SE534811C2 - Borriggsfot med teleskopisk pelare och koppling - Google Patents

Description

20 25 30 35 40 45 534 811 finnas. Det är också önskvärt, och är ett ändamål med uppfinningen, att kopplingen som ingår i riggsystemet kan tjäna som en universalkoppling som kan komma väl till pass även för exempelvis fastsättning av en tätningsplatta på pelaren och/eller för koppling av förlängningsrnoduler till stödpelaren och även för andra arbetsuppgifter i samband med maskinredskap i byggnadsindustrin.

Dessa och andra ändamål kan realiseras med det som är angivet i de kännetecknande delarna av de självständiga patentkraven.

Andra ändamål, fördelar och utmärkande särdrag är angivna i de osjälvständiga patentkraven och/eller i den följande utförliga beskrivningen.

Kort beskrivning av ritningsfiggrema I den följande utförliga beskrivningen hänvisas till de medföljande ritningama, där Fig. l är en perspektivbild av ett teleskopiskt ri ggsystem för fastgöring av betongborrmaskiner, Fi g. 2 visar en fotkonstruktion i riggsysternet och en undre ände av en första sektion av en teleskopisk stödpelare och en undre ände av en borrpelare som är fastgjord på närrmda fotkonstruktion, Fig. 3 visar en övre ände av en övre sektion av den teleskopiska stödpelaren med en takplattanordning som är fastgjord på nämnda övre sektion av den teleskopiska stödpelaren, Fi g. 4 är en perspektivbild av en maskinvagn som innefattar nämnda fotkonstruktion och två hjul i ett första av de två alternativa lägena, Fig. 5 visar maskinvagnen med hjulen i ett andra av de två alternativa lägena, Fig. 6 visar mer detaljerat en hjulhållare och en mekanism för fastgöring av ett hjul i ettdera av de två altemativa lägena, Fi g. 7 visar hur den teleskopiska stödpelaren är fastgjord på fotkonstruktionen medelst en koppling enligt uppfinningen, Fig. 8 är en snittbild av kopplingen längs linjema VIII-VIII i Fig. 7, Fig. 9 är en snittbild av kopplingen längs linjerna IX-IX I Fig. 7, och Fig. 10 visar takplattan och en handel av en annan koppling enligt uppfirmingen.

Ufirlig beskrivning av uppfinningen l Fig. l är ett teleskopiskt riggsystem för fastgöring av betongborrmaskiner som är allmänt betecknat med l. Det innefattar en teleskopi sk stödpelare 2 med en undre, första sektion 3 och en övre, expanderbar sektion 4, som kan föras ut från och in i den första sektionen 3. En borrmaskin som inte är visad i ritningsfigurema kan fastgöras på en borrpelare 5 på ett sätt som är känt i och för sig. De nedre ändama av den första sektionen av den teleskopiska stödpelaren 2 och av borrpelaren 5 är lösbart fastsatta på en fotkonstruktion 6. När den inte visade borrmaskinen arbetar är den nedre änden på bonpelaren 5 lösgjord från sitt ingrepp med fotkonstruktionen 6, så att bonpelaren 5 och borrmaskinen kan riktas mot ett golv, en vägg eller ett tak i enlighet med principer som hör till den kända tekniken. Ett säkert arbete med borrmaskinen förutsätter att riggsysternet 1 är mycket stabilt. För detta ändamål pressas den övre sektionen 4 av den teleskopiska pelaren 2 mot taket via en takplatta 7, som också är känd i och för sig. 10 15 20 25 30 35 40 45 534 811 Särdrag hos den föreliggande uppfinningen som också främjar en god stabilitet i riggsysternet förklaras i det följande.

För transporten av riggsystemet 1 med dess fastgjorda borrmaskin till ett nytt arbets- ställe är systemet försett med två hjul l0a, 10b, vilka ingår i en enhet som här benämns maskinvagn l l. Varje hjul l0a, l0b kan inta minst två altemativa lägen oberoende av det andra. Fig. 4 visar hjulen i ett första av dessa lägen, i vilket första läge avståndet mellan hjulen i axiell riktning är maximalt. Detta är det normala läget under transport, emedan det förbättrar stabiliteten i utrustningen, som annars är låg när ri ggsysternet inte är fastspänt mellan golv och tak. Fig. 5 visar varje hjul i ett andra läge efter det att varje hjul har vridits kring sin andra rotationsaxellinje 2la resp. 21b ungefär ett halvt varv, dvs. ungefär 180 grader. I det andra läget är avståndet mellan hjulen det minsta möjliga, och hjulen är inrymda i ett tomt utrymme 13 baktill på fotkonstruktionen 6. Detta läge hos hjulen är deras normala läge när den inte visade borren arbetar och då det är önskvärt att hjulen inte hindrar operatören från att utföra sitt arbete och/eller hindrar borrmaskinens arbete. Om hjulen är infällda medger detta också att maskinvagnen ll placeras nära intill en vägg, vilken ibland är önskvärt. Det är också det normala läget när utrustningen ska transporteras genom tränga öppningar eller när det av andra skäl är önskvärt att maskinvagnen ll är så kompakt som möjligt. Det är också möjligt att låta endast ett av de båda hjulen l0a, l0b inta det ena av nämnda fórsta och andra läge, medan det andra hjulet intar det andra av nämnda lägen. Oberoende av sina lägen har hjulen l0a, l0b en gemensam rotationsaxellinje 14 i den föredragna utföringsforrnen, men det kan också accepteras att hjulen har en liten vinkel mot varandra när de är infällda som visat i Fig. 5. De huvudsakliga delama av fotkonstruktionen 6 utgörs av två sidstycken l5a, l5b, ett framstycke 16 och ett bakstycke 17, vilka är hopsvetsade för att bilda ett ramverk. I varje höm på ramverket finns en ställslcruv 18 som kan användas för att hålla fotkonstruktionen horisontell när borrmaskinen arbetar.

Vart och ett av hjulen l0a och l0b är monterat på en hjulhållare 20a resp. 20b som kan vridas kring en vridningsaxellinj e 2la resp. 21b. Hjulhållarna 20a, 20b har samma utfomming och deras axellinjer 2la, 21b är vinkelräta mot rotationsaxellinjen 14 för hjulen l0a, l0b. Hjulhållarna 20a och 20b är vridbart monterade i änden på en hjulhål- larbärare 22a resp. 22b. Hjulhållarbärarna 22a och 22b bildar förlängningar av sidstyc- kena l5a resp. 15b och sträcker sig bakåt och uppåt från de bakre ändarna av sidstyc- kena 15 resp. 15b. Detta innebär också att hjulhållarbärarna 22a och 22b sträcker sig från området av de bakre hömen på fotkonstruktionen 6. I utföringsformen är hjulhål- larbärama 22a och 22b raka delar som är riktade snett uppåt och bakåt. Eventuellt kan hjulhållarbärama mycket väl ha en annan utformning, ex.vis vara vinklade eller böjda, förutsatt att hjulens rotationsaxellinje 14 är så belägen att hjulen är belägna på ett lämp- ligt avstånd firån fotkonstruktionen 6 och från golvet eller ett annat underlag, men den visade utforrrmingen av hjulhållarbärama 22a, 22b betraktas som den mest fördelaktiga.

En förutsättning är dock att de två hjulhållarbärarna inte är förbundna med varandra i området mellan hjulen via förbindningselernent av något slag, vilket skulle hindra hju- len från att inta sina andra lägen som de är visade i Fig. 5. Utrymmet 13 mellan hjulhållarbärama ska med andra ord vara tomt åtminstone i området mellan hjulen och sakna sarnmanbindande element som skulle kunna hindra ändringen av hjulens läge.

Varje hjul l0a, l0b är lagrat för rotation på en tapp 25, som är monterad, företrädesvis oroterbart, i och sträcker si g i sidled från respektive hjulhållare 20a, 20b. Hjulhållarna 10 15 20 25 30 35 40 45 534 814 20a, 20b är anslutna till sina respektive hjulhållarbärare 22a, 22b medelst en skruv 26a, 26b, som är koaxiell med nämnda rotationsaxellinje 22a resp. 22b och sträcker sig genom hjulhållaren och in i en mutter 27, som är fast anordnad på ett litet djup från ändytan 29a, 29b på hjulhållarbäraren. Muttem 27 har en invändig gänga som passar till gängan på skruven 26a resp. 26b. Tappen 25 är fastsatt i ett hål i respektive hjulhållare 20a, 20b och sträcker sig inte så djupt in i respektive hjulhållare 20a, 20b att den berör skruven 26a, 26b.

Varje hjulhållarbärare 22a, 22b har en icke flat ändyta 30a, 30b, som är vänd mot en icke flat ingreppsyta 31 a, 3lb på respektive hjulhållare 20a, 20b. Dessa ändytor 30a, 31a resp. 30b, 3 lb har profiler som passar till varandra i nämnda två alternativa lägen tör hjulen 10a, 10b men inte i något annat läge fór hjulhållarna. I det visade exemplet har ändytorna 30a, 30b på hjulhållarbärama en konvex cirkulärcylindrisk fonn, och in~ greppsytoma 3 1 a, 3 lb på hjulhållama har en däremot svarande konvex cirkulärcylind- risk form. Detta säkerställer att hjulhållarna 20a, 20b kommer att vara säkrade pålitligt i sina lägen när de väl har anpressats mot hjulhållarbärama 22a, 22b med hjälp av skruvarna 26a, 26b. När lägena ska ändras lättas skruvama 26a, 26b så mycket, Fig. 6, att respektive hjulhållare 20a, 2b kan vridas 180 grader kring sin axellinje 2la, 2lb, varefter hjulhållarna fastgörs i sina nya lägen med hjälp av skruvama 26a, 26b. Med de nya lägena hos hjulhållarna har hjulen 10a, 10b återigen den gemensamma rotationsaxellinjen l4. Vridningen av hjulen med hjulhållarna i deras frigjorda lägen kan lätt genomföras manuellt genom vridning av hjulen så att hjulhållama vrids kring sina rotationsaxellinjer 2la, 2lb, Utformningen av borrpelaren 5 och dess fastgöring på maskinvagnen 6 i dennas transportläge, Fig. 5, via ett honfastgöringselement 33 på frarnstycket 16 på vagnen 6, hör till den kända tekniken och kommer därför inte att beskrivas ytterligare. Dock ska nu kopplingama 34 och 35 i den undre resp. den övre änden på den teleskopiska stödpelaren 2 förklaras.

Kopplingen 34 för fastgöringen av den undre sektionen 3 av den teleskopiska stödpelaren 2 på fotkonstrulctionen ll innefattar ett vertikalt hanelernent 38, som är fastsatt på det bakre elementet 17 i fotkonstruktionen 1 I, och ett honelement 39 med en cirkulärcylindrisk hylsa 59 inuti den undre sektionen av den teleskopiska stödpelaren 2 i dennas undre ände. Utsidan på honelernentet 38, som är fast, är fastgjord på fotkonstruktionen 11 på det sätt som fiarngår av Fig. 4. Kopplingen 35 upptill på den övre sektionen 4 av den expanderbara stödpelaren 2, Fi g. 3, innefattar ett likadant hanelernent 38, som är riktat vertikalt nedåt, Fig. 10, och ett likadant honelement 39.

Hanelementet 38 i varje koppling 34, 35 består av ett kort rör, som kan betecknas som en hylsa. Hylsan/hanelernentet 38 har ett utvändigt, runt om gående, grunt spår 42 halvvägs mellan ändama på hylsan. Koaxiella hål 44, 45 sträcker sig genom väggen på hylsan 38 i området av spåret. 42. Hålen 44, 45 är vända mot varandra och belägna centralt i nämnda spår 42, och deras gemensamma centrumlinje skär centrumlinjen för hylsan/hanelementet 38. Hålen 44, 45 är gängade. Gängoma 46, 47 är gjorda med en lång gängtapp, så att en skruv kan skruvas genom båda hålen 44, 45, passande till gängoma 46, 47 i båda dessa hål. Skruven är betecknad med 48 i ritningsfigurerna och dess funktion kommer att beskrivas närmare i det följande. I området av hålen 44, 45, varmed även menas i området av det utvändiga spåret 42, har hylsan/hanelernentet 38 10 l5 20 25 30 35 40 45 534 811 en tjockare väggdel 49, så att längdema på hålen 44, 45 och längdema på gängorna 46, 47 är utökade.

I sin främre ände har varje hanelement 38 två motsatta, djupa och breda urtag 53, 54 i sin vägg. Det gemensamma symmetriplanet för urtagen 53, 54 står vinkelrätt mot den gemensamma centrurnlinjen för hålen 44, 45.

Det undre hanelementet 38 är fastsvetsat på ett kvadratiskt fotstycke 56, som vridet till diagonalt läge och fastsvetsat på det bakre elementet 17 i fotkonstruktionen 6. Den undre sektionen 3 i stödpelaren 2 består av ett rör med kvadratiska utvändiga och invändiga tvärsnitt. Den utvändiga kvadratiska konturen motsvarar den utvändiga konturen på fotelementet 56. I den undre änden av den undre sektionen 3 i stödpelaren 2 är nämnda undre sektion 3 försedd med den inre, cirkulärcylindriska hylsan 59 som bildar huvuddelen av honelementet 39. Hylsan 59 är i kontakt med de fyra väggarna i den kvadratiska undre sektionen 3, och två av de motsatta väggama har ett hål 62, i vilket den inre cirkulära cylindern 59 är fastsvetsad i det yttre kvadratiska röret 3. Den fi-ärnre änden 63 av den cirkulärcylindriska hylsan 59, som bildar hondelen av honelementet 39, är i plan med den undre änden av det yttre kvadratiska röret/den undre sektionen 3. I sin motsatta, bakre ände är honhylselementet 59 försett med en horisontell, tvärgående stång 65, vars båda ändar är fastsatta med svetsar 67 på den övre, ringformiga ândytan 63 på hylsan 59.

Det cirkulärcylindriska honhylselementet 59 har ett invändigt spår 70 som är vänt mot det utvändiga spåret 42 i hanelementet 38. Spåret 70 har en bredd som ungefär motsvarar bredden på spåret 42 i hanelementet 38, men det kan också vara avsevärt bredare. Spåret 70 har en konkav botten 7l.

Stången 65 är parallell med två av de motsatta väggarna i det yttre kvadratiska röret/- den undre sektionen 3 och anordnad symmetriskt med avseende på sidväggarna på det kvadratiska röret 3. Tjockleken på stången 65 motsvarar bredden på intagen 53, 54 i hanelementet 38, och stången är belägen på ett sådant avstånd från den främre ringformiga ändytan 63 på honhylselernentet 59, att den är inrymd i urtagen 53, 54 när det kvadratiska röret/den undre sektionen 3 tillsammans med sitt inre honelement 39 är trädd på hanelementet 38 utan att beröra de inre ändarna på urtagen 53, 54 i änden på hanelementet 38.

I kopplingen 35 i det övre aggregatet 40, Fig. 3, är honelementet 39 anordnat inuti och fastsvetsat på ett stycke av ett kvadratiskt rör 73 som är fastsvetsat på den övre sektionen 4. Röret 73 har ett tvärsnitt som likadant som tvärsnittet på den undre pelarsektionen 3. Honelementet 38 i den övre kopplingen 35 är likadant som det på den undre kopplingen, men det är vänt upp och ned i förhållande till honelementet i den undre kopplingen 34.

Hanelernentet 38 i den övre kopplingen 35 är fastsvetsat på bottnen av ett koniskt ele- ment 51 i en enhet som innefattar takplattan 7, varvid den främre änden av hanelemen- tet 38 är riktad nedåt. Hanelementet 38 i aggregatet, Fig. 4, år införd i honelementet 39 ovanpå den övre sektionen 4, varvid den tvärgående stången 65 i honelementet, och även en törskjuten del 74 av en av väggama i den övre sektionen 4, i vilken del en 10 15 20 25 30 534 811 kuggstång 75 är anordnad, går in snävt i urtagen 53, 54 ihonelementet när detta förs ned in i honelernentet.

Vid lösbar fastsättning av någon av kopplingama 34, 35 när han- och honelernenten har blivit sammankopplade och tvärstången 65 i respektive honelement har inrymts snävt i spåren -i den övre kopplingen 35 innefattande även den förskjutna delen 74 av väggen på den övre sektionen 4, skruvas skruven 48, som är åtkomlig genom ett forsta genomgående hål 51 i det yttre kvadratiska röret 3 eller 73 och ett andra, koaxiellt, genomgående hål 52 i honelernentet - hårt mot den konkava bottnen 71 i det ringformiga spåret 70 i insidan på honhylselementet 59, Fig. 9. Kraften och trycket som skruven 48 utövar på hylsan 59 är markerad med en pil 66. Ytterligare åtdragning av skruven 48 mot hylsan 59 medför att hanelernentet 38 rör sig åt motsatt håll i den utsträckning som är möjlig på grund av spel mellan han- och honelementen och pressas mot insidan på honhylselementet 59 på båda sidor om spåret 70, av krafter markerade med pilar 68 och 69. Mönstret av krafter 66, 68 och 69 medför att hanelementet 38 och hylsan 59 och honelernentet 39 spänns ihop mycket effektivt. Ingreppet hos tvärstån gen 65 i urtagen 53, 54 i den främre änden av hanelementet 38 fullständigar effektiviteten i hopspänningen och bidrar till den önskade stabiliteten i kopplingama 34, 35 och därmed till stabiliteten hos stödpelaren 2 och hela riggsysternet 1.

Kopplingar enligt uppfinningen, inklusive han- och honelement identiska med dem som används i kopplingama 34 och 35, kan användas även för andra fórbindningar.

Exempelvis kan kopplingar enligt uppfinningen användas för att förbinda en eller flera förlängningsmoduler med den teleskopiska stödpelaren 2, som lärnpligen ansluts i den undre änden av pelaren. Förlängningsmodulema kan bestå av kvadmtiska rör av samma dimension som röret i den undre sektionen 3. I sådana förlängningsmoduler är honelernentet 39 anordnat i den undre änden av modulröret på samma sätt som ett honelement 39 är anordnat i den kvadratiska rörsektionen 73, Fig. 3, medan ett hanelement 38 är fastsvetsat ovanpå modulröret på liknande sätt som ett hanelernent 38 är fastgjort på fotplattan 56 på fotkonstruktionen 6. Detta visar att kopplingen enligt uppfinningen är ett mångsidigt redskap vars användning har ett stort tillämpningsområde.

Claims (11)

1. 0 15 20 25 30 35 40 45 534 8'l'l

2. PATENTKRAV

3. Maskinvagi med en fotkonstruktion (6) som vilar på ett golv, marken eller ett annat underlag när maskinen som är avsedd att bäras av vagnen är i drifi eller är klar för drift, och hjul (1 Oa, l0b) för transport av vagnen, vilka hjul inte berör underlaget när nämnda fotkonstruktion vilar mot underlaget och maskinen är i sitt normala arbetsläge, kännetecknad av att vagnen är försedd med ett första och ett andra hjul, som båda kan roteras kring en första rotationsaxellinje (14), att åtminstone nämnda första hjul är monterat på en första hjulhållare (20a, 20b) som är vridbar kring en andra rotationsaxellinje (21 a, 2lb) som är vinkelrät mot nämnda första rotationsaxellinje, att låselernent (26a, 26b, 3la, 3 lb) är anordnade för låsning av hjulhållaren åtminstone i ett första läge och i ett andra läge, i vilket andra läge nämnda första hjul är vridet ungefär ett halvt varv kring nämnda andra rotationsaxellinje i förhållande till nänmda första läge.

4. Maskinvagn enligt patentkrav l, kännetecknad av att rotationsaxellinjen för nämnda ßrsta hjul hålls koaxiell med rotationsaxellinjen för nämnda andra hjul i närnnda första och andra lägen.

5. Maskinvagn enligt patentkrav l eller 2, kännetecknad av att nämnda första hjulhållare är vridbart monterad i änden på en första hjulhållarbärare (22a, 22b), som sträcker sig från nämnda fotkonstruktion.

6. Maskinvagn enligt patentkrav 3, i vilken fotkonstruktionen har en framsida, en baksida och två laterala sidor, kännetecknad av att den första hjulhållarbäraren sträcker sig bakåt och uppåt från ett höm eller från närheten av ett höm mellan nämnda baksida och en första av nämnda laterala sidor på fotkonstruktionen.

7. Maskinvagn enligt patentkrav 4, kännetecknad av att den första hjulhållarbä- raren är en rak arm som sträcker sig snett bakåt och uppåt från fotkonstruktio- nen.

8. Maskinvagrl enligt vilket som helst av patentkrav 1 till 5, kännetecknad av att nämnda första hjul är roterbart lagrat på en tapp som är oroterbart monterad i och sträcker sig åt sidan från närrmda hjulhållare.

9. Maskinvagn enligt vilket som helst av patentkrav 3 till 6, kännetecknad av att änden på hjulhållarbäraren har en icke flat ändyta som är vänd mot en icke flat ingreppsyta på hjulhållaren och att nämnda ändyta och nämnda ingreppsyta har profiler som passar till varandra i närrmda första läge och i nämnda andra läge men inte i något annat läge hos hjulhållaren, och minst en fastgöringsanordning är anordnad för lösbar fastgöring av hjulhållaren yta mot yta på hjulhållarbämren i vilket som helst av nämnda första och andra lägen i vilka nämnda ändyta på hjulhållaren är i kontakt med ingreppsytan på hjulhållarbäraren. 10 15 20 25 30

10.

11. 534 811 Maskinvagn enligt patentkrav 7, kännetecknad av att hjulhållaren har en bakre ändyta som är motsatt nämnda ingreppsyta och att nämnda minst en fastgörings- anordning innefattar en skruv som sträcker sig från nämnda bakre ändyta, ge- nom hjulhållaren och genom från nämnda ingreppsyta på hjulhållaren till nämnda ändyta på hjulhållarbäraren, och att en passande mutter är anordnad i endera änden på skruven. Maskinvagn enligt patentkrav 8, kännetecknad av att nämnda passande mutter är fast anordnad i hjulhållarbäraren på ett avstånd från nämnda ändyta på hjulhållarbäraren. Maskinvagn enligt vilket som helst av patentkrav 1-9, kännetecknad av att nämnda andra hjul är försett med en andra hjulhållare på en andra hjulhållar- bärare, att den andra hjulhållaren och den andra hjulhållarbäraren är likadan som nämnda forsta hjulhållare respektive nämnda andra hjulhållarbärare, att de är försedda med likadana medel som nämnda första hjulhållare och nämnda första hjulhållarbärare för positionering och låsning av den andra hjulhållaren och därmed av nämnda andra hjul i nämnda två motsatta lägen, och att nämnda andra hjulhållarbärare sträcker sig bakåt och uppåt från ett höm eller fi-ån när- heten av ett höm mellan nämnda bakre sida och en andra av nämnda laterala sidor på fotkonstruktionen motsatt den första laterala sidan, så att avståndet mellan hjulen kan ändras i beroende av de valda laterala lägena hos de båda hjulen. Maskinvagn enligt patentkrav 10, kännetecknar! av att nämnda första och and- ra hjulhållarbärare saknar sammankopplande element mellan desamma i området av utrymmet mellan nämnda första och andra hjul, så att hjulen kan inta lägen mellan nämnda första och andra hjulhållarbärare.