SE533488C2 - Låsanordning med spärrfunktion för förhindrande av manipulation - Google Patents

Description

25 30 533 488 sträcker sig spalten runtom låskolven. Typiskt är låskolvens tvärsnitt och kolvöppningen polygonala, vanligen rektangulära, men de förekommer också att någon eller några av låskolvens och kolvöppningens sidor är krökta varvid spalten utmed låskolvens sidor får en motsvarande form. På grund av gravitationens inverkan på låskolven förekommer det att låskolven i sitt utskjutna läge ligger an mot låsstolpen, vid kolvöppningens nedre del, varvid spalten, då låskolven har rektangulärt tvärsnitt, sträcker sig utmed tre av låskolvens sidor. Vidare kan låskolvens infästning och koppling till låsmekanismen vara utformad med ett visst spel eller glapp, så att låskolven_är rörlig i sina sidoriktningar. Härigenom kan spalten på ena sidan av låskolven göras större än spalten på den motstående sidan genom att pressa låskolven mot denna motstående sida. Vid moderna lås med en sådan låsanordning är spelet mellan låskolven och låsstolpen vid kolvöppningen, i låskolvens tvärsnittsplan vanligen mellan omkr. 0,2 - 0,5 mm.

Ett problem vid sådana kända låsanordningar är att spelet mellan låskolvarna och låsstolpen vid respektive kolvöppning medger införande av ett tunt föremål i den spalt som på grund av spelet kan formas på endera sidan av låskolven. Genom införande av ett sådant tunt föremål genom spalten kan det i vissa fall vara möjligt att obehörigen manipulera eller skada lâsmekanismen i låshuset. Detta problem är särskilt stort vid utåtslående icke överfalsade dörrar där det bildas en från utsidan åtkomlig dörrspringa mellan låsstolpen och slut- blecket.

Tidigare känd teknik US 4,848,1l8 beskriver ett lås innefattande en låskista, en glåsstolpe med en kolvöppning och en genom kolvöppningen utskjutbar fallkolv med i sidled utskjutande tappar som är styr upptagna i styrspår anordnade i låskistan _ Fallkolven 10 15 20 25 30 533 488 uppvisar fyra i sidled utskjutande spärrväggar som är anordnade framför styrspåren och innanför låsstolpen.

Spärrväggarna syftar till att förhindra att ett bladformigt verktyg som förs in genom springan mellan kolven och .låsstolpen, ska kunna föras in till de utskjutande tapparna i syfte att påverka dessa för öppning av låset. Spärrväggarna ger ett gott skydd mot sådan manipulation i de fall ett förhållandevis tjockt och oböjligt bladformigt verktyg används. Det har emellertid visat sig att det genom användande av tunnare och mer böjliga bladformiga verktyg är möjligt att ybringa verktyget att passera spärrväggarna och att därigenom* möjliggöra manipulation även av de delar som befinner sigv innanför spärrväggarna.

~Kortfattad redogörelse för uppfinningen Ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en förbättrad låsanordning av det inledningsvis angivna slaget. Ett annat syfte är att tillhandahålla en sådan låsanordning med förbättrad säkerhet. Ytterligare ett syfte är att till- handahålla en sådan låsanordning vid vilken manipulation av låset medelst tunna och lättböjliga bladformiga föremål försvåras. Ännu ett syfte är att tillhandahålla en sådan låsanordning som är enkel, tillförlitlig och funktionssäker.

Dessa och andra syften erhålls med en låsanordning av det slag som anges i kravets 1 inledande del och som uppvisar de i kravets kännetecknade del angivna särdragen. Lâsanordningen innefattar en låsmekanism en låsstolpe med åtminstone en kolvöppning, och åtminstone en låskolv. Låskolven är mekaniskt kopplad till låsmekanismen och rörlig mellan ett i riktning mot låsmekanismen indraget läge och ett genom kolvöppningen utskjutet läge. Låskolven uppvisar ett innanför låsstolpen anordnat, relativt rörelseriktningen i sidled utskjutande spärrutskott, och ett framför spärrutskottet anordnat främre 10 15 20 '25 30 533 488 låskolvsparti, som i det utskjutna läget är upptaget i kolvöppningen med ett spel till låsstolpen. Enligt uppfinningen innefattar låsanordningen ett i förhållande till låsstolpen fixerat parallellt med låskolvens rörelseriktning sig utsträckande täckorgan, vilket täckorgan uppvisar en första urtagning som, då låskolven befinner sig i det utskjutna läget, är anordnad i sidled utanför spärrutskottet och öppen i riktning mot låskolven.

Spärrutskottet är anordnat innanför låsstolpen och skjuter ut i någon av låskolvens sidoriktningar, i nivå utanför en motsvarande av det främre låskolvspartiets sidoytor. Ett bladformigt föremål som förs in i den spalt mellan låskolv och låsstolpe som bildas av spelet dem emellan, stöter emot den yta hos spärrutskottet som är vänd mot det främre låskolvs- partiet och kolvöppningen. Spärrutskottet försvårar således i viss grad införande av ett bladformigt föremål till vitala lâsdelar som är anordnade innanför spärrutskottet. Genom att exempelvis i förväg bocka änden av det bladformiga föremålet och bibringa föremålet vissa vridningsrörelser under införandet, kan det emellertid vara möjligt få änden av wföremålet att glida utmed spärrutskottets mot kolvöppningen vända yta, i riktning bort från låskolven. Härigenom kan föremålet bringas att stöta an mot insidan av en sidovägg hos .låset och under styrning av sidoväggen föras vidare förbi spärrutskottet in till låsmekanismen eller andra för säkerheten vitala låsdelar. På så sätt föreligger således en risk för manipulation av låset även vid sådana tidigare kända låsanordningar som är försedda med spärrutskott på låskolven.

Vid en lâsanordning enligt uppfinningen reduceras i väsentlig grad risken för sådan manipulation av låset. Om änden av ett genom spalten mellan låskolven och låsstolpen infört föremål, under styrning av spärrutskottet eller på annat vis, kan 10 15 zov 25 30 533 488 bringas att skjutas utåt i sidleds riktning bort från låskolven, kommer änden att upptas av den utanför spärrutskottet anordnade urtagningen. Härigenom försvåras i väsentlig grad att änden under styrning av insidan av exempelvis låshusets sidovägg ska kunna föras vidare in mot låsets vitala delar.

I de fall urtagningen utgörs av en icke genomgående fördjupning i täckorganet, kommer föremålets ände att fångas upp i urtagningen, varvid urtagningens sidobegränsningsytor förhindrar.vidare införande av föremålet utmed täckorganets mot låskolven vända sida.

Den första urtagningen är emellertid lämpligen en första genomgående öppning som är anordnad i täckorganet. Härigenom kommer änden av det införda föremålet att passera ut genom öppningen och, under fortsatt införande av föremålet, föras vidare på utsidan av täckorganet. Täckorganet sträcker sig lämpligen förbi låsmekanismen och andra vitala låsdelar, så att dessa innanför täckorganet anordnade delar skyddas från det utanför täckorganet vidareförda föremålet.

Låsanordningen kan innefatta en utanför det med den första genomgående öppningen försedda täckorganet anordnad plåt som sträcker sig väsentligen parallellt med täckorganet. Plåten kan exempelvis utgöras av en sidovägg hos ett låshus eller en, låskista.

Plåten kan då ligga an mot utsidan av täckorganet. I det fall urtagningen i täckorganet är en genomgående öppning genom täckorganet och plåten saknar en motsvarande genomgående öppning, formar den av plåten täckta öppningen en urtagning .som fångar upp änden av ett infört föremål.

Plåten kan alternativt vara anordnad på ett visst avstånd från utsidan av täckorganet, så att en spalt i vilken öppningen 10 15 20 25 30 533 488 mynnar bildas mellan täckorganet och plåten. Spalten bildar på så sätt en kanal som tvingande styr ett föremål som passerat' genom öppningen i täckorganet. Genom att tillse att inga vitala låsdelar är anordnade i kanalen åstadkoms på så sätt en mycket hög säkerhet.

Låsanordning kan innefatta en första urtagningen som är en första genomgående öppning och en andra urtagning som är anordnad i plåten, utanför den första öppningen. I de fall den andra urtagningen är en icke genomgående fördjupning erhålls" härvid tillsammans med den genomgående öppningen i täckorganet en fördjupning med större djup för säkrare uppfångande av föremålets ände. I de fall den andra urtagningen är en genom plåten upptagen genomgående öppning erhålls en genomgående öppning genom både täckorganet och plåten för bortförande utanför plåten av det införda föremålet.

Täckorganet kan innefatta en vid lâsstolpen fixerad balk med .generellt L- eller U-format tvärsnitt. En sådan balk kan exempelvis utgöra en monteringsbas för övriga i låset ingående låsdelar och komponenter. På så sätt möjliggörs ett effektivt moduluppbyggnadssystem för låsanordningen.

Täckorganet kan alternativt innefatta en täckplåt som utgör en sidovägg av ett låshus som är fixerat vid låsstolpen. Härvid utnyttjas en redan befintlig sidovägg hos låset för att öka säkerheten mot manipulation genom användande av bladformiga föremål.

Det på låskolven anordnade spärrutskottet uppvisar lämpligen en i riktning mot det främre låskolvspartiet öppen under- skärning. Med underskärning menas här att den yta hos spärrutskottet som är vänd mot det främre låskolvspartiet är formad så att det bildas ett utrymme eller en ficka mellan denna yta och den, i riktning mot det främre låskolvspartiet, 10 15 20 25 _3o 533 488 till spärrutskottet angränsande ytan av låskolven. Tack vare spärrutskottets underskärning, kommer ett bladformigt föremål som förs in utmed det främre låskolvspartiet att upptas och fångas av den av underskärningen bildade fickan. Härigenom försvåras i väsentlig grad att, även med mycket tunna, lättböjliga och förkrökta bladformiga föremål, bringa änden av föremålet att glida utmed den främre ytan av spärrutskottet för att medge passage utanför spärrutskottet.

Låsanordning kan vidare innefatta ett spärrorgan som är anordnat begränsat förskjutbart i ett plan som är icke- ^ parallellt med låskolvens rörelseriktning, mellan låsstolpen och spärrutskottet. Spärrorganet utgör en inre barriär för bladformiga föremål som har förts in genom den spalt som formas mellan låskolven och kolvöppníngen i låsstolpen. Den till låskolvens rörelseriktning icke-parallella rörligheten hos spärrorganet gör att spärrorganet, under låskolvens rörelse mellan det indragna och det utskjutna läget, kan följa ojämnheter i låskolvens yta liksom sidorörelser hos kolven som kan uppkomma på grund av asymmetrier och skevheter i kolvens lagring och styrning. Härigenom kan spärrorganet antingen anordnas anliggande mot eller med ett endast mycket litet spel till lâskolven. I det fall spärrorganet ligger an mot låskolven utgör spärrorganet en inre barriär för samtliga föremål som förts in i spalten mellan låskolven och låsstolpen. I de fall spärrorganet är anordnat med ett visst ringa spel till låskolven utgör spärrorganet en inre barriär för sådana bladformiga föremål som är tunnare än spalten mellan låskolven och låsstolpen men tjockare än spelet mellan spärrorganet och låskolven. Eftersom detta spel, tack vare spärrorganets rörlighet, kan göras-mycket litet reduceras i motsvarande grad risken för att bladformiga föremål ska föras in mot låsmekanismen förbi spärrorganet. 10' 15 20 25 533 488 Spärrorganet innefattar lämpligen en spärrplatta med en öppning som omsluter låskolven. Härigenom kommer spärrorganets förskjutning i riktning bort från såväl som mot lâskolven att drivas av kontakten mellan lâskolvens sidor och respektive motstående kant hos den genomgående öppningen i spärrorganet, i vilken öppning låskolven är upptagen. Denna utföringsform medför bland annat fördelen att det inte krävs nâgra ytterligare organ för att pressa spärrorganet i riktning mot låskolven. För undvikande av friktion mellan låskolven och spärrorganet bör öppningen i spärrorganet vara utformat så att ett visst ringa spel är utformat mellan låskolven och spärr- organet. Tack vara spärrorganets rörlighet tvärs låskolvens rörelseriktning kan emellertid detta spel vara väsentligt mycket mindre än spelet mellan låskolven och låsstolpen.

Ytterligare syften för och fördelar med låsanordningen enligt uppfinningen framgår av den efterföljande detaljerade beskrivningen av utföringsexempel och av patentkraven.

Kortfattad figurbeskrivning.

I det följande ges en beskrivning av exemplifierande utföringsformer av uppfinningen, med hänvisning till figurerna, av vilka: Fig. 1 är en perspektivvy av en första utföringsform av en låsanordning enligt uppfinningen.

Fig. 2 är en perspektivvy motsvarande den i fig. 1 med vissa detaljer borttagna.

Fig. 3 är ett förenklat schematiskt snitt ovanifrån av den i fig, 1 och 2 visade låsanordningen. 10 15 20 25 30 533 488 Fig. 4 är ett förenklat schematiskt snitt motsvarande det i fig. 3 och visar en låsanordning enligt en andra utföringsform av uppfinníngen.» I Fig. 5 är ett förenklat schematiskt snitt motsvarande det i fig. 3 och visar en låsanordning enligt en tredje utförings- form av uppfinningen.

Fig. 6 är ett förenklat schematiskt snitt motsvarande det i fig. 3 och visar en låsanordning enligt en fjärde utförings- form av uppfinningen.

Fig. 7 är ett förenklat schematiskt snitt motsvarande det i fig. 3 och visar en låsanordning enligt en femte utföringsform av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av utföringsexempel I fig. 1, 2 och 3 visas en låsanordning enligt uppfinningen som är utformad för insticksmontage i ett dörrblad. Lås- anordningen innefattar en låsstolpe 1, vid vilken ett låshus 2 med en första 31 och en andra sidovägg 32 är fixerad. Såsom tydligast framgår av fig. 2 och 3 innefattar låsanordningen en U-balk 4 som är fixerad vid låsstolpen 1 och vid vilken låshusets sidoväggar 3a, 3b är fixerade. Lâshuset 2 upptar en låsmekanism som bland annat innefattar en cylinderroddare 5 och en tryckesroddare 6 för manövrering av lâsmekanismen. En fallkolv 7 är kopplad till låsmekanismen och rätlinjigt axiellt rörlig genom en fallkolvsöppning 8 som är upptagen genom lâsstolpen 1.

En låskolv 10 i form av en svängregel är också kopplad till låsmekanismen och svângbart rörlig genom en rektangulär kolvöppning 9 som är upptagen i låsstolpen 1.

'Fig. 3 utgör ett schematiskt snitt ovanifrån och visar vissa av de i den i fig. 1 och 2 visade låsanordningen ingående 10 15 20 25 30 533 488 '10 Qdelar. Som framgår av fig. 3 innefattar U-balken 4 en bottnendel 41 och två sidoskänklar 42, 43, vilka var och en formar ett vid låsstolpen fixerat parallellt med låskolvens rörelseriktning,sig utsträckande täckorgan. Bottendelen 41 är fixerad vid låsstolpen 1 och uppvisar en kolvöppning 44, De båda sidoväggarna 31, 32 är formade av plåtar som är fixerade på utsidan av respektive sidoskänkel 42, 43 hos U-balken 4 och som utbreder sig parallellt med sidoskänklarna på till varandra motstående sidor om låskolven 10.

Låskolven 10 är rörlig mellan ett i låshuset indraget läge och det i fig. 1-3 visade utskjutna läget. Låskolven 10 innefattar ett främre låskolvsparti 11 som i det utskjutna läget sträcker sig genom kolvöppningarna 9, 44. Tvärsnittet hos det främre låskolvspartiet 11 är rektangulärt. Kolvöppningen 9 i lås- stolpen l har en motsvarande rektangulär form vars höjd och bredd är något större än höjden och bredden hos nyss nämnda tvärsnitt hos det främre låskolvspartiet 11. Spelet mellan det främre låskolvspartiet 11 och kolvöppningen 9-är omkr. 0,2 4 0,5 mm i höjd- och sidoriktningarna. Kolvöppningen 44 i U- balken 4 är något större än kolvöppningen 9 i låsstolpen 1. Då Vlâskolven 10 är centrerad i låsstolpens kolvöppning 9 formas på så sätt en runtomgående spalt S mellan det främre låskolvspartiet 11 och låsstolpen 1. På motsvarande sätt bildas vid U-balkens kolvöppning 44 en runtomgående spalt S' mellan det främre låskolvspartiet 11 och U-balkens 4 bottendel 41. Spalten S' är något större än spalten S.

Låskolven 10 innefattar en lagringstapp 12 som är upptagna i Uébalkens 1 sidoskänklar 42, 43 och som definierar en -vridningsaxel A, omkring vilken låskolven är svängbart lagrad för förflyttning mellan det indragna och det utskjutna läget.

En manövreringstapp 13 är anordnad vid låskolven 10 och kopplad låsmekanismen (inte visad) för manövrering av 10 15 20 25 30 533 488 11 Alåskolvens 10 rörelse. Manövreringstappen sträcker sig genom - styrslitsar (inte visade) som är upptagna i U-balkens 4 sidoskänklar 42, 43.

Låskolven 10 uppvisar ett första 14 och ett andra 15 spärr- utskott. Det första spärrutskottet 14 skjuter ut i sidled från det plan som definieras av en första sida lla av det främre lâskolvspartiet 11. Denna första sida lla av det främre lâskolvspartiet 11 är parallell med låskolvens rörelseriktning och med låsstolpens 1 längdriktning. Då låsanordningen är monterad i en dörr (inte visad) genom sedvanligt insticks- montage, är den första sidan lla en vertikal sida som är V parallell med och vänd mot dörrens utsida. Det andra spärr- utskottet 15 skjuter på motsvarande sätt ut från en andra sida llb av det främre låskolvspartiet 11. Denna andra sida llb är motstående till den första sidan lla och således, i monterat läge, parallell med samt vänd mot dörrens insida.

~Ett första par av genomgående öppningar 51, 52 är upptagna i respektive sidoskänkel 42, 43. Ett andra par av genomgående öppningar 53, 54 är upptagna i respektive sidovägg 31, 32. Öppningarna 51 och 53 överlappar varandra och är anordnade sidleds utanför spärrutskottet 14 och ett till spärrutskottet angränsande parti av den första sidan 11a av det främre låskolvspartiet 11. Öppningarna 52 och 54 överlappar på motsvarande sätt varandra och är anordnade sidleds utanför spärrutskottet 15 och ett till spärrutskottet angränsande parti av den andra sidan llb av det främre låskolvspartiet ll. Öppningarna 51 och 53 bidar på så sätt tillsammans en öppning som sträcker sig genomgående genom sidoskänkeln 42 och sidoväggen 31. På motsvarande sätt bildar Öppningarna 52 och 54 tillsammans en öppning som sträcker sig genomgående genom sidoskänkeln 43 och sidoväggen 32. Såsom framgår av fig. 3 är de till låsstolpen 1 distala kanterna av öppningarna 51-54 10 15 20 25 30 533 488 12 snedskurna så att öppningarna vid dessa kanter vidgas utåt i riktning från låskolven 10.

Om ett bladformigt böjligt föremål förs in genom spalterna S och S' på den första sidan lla av det främre låskolvspartiet 11, samt vidare inåt så att dess främre ände stöter an mot den mot låsstolpen vända 1 ytan 14a hos spärrutskottet 14, kan änden i syfte att passera spärrutskottet, bringas att glida i riktning utåt utmed ytan 14a. Under fortsatt införande av föremålet kommer änden, under det att ett till änden efterföljande parti av föremålet ligger an mot spärrutskottet 14 att styras i riktning utåt mot insidan av sidoskänkeln 42.

Tack var de i sidoskänkeln 42 och sidoväggen 31 upptagna öppningarna 51, 53 kommer änden inte kunna ta stöd mot sidoskänkelns 42 insida i syfte att styras vidare mot den innanför sidoskänkeln 42 och bakom spärrutskottet 14 belägna manövreringstappen 13 eller andra vitala låsdelar. Änden av föremålet kommer istället att passera ut genom öppningarna 51, 53 till låsanordningens utsida, varifrån manipulation av låset inte är möjligt.

I fig. 4 illustreras schematiskt en alternativ förenklad utföringsform, vid vilken U-balken undvarats. vid denna utföringsform är sidoväggarna 131, 132 fixerade i låsstolpen “101. Genomgående öppningar 153 och 154 är upptagna i sidoväggarna 131 respektive 132 sidleds utanför spärrutskotten 114 respektive 115. Vid denna förenklade utföringsform fungerar öppningarna 153, 154 på motsvarande sätt som 'öppningarna 51-54 vid den i fig. 1-3 visade utföringsformen.

'I fig. 5 illustreras schematiskt en annan utföringsform av låsanordningen enligt uppfinningen. Liksom vid den i fig. 3 illustrerade utföringsformen innefattar denna låsanordning en U-balk 204 med en bottendel 241 som är fixerad vid låsstolpen 2201 och två från bottendelen bakåt utskjutande sidoskänklar 10 15 20 25 30 533 488 13 242, 243. En kolvöppning 244 är upptagen i U-balkens bottendel 241. Två sidoväggar 231, 232 som är formade av plåtar är fixerade på utsidan av respektive sidoskänkel 242, 243 hos U- »balken 4 och utbreder sig parallellt med och anliggande mot sidoskänklarna 242, 243 på till varandra motstående sidor om låskolven 10.

En genomgående öppning 251, 252 är upptagen i var och en av sidoskänklarna 242, 243, sidleds utanför respektive spärr- utskott 214, 214 och ett parti av det till spärrutskottet angränsande partiet av den respektive sidan 211a, 211b hos det främre lâskolvspartiet 211. Till skillnad från den i fig. 3 illustrerade utföringsformen uppvisar dock inte sidoväggarna 231, 232 vid denna utföringsform någon urtagning soml överlappar öppningarna 251, 252 i sidoskänklarna 242, 243. De genomgående öppningarna 251, 252 formar på så sätt, tillsammans med sidoväggarna 231, 232, i riktning mot lås- kolven 210 öppna, icke genomgående urtagningar i sido- skänklarna 242, 243 och sidoväggarna 231, 232.

Lâskolven 210 uppvisar ett första 214 och ett andra 215 spärr- utskott som skjuter ut i sidleds riktning relativt det främre låskolvspartiet 211. Den till det främre låskolvspartiet 211 närliggande delen av det första spärrutskottet 214 är försett med en första underskärning 220. Underskärningen 220 formas av en mot det främre låskolvspartiet 211 vänd plan yta, vilken yra är eneaerälir i förhållande till det främre låekeive- partiets första sida 21la. Pâ så sätt formar och begränsar underskärningen 220 ett första utrymme 220a eller en ficka mellan det första spärrutskottet 214 och den del av låskolven 210 från vilken det första spärrutskottet 214 skjuter ut. Det första utrymmet 220a är öppet i riktning mot det främre låskolvspartiet 211. 0 10 15 20 25 30 533 488 14 På motsvarande sätt är det andra spärrutskottet 215 försett med en andra underskärning 221 som formas av en mot det främre- låskolvspartiet 211 vänd plan yta, vilken yta är snedställd i förhållande till det främre låskolvspartiets andra sida 21lb.

Den andra underskärningen 221 formar och begränsar ett andra utrymme 221a eller ficka som är öppet i riktning mot det främre låskolvspartiet 211.

Vid ett manipulationsförsök kan ett tunt och lättböjligt bladformigt föremål (inte visat) föras in genom dörrspringan från dörrens utsida och vidare in genom spalterna S och S' på det främre låskolvspartiets första sida 211a och därefter vidare utmed den första sidan inåt i låset. Tack vare den vid det första spärrutskottet 214 anordnade första underskärningen 220 kommer emellertid den införda änden av föremålet att stöta emot den första underskärningens snedställda yta. Under ytterligare införande av föremålets ände kommer detta att tvingande styras att glida utmed den första underskärningens 220 yta till dess änden når det första utrymmets 220a botten där underskärningens 220 snedställda yta är förenad med den sidoyta av låskolven 210 från vilken det första spärrutskottet 214 skjuter ut. På så sätt fångas det bladformiga föremålets ände i det första utrymmet 220a och förhindras från att glida utmed spärrutskottet 214 i sidleds riktning utåt från det plan som definieras av det främre låskolvspartiets 211 första sida 21la. Det bladformiga föremålets ände förhindras därvid från att bringas att söka sig till exempelvis manövreringstappen 213 eller andra för manipulation känsliga delar av låset. På så sätt motverkas manipulation genom införande även av mycket tunna och lättböjliga föremål på ett säkert, enkelt och funktionssäkert sätt.

Om en bladformigt eller annat föremål likväl skulle kunna bringas att föras i sidleds riktning utåt från det främre 310 15 20 25 30 533 488 15 låskolvspartiets 211 sidoyta 2lla kommer änden av föremålet att upptas och fångas av den urtagning som foras av öppningen 251. Härigenom motverkas vidareförande av föremålet utmed insidan av sidoskänkeln 242 i riktning mot manövreringstappen 213 och andra bakom spärrutskottet anordnade vitala låsdelar.

Såsom framgår av fig. 5 är den till låsstolpen 201 distala kanten av öppningen 251 snedskuren. Härigenom formas en underskärning hos den urtagning som bildas av öppningen 251.

Denna underskärning är ägnad att fånga upp och kvarhålla den i urtagningen upptagna änden av ett i bladformigt föremål och försvårar på så sätt ytterligare vidareförande av föremålet i » riktning mot låsets vitala delar." Den i fig. 6 illustrerade låsanordningen överensstämmer till stora delar med den ovan beskrivna och i fig. 4 illustrerade utföringsformen. Vid den i fig. 6 visade låsanordningen är dock de båda sidoväggarna 331, 332 anordnade på ett visst avstånd från sidoskänklarna 342, 343 så att det formas en spalt mellan respektive sidoskänkel 342, 343 och sidovägg 331,! 332. De i sidoskänklarna 342, 343 upptagna genomgående öppningarna 351, 352 mynnar i en respektive av dessa spalter 361, 362.

Härigenom kommer ett bladformigt föremål vars ände tas upp i någon av öppningarna 351, 352 att vid denna utföringsform att ledas ut i motsvarande spalt 361, 362 och där föras vidare, utanför sidoskänkeln 342, 342, varifrån den inte kan komma i kontakt med någon vital låsdel. Härigenom ökas ytterligare säkerheten mot manipulation genom införande av bladformiga föremål genom spalten S mellan låskolven 210 och låsstolpen 201.

I fig. 7 illustreras ytterligare en utföringsform. Vi denna utföringsform innefattar låsanordningen en låsstolpe 501 med en kolvöppning 509. Sidoväggar 531, 532 är fixerade vid 10 155 20 25 30 533 488 161 låsstolpen 501. Låsanordningen innefattar vidare ett spärrorgan i form av en spärrplatta 570. Spärrplattan 570 är styrt förskjutbart upptagen i genomgående slitsar 571, 572 som är anordnade i sidoväggarna 531, 532. Spärrplattan 570 är på så sätt anordnad mellan låsstolpen 501 och manövreringstappen 513. Spärrplattan 570 är därigenom rörlig fram och åter i riktning vinkelrätt mot låskolvens 510 rörelseriktning.

Bredden parallellt med låskolvens rörelseriktning hos slitsarna 571, 572 i sidoväggarna 531, 532, är endast något större än tjockleken hos spärrplattan 570. Härigenom är spärrplattan väsentligen förhindrad från att röra sig i riktning mot och från låsstolpen 501. Spärrplattan 570 uppvisar en genomgående öppning 573 med en form som motsvarar tvärsnittet hos det främre låskolvspartiet 511. I och med att spärrplattan kan röra sig i låskolvens sidoriktningar kan spelet mellan spärrplattan 570och det främre låskolvspartiet 511 göras väsentligt mindre än motsvarande spel mellan lås- stolpen 501 och det främre låskolvspartiet 511 vid kolv- öppningen 509 igenom lâsstolpen 501. Därigenom blir den maximala spalten S" mellan det främre lâskolvspartiet 511 och spärrplattan 570 i motsvarande grad mindre än spalten S mellan, det främre låskolvspartiet 511 och låsstolpen 501. Det inses vidare att spärrplatan 570 är fri att röra sig fram och åter vinkelrät mot de plan som definieras av låskolvens rörelseriktning ett litet stycke som definieras av spelet mellan låskolven 510 och spärrplattan 570.

Tack vare att spelet mellan spärrplattan 570 och låskolven 510 kan göras mycket litet utgör på detta sätt spärrplattan 570 en inre barriär för bladformiga föremål som förs in genom spalten S mellan låskolven och låsstolpen 501. Bladformiga föremål som är tillräckligt tunna för att passera genom spalten S men tjockare än den mycket smala spalten S" förhindras härigenomi från att föras vidare in i låsanordningen, exempelvis till 10 15 20 25 30 533 488 17 manövreringstappen 513 eller andra vitala låsdelar i försök Aatt manipulera dessa.

Vid den i fig. 7 visade låsanordningen uppvisar sidoväggarna 531, 532 genomgående urtagningar 453, 454, 555, 556. Ett första par av urtagningar 553, 554 är upptagna i sidoväggarna 531, 532 sidleds utanför spärrutskotten 514, 515. Ett andra par av urtagningar 555, 556 är upptagna i sidoväggarna 231, 232 sidleds utanför det parti av låskolven 510 som i sitt_ utskjutna läge befinner sig mellan spärrplattan 570 och låsstolpen 501.

Om ett bladformigt föremål som förs in genom spalten S mellan' lâskolven 510 och låsstolpen 501 och därefter förs i sidled riktning bort från låskolven kommer änden av föremålet att passera ut genom motsvarande urtagning 555, 556 i det andra paret av urtagningar. Härigenom reduceras risken för att det bladformiga föremålet i kontakt med insidan av sidoväggarna 531, 532 ska kunna ledas tillbaka mot låskolven 510 och därmed söka sig in genom spalten S" mellan låskolven 510 och W spärrplattan 570. Om ett bladformigt föremål likväl skulle kunna bringas att föras in genom spalten S" mellan lâskolven 510 och spärrplattan 570 och därefter, trots underskärningarna 520, 521 på spärrutskotten 514, 515 skulle kunna föras i sidleds riktning utåt från låskolven 510 komer föremålets införda ände att passera ut genom en respektive av öppningarna 553, 554 hos det första paret av öppningar. Därigenom 'försvåras ytterligare åtkomst av någon av de bakom spärr- utskotten 514, 515 och innanför sidoväggarna 531, 532 belägna vitala låsdelar.

Ovan har olika exemplifierande utföringsformer av lås- anordningen enligt uppfinningen beskrivits. Det inses femellertid att uppfinningen inte är begränsad till dessa utföringsformer utan att den fritt kan varieras inom ramen för 10 533 488 18 de efterföljande patentkraven. Exempelvis kan låskolven istället för att utgöras av en svängregel, utgöras av vilken som helst annan typ av låskolv som är förskjutbar mellan ett indraget läge och ett genom en kolvöppning i en låsstolpe I utskjutet läge. Exempel på sådana alternativa låskolvar är linjärt och axiellt rörliga reglar, kilreglar, fallkolvar, förreglingskolvar och kombinerade fall och reglar som vanligen går under benämningen fallreglar. Vidare inses att olika egenskaper hos låsanordningen enligt en viss utföringsform också kan kombineras med en låsanordning enligt någon av de övriga utföringsformerna.

Claims (11)

10 15 20 25 30 533 488 19 KIEV

1. Låsanordning innefattande - en låsmekanism, - en låsstolpe (1, 101, 201, 301, 401) med åtminstone en kolvöppning (9, 109, 209, 309, 409) och - åtminstone en låskolv (10, 110, 210, 310, 410), som är mekaniskt kopplad till låsmekanismen och rörlig mellan ett i riktning mot låsmekanismen indraget läge och ett genom kolvöppningen utskjutet läge, och som uppvisar ett innanför låsstolpen anordnat, relativt rörelseriktningen i sidled utskjutande spärrutskott (14, 15, 114, 115, 214, 215, 314, 315, 414, 415), och ett framför spärrutskottet anordnat främre låskolvsparti (ll, 111, 211, 311, 411), som i det utskjutna läget är upptaget i kolvöppningen med ett spel till låsstolpen, kännetecknad av ett i förhållande till låsstolpen fixerat och parallellt med låskolvens rörelseriktning sig utsträckande täckorgan, vilket täckorgan uppvisar en första urtagning som, då låskolven befinner sig i det utskjutna läget, är anordnad i sidled utanför spärrutskottet och öppen i riktning mot låskolven.

2. Låsanordning enligt krav 1, vid vilken den första urtagningen är en första genomgående öppning (51, 52, 153, 154, 251, 252, 453, 454)

3. Låsanordning enligt krav 1 eller 2, innefattande en utanför det med den första genomgående öppningen försedda täckorganet anordnad plåt som sträcker sig väsentligen parallellt med täckorganet.

4. Lâsanordning enligt krav 3, vid vilken plåten ligger an mot utsidan av täckorganet. 10 15 20 25 533 488 20

5. Låsanordning enligt krav 3, vid vilken plåten är anordnad på ett visst avstånd från utsidan av täckorganet, så att en spalt (361, 362) i vilken öppningen (351, 352) mynnar, bildas mellan täckorganet och plåten.

6. Låsanordning enligt något av kraven 3-5, vid vilken den första urtagningen är en första genomgående öppning (51, 52) och en andra urtagning är anordnad i plåten, utanför den första öppningen.

7. Låsanordning enligt något av kraven 1-6, vid vilken täckorganet innefattar låsstolpen fixerad balk (4, 204, 304) med generellt L- eller U-format tvärsnitt.

8. Låsanordning enligt något av kraven 1-6, vid vilken täckorganet innefattar täckplåt som utgör en sidovägg (131, 132, 431, 432) av ett låshus som är fixerat vid låsstolpen (101, 301).

9. Låsanordning enligt något av kraven 1-8, vid vilken det på låskolven anordnade spärrutskottet (214, 215, 314, 315, 414, 415) uppvisar en i riktning mot det främre låskolvspartiet (211, 311, 411) öppen underskärning (220, 221, 320, 321, 420, 421).

10. Låsanordning enligt något av kraven 1-8, innefattande ett spärrorgan som är anordnat begränsat förskjutbart i ett plan som är icke-parallellt med låskolvens 410) rörelseriktning, mellan låsstolpen (401) och spärrutskottet (414, 415).

11. Låsanordning enligt krav 10, vid vilken spärrorganet innefattar en spärrplatta (470) med en öppning (473) som omsluter låskolven (410).