar anordnade i raffinorskivan pa ett sadant satt att den forsta elektriska kontakten likasa foljer namnda raka linje. Naturligtvis kan linjen aven vara krokt.

Lampligen är varje organ utsatt for en elektrisk strom och den motsatta raffinorskivans malyta verkar som en andra elektriska kontaktyta, varvid strommen, tillford varje ledarorgan, matas mellan ledarorganet och raffinorskivan via fibermassans material. Fibermassans material tjanstgor salunda som en ledare i sig och uppvisar en viss ledningsformaga/elektrisk resistivitet beroende pa den faktiska fiberkoncentrationen och/eller det faktiska fuktinnehallet och utifran det faktiska gasformiga eller flytande tillstandet p5 vatteninnehallet eller nagon annan gasformig fas hos fibermassans material.

Foretradesvis utfors steget att detektera forandringen av den elektriska resistiviteten med hjalp av en uppsattning av ledarorgan, som ar anslutna i serie med en respektive serieresonanskrets SRC, seriekopplingarna ar sammankopplade parallellt till en stromkalla, van i varje serieresonanskrets SRC ar individuellt anpassad for att ge fri passage for namnda elektriska strom vid en viss frekvens.

Pa sa sail uppnas att anordningen kan astadkommas med ett mindre antal kablar som 537 7 kommer fran anordningen. Detta framjar en enkel hantering av anordningen.

Lamp!igen är en kraftkalla f6r aft tillhandahalla den elektriska strommen en vaxelspannings (AC) kraftenhet far att alstra en AC-strom aver en transformator innefattande en sekundarlindning hos anordningen.

Darigenom kan strommen som anvands for raffinorskivspaltsensorerna och andra justerbara gassensorer anvandas aven for bestamning av fiberkoncentrationen och/eller angpunkten hos massakuddens material.

Foretradesvis är en kraftkalla forsedd med ett frekvensgeneratororgan f6r att generera en rad varierande frekvenser hos namnda elektriska strom.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA FOreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas med hjalp av exempel med hanvisningar till de bifogade schematiska ritningarna, pa vilka: FIG. 1 illustrerar en raffin6r innefattande en matningsanordning enligt en aspekt av uppfinningen; FIG. 2 illustrerar en raffinorstatorskiva innefattande en sensorsond enligt en aspekt av uppfinningen; FIG. 3a till 3b illustrerar en malspalt fyllt med en massakudde uppvisande olika fiberkoncentrationer; FIG. 4 illustrerar den teoretiska overforingen av strom genom en massakudde; FIG. 5 illustrerar en angpunktsprofil over tid; FIG. 6a-6d illustrerar variationer hos fiberkoncentration hos en massakudde; FIG. 7 illustrerar en ytterligare aspekt av uppfinningen anvandande ett flertal ledarorgan; FIG. 8 illustrerar ett diagram som schematiskt Merger magnitudlagesmarkeringar; FIG. 9 visar en profil som visar olika fiberkoncentrationer Over raffinorskivans radie; FIG. 10 illustrerar en matningsanordning enligt en aspekt; FIG. 11 illustrerar ett tvarsnitt av ett ledarorgan hos en sensorsond innefattande en justerbar spaltsensor AGS; FIG. 12 illustrerar en profilgraf av massakuddens material; och FIG. 13 är ett blockdiagram for en metod enligt en aspekt av uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING I det foljande kommer ufforingsformer av den foreliggande uppfinningen att beskrivas i detalj med hanvisning till de bifogade ritningarna, varvid for tydlighetens skull och forstaelse av uppfinningen, har vissa detaljer utan nagon betydelse borttagits fran ritningarna.

FIG. 1 illustrerar en raffin6r 1 arrangerad for kokning av fiberkudde till pappersmassa. Raffinoren 1 innefattar en matningsanordning 3, innefattande en sensorsond 5 inkluderande ett ledarorgan 7 anpassat for att leda en elektrisk vaxelstrom. En motor 9 driver en raffinorrotorskiva 11. En raffinorstatorskiva 13 är fast monterad vid raffin6ren 1, i vilken skiva 13 sensorsonden 5 är monterad. Raffinoren 1 innefattar en malspalt 15 astadkommen mellan raffinorskivorna 11, 13. Ledarorganet 7 uppvisar en forsta elektrisk kontaktyta 17, vilken är 6 537 7 anpassad att tillhandahalla elektrisk kontakt med en andra elektrisk kontaktyta 19, vilken utgOrs av malytan hos den motsatta raffinorrotorskivan 11, for att overfOra en elektrisk strom via ett massakuddmaterial placerat i malspalten 15. Den andra elektriska kontaktytan 19 är saledes ufformad av raffinorrotorskivan 11. Den forsta elektriska kontaktytan 17 är vand bort fran raffinorstatorskivans 13 malyta i en riktning mot raffinorrotorskivans 11. Ledarorganet 7 uppvisar saledes den forsta elektriska kontaktytan 17 anordnad att tillhandahalla elektrisk kontakt med den andra elektriska kontaktytan 19 for overforing av en elektrisk strom via massakuddmaterialet. Matanordningen 3 är anordnad for detektering av graden av fiberkoncentration hos massakudden. Matanordningen 3 innefattar vidare en styrenhet 21 anordnad att detektera forandring av den elektriska resistiviteten och/eller konduktiviteten hos massakuddmaterialet genom matning av elektriska vaxelstrommen applicerad genom anordningens 3 ledarorgan 7. En amperemeter 23 är ansluten till styrenheten 21 for matning av stromvariationer. Spanningen hos strommen är konstant och matas av en kraftenhet 25. En massakudde uppvisande hog koncentration av fibrer leder den elektriska strommen samre an en massakudde uppvisade lag koncentration av fibrer. Variationerna av resistansvarde hos uppmatt strOm genom massakudden fran den fOrsta elektriska ytan 17 är varden som är relaterade till i forvag bestamda fiberkoncentrationsvarden, som är empiriskt faststallda och som exekveras av styrenheten 21. Fran namnda uppmatta varden reglerar styrenheten 21 matningsflodet av fibrer och mangden tillsatt vatten till en blandning bildande massakudden genom styrning och reglering av en styrventil 27 hos en vattentillforselledning 29. Dessutom detekteras angpunkten for massakudden som mals, eftersom sadan omvandling mellan gasformigt tillstand och flytande tillstand kommer att orsaka en karaktaristisk forandring i resistivitet hos massakudden.

FIG. 2 illustrerar en raffinorsstatorskiva 13 innefattande en sensorsond 5 enligt en aspekt av uppfinningen. Fibrerna och vattnet matas in i malspalten genom ett centrumhal 31 i raffinorstatorskivan 13. Sensorsonden 5 är placerad pa tva tredjedelar av radiens matt fran centrum. Angpunkten, dvs. den punkt dar vatten omvandlas fran flytande tillstand till gastillstand eller vice versa, vandrar bakat och fram5t langs radien R under malprocessen och sensorsonden 5 detekterar namnda angpunkt genom detektering av vasentlig forandring i elektrisk resistivitet hos massakudden. Genom att detektera angpunktens position och rorelse blir det mojligt att styra angpunkten till en onskad position langs med radien R, vilken position är bestamd att ge den mest effektiva produktionen av massa.

FIG. 3a till 3b visar en malspalt 15 fylld med en massakudde 33 uppvisande olika fiberkoncentrationer. I FIG. 3a visas en massakudde 33 som har hog fiberkoncentration i narheten av ledarorganets 7 position. Positionen av ledarorganet 7 är i detta utforande nara raffinorstatorskivans 13 kant. Diametern pa ledarorganet 7 bestammer arean A hos den forsta elektriska kontaktytan 17. Resistansen är beroende av namnda area A och malspaltens 15 matt d och resistiviteten hos massakudden, vilken resistivitet varierar utifran fiberinnehall och vatteninnehall i gasform respektive flytande form. I FIG. 3b visas en ledarorganets 7 position nargransande massakudde uppvisande lag fiberkoncentration.

FIG. 4 illustrerar den teoretiska overforingen av strom genom en massakudde 33. Mattet L motsvarar malspalten 15. Detta matt är 'cant da det avkanns med hjalp av en malspalts- matningssensor (ej visad). AC-strommen matas fran en vaxelstromskalla (ej visad) till ett ledarorgan 7 innefattande en forsta elektrisk kontaktyta 17, som uppvisar en i forvag bestamd specifik kontaktyta A. Ledarorganet 7 är anordnat elektriskt isolerat inuti en 7 537 7 raffinorstatorskiva 13, s5 att ingen strom overg5r till raffinorstatorskivan 13. En andra elektrisk kontaktyta 19 är tillhandahallen av en yta hos en motsatt raffinorskiva (till exempel en raffinorrotorskiva 19). Ytan 19 kan vara malytan hos den motsatta raffinorskivan. Arean hos den andra elektriska kontaktytan motsvarar i huvudsak arean A hos ledarorganet 7.

Arean A p5 den forsta elektriska kontaktytan 17, langden L hos malspalten 15 inrymmande massakudden 33, det vill saga avstandet mellan raffinorskivorna 11, 13, och den faktiska elektriska resistiviteten p has massakuddens 33 material, kommer att bestamma den elektriska resistansen R, som mats kontinuerligt for att detektera forandring has den elektriska resistiviteten av has massakudden 33, och darmed den faktiska fiberkoncentrationen och/eller positionen for 5ngpunkten. Den formel som anvands är dar R är motstand, p är resistivitet, L är spalten mellan raffinorskivoma och A är arean has den forsta elektriska kontaktytan 17.

FIG. 5 visar en angpunkts SP -profil Over tiden. Vid en viss resistivitet has fiberdynans 33 material, innehaller materialet en stor mangd 5nga och konduktiviteten är lag. Genom att mata konduktiviteten (eller motst5nd/resistivitet) tillhandah5lls ett satt att bestamma huruvida massakudden 33 är i flytande form eller i ang- (gasformigt) tillstand, eftersom gasform har en hog resistivitet relativt flytande tillstand. Den I5ga resistiviteten indikerar att materialet med latthet medger forflyttning av elektrisk laddning och saledes har det skett en forandring till flytande tillstand (hog ledningsfOrmaga) och vice versa.

FIG. 6a-6d visar variationer av fiberkoncentration hos en massakudde 33. FIG. 6a-6d illustrerar en sektion av malspalten mellan raffinorskivoma 11, 13. FIG. 6a visar att angpunktens position motsvarar positionen for en ledarorganet 7 enligt en aspekt. Resistiviteten forandras vasentligt fran hog till lag (flytande form LS till gasform GS). I FIG. 6b illustreras att gasformen GS racier och mer vatten tillsatts for att balansera massakudden 33 att innehalla mindre mangd anga eftersom det annars blir energikravande. I FIG. 6c illustreras att 5ngpunkten, efter sklan justering av vattentillsats, ror sig i radiell riktning ut5t fr5n centrum C och 5ngpunkten detekteras 5nyo s5som visas i FIG. 6d. Genom ytterligare tillsats av vatten, kontrolleras 5ngpunkten att rora sig annu langre i riktning mot kanten ED has raffinorskivornas 11, 13 och behalls dar for optimal kvalitet p5 pappersmassan och energibesparande drift av raffinoren.

FIG. 7 illustrerar en matanordning 3 enligt en aspekt av uppfinningen. Den innefattar en kraftkalla 25 kir matning av en vaxelstrOm till en krets 35. Kraftkallan 25 ar forsedd med en frekvensgeneratoranordning 37 for att generera ett omrade av varierande frekvenser has strommen. Matanordningen 3 innefattar vidare en styrenhet 21 anordnad att detektera forandring av den elektriska resistiviteten och/eller konduktiviteten has massakuddens material genom att mata den elektriska strommen. Kretsen 35 innefattar ett flertal ledarorgan 7 has en raffinorskiva 13, varvid varje organ 7 uppvisar en specifik forsta elektrisk kontaktyta 17 tillhandahallen p5 eft visst avst5nd fr5n en motsatt raffinorskivas 11 yta. Varje ledarorgan 7 är anslutet i serie med en respektive serieresonanskrets (SRC) 39. Seriekopplingama är 8 537 7 sammankopplade parallellt till kraftkallan 25. SRC:arna 39 medger passage av strom vid en viss frekvens och de andra SRC:arna stanger av passagen fOr strommen vid namnda frekvens. En nasta SRC dialer passage av strom vid en annan frekvens och de andra SRC:arna stanger av passagen kir strommen vid en sadan frekvens. Och sa vidare, till dess den sista SRC aktiveras, varefter proceduren upprepas. Varje SRC 39 är saledes individuellt anpassad for att ge fri passage vid en viss frekvens inom namnda frekvensomrade, varvid andra frekvenser hindrar strommen att passera. Pa ett sadant har tillhandahallits en oronmarkning av varje ledarorgan 7. Varje oronmarkt ledarorgans 7 position langs radien R hos raffinorskivan 13 är salunda kopplad till en viss frekvens hos vaxelstrommen AC.

Styrenheten 21 är anordnad for att detektera vilket av ledarorganen 7 som är associerat med en viss resistivitet pa massakuddens 33 material och darmed positionen for angpunkten och fiberkoncentration av massakuddens 33 material.

FIG. 8 är ett diagram som schematiskt illustrerar magnitudlagesmarkeringar R1, R2 ... R8, som genererats av ett respektive ledarorgan 7 och SRC:arna 39, vars positioner är utspridda over radien R hos en raffinorskiva 13. FIG. 8 illustrerar magnitudlagesmarkeringar kir respektive ledarorgan 7, vilka aktiverats genom frekvenssvepningen till en massakuddes koncentrationsdiagram (se FIG. 9) till foljd av de forutbestamda positionerna for ledarorganen i kretsen.

FIG. 9 är en profil som visar de olika fiberkoncentrationerna a has massakudden, sett i en riktning fran raffinorskivans centrum i riktning mot dess kant ED, det vill saga over radien R for raffinorskivan.

FIG. 10 visar en matanordning 3 som uppvisar ledarorganen 7 placerade sida vid sida langs en rak linje i ett avlangt arrangemang 41 (holje), varvid de forsta elektriska kontaktytorna 17 has ledarorganen 7 är i samma plan med malytan 43 hos raffinorskivan 13, i vilken det langstrackta arrangemanget 41 at- monterat. Det langstrackta holjet inrymmer en justerbar spaltsensor AGS. Pa ett sadant satt tillhandahalls en multifunktionell sensor, som är anpassad kir kostnadseffektiv produktion av massamaterial.

FIG. 11 illustrerar ett tvarsnitt av ett ledarorgan 7 has en sensorsond 5 innefattande en justerbar spaltsensor AGS. Sensorn i sig är anordnad isolerad i raffinorskivan med hjalp av ett gummimaterial 45. Den forsta elektriska ytan 17 hos ledarorganet 7 är bildad has en jarnkarna has namnda AGS, som ocksa anvands for avkanning av malningsspalten and ring.

FIG. 12 visar ett profildiagram Over massakuddens 33 materialtemperatur langs med radien R has raffinorskivan 13. Temperaturen konverteras och harleds fran faktisk ledningsformaga has massakuddens 33 material. Forandringen i resistivitet Over tid for olika positioner has radien R är parametrar som anvands for harledning av temperaturprofilen. Berakningen av grafen är gjord av en styrenhet anpassad att detektera forandringen av den elektriska resistiviteten och/eller konduktiviteten has materialet 33, genom att mata resistansen has den elektriska strommen som strommar genom massakuddens material 33 och darigenom konduktiviteten has massakuddens material 33. Grafen Merges pa en datorskarm (ej visad).

FIG. 13 är ett schematiskt blockdiagram som illustrerar en metod enligt en aspekt av uppfinningen. Det visas en metod for aft detektera, med hjalp av en matanordning, 9 537 7 innefattande ett ledarorgan, graden av fiberkoncentration och/eller 5ngpunkten hos en massakudde 33 som mals mellan raffinorskivorna bildande en malspalt 15, ledarorganet 7 uppvisar en fOrsta elektrisk kontaktyta anpassad att tillhandahalla elektrisk kontakt med en andra elektrisk kontaktyta kir overfOring av en elektrisk strom via massakuddens 33 material.

Steg 201 redogor stopp for metoden. Enligt en aspekt, steg 202 innefattar stegen att montera ledarkroppen 7 till en av raffinorskivorna 13; mala materialet 33 mellan raffinorskivorna; detektera forandring av ledningsformaga och/eller elektrisk resistivitet hos massakuddens 33 material; och justering av inflode av vatten och/eller materialet utifran namnda detekterade forandring.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahaller steget att detektera forandringen av ledningsform6gan och/eller elektrisk resistivitet Ovisning av 6ngpunkten hos massakuddens 33 material.

Enligt en aspekt av uppfinningen utfors steget att detektera forandringen av den elektriska resistiviteten i skivornas 11, 13 radiella riktning.

Enligt en aspekt av uppfinningen utfors steget att detektera forandringen hos den elektriska resistiviteten med hjalp av en uppsattning av ledarorgan 7, vilka är kopplade i serie med en respektive serieresonanskrets SRC, seriekopplingarna är sammankopplade parallellt till en stromkalla, varvid varje serieresonanskrets SRC är individuellt anpassad for att ge fri passage for namnda elektriska strom vid en viss frekvens.

Foreliggande uppfinning är naturligtvis inte pA nAgot satt begransande till de foredragna utforingsformerna beskrivna ovan, utan m5nga mojligheter till modifikationer, eller kombinationer av de beskrivna utforingsformerna, bör vara uppenbara for en person med ordinal- kunskap inom teknikomradet utan att avvika fran den grundlaggande iden for uppfinningen, sasom den definieras i de bifogade patentkraven. Massakuddens material innefattar foretradesvis cellulosafibrer kir att tillverka pappersmassa.

Claims (13)

537 7 Patentkrav

1. Matanordning, innefattande ett ledarorgan (7), for att detektera graden av fiberkoncentration och/eller positionen av angpunkten (SP) hos en massakudde (33) som mals, vid anvandning av anordningen (3), i en malspalt (15) mellan raffinorskivor (11, 13) hos en raffinor (1), kannetecknad av att ledarorganet (7) uppvisar en forsta elektrisk kontaktyta (17) anpassad att astadkomma elektrisk kontakt med en andra elektrisk kontaktyta (19) for overforing av en elektrisk strom via massakuddens (33) material.

2. Anordning enligt krav 1, van i anordningen (3) innefattar ytterligare ledarorgan (7), vardera innefattande en forsta elektrisk kontaktyta (17) och ytorna (17) är positionerade i radiell riktning hos skivorna (11, 13) for matning av angpunktens (SP) profil.

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, van i anordningen (3) vidare innefattar en styrenhet (21) anpassad for att detektera forandring av den elektriska resistiviteten och/eller ledningsfOrmagan hos massakuddens (33) material genom matning av den elektriska strom men.

4. Anordning enligt nagot av kraven 1-3, van i den andra elektriska kontaktytan (19) är utformad av rotorns raffinorskiva (11).

5. Anordning enligt nagot av foregaende krav, van i anordningen (3) innefattar ledarorgan (7), vilka är kopplade i serie med en respektive serieresonanskrets (SRC) som är individuellt anpassad for att ge fri passage for den elektriska strommen vid en viss frekvens.

6. Anordning enligt nagot av kraven 1-3, van i ledarorganen (7) är positionerade sida vid sida langs en rak linje i en langstrackt kropp (41), van i de forsta elektriska kontaktytorna (17) är i samma plan med malytan (43) has raffinorskivan (13), i vilken den langstrackta kroppen (41) är monterad.

7. Anordning enligt krav 1, van i ledarorganet (7) är del av en justerbar spaltsensor (AGS).

8. Forfarande for detektering av, med hjalp av en matanordning (3) innefattande ett ledarorgan (7), graden av fiberkoncentrationen och/eller angpunkten (SP) hos en massakudde (33) som mals mellan raffinorskivor (11, 13) bildande en malspalt (15), varvid ledarorganet (7) uppvisar en forsta elektrisk kontaktyta (17) anpassad att astadkomma elektrisk kontakt med en andra elektrisk kontaktyta (19) fOr overforing av en elektrisk strom via massakuddens (33) material, forfarandet innefattar stegen: -montering av namnda ledarorgan (7) till en av raffinorskivorna (13); 1. malning av massakuddens (33) material mellan raffinorskivorna (11, 13); 2. detektering av forandring av ledningsformagan och/eller elektrisk resistivitet hos massakuddens (33) material; och -justering av inflode vatten och/eller fibermaterial fran namnda detekterade fOrandring.

9. Forfarande enligt krav 8, van i steget att detektera forandringen av ledningsformagan och/eller elektrisk resistivitet tillhandahaller pavisningen av angpunkten (SP) hos massakuddens (33) material. 11 537 7

10. Forfarande enligt krav 8 eller 9, van i steget att detektera forandringen av den elektriska resistiviteten utfors i radiell (R) riktning has skivorna (11, 13).

11. Forfarande enligt nagot av patentkraven 9 eller 10, van i steget att detektera forandringen av den elektriska resistiviteten utfors med hjalp av en uppsattning ledarorgan (7), vilka är anslutna i serie med en respektive serieresonanskrets (SRC), namnda seriekoppling är sammankopplade parallellt till en stromkalla (25), van i varje serieresonanskrets (SRC) är individuellt anpassad att ge fri passage for namnda elektriska strom vid en viss frekvens.

12. Forfarande enligt krav 11, varvid stromkallan (25) for att tillhandahalla den elektriska strommen är en AC vaxelspanningsstromkalla for att generera en vaxelstrom Over en transformator innefattande en sekundarlindning has anordningen (3).

13. Forfarande enligt nagot av kraven 11 eller 12, varvid stromkallan (25) ar forsedd med ett frekvensgeneratororgan (37) for generering av ett omrade med varierande frekvenser for namnda elektriska star'. 12 537 7 1/4 AC 21 - 7 , 17 1/ 19