SE535217C2 - Anordning för båtframdrivning eller energiproduktion - Google Patents

Abstract

63066 27 SAMMAN DRAG Framdrivningsanordning för båtar e||er anordning för energiproduktioninnefattande: ett första drivband (6a) och ett andra drivband (6b); drivhiui (3a-d)med vardera en periferisk yta (4) innefattande ett friktionsorgan (5) roterbartanordnade i åtminstone en struktur (2), det första drivbandet (6a) ör anordnat ikontakt med friktionsorganen (5), vid en första uppsöttning (3a,b) av drivhiuien, detandra drivbandet (6b) ör anordnat i kontakt med friktionsorganen vid en andrauppsöttning av drivhiuien (3c,d), så att drivbanden rör sig med samma hastighetsom de roterbara drivhiuiens periferiska yta dör drivbandet ör i kontakt medfriktionsorganen nör drivhiuien roterar; ett f|erta| skove|va|sar (7a-d) varderainnefattande en första (8a) och en andra önde (8b) och me||an öndarna ett organ(9) med en yttre periferi, varvid de första öndarna (8a) hos skove|va|sarna öranordnade i det första drivbandet (6a) och de andra öndarna (8b) hosskove|va|sarna ör anordnade i det andra drivbandet (6b) så att skove|va|sarnaförf|yttar sig med drivbanden re|ativt strukturen nör drivhiuien roterar, attanordningen vidare innefattar ett p|att kontinuer|igt matt|iknande organ (i O) medsidoöndar (i i) som ör beiöget me||an de första och andra uppsöttningarna drivhiuioch aniiggande skove|va|sarnas (7a-d) yttre periferi; att det matt|iknande organetbildar en skoveiyta (i 3) me||an två av skove|va|sarna (7a-d), och att den bildadeskove|n rör sig re|ativt strukturen nör skove|va|sarna (7a-d) förf|yttar sig re|ativt strukturen. (Fig. i)

Description

535 217 från släpvagn eller parkeringsplats till vattnet, eller för arbetsfarkoster ämnade för mussel/ostronskörd vid odlingsplatser i kustområden med ebb och flod.

[0004] Det är känt att använda vindkraftverk och vattenhjul med skovlar av roterande typ för energiproduktion. Det är vidare känt att använda vågkraftverk som utnyttjar vågors upp- och nedåtgående rörelser för att utvinna energi. Nackdelen med existerande lösningar för energiframställning genom vindkraftverk är att dessa är sk snabblöpare vilka måste stannas i höga vindstyrkor (25 m/ s) för att inte riskera haveri genom att rotorbladen lossnar. En anordning med roterande skovelhjul placerade i vatten för energiproduktion måste placeras på platser så att skovelhjulen tillåts rotera fritt, samt så att dess inverkan på den omgivande miljön och att skador på fisk och andra levande varelser minimeras. Vågkraftverkens förmåga att utvinna energi är beroende av tillgången på relativt höga vågor , dvs skillnader mellan vågtoppar och vågdalar.

Sammanfattninq av uppfinninqen

[0005] Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att förbättra framdrivningsanordningen hos båtar, företrädesvis båtar av mindre typ såsom trampbåtar för rekreationsbruk, mindre fiskebåtar för fritidsfiske och andra farkoster.

Uppfinningen möjliggör framdrift av båtar på ett mer energieffektivt sätt jämfört med tidigare lösningar för trampbåtar, t ex av skovelhjulstyp. Vidare möjliggör uppfinningen att framdrivningsanordningen kan placeras väsentligen under vatten.

Detta möjliggör att ingen redan begränsad plats i båten tas upp av ett skovelhjul eller skymmer sikten, att luftmotståndet minimeras och att framdrivningsanordningen blir mindre känslig för hög sjögång. Dessutom kommer uppfinningen att möjliggöra en tystare framdrivning än normala skovelhjulsframdrivna farkoster då anordningen är placerad under vattenytan.

Det ovan angivna ändamålet uppnås enligt uppfinningen genom en anordning innefattande: 535 217 ett första drivband och ett andra drivband; drivhiul med vardera en periferisk yta innefattande ett friktionsorgan roterbart anordnade i åtminstone en struktur, varvid det första drivbandet (óa) ör anordnat i kontakt med fríktionsorganen (5), vid en första uppsättning (3a,b) av drivhiulen, det andra drivbandet (ób) ör anordnat i kontakt med friktionsorganen vid en andra uppsättning av drivhiulen (3c,d), sö att drivbanden rör sig med samma hastighet som de roterbara drivhiulens periferíska yta dör drivbandet ör i kontakt med friktionsorganen nör drivhiulen roterar; könnetecknad av ett flertal skove|va|sar innefattande vardera en första och en andra önde och mellan ändarna ett organ med en yttre periferi, de första öndarna hos skovelvalsarna ör anordnade i det första drivbandet och de andra öndarna hos skovelvalsarna ör anordnade i det andra drivbandet så att skovelvalsarna förflyttar sig med drivbanden relativt strukturen nör drivhiulen roterar, dör anordníngen vidare innefattar ett platt kontinuerligt mattliknande organ med sidoöndar som ör beläget mellan de första och andra uppsöttningarna drivhiul och utanför anliggande skovelvalsarnas yttre periferi; 535 217 att det mattliknande organet bildar en skovelyta mellan tvö av skovelvalsarna, och att den bildade skoveln rör sig relativt strukturen nör skovelvalsarna förflyttar sig relativt strukturen.

[0006] Ett andra öndamöl med uppfinningen ör att förbättra en anordning för energiproduktion, företrädesvis ur vind,vögkraft och strömmande vatten.

Uppfinningen kan användas för att utvinna energi ur vindkraft och kan till skillnad frön existerande teknik användas i kraftiga vindar över (25 m/ s) utan risk för haveri, och dör ett eventuellt haveri har mycket begränsade negativa fölider, iömför tex ett lossnande rotorblad frön ett vindkraftverk med ett förstört mattliknande organ. Anordningen enligt uppfinningen kan vidare tillverkas med stora dimensioner, med ett stort vindupptagande mattliknande organ för att kunna utvinna mer energi och kan dessutom iusteras genom att öndra vinkeln mot vinden efter behov och dörmed öka verkningsgraden ytterligare. Till skillnad frön sk snabblöpare genererar anordningen enligt uppfinningen dessutom betydligt mindre vibrationer vilket gör den lömplig att anvönda exempelvis pö hustak.

[0007] Vid anvöndning av en anordning enligt uppfinningen för att utvinna energi ur strömmande vatten ör placeringsfriheten stor till skillnad frön könd teknik.

Anordningen kan placeras helt under vattenytan sösom t ex nöra botten och fastgöras dör eftersom inga utstickande skovlar existerar som rör sig i en riktning motsatt strömningsriktningen. Dörmed elimineras de negativa effekter en anordning i hcivsmiliö skulle kunna ha som hinder för båttrafik eller av rent estetiska sköl. Skador pö fisk och andra levande varelser minimeras vidare.

[0008] Anordningen enligt uppfinningen, placerade pö vattenytan, kan vidare utvinna energi även ur mindre l-3 meters vögor vilket ör en fördel [ömfört med dagens vögkraftsteknik.

[0009] Det ovan angivna öndamölet uppnås enligt uppfinningen genom ovanstående anordning ör anordnat över, pö eller under vattenytan för att generera 535 217 energi nör vattenvögor, strömmande vatten eller vind för anardningens skovel att röra sig relativt strukturen, så att denna rörelse kan användas till att mekaniskt driva en annan anordning eller för att lagra energi i en energilagringsanordning.

Kortfattad beskrivninq av ritninqarna

[0010] Uppfinningen kommer nu att beskrivas, såsom exempel, med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka:

[00] l] Fig. l visar schematiskt en perspektivvy av en första utföringsform enligt uppfinningen.

[0012] Fig 2a-d visar schematiskt fyra vyer av en skovelvals innefattad i en anordning enligt uppfinningen.

[0013] Fig 30 visar schematiskt en vy av en löpvagnsbana sedd ovanifrön innefattad i en anordning enligt uppfinningen.

[0014] Fig 3b visar schematiskt en vy av ett flertal löpvagnar rörligt anordnade löngs med en löpvagnsbana.

[0015] Fig Åae visar schematiskt en vy av en löpvagn sedd från några olika vinklar.

[0016] Fig Sa visar schematiskt en sidovy av en första utföringsform i ett första löge.

[0017] Fig 5b visar schematiskt en vy av en första utföringsform i ett andra löge.

[0018] Fig 5c visar schematiskt en vy av en första utföringsform i ett tredie löge.

[0019] Fig óa visar schematiskt en vy av en andra utföringsform i ett första löge.

[0020] Fig ób visar schematiskt en vy av en andra utföringsform i ett andra löge. 535 217

[0021] Fig óc visar schematiskt en vy av en andra utföringsform i ett tredje läge.

[0022] Fig 7a visar schematiskt en sidovy av en andra utföringsform enligt uppfinningen där drivhjulen är seríekopplade.

[0023] Fig 7 b visor schematiskt en vy av en andra utföringsform enligt uppfinningen där drivhjulen är seriekopplade.

[0024] Fig 8a visar schematiskt en sidovy av en tredje utföringsform enligt uppfinningen i ett första läge.

[0025] Fig 8b visar schematiskt en vy av en tredje utföringsform enligt uppfinningen i ett andra läge.

[0026] Fig 8c visar schematiskt en vy av en tredje utföringsform enligt uppfinningen i ett tredje läge.

[0027] Fig 9a visar schematiskt en vy av en fjärde utföringsform enligt uppfinningen i ett första läge.

[0028] Fig 9b visar schematiskt en vy av en fjärde utföringsform enligt uppfinningen i ett andra läge.

[0029] Fig l0a visar en växelanordning innefattad i en anordning enligt uppfinningen.

[0030] Fig l0b visar en växelanordning innefattad i en anordning enligt uppfinningen.

[0031] Fig l la och i lb visar schematiskt en sidovy respektive en planvy av en farkost utrustad med en framdrivningsanordning enligt uppfinningen.

[0032] Fig l2 visar ett mottskydd innefattad i en anordning enligt uppfinningen. 535 217

[0033] Fig l3a-b visar schematiskt en bild av en energiproduktionsanordning enligt uppfinningen.

Beskrivning av utförínqsformer

[0034] I det föliande kommer en detaljerad beskrivning av utföringsformerna att ges.

Fig l visar schematiskt en perspektiwy av en första utföringsform enligt uppfinningen, dör framdrivningsanordningen i innefattar en struktur 2, fyra drivhiul 3a-d med en periferisk yta 4 och fríktionsorgan 5, som ör roterbart anordnade i strukturen 2. Friktionsorganen enligt figuren utgörs företrädesvis av utsprång, men även andra typer av friktionsorgan ör tönkbara. I figuren utgör två av drivhiulen 3a, 3b en första uppsöttning drivhiul och de andra två drivhiulen 3c, 3d parallella med de två drivhiulen en andra uppsöttning drivhjul. En uppsöttning drivhiul kan innehålla ett eller flera drivhiul. Ett första drivband óa är anordnat på den första uppsättningen av drivhiul så att drivbandet ör anordnat i kontakt med fríktionsorganen pä drivhiulens periferi. Ett andra drivband ób ör anordnat pä den andra uppsättningen av drivhiul så att drivbandet ör anordnat i kontakt med fríktionsorganen pö clrivhiulens periferi. Andra utföringsformer ör möiliga enligt uppfinningen dör drivbanden óa,b ör anordnade i kontakt med fríktionsorganen vid en uppsättning drivhiul, t ex genom att vara anordnade i kontakt med fríktionsorganen på drivhiulets periferi vösentligen från sidan. En drivrem 50 ör anordnad med en typ av friktionsorgan runt en axel hos ett drivhiul 3b hos den första uppsättningen drivhiul i syfte att bringa drivhiulen att rotera genom kraftöverföríng frän exempelvis en motoranordning. En andra sädan drivrem kan efter behov placeras på ett andra drivhiul hörande till den andra uppsättningen drivhiul. Kontakten mellan drivband och friktionsorgan gör att drivbanden rör sig med samma hastighet som drivhiulens periferi, dör drivbandet ör i kontakt med fríktionsorganen, när drivhiulen roterar. Tre skovelvalsar 7a, 7b, 7c med vardera en 535 217 första önde Ba och andra önde 8b och mellan öndarna ett företrödesvis cylínderformat organ med en yttre periferi 9 ör roterbart anordnade i drivbanden genom att de första öndarna hos skovelvalsarna ör roterbart anordnade i det första drivbandet och de andra öndarna ör roterbart anordnade i det andra drivbandet.

Det roterbara anordnandet av skovelvalsarna 7a, 7b, 7c i drivbanden óa, ób kan möiliggöras genom exempelvis en relativ rotation mellan skovelvalsarnas öndar 8a, 8b i drivbanden eller genom att öndarna ör fixt anordnade i drivbanden och en kullageranordning (ei visad) mellan skovelvalsarna och skovelvalsarnas öndar.

Skovelvalsarnas organ mellan de första och andra öndarna kan vara av annan utformning ön en cylinderform. Skovelvalsarnas inföstning i drivbanden och kontakten mellan drivband och drivhiul gör att skovelvalsarna förflyttar sig med drivbanden runt drivhiulen relativt strukturen nör drivhiulen bringas att rotera.

Anordningen innefattar vidare ett platt, dvs relativt till sin bredd tunt, mattliknande organ lO som ör kontinuerligt dvs saknar öndar i en första riktning, men har sidoöndar i en andra riktning vinkelröt mot den första riktningen. Det mattliknande organet ör belöget mellan den första och andra uppsättningen drivhiul och anliggande skovelvalsarnas yttre periferi. För tydlighets skull visas ei ett fullstöndigt mattliknande organ lO i fig l. l anslutning till och löngs hela det mattliknande organets sidoöndar l l i en första riktning ör ingreppsorgan 12 anordnade, se fig 2a. Det mattliknande organet iO ör av söclan löngd att, nör det anligger skovelvalsarnas yttre periferi mellan drivhiulen mellan tvö av skovelvalsarna kan det bilda en skovel genom en skovelyta 13, tex dö en vattenmassa fyller upp volymen mellan två skovelvalsar nör hela anordningen ör placerad under vattenytan. I fig i bildas denna skovel mellan skovelvalsar 7b och 7c. Den bildade skoveln kommer dörmed att förflytta sig tillsammans med de tvö skovelvalsarna 7b, 7c nör skovelvalsarna förflyttar sig relativt strukturen 2. Som visas i fig l innefattar framdrivningsanordningen i vidare en första och en andra mattmataranordning l4a och l4b, kollektivt benömnda 14, med en yttre periferi, respektive anordnade på vardera struktur 2 mellan den första och andra uppsättningen drivhiul. 535 217 Mattmataranordningarna l4a, l4b innefattar en kuggmottagaryta 15 längs en dellängd mattmataranordningens l4a, l4b yttre periferi.

[0035] Fig 2a-b visar schematiskt ett ändavsnitt pä en skovelvals 7, sett frän sidan av skovelvalsen, vinkelrätt mot skovelvalsens utsträckningsriktning radiellt mot den väsentligen cylinderformade skovelvalsens rotationscentrum, tillsammans med ett mattliknande organ lO. Som syns i figuren innefattar skovelvalsen en ände 8a som ör anordnad i drivbandet óa, sä att åtminstone den centrala, väsentligen cylinderformade, delen av skovelvalsen kan rotera relativt drivbanden.

Skovelvalsens väsentligen cylinderformade organ innefattar vidare en friktionsanordning l6 anordnad nära skovelvalsens ände 8a och pä valsens yttre periferi, som syftar till att gä i ingrepp med det mattliknande organets friktionsorgan 12. Genom detta kommer det mattliknande organet att röra sig i samma hastighet som en punkt pä skovelvalsarnas yttre periferi där det mattliknande organets friktionsorgan 12 är anordnade i kontakt med friktionsorganet ló när skovelvalsarna 7a, 7 b, 7c bringas att rotera relativt drivbanden óa, ób.

Skovelvalsen innefattar vidare en kugganordning 17, även denna placerad nära skovelvalsens ände 8a, 8b och pä valsens yttre periferí 9. Kugganordningen 17 är anordnad sä att den gär i ingrepp med kuggmottagarytorna 15, sä att skovelvalsarna bringas att rotera när skovelvalsarna förflyttar sig relativt strukturen 2 längs en dellängd av mattmataranordningens l4a, i4b yttre periferi. Mellan kugganordningen 17 och friktionsanordníngen 16 är en urfasning 18 anordnad sä att det cylinderformade organet i botten pä urfasningen har en radie som är mindre än vid dess yttre periferi. Det mattliknande organet 10 kan vara anordnat med ett vaierorgan (ei visat) längs med dess sidoändar som anligger mot botten pä urfasningen 18. Pä drivbanden óa, ób, väsentligen vid punkter i skovelvalsarnas axiella förlängningar är matthällarorgan 19 fast anordnade för att hälla det mattliknande organet pä plats mot skovelvalsarnas yttre periferi i radiell led. Detta ästadkommes genom att en frän drivbandet utskiutande del 20 av mathällarorganet 535 217 N l9 är riktad mot urfasningen l8 i skovelvalsen så att en del av det mattliknande organet lO, företrädesvis dess vajerorgan, befinner sig mellan den utskjutande delen 20 av matthällarorganet och urfasningen l8 i skovelvalsen. Fig 2b, 2d visar skovelvalsen uppifrån samt från sidan vinkelrätt mot skovelvalsens rotatíonscentrum.

Figur 2b visor två drivaranordningar 2l fast anordnade i drivbandet ób i nära anslutning till och på var sin sida om skovelvalsens infästning i drivbandet.

[0036] Fig 3a visar schematiskt en vy av en första löpvagnsbana sedd från ovanifrän. En löpvagnsbana 22 är anordnad längs en urfasad yta 23a på den första mattmataranordningenlda, och analogt längs en urfasad yta 23b på den andra mattmataranordningen l4b. Det inses att andra, analoga utföringsformer är möjliga inom uppfinningens skyddsomfång, exempelvis kan mattmataranordningarna samt löpvagnsbanorna vara anordnade i en separat bottenplatta (ej visad) istället för att vara utformat i ett stycke mattmataranordning med en urfasad yta som beskrivits ovan. En kant 24 hos den urfasade ytan är anordnad att anligga och följa ett rakt avsnitt 25 hos en första sida 46 av löpvagnsbanan 22. Löpvagnsbanorna 22 är vidare anordnade mellan den första och andra uppsättningen roterbara drivhjul så som framgår av fig l.

Löpvagnsbanan 22 har en första ände 26 och en andra ände 27, väsentligen formade som halvcirklar med avsnitt 25 däremellan som är väsentligen rakt.

Löpvagnsbanan 22 innefattar vidare ett inre banspår 28 och ett yttre banspår 29, se fig 3b.

[0037] Fig 4a-e visar schematiskt vyer av en löpvagn 30 sedd från ett antal vinklar. Löpvagnen 30 innefattar en första löpvagnsvägg 31 och en andra löpvagnsvägg 32. Mellan den första och den andra löpvagnsväggen är två rullager 33 anordnade på linje, och på den första löpvagnsväggen är ett glidfäste 34 anordnat. Glidfästet 34 innefattar en första ände 35 och en andra ände 36 väsentligen formade som halvcirklar men kan även bestå av andra former, och däremellan ett väsentligen rakt avsnitt 37 och där glidfästet har en inre yta 38 och 535 217 11 en yttre yta 39, se fig 4c. Glidföstet består vidare av en första sidyta 40 och en andra sídyta 41 samt år fixt anordnat på den första löpvagnsvöggen 31 i en första önde 35 och första sidyta 40, se fig 4d. Figurerna visar vidare en väsentligen cylinderformad inre skovelvals 42, vars önde ör glídbart anordnad i glidföstets 34 inre yta 38 sö att en inre skovelvals 42 ör anordnad per glidföste 34 och kan förflytta sig mellan glidföstets bögge ändar. På de inre skovelvalsarnas cirkulöra öndytor 43 ör ru||ager 44 anordnade runt vilka de inre skovelvalsarna tillöts rotera, se fig 4e. Rullagren 44 ör anordnade så att de utströcker sig ut från glidföstets första sídyta 40. En urfasning 45 i den första löpvagnsvöggen 3l kan inrymma den inre skovelvalsen 42 nör denna ör positionerad i sin första önde 35. Fig 4d visar en inre skovelvalsmatthöllare óó som ör roterbart anordnad runt den inre skovelvalsen 42. Analogt med matthöllaranordningen 19 syftar denna till att hölla det mattliknande organet iO på plats mot den inre skovelvalsens 42 periferi. En utformning 67 hos den inre skovelvalsmatthållaren 66 låser genom att gripa om ett vajerorgan 68 hos det mattliknande organet l0 fast den senare i 2 dimensioner, men tillåter rörelse i den tredje dimensionen.

[0038] Ett flertal löpvagnar 30 ör rörligt anordnade i löpvagnsbanan 22 enligt figur 3b för att följa löpvagnsbanan genom rullfriktion med hjölp av rullagren 33.

Löpvagnarna 30 ör anordnade i löpvagnsbanan 22 så att de tvö rullagren 33 befinner sig mellan det inre banspåret 28 och det yttre banspöret 29. De två rullagren 33 placerade på en linje mellan löpvagnsvöggarna förhindrar rotation av löpvagnen 30 relativt löpvagnsbanan 22 och möjliggör att den andra önden 36 hos glidföstet 34 alltid har en utströckningsriktning vinkelrätt ut från löpvagnsbanan oavsett placering löngs denna. De inre skovelvalsarna 42 har en sådan löngd att cle utströcker sig från glidfösten anordnade i en löpvagnsbana 22 på den första mattmataranordningeni4o till parallella glidfösten anordnade analogt i en löpvagnsbana 22 på den andra mattmataranordningen l4b. Vad som nedan beskrives avseende den tekniska utformningen hos de ingående delarna och dess 535 217 12 rörelser sker således analogt pä bägge sidor, dvs i anslutning till den bäde den första och den andra uppsättningen roterbara drivhjul. Figur 3b visar vidare en stopplist 24 som utgörs av kanten hos mattmataranordningarnas urfasningsytor 23a, 23b. De inre skovelvalsarna 42 tvingas pä grund av stopplisten 24 att vara i en position motsvarande glidfästets första ände 35 när löpvagnen 30 rör sig längs löpvagnsbanans första sida 46. Rullagren 44, möjliggör rullfriktion mellan de inre skovelvalsarna 42 och stopplisten vilket minskar totala friktionen under denna rörelse. När löpvagnen 30 rör sig längs löpvagnsbanans andra sida 47 saknas stopplisten 24 och löpvagnen 30 kan tillåtas att befinna sig i en position mellan glidfästets 34 första 35 och andra ände 36. När löpvagnen 30 rör sig längs löpvagnsbanans ände 26 sä att löpvagnen 30 rör sig frän löpvagnsbanans första sida 46 till löpvagnsbanans andra sida 47 tilläts den inre skovelvalsen 42 röra sig frän en position motsvarande glidfästets första ände 35 till glidfästets andra ände 36 och när löpvagnen rör sig frän löpvagnsbanans andra sida 47 till löpvagnsbanans första sida 46 tvingas den inre skovelvalsen 42 röra sig frän en position motsvarande glidfästets andra ände 36 till glidfästets första ände 35. En variant av stopplisten 24 kan ha rundade ändar (ei visade), motsvarande en cirkelsektordel med en radie nägot större än hos löpvagnsbanans ändar, för att minska friktionen och underlätta den inre skovelvalsens rörelse mellan glidfästenas ändar. Innanför det inre banspäret 28 pä positioner motsvarande löpvagnsbanans ändar 26, 27 är ramvalsfästen 48 anordnade. Fä ramvalsfästena 48 är vidare väsentligen cylinderformade ramvalsar 49 anordnade vilka sträcker sig frän ett första ramvalsfäste 48 anordnat innanför en löpvagnsbana anordnat pä en första mattmataranordning l4a till ett ramvalsfäste 48 anordnat innanför en löpvagnsbana 22 anordnat pä en andra mattmataranordning l4b. För att minska friktionen när det mattliknande organet passerar ramvalsarna, kan dessa med fördel vara roterbart anordnade i armarna fastsatta i ramvalsfästena. 535 217 13

[0039] Fig 5a visar schematiskt en snittvy av en första utföringsform från sidan.

Dennaa utföringsform innefattar således två uppsättningar drivhiul om två drivhiul 3 vardera roterbart anordnade i en struktur (ei visad), två drivband óa, ób, fyra skovelvalsar 7 a-d och fyra inre skovelvalsar 42a-d. Antalet inre skovelvalsar kan variera beroende på utföringsform, men antalet bör inte överstiga antalet skovelvalsar för en enskild anordning, förre ön fyra inre skovelvalsar ör således möjligt för utföringsformen enligt fig Sa. Enligt Figuren ör skovelvalsarna 7a-d väsentligen anordnade längst ut i hörnen i en tönkt kvadratisk form dör skovelvalsarna 7a-d spönner ut det mattliknande organet 10. Mellan en första skovelvals 7a och en andra skovelvals 7 b har en skovelyta 13 bildats. Enligt figuren bildas skoveln genom att det mattliknande organet i en punkt 49 leds runt en första inre skovelvals 420 glidbart samt roterbart anordnad i ett första glidföste 34a som i sin tur ör fastsatt i en första löpvagn 300, nör den första inre skovelvalsen 420 hålls i en position motsvarande gildföstets första önde 35 på grund av stopplisten 24.

Nör den första inre skovelvalsen 420 befinner sig i ett löge i mitten löngs Iöpvagnsbonans första sida 46 hölls denna således i en position motsvarande glidföstets första önde 35 på grund av stopplisten 24 i syfte att skopa en tillräckligt spönd skovelyta 13. Det skall inses att andra utföringsformer ör möiliga dör de inre skovelvalsarna helt tagits bort och dör skovelytan 13 bildas genom att t ex trycket frön en vattenvolym (ei visad) pressar upp det mattliknande organet 10 mellan tvö av skovelvalsarna 7a-d.

[0040] I figur 5b har drivhiulen bringats att rotera i en motursríktning vilket för drivbanden 'óa, ób och de i drivbanden roterbart upphöngda skovelvalsarna 7 a-d att förflytta sig i en motursríktning runt drivhiulen 3. En andra skovelvals 7b befinner sig på grund av denna förflyttning i ett löge motsvarande en yttre periferi hos drivhiulen 3 och därmed befinner sig skavelvalsens kugganordning 17 löngs mattmataranordníngens 14b kuggmottagaryta 15, så att kugganordningen 17 gör i ingrepp med kuggmottagarytan 15 så att den andra skovelvalsen 7b bringas att 535 217 14 rotera och genom att skovelvalsens friktionsanordníng 16 gär i ingrepp med friktionsorganet 12 hos det mattliknande organet 10 drivs det mattliknande organet runt den andra skovelvalsen 7b. Den första löpvagnen 30a har förflyttats en sträcka längs löpvagnsbanans första sida 46 i en motursriktning vilket därmed har fätt skovelytan 13 att röra sig i en motursriktning. För att det mattliknande organet 10 inte skall kollapsa utan hällas utspänt när det drivs runt av skovelvalsarnas förflyttning har det placerats utanför och glidbart alternativt rullbart, anliggande en första ramvals 490. En tredje skovelvals 7c har genom drivbandets rörelse förflyttats frän ett första läge till ett andra läge. En drivaranordning 21a fast anordnad i drivbandet 6b i nära anslutning till och pä var sin sida om den tredje skovelvalsens 7c infästning i drivbandet 6b för ett tredje glidfäste 34c framför sig längs löpvagnsbanans andra sida 47. Som anges i figuren befinner sig en tredje inre skovelvals 42c i en position motsvarande en andra ände 36 hos glidfästet 34c dä det pressats ut av det mattliknande organet 10 och inte förhindrats av nägon stopplist 24. En fjärde skovelvals 7d har förflyttats ut till ett läge motsvarande en yttre periferi hos drivhjulet 3 och därmed bringats att rotera. En fjärde inre skovelvals 42d befinner sig i en position motsvarande en andra ände 36 hos ett fjärde glidfäste 34d men tangerar här stopplisten 24. Den motsvarande fjärde löpvagnen 30d vari det fjärde glidfästet är anordnat befinner sig därmed i en ände 26 hos löpvagnsbanan 22.

[0041] Fig 5c visar hur den fjärde skovelvalsen 7d förflyttats ytterligare längs en yttre periferi hos drivhjulet 3 och där den fjärde löpvagnen 30d förflyttats till ett läge längs löpvagnsbanans första sida 46. Den fjärde inre skovelvalsen 42d befinner sig i en position motsvarande en första ände 35 hos det fjärde glidfästet 34d pä grund av stopplisten 24 och mellan den fjärde skovelvalsen 7d och den första skovelvalsen 7a har därmed ytterligare en skovelyta 13b bildats. Det mattliknande organet 10 mellan den tredje skovelvalsen och den fjärde skovelvalsen förhindras att kollapsa genom att det är placerat utanför och glidbart anliggande en andra ramvals 49b. 535 21?

[0042] Fig óa visar schematiskt en vy av en andra utföringsform av en anordning enligt uppfinningen i ett första löge. Anordningen innefattar två uppsättningar drivhiul om ett drivhiul 3 vardera roterbart anordnade i en struktur 2, fyra skovelvalsar 7a-d som år roterbart anordnade i drivhiulens periferi i ett med drivhiulet integrerat drivband 6, en mattmataranordning fast anordnat i strukturen och med en dellöngd motsvarande en del av drivhiulets 3 periferi anordnad med en kuggmottagaryta 15, på ett sådant sött att maximalt mellan två och tre skovelvalsar 7a-d konstant befinner sig i ett sådant löge att deras kugganordningar 17 går i ingrepp med mattmataranordningens 14 kuggmottagaryta l5 så att skovelvalsarna 7a-d bringas att rotera. Figuren visar en första skovelyta l3a och en andra skovelyta l 3b.

[0043] Fig Fig ób-c visar schematiskt sidvyer av den andra utföringsformen i ett andra och tredie löge dör skovelytorna bringas att förflytta sig relativt strukturen 2 nör skovelvalsarna 7a-d förflyttar sig relativt strukturen 2 enligt en princip analog med den som beskrivits i Fig 5ac. I figur ób visas öven en treclie bildad skovelyta i3c genom skovelvalsarnas förflyttning.

[0044] Fig 7a visar schematiskt en vy av den andra utföringsformen enligt uppfinningen dör drivhiulen 3a,b ör seriekopplade med hiölp av två drívremmar 500, 50b anordnade med en typ av friktionsorgan och ett par roterbart anordnade axlar fixt anordnade i drivhiulets rotationscentrum som anordnats med komplementåra friktionsorgan för att gå i ingrepp med drivremmarnas friktionsorgan. Nör den första drivremmen 500 aktiveras dvs bringas att rotera av t ex en motoranordning eller genom pedalkraft, roteras ett första drivhiul 3a genom ingreppet mellan friktionsorganen mellan den första drivremmen 50a och en första axel 5la. Rotationen hos den första axeln 5la får sedan den andra drivremmen 50b att rotera genom friktionsorganen mellan den första axeln 5 l a och den andra drivremmen 50b. Slutligen fås den andra axeln 51 b och därmed det andra 535 217 16 drivhjulet 3b att rotera genom friktionsorganen mellan den andra drivremmen 50b och den andra axeln 5lb.

[0045] Fig 7 b visor schematiskt en vy av den andra utföringsformen enligt uppfinningen dör drivhiulen 3a-c ör seriekopplade enligt en liknande princip som presenterats i fig 7a, med skillnaden att tre drivhiul ör seriekopplade.

[0046] Fig 8a-c visar schematiskt en vy av en tredje utföringsform enligt uppfinningen i ett första löge till ett tredje löge enligt en liknande beskrivning som förevisats i Fig óac men dör kuggmottagarytan 15 hos mattmataranordningen l4b motsvarar mellan 25-50% av drivhiulets periferi. Denna löngd ör anpassad att motsvara den sträcka dör det mattliknande organet 10 formas till en skovel och ör således minimerad för att minska friktionen och dörmed den energi som åtgår för att driva anordningen l. Figuren visar en alternativ utföringsform av siölva ramvalsföstena i syfte att uppnå en ytterligare förbättrad ströckning av det mattliknande organet. Dessa väsentligen cylinderformade ramvalsar ströcker sig, via en arm med en vinkel för att tillåta passage av ett glidföste mellan ramvalsen och mattmataranordningen, frön ett första ramvalsföste anordnat innanför en löpvagnsbana anordnat på en första mattmataranordning l4a via en ytterligare arm med en vinkel, till ett ramvalsföste anordnat innanför en löpvagnsbana 22 anordnat på en andra mattmataranordning l4b. För att minska friktionen nör det mattliknande organet passerar ramvalsarna, kan dessa med fördel vara roterbart anordnade i armarna fastsatta i ramvalsföstena.

[0047] Fig 9a visar schematiskt en vy av en fiörde utföringsform enligt uppfinningen i ett första löge dör kuggmottagarytan hos mattmataranordningen 14 motsvarar mellan 25-50% av drivhiulets periferi samt dör anordningen i innefattar två skovelvalsar 7a, 7b och två inre skovelvalsar 42a, 42b. Löngden hos kuggmottagarytan 15 ör anpassad att motsvara den ströcka dör det mattliknande organet 10 formas till en skovel 13 och ör således minimerad för att minska 535 217 17 friktionen och därmed den energi som åtgår för att driva anordningen l . Figuren visar, likt figurerna 8ac en alternativ utföringsform av siölva ramvalsföstena. Dessa väsentligen cylinderformade ramvalsar sträcker sig, via en arm med en vinkel för att tillåta passage av ett glidföste mellan ramvalsen och mattmataranordningen, från ett första ramvalsföste anordnat innanför en löpvagnsbano anordnat på en första mattmataranordning l4a via en ytterligare arm med en vinkel, till ett ramvalsföste anordnat innanför en löpvagnsbano 22 anordnat på en andra mattmataranordning l4b. För att minska friktionen nör det mottliknande organet passerar ramvalsarna, kan dessa med fördel vara roterbart anordnade i armarna fastsatta i ramvalsföstena.

[0048] Fig 9b visar schematiskt en vy av den fiörde utföringsformen enligt uppfinningen i ett andra löge dör dör kuggmotogarytan hos mattmataranordningen motsvarar mellan 25-5070 av drivhiulets periferi samt dör anordningen innefattar två skovelvalsar och två inre skovelvalsar. Längden hos kuggmottagarytan ör anpassad att motsvara den ströcka dör det mattliknande organet formas till en skovel och ör således minimerad för att minska friktionen och dörmed den energi som åtgår för att driva anordningen.

[0049] Fig lOa visar en vöxelanordníng 52 vars syfte ör att minska friktionen hos anordningen 1 och dörmed den energi som åtgår för att driva densamma. Exemplet i Fig lOa visar en utförandeform innefattande två drivhiul 3 hos en sida av anordningen l, med dör vöxelanordningen 52 vidare innefattar en mattmataranordning 14 bestående av en inre fast mattmatardel l4a, placerad vösentligen parallellt med löpvagnsbanans raka avsnitt 25 samt två yttre rörliga mottmatardelar l4b, l4c, vösentligen placerade på var sin sida om den inre mattmatardelen l4a. Den första yttre mattmatardelen l4b ör roterbart anordnad i en punkt nöra löpvagnsbanans första önde 26, och den andra yttre mattmatardelen ör roterbart anordnad i en punkt nöra löpvagnsbanans andra önde 27. De yttre mattmatardelarna l4b, l4c ör sammankopplade genom en ledoxel 53 som i sin 535 217 18 första önde 53a ör roterbart anordnad i den första yttre mattmatardelen l4b samt i sin andra önde 53b roterbart anordnad i den andra yttre mattmatardelen l4c. En vöxlare 54 ör roterbart anordnad i en första önde 54a, i den inre mattmatardelen l4a, företrädesvis i ett av drivhiulens rotationscentrum 3a och i detta fall roterbart anordnad i anordningens struktur 2. Den andra önden 54b hos vöxlaren 54 ör anordnad utanpå ledaxeln 53 och mellan två cylinderformade stopporgan 55 hos ledaxeln 53. Den andra önden 54b hos vöxlaren 54 ör glidbart anordnad löngs stopporganens 55 yttre periferí så att rotation av vöxlaren överförs till en liniörrörelse hos ledaxeln 53. l en utföríngsform ör en ströckfiöder 56 anordnad i vöxlarens andra önde 54b samt i den inre mattmataranordningen i4a så att en kraft krövs för att ströcka fiödern 56 motsvarande en position hos vöxlaren dör dess andra önde 54b befinner sig i en vösentligen vertikal position samt för att vöxlaren 54 skall vara förspönd till något av sina två ytterpositioner, dvs dör vöxlaren roterats maximalt åt endera hållet. En vöxelvaier, företrädesvis av bowden kabel typ, ör anordnad i den andra önden hos vöxlaren 54b (ei visad). Vöxelvaiern ör kopplad till en aktiveringsanordning (ei visad) nöra operatören så att denna kan aktivera vöxlingsanordningen 52. Aktivering av vöxlingsanordningen 52 innebör att vöxlaren 54 tillåts rotera från en första ytterposition till en andra ytterposition. Nör vöxlaren befinner sig i sin första ytterposition så som visas i fig lO pressar vöxlarens andra önde 54b det vönstra stopporganet 55 hos ledaxeln 53 åt vånster och därmed ledaxeln åt vönster, så att ledaxeln genom att vara anordnad i den andra yttre mattmatardelen l4b pressar öven denna i samma riktning. I detta löge tillåts kugganordningen i7 hos en passerande skovelvals att gå i ingrepp med kuggmottagarytan 15 hos den första yttre mattmatardelen i4b, men ei hos den andra yttre mattmatardelen i4c. Dörmed har åstadkommits en vöxelanordning 52 dör den totala friktionen kan regleras. Analogt kan operatören genom att aktivera aktiveringssanordningen få vöxlaren 54 att rotera till sin andra ytterposition och dörmed tillåta kugganordningen 17 hos en passerande skovelvals att gå i ingrepp 535 217 19 med kuggmottagarytorna l5 hos den första mattmatardelen l4c men ei hos den första mattmatardelen l4b.

[0050] Fig l0b visar en våxelanordning enligt uppfinningen i en utföringsform med endast ett drivhiul 3. Principen år densamma som beskrivits för utföringsformen enligt fig l0a.

[0051] Fig l la,b visar schematiskt en vy av en farkost 57 utrustad med en framdrivningsanordning l enligt uppfinningen. Som figuren visar kan anordningen i sin helhet placeras under vattenytan ól under farkosten och vara ansluten till en drivningsanordning 58 bestående av t ex en motoranordning eller trampanordning mekaniskt anordnad att rotera ett eller flera drivhiul 3. Som framgår löses härvid problemet med dagens teknik som angetts i Bakgrund i denna text, dvs att skovelhiulet måste placeras till en stor del ovanför vattenytan. Det skall inses att denna farkost kan föras från vattenmiliö till en landmiljö eftersom anordningen genom sina drivband 6 kan driva farkosten framåt åven på land enligt samma princip som hos en bandvagn. De inre skovelvalsarna som bidrar till att skapa en skovelyta av det mattliknande organet IO fyller en viktig funktion når farkosten 57 fårdas på land, då skovelytan inte längre kan hållas på plats av vattentrycket utan detta avsnitt av det mattliknande organet skulle komma att slåpa efter farkosten och utgöra ett betydande hinder för framfart av densamma.

[0052] Fig 12 visar ett markskydd 59 för en anordning enligt uppfinningen. För att skydda skovelvalsarna 7 och det mattliknande organet l0 vid framfart på land kan ett flertal markskydd 59 bestående av ett flexibelt material såsom t ex plast vara anordnade i drivbanden och utstråcka sig från det första drivbandet óa till det andra drivbandet ób på en punkt i drivbanden utanför respektive skovelvals 7 så att en del av det mattliknande organet l0 befinner sig mellan skovelvalsen 7 och markskyddet 59. Dessa kan utformas med en varierbar löngd i farkostens riktning men det skall tillses att dessa inte görs får långa och företrädesvis anordnas med 535 217 öppningar för passage av en tillräcklig stor volym vattenmassa för att fylla upp skovlarna.

[0053] Fig l3a-b visar schematiskt en bild av en energiproduktionsanordning 60 enligt uppfinningen utformad som en framdrivningsanordning som beskrivits med hänvisning till fig l-l 2. Anordningen enligt figuren är anordnad delvis över samt delvis under vattenytan 6l för att generera energi från vattenvågor. Det skall förstås att anordningen även kan användas för att generera energi från strömmande vatten och därmed placeras i sin helhet under vattenytan ói eller i ett rör med strömmande vatten alternativt i sin helhet över vattenytan för att fungera som ett vindkraftverkl en utföringsform kan växelanordningen som beskrivits i [0050] aktiveras genom förändringar i riktningen hos det strömmande vattnet, t ex kan en flöielliknande anordning fast anordnad i till våxlaren 54 vrida sig efter strömriktningen och därmed vrida växlaren 54 till någon av sina ytterpositioner så att friktionen minimeras och verkningsgraden hos energiproduktionsanordningen maximeras som beskrivits ovan. Fig l3a visar ett sidostycke 2 eller en struktur vari drivhiulen är roterbart anordnade. Sidostycket 2 ör förankrat till havsbotten via en ankarlina 62.

Ett sidostag 63 som löper från sidostycket häller en vågdämpare 64, individuellt visat i fig l3b, bestående av en stor rektangulär yta innefattande ett stort antal stängbara luckor 65 placerade i ett rutnät över vägdämparens utbredningsyta.

Vågdömparen syftar till att kontinuerligt hålla en del av anordningen under vattenytan särskilt då en våg passerar för öka anordningens verkningsgrad eller för att förhindra kraftigt strömmande vatten från att lyfta anordningen ovanför vattenytan. De stängda luckorna tvingar kvar anordningen under vattnet även då en passerande våg vill lyfta densamma, samt tillåter anordningen att pressas ner då vågen passerat genom att vatten tillåts flöda genom luckorna som därigenom öppnas. Hela anordningen kan också göras roterbart upphängcl i och relativt sidostycket för att snabbt kunna vridas vid ändrade väderförhållanden och ström- 535 217 21 respektive vógriktningor för att ytterligare kunna öka verkningsgraden hos onordníngen 60.

Claims (18)

535 217 22

1. PATENTKRAV i. Anordning innefattande: ett första drivband (óa) och ett andra drivband (ób); drivhiui (3a-d) med vardera en periferisk yta (4) innefattande ett friktionsorgan (5) roterbart anordnade i åtminstone en struktur (2), varvid det första drivbandet (óa) ör anordnat i kontakt med friktionsorganen (5) vid en första uppsättning (3a,b) av drivhiulen, det andra drivbandet (ób) ör anordnat i kontakt med friktionsorganen vid en andra uppsättning av drivhiuien (3c,d), sö att drivbanden rör sig med samma hastighet som de roterbara drivhiulens periferiska yta dör drivbandet ör i kontakt med friktionsorganen nör drivhiulen roterar; könnetecknad av att ett flertal skovelvalsar (7a-d) vardera innefattar en första (8a) och en andra önde (Bb) och me||an öndarna ett organ (9) med en yttre periferi, varvid de första ändarna (8a) hos skovelvalsarna ör anordnade i det första drivbandet (óa) och de andra öndarna (8b) hos skovelvalsarna ör anordnade i det andra drivbandet (ób) så att skovelvalsarna förflyttar sig med drivbanden relativt strukturen nör drivhiulen roterar, 535 21? 23 att anordningen vidare innefattar ett platt kontinuerligt mattliknande organ (1 O) med sidoändar (1 1) som är beläget mellan de första och andra uppsättningarna drivhiul och anliggande skovelvalsarnas (7 a-d) yttre periferi; att det mattliknande organet bildar en skovelyta (13) mellan tvä av skovelvalsarna (7a-d), och att den bildade skoveln rör sig relativt strukturen när skovelvalsarna (7a- d) förflyttar sig relativt strukturen.

2. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad av att det Första drivbandet (óa) är integrerat med en första uppsättning av drivhiulen (3a,b) och det andra drívbandet (ób) är integrerat med en andra uppsättning av drivhiulen (3c,d).

3. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad av att det nämnda flertal skovelvalsarna (7a-d) mellan ändarna (8a,b) innefattar ett väsentligen cylinderformat organ (9) varvid ändarna är roterbort anordnade i drivbanden (6a,b).

4. Anordning enligt patentkravet 3, kännetecknad av att skovelvalsarnas (7a-d) väsentligen cylinderformade organ vidare innefattar en kugganordning (17) och en friktionsanordning (16) nära skovelvalsarnas ändar (8a,b) pä skovelvalsarnas yttre periferi; och att en del av det mattliknande organets (10) sidoändar är anordnade i kontakt med friktionsanordningen (16) sä att det mattliknande organet (10) rör sig i samma hastighet som en punkt pä skovelvalsarnas yttre periferi där det mattliknande organets sidoändar är anordnade i kontakt med friktionsorganet (16) när skovelvalsarna (7a-d) roterar relativt drivbanden (óa,b); att anordningen vidare innefattar en första och en andra mattmataranordning (14a,14b) med en yttre periferi respektive anordnade pä vardera struktur (2) mellan den första och andra uppsättningen drivhiul, 535 217 24 innefattande en kuggmottagaryta (15) längs en dellängd av mattmataranordningens yttre perileri och att skovelvalsarnas (7a-d) kugganordningar (17) gär i ingrepp med kuggmottarytorna (15) längs en dellängd av mattmataranordningens (14a,b) yttre perileri, sä att skavelvalsarna (7a-d) bringas att rotera när skovelvalsarna förflyttar sig relativt strukturen (2) längs en dellängd av mattmataranordningens yttre periferi.

5. Anordning enligt patentkravet 3 eller 4, kännetecknad av att skovelvalsarnas (7a-d) väsentligen cylindertormade organ har en urlasning (18) nära skovelvalsarnas ändar sä att det cylinderlarmade organet i botten pä urlasningen har en radie som är mindre än vid dess yttre periferi.

6. Anordning enligt patentkravet 5, kännetecknad av att urfasningen (18) är belägen mellan kugganordningen (17) och lriktiansanordningen (16).

7. Anordning enligt patentkravet 5 eller 6, kännetecknad av att matthällarorgan (19) är last anordnade pä drivbanden (óa,b) vid punkter i skovelvalsarnas (7 a-d) axiella lörlängningar, där en utskiutande del (20) av matthällarorganet är riktad mot urlasningen i skovelvalsen sä att en del av det mattliknande organet (10) befinner sig mellan den utskiutande delen av matthällarorganet (19) och urtasningen (18) i skovelvalsen.

8. Anordning enligt patentkravet nägot av patentkraven 1-7, kännetecknad av en drivaranordning (21) lost anordnad i drivbanden (óa,b) i nära anslutning och pä var sin sida om skovelvalsarnas (7a-d) intästning i drivbanden.

9. Anordning enligt patentkravet 4, kännetecknad av att en löpvagnsbana (22) är anordnad längs en yta pä den första och den andra mattmataranordningen (14a,b) mellan den Första och den andra uppsättningen roterbara drivhiul.

10. Anordning enligt patentkravet 9, kännetecknad av att löpvagnsbanan har en första ände (26) och en andra ände (27) väsentligen formade som 535 217 25 halvcirklar med avsnitt (25) däremellan som är väsentligen rakt, det väsentligen raka avsnittet (25) innefattande en första sida (46) hos löpvagnsbanan, och där en stopplist 24 är anordnad att anligga och fölia det raka avsnittet hos den första sidan (46) hos löpvagnsbanan.

11. 1 1. Anordning enligt patentkravet 9 eller 10, lcönnetecltnad av att löpvagnsbanan innefattar ett inre (28) och ett yttre (29) banspär.

12. Anordning enligt patentkravet 1 1, kännetecknar] av att ett flertal löpvagnar (30) är rörligt anordnade längs med löpvagnsbanan (22) för att följa löpvagnsbanan, löpvagnarna innefattande en första (31) och en andra (32) löpvagnsvägg, tvä rullager (33) placerade mellan den första och den andra löpvagnsväggen sä att när löpvagnarna (30) är rörligt anordnade längs med löpvagnsbanan (22) befinner sig de tvä rullagren (33) mellan det inre (28) och det yttre banspäret (29).

13. Anordning enligt patentkravet 12, lnönneteclrnad av att glidfästen (34) är anordnade pä de första löpvagnsväggarna (31), innefattande tvä ändar (35, 36) väsentligen formade som halvcirklar och ett väsentligen rakt avsnitt (37) mellan ändarna; och att glidfästena har en inre (38) och en yttre yta (39).

14. Anordning enligt patentkravet 13, lcönneteclrnad av att inre skovelvalsar (42a-d) är glidbart samt roterbart anordnade längs glidfästenas (34) inre yta (38), och att de inre skovelvalsarna sträcker sig frän glidfästen (34) anordnade i en löpvagnsbana (22) pä den första mattmataranordningen (14a) till parallella glidfästen anordnade i en löpvagnsbana pä den andra mattmataranordningen (14b); samt att det mattliknande organet (10) bildar en skovelyta (13) genom att det mattliknande organet (10) leds runt en inre skovelvals (42a-d) och att den inre skovelvalsen hälls i en position motsvarande glidfästets (34) första ände (35) pä grund av stopplisten (24). 535 217 26

15. Anordning enligt något av patentkraven 1 1-14, kännetecknad av att ramvalsar (49a,b) är anordnade i ramvalsfåsten (48) anordnade innanför löpvagnsbanans inre banspår (28) i ändarna på löpvagnsbanan, att ramvalsarna sträcker sig från ramvalsfästena anordnade på löpvagnsbanan (22) på den första mattmataranordningen (14a) till ramvalsfåstena anordnade på löpvagnsbanan på den andra mattmataranordningen (14b).

16. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad av att markskydd (59) bestående av ett flexibelt material företrädesvis i plast, år anordnade i drivbanden (6a,b) och sträcker sig från det första drivbandet till det andra drivbandet på en punkt i drivbanden utanför respektive skovelvals så att en del av det mattliknande organet (10) befinner sig mellan skovelvalsen och markskyddet.

17. Farkost (57), könnetecknad av att anordningen enligt något av de föregående kraven är anordnad på farkosten för att framdriva farkosten i vatten eller på land.

18. Energiproduktionsanordning (60) för att generera energi kännetecknad av alt anordningen enligt något av patentkraven 1-16 år anordnad, över, på eller under vattenytan för att generera energi när vind, vattenvågor eller strömmande vatten får anordningens skovel (13) att röra sig relativt strukturen (2), så att denna rörelse kan användas till att mekaniskt driva en annan anordning eller för att lagra energi i en energilagringsanordning.