SE535179C2 - Sätt att torka en massabana och anordning för torkning av en sådan bana - Google Patents

Abstract

En anordning (20) för torkning av cellulosamassa innefattar en torklåda(22), en banpositionsstyrenhet (24), som är inrättad att styra sidopositionenav en bana (44) av cellulosamassa som torkas i torklådan (22), och en ban-matningsenhet (28), som är inrättad att mata massabanan (44) genom tork-Iådan (22) och genom banpositionsstyrenheten (24). Banpositionsstyrenheten(24) innefattar en styrvalsanordning (54), som innefattar åtminstone en styr-vals (60, 62) och är inrättad att mata en massabana (44), vars sidopositionhar styrts, med en vinkel på -45° till +45° mot horisontalplanet. Publiceringsbild: Fig 2a

Description

25 30 535 'l?9 2 enhet, som är inrättad att styra sidopositionen av en massabana som torkas i torklådan, och en banmatningsenhet, som är inrättad att mata massabanan genom torklådan och genom banpositionsstyrenheten, varvid banpositions- styrenheten är anordnad uppströms, med avseende på banans matnings- riktning, banmatningsenheten, och innefattar en styrvalsanordning, som innefattar åtminstone en styrvals och är inrättad att mata en massabana, vars sidoposition har styrts, med en vinkel på - 45° till + 45° mot horisontalplanet.

En fördel med denna anordning är att anordningen kan göras ganska låg, så att andra enheter, inklusive utskottsmatningsenheterna för avlägsning av massabitar från torklådan, smidigt kan integreras i anordningen. Enligt en utföringsform är styrvalsanordningen inrättad att mata en massabana, vars sidoposition har styrts, med vinkel på - 30° till + 30° mot horisontalplanet. En fördel med denna utföringsforrn är att en ytterligare höjdreducering blir möjlig för anordningen. Enligt en ytterligare utföringsform är styrvalsanordningen inrättad att mata en pappersbana, vars sidoposition har styrts, med en vinkel på - 15° till + 15° mot horisontalplanet.

Enligt en utföringsform innefattar styrvalsanordningen en första styrvals och en' andra styrvals, varvid den andra styrvalsen är placerad nedströms den första styrvalsen sett i förhållande till banans matningsriktning. En fördel med denna utföringsform är att effektiv styrning av banans sidoposition kan åstad- kommas även i situationer då banan både når och lämnar styrvalsanord- ningen med en liten vinkel, som t ex - 30° till + 30°, mot horisontalplanet.

Enligt en utföringsform är styrvalsanordningen anordnad inuti höljet av en torklåda. En fördel med denna utföringsforrn är att anordningens totala längd kan reduceras, eftersom en del av utrymmet som behövs för banposi- tionsstyrenheten, speciellt i längdriktningen, betraktat längs anordningen, är integrerad i torklådan.

Enligt en ytterligare utföringsforrn innefattar torklådan åtminstone ett däck, som innefattar blàslådor som är inrättade att blåsa en gas mot banan, varvid styrvalsanordningen är anordnad i detta däck. En fördel med denna utföringsform är att man på så sätt kan åstadkomma en särskilt kort totallängd för anordningen. 10 15 20 25 30 535 '175 3 Enligt en utföringsform är blåslådoma i nämnda åtminstone ena däck anordnade både uppströms och nedströms nämnda styrvalsanordning. En fördel med denna utföringsform är att styrvalsanordningen kan integreras var som helst utmed däcket, såsom ett däck för en torkzon eller en kylzon, med i stort sett bibehållen tork- eller kylkapacitet för detta däck beroende på fallet ifråga.

Enligt en utföringsform är däcket integrerat i en kylzon för torklådan, vilken kylzon är inrättad för kylning av den torkade banan. En fördel med denna utföringsform är att temperaturen normalt är ganska låg i kylzonen, vilket innebär att känsliga enheter, såsom elektronik- och styrenheter, som hör till styrvalsanordningen, inte utsätts för alltför höga temperaturer.

Enligt en utföringsform innefattar torklådan åtminstone en pelare med brytvalsar, runt vilka massabanan kan svänga när den matas fram mellan de i torklådan ingående däcken, varvid styrvalsanordningen är anordnad under nämnda pelare med brytvalsar. En fördel med denna utföringsforrn är att styr- valsanordningen kan installeras i en del av torklådan där den medför minimal reducering av kapaciteten av en kylzon eller torkzon beroende på fallet ifråga.

Enligt en utföringsform är åtminstone en del av den fria sträckan som behövs för banan nedströms styrvalsanordningen belägen inuti ett hölje av torklådan. En fördel med denna utföringsforrn är att anordningens totala längd kan reduceras utan att man behöver kompromissa med den fria sträckan man önskar ha för en väl fungerande banpositionsstyrenhet.

Enligt en utföringsform är styrvalsanordningen anordnad nedströms torklådan sett i banans matningsriktning. En fördel med denna utföringsform är att torklådan inte behöver modifieras, vilket medför minimal påverkan på torklàdans torknings- och kylningseffektivitet.

Enligt en utföringsform matas banan direkt från styrvalsanordningen till banmatningsenheten, varvid banans väg förändras mindre än +/- 10° i en vertikal riktning mellan styrvalsanordningen och banmatningsenheten. En fördel med denna utföringsform är att anordningens totala längd minimeras när banan matas direkt från banpositionsstyrenheten till banmatningsenheten.

Enligt en utföringsform är torklådan, banpositionsstyrenheten och ban- matningsenheten samtliga monterade direkt pà ett gemensamt maskinhalls- 10 15 20 25 30 535 'WE 4 golv. En fördel med denna utföringsform är att anordningen kan göras låg, sett i vertikal riktning, vilket medför besparing av konstruktionsstål och under- lättar underhåll och övervakning.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt att torka en massabana, vilket sätt är mer utrymmeseffektivt än sättet enligt teknikens ståndpunkt.

Detta ändamål uppnås med hjälp av ett sätt att torka cellulosamassa i en anordning som innefattar en torklåda, en banpositionsstyrenhet, som är inrättad att styra sidopositionen av en massabana som torkas i torklådan, och en banmatningsenhet, som är inrättad att mata massabanan genom torklådan och genom banpositionsstyrenheten, vilket förfarande innefattar matning av den torkade banan till en styrvalsanordning som är inte- grerad i banpositionsstyrenheten och innefattar åtminstone en styrvals, styrning av banans sidoposition med hjälp av styrvalsanordningen, och matning av banan från styrvalsanordningen med vinkel på - 45° till + 45° mot horisontalplanet.

En fördel med detta förfarande är att banan matas på ett ganska lågt sätt nedströms torklådan, så att andra processteg, inklusive utövning av en dragkraft mot banan, mätning av den torkade banans egenskaper, avlägsning av massabitar från torklådan vid oavsiktliga stopp, osv, kan förläggas till en låg vertikal nivå, strax över maskinhallsgolvet, vilket underlättar inspektion och underhåll. Enligt en utföringsform matas en massabana, vars sidoposition har styrts, från styrvalsanordningen med en vinkel på - 30° till + 30° mot hori- sontalplanet. En fördel med denna utföringsform är att andra processteg kan genomföras på en ännu lägre vertikal nivå. Enligt en ytterligare utföringsform matas en massabana, vars sidoposition har styrts, från styrvalsanordningen med en vinkel på - 15° till + 15° mot horisontalplanet.

Enligt en utföringsform innefattar sättet dessutom matning av banan efter att ha passerat styrvalsanordningen utmed en fri sträcka, längs vilken massabanans väg förändras mindre än +/- 10° i en vertikal riktning, varvid åtminstone en del av nämnda fria sträcka är belägen inuti torklådans hölje. En fördel med denna utföringsform är att processtegen som föregår i anord- 10 15 20 25 30 535 175 5 ningen kan genomföras utmed en kort totallängd, varigenom investerings- och underhållskostnaderna reduceras.

Enligt en utföringsform innefattar sättet dessutom matning av banan direkt från styrvalsanordningen till banmatningsenheten. varvid banans väg förändras mindre än +/- 10° i en vertikal riktning när den matas från styrvals- anordningen till banmatningsenheten. En fördel med denna utföringsform är att anordningens totallängd reduceras ytterligare.

Ytterligare ändamål med och särdrag av föreliggande uppfinning framgår av beskrivningen och kraven.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen beskrivs närmare i det följande med hänvisning till bifo- gade ritningar, på vilka: Fig1 är en schematisk sidovy och visar en anordning för torkning av cellulosamassa enligt teknikens ståndpunkt.

Fig 2a är en schematisk sidovy och visar en anordning för torkning av cellulosamassa enligt en första utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig 2b är en förstorad sidovy och visar området llb i fig 2a.

Fig 2c är en vy ovanifrån och visar en banpositionsstyrenhet som visas i fig 2a.

Fig 2d är en förstorad sidovy, liknande den i fig 2b, och visar en möjlig vals.

Fig 3a är en schematisk sidovy och visar en anordning för torkning av cellulosamassa enligt en andra utföringsforrn.

Fig 3b är en förstorad sidovy och visar området lllb ifig 3a.

Fig 4a är en schematisk sidovy och visar en anordning för torkning av cellulosamassa enligt en tredje utföringsform.

Fig 4b är en förstorad sidovy och visar området IVb ifig 4a.

Fig 5 är en förstorad sidovy och visar en anordning för torkning av cellulosamassa enligt en fjärde utföringsform.

Beskrivning av föredragna utföringsformer 10 15 20 25 30 535 178 6 I fig 1 visas en anordning 1 för torkning av cellulosamassa enligt tek- nikens ståndpunkt. Anordningen 1 innefattar en torklåda 2, i vilken en bana 3 av cellulosamassa torkas. Torklådan 2 kan motsvara den torklåda som visas i WO 99/36615. Den torkade massabanan 3 lämnar torklådan 2 och matas till en banpositionsstyrvais 4. Banpositionsstyrvalsen 4 styr banans sidoposition.

Efter valsen 4 matas banan 3 vertikalt uppåt till en vals 5. Den vertikala sträckan H från banpositionsstyrvalsen 4 till valsen 5 bör vara åtminstone 0,5 x banans 3 bredd för att undvika skrynkling av banan. Banan 3 matas sedan genom en mätstation 6 för analysering av banans 3 egenskaper, såsom fukthalt, basvikt, förekomst av föroreningsställen och ljushet. Ett banvalsnyp 7 är inrättat efter mätstationen 6 för att dra banan 3 genom torklådan 2 och över valsarna 4, 5. Banan 3 matas sedan till en skäranordning 8 för att skäras till lämpliga längder för balning för transport. Alternativt kan den torkade massan samlas på en så kallad cylinderrullstol, på vilken en mile av torkad massa bildas. En utskottsmatningsenhet 9 är inrättad att mata bitar av massa som fastnar inuti torklådan 2 vid oplanerade stopp från torklådan 2 till en massa- binge 10, i vilken massabitama kan lösas upp och användas för tillverkning av en ny massabana.

I fig 2a visas en anordning för torkning av cellulosamassa enligt en för- sta utföringsform av föreliggande uppfinning. I fig 2b visas en förstoring av området Ilb i fig 2a. Anordningen 20 innefattar en torklåda 22, en banposi- tionsstyrenhet 24, en banmatningsanordning 28, en skäranordning 30 och en utskottsmatningsenhet 32.

Torklàdan 22 har ett hölje 34. Inuti höljet finns en torkzon 36 och en kylzon 38. Torkzonen 36 innefattar ett antal torkdäck 40, varvid varje sådant däck 40 innefattar ett antal övre blåslådor 42 och nedre blåslådor 43, som är inrättade att blåsa en varm torkgas mot en massabana 44. Typiskt kan en torklåda 22 innefatta 10-50 torkdäck 40, som är anordnade över varandra, även om i fig 2a för tydlighets skull endast den nedre delen av torklådan 22 visas. De nedre blåslådorna 43 är inrättade att hålla banan 44 i ett "flytande" läge, så att banan 44 blir luftburen under torkningsprocessen. Typiskt används luft med en temperatur på 80-250°C för torkningsprocessen.

Cellulosamassan som når torklådan 22 från en i fig 2a ej visad banformnings- 10 15 20 25 30 535 'WH 7 station uppströms har typiskt ett torrviktsinnehàll på 40-60 vikt%, och massa- banan som lämnar torklâdan 22 har ett torrviktsinnehåll på typiskt 85-95 vikt%. Massabanan 44 som lämnar torklâdan 22 har typiskt en basvikt på 800-1500 g/mz, mätt vid en fukthalt på 0,11 kg vatten/kg torrsubstans, och en tjocklek på 0,8 - 3 mm.

Kylzonen 38 innefattar åtminstone ett kyldäck 46, varvid i fig 2a två sådana kyldäck 46 visas, varvid varje sådant däck 46 innefattar ett antal övre blåslådor 47 och nedre blåslàdor 48, som är inrättade att blåsa en kylgas mot massabanan 44. De nedre blåslådorna 48 är inrättade att hålla banan 44 i ett "flytande" läge, så att banan 44 blir luftburen under kylningsprocessen.

Typiskt används luft med en temperatur på 15-40°C såsom kylgas för kyl- ningsprocessen. En isolerad vägg 49 separerar torkzonen 36 från kylzonen 38.

Vid en första ände 50 av höljet 34 är en första pelare med brytvalsar 51 inrättad, och vid en andra ände 52 av höljet är en andra pelare av brytvalsar 53 inrättade. Banan 44 vänder runt brytvalsarna 51, 53 när den matas från ett däck 40, 46 till ett annat däck 40, 46 och sedan från torkzonen 36 till kylzonen 38.

Banpositionsstyrenheten 24 innefattar en styrvalsanordning 54, två kameror 56, av vilka endast en syns i fig 2a, och två ljuskällor 58, av vilka endast en syns i fig 2a. Styrvalsanordningen 54, kamerorna 56 och de två ljuskällorna 58 år anordnande inuti höljet 34, och närmare bestämt i kylzonen 38. Enligt en alternativ utföringsform kan banpositionsstyrenheten 24 inne- fatta endast en kamera 56 och endast en ljuskälla 58, eftersom det ibland räcker att följa endast en av banans 44 sidokanter.

I fig 2b visas banpositionsstyrenheten 24 mera detaljerat. Styr- valsanordningen 54 innefattar en första styrvals 60 och en andra styrvals 62.

Banans 44 matningsriktning indikeras med hjälp av en pil T. Banan 44 matas över den första valsen 60 och under den andra valsen 62. Den första valsens 60 övre ände är anordnad på en högre nivå än den andra valsens 62 nedre ände, vilket innebär att banan genomgår två svängar, först nedåt vid passage av den första valsen 60 och sedan uppåt vid passage av den andra valsen 62, såsom visat i fig 2b. Den första och den andra valsen 60, 62 är monterade 10 15 20 25 30 535 'l7El 8 på ett valsstativ 64. Valsstativet 64 är monterat på en sockel 60 på så sätt att valsstativet 64 kan glida på sockeln utmed en båge, som har en central geometrisk axel A. Banan 44 lämnar styrvalsanordningen 54 med en vinkel B mot horisontalplanet på ungefär + 5°, såsom visat i fig 2b, dvs med en vinkel på 5° över horisontalplanet. Typiskt ligger vinkeln B mellan - 45° och + 45°, dvs banan 44 kan lämna styrvalsanordningen 54 med en vinkel B inom området från 45° under horisontalplanet till 45° över horisontalplanet. Oftast är vinkeln B belägen i området - 30° till + 30° eller t om i området- 15° till + 15°.

Kameroma 56 och ljuskällorna 58 är typiskt anordnade ett kort stycke, typiskt 0,2 - 1 m, nedströms den andra valsen 62.

I tig 2c visas banpositionsstyrenheten 24 ovanlfrån. Pilen S indikerar hur valsstativet 64 kan glida på sockeln 66 enligt fig 2b, varvid denna glid- rörelse sker utmed en horisontell båge som har sitt centrum i den geo- metriska axeln A. Valsstativets 64 glidning på sockeln, och längs bågen med sitt centrum i den geometriska axeln A, påverkar banans 44 position. Banans 44 matningsriktning indikeras med hjälp av en pil T i tig 2c. Valsarna 60, 62 är försedda med motorer 67, 68, som används vid uppstartning av torknings- processen, genom matning av en smal ”spets” av massa därigenom. När massatorkningsprocessen befinner sig i normal drift är motorerna 67, 68 overksamma.

Om valsstativet 64 glider till vänster sett i förhållande till banans 44 matningsriktning T, dvs uppåt i bilden i fig 2c, tvingas banan 44 åt vänster.

Om valsstativet 64 glider åt höger med avseende på banans 44 matnings- riktning T, dvs nedåt i bilden l fig 2c, tvingas banan 44 åt höger. De båda kamerorna 56, en kamera 56 anordnad på vardera sida om banan 44 enligt fig 2c, och över banan 44 enligt fig 2b, registrerar en ljusmängd som passerar banan 44 från respektive ljuskälla 58, som är anordnad vertikalt under respektive kamera 56, och under banan 44, såsom visat i fig 2b och 2c. De båda kamerorna 56 är anslutna till ett styrsystem 70, som visas i fig 2c. Styr- systemet 70 analyserar signalerna från kamerorna 56 och avgör, baserat på dessa signaler, om det är nödvändigt eller ej att justera banans 44 sido- position. Om sådan justering är nödvändig, sänder styrsystemet 70 en signal 10 15 20 25 30 535 175 9 till en servomotor 72 som får valsstativet 64 att glida till vänster eller höger beroende på fallet för justering av banans 44 sidoposition. Ett styrsystem av denna typ kan erhållas fràn Fife Corporation, Oklahoma City, USA.

I fig 2a visas en fri sträcka FD som utgör sträckan från valsanord- ningens 54 andra vals 62 till en stödvals 74. Den fria sträckan FD motsvarar företrädesvis åtminstone 0,5 x banans 44 bredd W, såsom visat i fig 2c. Av fig 2a framgår att större delen av sträckan FD ligger i torklådans 22 faktiska hölje 34, och en väsentlig del av den fria sträckan FD är belägen inuti den egentliga kylzonen 38. Av fig 2b framgår att de övre och nedre blåslådorna 47, 48 to m kan vara anordnade nedströms styrvalsanordningen 54. Det faktum att en väsentlig del av den fria sträckan FD är belägen inuti höljet 34 gör det möjligt att utforma en anordning 20 för torkning av en mycket bred massabana, som t ex en massabana 44 med en bredd W på 8-20 m, utan någon väsentlig ökning av anordningens 20 totallängd jämfört med en anordning enligt teknikens ståndpunkt för torkning av en massabana med mindre bredd. Givetvis kan den föreliggande anordningen 20 också användas för torkning av en pappersbana 44 med mindre bredd, såsom en bredd W på 2-8 m, och i så fall erhålls en mycket kompakt och kort anordning. Utöver den fria sträckan FD mellan styrvalsanordningens 54 andra styrvals 62 och en stödvals 74, är det företrädesvis också så att en ytterligare fri sträcka är belägen uppströms styrvalsanordningens 54 första styrvals 60. Således är företrädesvis en ytterligare fri sträcka anordnad mellan den nedre brytvalsen 51 och den första styrvalsen 60, vilken ytterligare fri sträcka företrädesvis är åtminstone Iikamed banans 44 bredd W.

I fig 2a visas dessutom hur massabanan 44, efter att ha passerat ban- positionsstyrenheten 24 och stödvalsen 74 nedströms denna, sett iför- hållande till massabanans 44 matningsriktning, matas till mätstationen 26.

Mätstationen 26 innefattar en mätbalk 76, som uppbärs av ett mätstativ 78 och innefattar en eller flera mätanordningar, såsom fuktmätanordningar, ljusmätanordningar, basviktsmätanordningar osv. Mätbalken 76 mäter olika egenskaper av banan 44 som passerar stationen 26. Mätstativet 78 är liksom torklådans 22 hölje 34 och banpositionsstyrenheten 24 monterade direkt på ett maskinhallsgolv 80. Med ”montering direkt på ett maskinhallsgolv” avses 10 15 20 25 30 535 179 10 att inga mellanstativ, vibrationsdämpare osv med en höjd på mer än ca 1 m är anordnade mellan maskinhallsgolvet 80 och respektive stativ 78, torklåda 22 OSV.

Banan 44 matas dessutom till banmatningsenheten 28. Banmatnings- enheten 28 innefattar en nypvals 82 och en driwals 84, som är anordnade vertikalt över varandra och sinsemellan bildar ett nyp 86, genom vilket banan 44 matas. Driwalsen 84 drivs medelst en motor (ej visad) och utövar en dragkraft mot banan 44, som tvingar banan genom torklådan 22, banpositionsstyrenheten 24 och mätstationen 26. Valsarna 82, 84 är anordnade på ett driwalsstativ 88, som är monterat direkt på maskinhalls- golvet 80.

Banan 44 matas vidare, över en massabinge 90, från banmatnings- anordningen 28 till skäranordningen 30 för att skärastill ark som lämpar sig för balning. Som alternativ till skärning och därpå balning kan den torkade massan samlas på en så kallad cylinderrullstol på vilken en rulle av torkad massa bildas.

Utskottsmatningsenheten 32 användas när ett driftsproblem har uppstått och massabitar har fastnat inuti höljet 34. Utskottsmatningsenheten 34 innefattar en massamatningskana 92, som sträcker sig från driwalsstativet 88 till en lift 94, som kan förflyttas vertikalt utmed höljet 34 såsom indikerat med hjälp av en pil V. Massamatningskanan 92 är monterad på en Kansträck- vals 94. Kansträckvalsen 94 gör det möjligt att anpassa massamatnings- kanans 92 längd till liftens 94 aktuella position, så att kanan 92 vid använd- ning alltid intar ett sträckt tillstånd. När massabitar har fastnat inuti höljet 34 styr en operatör liften så att den hamnar i linje med det däck 40 där massa- bitarna har fastnat. Operatören plockar ut massabitarna från däcket 40 ifråga, lägger massabitarna på massamatningskanan 92 och låter massabitarna glida utmed kanan 92, så att massabitarna faller ned imassabinge 90, såsom illustrerat av pilen P. Det bör påpekas att vid en sådan massarengörings- procedur ingen bana löper från massamatningsenheten 28 till skäranord- ningen 30, vilket öppnar en fri passage för massabitarna från kanan 92 och ned i massabingen 90, i vilken massabitarna löses upp och används för till- verkning av en ny massabana. 10 15 20 25 30 535 179 11 Det faktum att massabanan 44 lämnar styrvalsanordningens 54 andra vals 62 med en vinkel B på - 45° till + 45° mot horisontalplanet. vilket framgår av fig 2b, gör det möjligt att anordna mätstativet 78 och driwalsstativet 88 direkt på maskinhallsgolvet 80. Tack vare detta kommer massamatnings- kanan 92 att luta från liften 94 mot massabinge 90 även då liften förflyttas till torklådans 22 nedre däck 40. Detta är, såsom framgår av fig 1, inte möjligt vid teknikens ståndpunkt, där mätstationen 6 och bandrivstationen 7 år anord- nade över mark, monterade på ett separat stativ, vilket gör det svårt att vid teknikens ståndpunkt transportera massabitar som avlägsnats från nedre däck till massabingen 10. Åter till fig 2a, där en vertikal sträcka D mellan maskinhallsgolvet 80 och banan 44 företrädesvis är mindre än 2 m, hela vägen från styrvalsanordningen 54 till banmatningsenheten 28.

Fig 2d är en schematisk och förstorad sidovy, liknande den ifig 2b, och visar en möjlig tredje styrvals 63 som fogats till banpositionsstyrenheten 24.

En styrvalsanordning 54 är anordnad på ett likande sätt som beskrevs ovan i samband med fig 2a-2c och innefattar en första styrvals 60, en andra styrvals 62 och den tredje styrvalsen 63, som är anordnad nedströms den andra styr- valsen 62 sett i banans 44 matningsriktning som indikeras med hjälp av pilen T. Den första, andra och tredje styrvalsen 60, 62, 63 är anordnade i denna ordning sett i banans 44 matningsriktning på ett gemensamt valsstativ 65.

Valsstativet 65 är monterat på en sockel 69 på så sätt att Valsstativet 65 kan glida horisontellt på sockeln 69 utmed en horisontell båge på ett liknande sätt som beskrivet ovan i samband med fig 2b och 2c avseende valsstativet 64, som glider på sockeln 66, i syfte att styra banans sidoposition. Vid styrning av banans 44 sidoposition förflyttas samtliga tre valser 60, 62 och 63 till- sammans, eftersom de är monterade på det gemensamma valsstativet 65.

Såsom framgår av fig 2d lämnar banan 44 den andra styrvalsen 62 med en vinkel på ca 30° mot horisontalplanet. Den möjliga tredje valsen 63, som är anordnad nedströms valsen 62, bryter banans 44 väg, så att banan 44 för- flyttas längs en väsentligen horisontell väg nedströms valsen 63. Banans 44 vertikala nivå är väsentligen densamma nedströms den tredje valsen 63 som uppströms den första valsen 60. Den möjliga tredje styrvalsen 63 kan användas i fall då man önskar få banan 44 att lämna styrvalsanordningen 54 10 15 20 25 30 535 179 12 utmed en väsentligen horisontell bana, dvs med en vinkel mot horisontal- planet på ca O°.

I fig 3a visas en anordning 120 för torkning av cellulosamassa enligt en andra utföringsfonn av föreliggande uppfinning. Fig 3b visar en förstoring av området lllb i fig 3a. Delar av anordningen 120 som motsvarar delar av anordningen 20, som beskrevs ovan i samband med fig 2a-2c, har försetts med samma hänvisningsbeteckningar och beskrivs inte i detalj. Anordningen 120 innefattar en torklåda 122, en banpositionsstyrenhet 124, en mätstation 26, en banmatningsenhet 28, en skäranordning 30 och en utskottsmatnings- enhet 32.

Torklådan 122 har ett hölje 134. lnuti höljet 134 finns en torkzon 36 och en kylzon 138. Torkzonen 36 innefattar ett antal torkdäck 40, som motsvarar dem som beskrevs ovan i samband med fig 2a.

Kylzonen 138 innefattar åtminstone ett kyldäck 46, varvid i fig 3a två sådana kyldäck 46 visas och varje sådant däck innefattar ett antal övre blås~ lådor 47 och nedre blåslådor 48, som är inrättade att blåsa en kylande gas mot massabanan 44.

Vid en första ände pà höljet 134 är en första pelare med brytvalsar 51 inrättad, och vid en andra ände 52 på höljet 134 är en andra pelare med bryt- valsar 53 inrättad. Banan 44 vänder runt brytvalsarna 51, 53 när den matas från ett däck 40, 46 till ett annat däck 40, 46 och när den matas frän tork- zonen 36 till kylzonen 138.

Banpositionsstyrenheten 124 innefattar en styrvalsanordning 54, två kameror 56, av vilka endast en visas i fig 3a, och två ljuskällor 58, av vilka endast en visas i fig 3a. Styrvalsanordningen 54 är anordnad inuti höljet 134 strax under den andra pelaren med brytvalsar 53. Kamerorna 56 och ljus- källorna 58 är anordnade strax utanför höljet 134. Enligt en alternativ utföringsform är banpositionsstyrenheten 124 försedd med endast en kamera 56 och endast en ljuskälla 58, eftersom det ibland räcker att följa endast en av banans 44 sidokanter. l fig 3b visas banpositionsstyrenheten 124 mera detaljerat. Styrvals- anordningen 54 innefattar en första styrvals 60 och en andra styrvals 62 och 10 15 20 25 30 535 'ITQ 13 fungerar på ett liknande sätt som den ovan i samband fig 2a-2c beskrivna styrvalsanordningen 54.

Den första valsen 60 och den andra valsen 62 av banpositionsstyr- enhetens 124 styrvalsanordning 54 är anordnade på väsentligen samma horisontella nivå, vilket innebär att banan 40 utför två svängningar, först nedåt vid passage av den första valsen 60 och sedan uppåt vid passage av den andra valsen 62, såsom visat i fig 3b. Banan 44 lämnar styrvalsanordningen 54 i pilens T riktning med en vinkel B mot horisontalplanet på ca + 10°, såsom visat i fig 3b, dvs med en vinkel på 10° över horisontalplanet. Typiskt är vinkeln B på - 45° till + 45°, dvs banan 44 lämnar styrvalsanordningen 54 med en vinkel B i storleksordningen från 45° under horisontalplanet till 45° över horisontalplanet. Oftast ligger vinkeln B i området -30° till +30° eller t om i området -15° till + 15°.

Vid den ifig 3b visade utföringsformen är den första och den andra styrvalsen 60, 62 monterade på ett valsstativ 64, som är anbringat på en vinklad sockel 166. Valsstativet 64 är på grund av sockeln 166 snedställd med en vinkel som motsvarar vinkeln B, dvs med en vinkel på ca +10° mot horisontalplanet. Valsstativet 64 kan glida på sockeln 166 längs en snedställd båge, som har en central geometrisk axel A, vilken centrala geometriska axel A är snedställd ca 10° mot vertikalplanet. Användning av en lutande sockel 166 kan vara fördelaktig för styrning av banans 44 sidoposition när vinkeln B mellan banan 44 som lämnar styrvalsanordningen 54 och horisontalplanet är från ca 10° till ca 45° eller från -10° till ca -45°. l fig 3a visas en fri sträcka FD, som utgör sträckan från styrvalsanord- ningens 54 andra vals 62 till ett nyp 86 av banmatningsenheten 28.

Banmatningsenheten 28 innefattar en nypvals 82 och en driwals 84, som är anordnad att utöva en dragkraft mot banan 44, varigenom banan tvingas genom torklådan 122, banpositionsstyrenheten 124 och mätstationen 26.

Valsarna 82, 84 är anordnade i ett driwalsstativ 88, som är monterat på maskinhallsgolvet 80. Den fria sträckan FD är företrädesvis på åtminstone 0,5 x banans 44 bredd. Såsom framgår av fig 3a, är en del av den fria sträckan FD belägen inuti det faktiska höljet 134 och är resten av den fria sträckan FD belägen mellan höljet 134 och banmatningsenheten 28. 10 15 20 25 30 535 179 14 Såsom framgår av fig 3a är en stödvals 174 anordnad mellan styrvals- anordningens 54 andra vals 62 och banmatningsenhetens 28 nyp 86.

Stödvalsen 174 stabiliserar banan 44 så att banans 44 fladdring vid ingången till mätstationen 26 avtar, varigenom tillförlitliga mätningar säkerställs.

Ifig 3b visas stödvalsen 174 mera detaljerat. Stödvalsen 174 är monterad på ett stödvalsstativ 175, som är monterat direkt på ett maskinhalls- golv 80, på vilket även höljet 134 och styrvalsanordningen 54 är monterade.

Styrvalsen 174 ändrar banans 44 väg i en mycket begränsad utsträckning.

Såsom framgår av fig 3b ändrar stödvalsen 174 banans 44 väg, i den vertikala riktningen, med en vinkel C på ca +3°. Typiskt är vinkeln C från -10° till +10°, dvs stödvalsen 174 ändrar banans 44 väg från i storleksordningen 10° under vägen som banan 44 följer efter den andra valsen 62 till 10° över vägen som banan 44 följer efter den andra valsen 62. Oftast ligger vinkeln C i området -5° till +5°. En sådan liten ändring av vägen, dvs på mindre än 10° och oftast på mindre än 5°, medför inte någon banskrynkling och påverkar inte den nödvändiga fria sträckan FD, trots att stödvalsen 174 i praktiken är anordnad utmed den fria sträckan FD, såsom visat i fig 3a. Enligt en utföringsform är stödvalsen 174 försedd med en mycket slät yta, tex en krompläterad yta, för åstadkommande av minimal friktion och därmed en minimal påverkan på banan 44. Nu åter till fig 3a, av vilken framgår att mät- stationen 26 normalt utför mätningarna av banan 44 på ett kontaktfritt sätt eller åtminstone med ringa kontakt. Följaktligen kommer mätstationen 26 inte att medföra någon banskrynkling och inte påverka den nödvändiga fria sträckan FD, även om mätstationen 26 faktiskt, såsom visat i fig 3a, är anordnad utmed den fria sträckan FD. Stödvalsen 174 och mätstationen 26 kommer följaktligen inte att negativt påverka den fria sträckan FD som behövs mellan valsen 62 och nypet 86. Så länge banans 44 väg förändras mindre än +/-10° i en vertikal riktning mellan styrvalsanordningen 54 och valsmatnings- enheten 28, och banan 44 inte matas genom något nyp som bildas mellan valsar eller dylikt som tydligt begränsar banans 44 sidrörelse, definieras sådan matning som en "direkt" matning av banan 44 från styrvalsanordningen 54 till banmatningsenheten 28. 10 15 20 25 30 535 'ITS 15 Det faktum att en del av den fria sträckan FD är belägen inuti höljet 134 och att en annan del av den fria sträckan FD är belägen mellan höljet 134 och banmatningsenheten 28 gör det möjligt att konstruera en anordning 120 för torkning av en mycket bred massabana, såsom en massabana 44 med en bredd på 8-20 m, utan att väsentligen behöva öka anordningens 120 total- längd jämfört med anordningar för torkning av massabanor med mindre bredd. Dessutom kommer med anordningen 120 banpositionsstyrenheten 124 inte att hamna i konfilkt med kylzonen 138 och de övre och nedre blås- Iådorna 47, 48, som är anordnade däri, vilket innebär att kylzonens 138 kyl- ningseffekt inte kommer att försämras pá grund av det faktum att ban- positionsstyrenheten 124 är delvis monterad inuti torklådans 122 hölje 134.

I fig 3a visas dessutom hur massabanan 44 efter att ha passerat ban- positionsstyrenheten 124, stödvalsen 174, mätstationen 26 och banmatnings- enheten 28 matas vidare över massabingen 90 från banmatningsenheten 28 till skäranordningen 30 för att skäras till ark lämpliga för balning.

Utskottsmatningsenheten 32 körs väsentligen på samma sätt som beskrivit i samband med fig 2a och innefattar likadana komponenter. Det faktum att massabanan 44 lämnar styrvalsanordningens 54 andra vals med, som visat i fig 3b, en vinkel B på -45° till +45° mot horisontalplanet, gör det möjligt att anordna mätstativet 78 och drivvalsstativet 88 direkt på maskin- hallsgolvet 80. Tack vare detta kommer en massamatningskana 92 hos utskottsmatningsenheten 32 att luta från en lift 94 mot massabingen 90 även då liften 94 förflyttas till torklådans 122 nedre däck 40.

I fig 4a visas en anordning 220 för torkning av cellulosamassa enligt en tredje utföringsform av föreliggande uppfinning. lfig 4b visas en uppförstoring av området lVb i fig 4a. Delarna hos anordningen 220 som motsvarar delar hos anordningen 20, som beskrevs ovan i samband med fig 2a-2c, har försetts med samma hänvisningsbeteckningar och beskrivs inte i detalj.

Anordningen 220 innefattar en torklåda 222, en banpositionsstyrenhet 224, en mätstation 26, en banmatningsenhet 28, en skäranordning 30 och en utskottsmatningsenhet 32. 10 15 20 25 30 535 179 16 Torklàdan 222 har ett hölje 234. Inuti höljet finns en torkzon 36 och en kylzon 238. Torkzonen 36 innefattar ett antal torkdäck, som motsvarar de ovan i samband med fig 2a beskrivna torkdäcken 40.

Kylzonen 238 innefattar åtminstone ett kyldäck 46, varvid i fig 4a två sådana kyldäck visas, som vart och ett innefattar ett antal övre blàslådor 47 och nedre blåslådor 48, som är inrättade att blåsa en kylande gas mot massabanan 44.

Höljet 234 innefattar brytvalsar 51, 53, som är anordnade på ett mot- svarande sätt som beskrivet ovan i samband med fig 2a.

Banpositionsstyrenheten 224 är anordnad strax efter höljet 234 sett i banans 44 matningsriktning T och innefattar en styrvalsanordning 54, två kameror 56, av vilka endast en är synlig i fig 4a, och två ljuskällor 58, av vilka endast en är synlig i fig 4a. l fig 4b visas banpositionsstyrenheten 224 mera detaljerat. Styrvals- anordningen 54 innefattar en första styrvals 60 och en andra styrvals 62 och fungerar på ett sätt motsvarande styrvalsanordningen 54 som beskrevs ovan i samband med fig 2a-2c.

Banan 44 lämnar styrvalsanordningen 54 i pilens T riktning med som visat i fig 4b en vinkel B mot horisontalplanet på ca +10°. Typiskt är vinkeln B från -45° till +45°, dvs banan 44 lämnar styrvalsanordningen 54 med en vinkel B från i storleksordningen 45° under horisontalplanet till 45° över horisontal- planet. Oftast ligger vinkeln B dock inom området -30° till +30° ellert om inom området -15° till +15°.

I fig 4a visas en fri sträcka FD, som utgör sträckan från styrvalsanord- ningens 54 andra vals 62 till ett nyp 86 hos banmatningsenheten 28.

Banmatningsenheten innefattar en nypvals 82 och en drivvals 84, som är anordnad att utsätta banan 44 för en dragkraft som tvingar banan genom torklådan 222, banpositionsstyrenheten 224 och mätstationen 26. Valsarna 82, 84 är anordnade på ett drivvalsstativ 88, som är monterat direkt på maskinhallsgolvet 80. Den fria sträckan FD motsvarar företrädesvis åtmin- stone 0,5 x banans 44 bredd.

Såsom framgår av fig 4a är mätstationen 26 anordnad mellan styrvals- anordningen 54 och nypet 86, dvs utmed den fria sträckan FD. Mätstationen 10 15 20 25 30 535 'WH 17 26 utför normalt de flesta mätningarna på banan 44 på ett beröringsfritt sätt eller endast med ringa kontakt. Följaktligen kommer mätstationen 26 inte att orsaka någon banskrynkling och har ingen påverkan pà den erforderliga fria sträckan FD, även om mätstationen 26 faktiskt, såsom framgår av fig 4a, är placerad utmed den fria sträckan FD.

Det faktum att den fria sträckan FD är belägen mellan höljet 234 och banmatningsenheten 28, och att mätstationen 26 inte negativt påverkar den fria sträckan FD som behövs mellan valsen 62 och nypet 86, gör det möjligt att utforma anordningen 220 så att den kan torka en mycket bred massabana, som t ex en massabana 44 med en bredd W på 8-20 m, trots en moderat ökning av anordningens 220 totallängd jämfört med anordningar för torkning av massabanor men mindre bredd. Tack vare anordningen 220 påverkar banpositionsstyrenheten 224 inte kylzonen 238, vilket innebär att kylzonens 238 kyleffekt inte försämras av banpositionsstyrenheten 224.

I fig 4a visas hur massabanan 44, efter att ha passerat banpositions- styrenheten 224, mätstationen 26 och banmatningsenheten 28, matas vidare över en massabinge 90 från banmatningsenheten 28 till skäranordningen 30 för att skäras till för balning lämpliga ark.

Utskottsmatningsenheten 32 drivs på väsentligen samma sätt som beskrivet ovan i samband med fig 2a och innefattar likadana komponenter.

Det faktum att massabanan 44 lämnar styrvalsanordningens 54 andra vals 62 med en vinkel B på -45° till +45° mot horisontalplanet i enlighet med fig 4b gör det möjligt att anordna mätstativet 78 och driwalsstativet 88 direkt pá maskin- hallsgolvet. Tack vare detta kommer en massamatningskana 92 hos utskotts- matningsenheten 32 att luta från en lift 94 mot massabingen 90 även då liften 94 förflyttas till torklådans 222 nedre däck.

I fig 5 visas en anordning 320 för torkning av cellulosamassa enligt en fjärde utföringsform av föreliggande uppfinning. Delar hos anordningen 320 som motsvarar delar hos anordningen 20, som beskrevs ovan i samband med fig 2a-2c, har försetts med motsvarande hänvisningsbeteckningar och beskrivs inte i detalj. Anordningen 320 visas i fig 5 i ett perspektiv liknande det i fig 2b och 3b. De delar hos anordningen 320 som inte visas ifig 5 liknar 10 15 20 25 30 535 179 18 eller är identiska med motsvarande delar hos anordningen 20 som visas l fig 2a. Åter till fig 5, där anordningen 320 innefattar en torklåda 322, en banpositionsstyrenhet 324, en mätstation 26, en banmatningsenhet 28, en skäranordning (ej visad) och en utskottsmatningsenhet (inte heller visad).

Torklàdan 322 har ett hölje 334. lnuti höljet 334 finns en torkzon och en kylzon på ett sätt motsvarande det som beskrevs ovan i samband med fig 2a.

Banpositionsstyrenheten 324 innefattar en styrvalsanordning 354, åtminstone en kamera 56 och åtminstone en ljuskälla 58. Styrvalsanord- ningen 354 är anordnad inuti höljet 334 strax under en andra pelare med brytvalsar 53. Kameran 56 och ljuskällan 58 är anordnade strax utanför höljet 334.

Styrvalsanordningen 354 innefattar en enda styrvals 360 och arbetar enligt en liknande princip som styrvalsanordningen 54 som beskrevs ovan i samband med fig 2c, varvid styrvalsanordningens 354 enda styrvals 360 för- flyttas utmed en båge som har sitt centrum iden geometriska axeln A.

Banan 44 matas mellan blåslàdorna 47, 48 och når banpositionsstyr- enheten 324 väsentligen horisontellt, gör en sväng uppåt vid passage av den enda styrvalsen 360 och lämnar styrvalsanordningen 354 i pilens T riktning med en vinkel B mot horisontalplanet på ca 30° i enlighet med fig 5. Typiskt är vinkeln B från -45° till +45°, dvs banan 44 kan lämna styrvalsanordningen 354 med en vinkel B i storleksordningen från 45° under horisontalplanet till 45° över horisontalplanet. Oftast är vinkeln B i storleksordningen -30° till +30° eller t o m i storleksordningen -15° till +15°. Det inses att banan 44 måste svänga åtminstone något kring den enda styrvalsen 360 och således omsluta den enda styrvalsen 360 i viss utsträckning för att göra det möjligt för den enda styrvalsen 360 att styra banans 44 sidoposition. Om därför vinkeln B ligger kring 0°, tex i storleksordningen -15° till +15°, kan det vara lämpligt att inrätta en eller flera valsar uppströms den enda styrvalsen 360, så att banan 44 i så fall matas mot den enda styrvalsen 360 under en vinkel. Om vinkeln B tex är 0°, är det lämpligt att banan 44 når den enda styrvalsen 360 med en vinkel på t ex 20-45° mot horisontalplanet, så att banan 44 i så fall omsluter den enda styrvalsen 360 i samma utsträckning som visat i fig 5. Vid en enda 10 15 20 25 30 535 173 19 styrvals 360 är det lämpligt att en vinkel SG, som visas i fig 5, mellan banan 44, som när den enda styrvalsen 360, och banan 44, som lämnar den enda styrvalsen 360, är i storleksordningen 100-160°, vilket fortfarande ligger inom det ovan specificerade området för vinkeln B.

Vid den i fig 5 visade utföringsformen är den enda styrvalsen 360 monterad på ett valsstativ 364, som är anordnat på en vinklad sockel 366 på ett liknande sätt som beskrivet ovan i samband med fig 3b. Åter till fig 5, där valsstativet 364 på grund av sockeln 366 lutar med en vinkel motsvarande vinkeln B, dvs med en vinkel på ca 30° mot horisontalplanet. valsstativet 364 kan glida på sockeln 366 längs en lutande båge, som har en central geo- metrisk axel A, vilken lutar med en vinkel AE på ca 60° mot horisontalplanet.

Användning av en lutande sockel 366 kan vara fördelaktig för styrning av banans 44 sidoposition, eftersom vinkeln B mellan banan 44, som lämnar styrvalsanordningen 354, och horisontalplanet är 30°, dvs ligger inom området ca 10° till ca 45°, såsom nämnt ovan i samband med fig 3b.

I fig 5 visas hur banan 44 matas direkt från styrvalsanordningen 354 till banmatningsenheten 28 längs en fri sträcka FD, som utgör sträckan från styr- valsanordningens 354 enda styrvals 360 till ett nyp 86 hos banmatnings- enheten 28. Den fria sträckan FD motsvarar företrädesvis åtminstone 0,5 x banans 44 bredd. Såsom framgår av fig 5 är en del av den fria sträckan FD belägen inuti det faktiska höljet 334 och är resten av den fria sträckan FD belägen mellan höljet 334 och banmatningsenheten 28. Torklådan 322, ban- positionsstyrenheten 324, mätstationen 26 och banmatningsenheten 28 är samtliga monterade direkt på ett gemensamt maskinhallsgolv 80.

Det faktum att en del av den fria sträckan FD är belägen inuti höljet 334 och att en annan del av den fria sträckan FD är belägen mellan höljet 334 och banmatningsenheten 28 gör att en kompakt anordning 320 åstad- kommes. Det faktum att vinkeln B ligger inom området -45° till +45° medför att anordningen 320 blir låg, så att en utskottsmatningsenhet 32 av den typ som visas ifig 2a lämpligen kan installeras. Enligt en ytterligare alternativ utföringsform kan styrvalsanordningen 354, som innefattar den enda styr- valsen 360, inrättas strax utanför höljet 334 på liknande sätt som styrvals- 10 15 20 25 30 535 175 20 anordningen 54 av anordningen 220, som visas i fig 4a och 4b, vilket gör anordningen något längre men fortfarande tämligen låg sett i vertikal riktning.

Det inses att ett flertal varianter av de ovan beskrivna utförings- formerna är möjliga inom ramen för de bifogade kraven.

Ovan har med hänvisning till exempelvis fig 2b beskrivits att banan 44 matas över den första valsen 60 och under den andra valsen 62 av styrvals- anordningen 54. Det inses att det också skulle vara möjligt att mata banan under den första valsen 60 och över den andra valsen 62 efter en passande vertikal förskjutning av valsstativet 64.

Ovan har med hänvisning till fig 2b och 2c beskrivits att valsstativet 64 kan glida utmed sockeln 66 längs en båge, som har sitt centrum i den vertikala geometriska axeln A. Det inses att valsstativet 64 alternativt skulle kunna förflyttas på ett annat sätt för styrning av banans 44 sidoposition. Vals- stativet 64 skulle t ex kunna svänga runt en vertikal axel, som är belägen vid en lateral ände av valsstativet 64, eller en vertikal axel, som är belägen vid valsstativets 64 centrum, för att möjliggöra styrning av banans sidoposition.

Enligt ett ytterligare alternativ skulle valsstativet kunna svänga kring en horisontell axel, som är belägen vid en lateral ände av valsstativet 64, eller vid valsstativets 64 centrum. Det skulle också vara möjligt att styra positionen för en eller flera styrvalsar 60, 62, 63, 360 oberoende av valsstativet 64. Styr- ningen av banans 44 sidoposition kan således åstadkommas på många olika sätt med hjälp av åtminstone en styrvals 60, 62, 63, 360, vars position kan styras i vertikal och/eller horisontell riktning.

Ovan har med hänvisning till fig 2a och 2b beskrivits att styrvals- anordningen 54 kan vara installerad i torklådans 22 kylzon 38. Det inses att i ett fall då torklådan inte innefattar någon kylzon styrvalsanordningen 54, enligt motsvarande principer, skulle kunna installeras i torkzonen av en sådan torklåda.

Ovan har beskrivits att torklådan 22 har ett hölje 34, i vilket torkdäck 40 och möjligen kyldäck 46 är anordnade för torkning av en massabana enligt principen luftburen bana. Enligt denna princip matas banan i en horisontell riktning mellan övre och nedre bláskådor 42, 43, 47, 48, som blåser luft mot banan. Det inses att en anordning för torkning av cellulosamassa alternativt 10 535 179 21 skulle kunna innefatta en torklåda som arbetar efter annan princip. Ett exempel på en annan sådan princip är den så kallade vertikala bantorken, i vilken banan matas i en vertikal riktning mellan blåslàdor. Ett exempel pà en tork som arbetar enligt den sistnämnda principen beskrivs i US 6.014.818. l detta dokument beskrivs att övre och nedre brytvalsar är inrättade i en tork- låda och får banan att förflyttas vertikalt genom ett antal vertikala torkdäck, och/eller kyldäck mellan blàslådor, så kallade "jetlådofl (jet boxes) i US 6,014,818. En banpositionsstyrenhet 24; 124; 224; 324 av en av de typer som beskrivs i föreliggande dokument med hänvisning till fig 2a-5 skulle kunna anordnas inuti eller strax utanför höljet av en torklàda av en vertikal bantork för styrning av sidopositionen av banan som lämnar den vertikala bantorken.

Claims (17)

10 15 20 25 30 535 '273 22 PATENTKRAV

1. Anordning för torkning av cellulosamassa, vilken anordning innefattar en torklåda (22; 122; 222; 322), en banpositionsstyrenhet (24; 124; 224; 324), som är inrättad att styra sidopositionen av en bana (44) av cellulosamassa som torkas i torklådan (22; 122; 222; 322), och en banmatningsenhet (28), som är inrättad att mata massabanan (44) genom torklådan och genom banpositionsstyrenheten, k ä n n e t e c k n a d av att banpositionsstyr- enheten (24; 124; 224; 324), med avseende på banans (44) matningsriktning (T), är anordnad uppströms banmatningsenheten (28) och innefattar en styr- valsanordning (54; 354), som innefattar åtminstone en styrvals (60, 62, 63; 360) och är inrättad att mata en massabana (44), vars sidoposition har styrts, med en vinkel B på -45° tili +45° mot horisontalplanet.

2. Anordning enligt krav 1, vid vilken styrvalsanordningen (54) innefattar en första styrvals (60) och en andra styrvals (62), varvid den andra styrvalsen (62) är anordnad nedströms den första styrvalsen (60) sett i banans (44) matningsriktning (T).

3. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken styrvalsanord- ningen (54; 354) är anordnad inuti ett hölje (34; 134; 334) av torklådan (22; 122; 222).

4. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken torklådan (22) innefattar åtminstone ett däck (40; 46), som innefattar blåslådor (42, 43; 47, 48), som är inrättade att blåsa en gas mot banan (44), varvid styrvalsanord- ningen (54) är anordnad i detta däck (40; 46).

5. Anordning enligt krav 4, vid vilken blåslådorna (47, 48) är anordnade i nämnda åtminstone ena däck både uppströms och nedströms nämnda styr- valsanordning (54). 10 15 20 25 30 535 'WS 23

6. Anordning enligt något av kraven 4-5, vid vilken nämnda däck (46) ingår i en kylzon (38) av kyllådan (22), vilken ky|zon(38) är inrättad att kyla den torkade banan (44).

7. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken kyllådan (122; 322) innefattar åtminstone en pelare med brytvalsar (53), runt vilka massa- banan (44) kan svänga när den matas mellan däcken (40; 46) som ingår i kyllådan (122; 322), varvid styrvalsanordningen (54; 354) är anordnad under nämnda pelare med brytvalsar (53).

8. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken åtminstone en del av en fri sträcka (FD) som behövs för banan (44) nedströms styrvals- anordingen (54; 354) är belägen inuti ett hölje (34; 134; 334) av torklådan (22; 122; 322).

9. Anordning enligt något av kraven 1-2, vid vilken styrvalsanordningen (54) är anordnad nedströms torklådan (234) sett i banans (44) matningsriktning (T).

10. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken banan (44) matas direkt från styrvalsanordningen (54; 354) till banmatningsenheten (28), varvid banans (44) väg förändras mindre än +/-10° i en vertikal riktning mellan styrvalsanordningen (54; 354) och banmatningsenheten (28).

11. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken torklådan (22; 122; 222; 322), banpositionsstyrenheten (24; 124; 224; 324) och banmat- ningsenheten (28) samtliga är monterade direkt på ett gemensamt maskin- hallsgolv (80).

12. Anordning enligt något av de föregående kraven, vid vilken styrvalsanord- ningen (54; 354) är inrättad att mata en pappersbana (44), vars sidoposition har styrts, med en vinkel (B) på -30° till +30° mot horisontalplanet. 10 15 20 25 30 535 179 24

13. Sätt att torka en cellulosamassa i en anordning innefattande en torklåda (22; 122; 222; 322), en banpositionsstyrenhet (24; 124; 224; 324), som är inrättad att styra sidopositionen av en bana (44) av cellulosamassa som torkas itorklâdan (22; 122; 222; 322), och en banmatningsenhet (28), som är inrättad att mata massabanan (44) genom torklådan och genom banpositions- styrenheten, kän netecknat av matning av den torkade massabanan (44) till en styrvalsanordning (54; 354), som ingår i banpositionsstyrenheten (24; 124; 224; 324) och innefattar åtminstone en styrvals (60, 62, 63; 360), styrning av banans (44) sidoposition med hjälp av styrvalsanordningen (54; 354), och matning av banan (44) från styrvalsanordningen (54; 354) med en vinkel (B) pâ -45° till +45° mot horisontalplanet.

14. Sätt enligt krav 13, dessutom innefattande matning av banan (44) efter att ha passerat styrvalsanordningen (54; 354) utmed en fri sträcka (FD), längs vilken banans (44) väg förändras mindre än +/- 10° i en vertikal riktning, var- vid åtminstone en del av nämnda fria sträcka (FD) är belägen inuti ett hölje (34; 134; 334) av torklådan (22; 122; 322).

15. Sätt enligt något av kraven 13-14, dessutom innefattande matning av banan (44) direkt från styrvalsanordningen (54; 354) till banmatningsenheten (28), varvid banans (44) väg förändras mindre än +/- 10° i en vertikal riktning när den matas från styrvalsanordningen (54; 354) till banmatningsenheten (28).

16. Sätt enligt något av kraven 13-15, dessutom innefattande matning av banan (44) genom styrvalsanordningen (54), som innefattar en första styrvals (60) och en andra styrvals (62), varvid den andra styrvalsen (62) är anordnad nedströms den första styrvalsen (60) sett i banans (44) matningsriktning (T).

17. Sätt enligt något av kraven 13-16, vid vilket banan (44) matas från styrvalsanordningen (54; 354) till banmatningsenheten (28) en vertikal sträcka 535 179 25 (D) mindre än 2 m över ett maskinhallsgolv (80), på vilket styrvalsanord- ningen (54; 354) och banmatningsenheten (28) är monterade.