SE533199C2 - Slagfälla för skadedjur - Google Patents

Description

533 799 KRAV OCH öNsKEMÅL PÅ NY TEKNIK En slagfálla bör vara lätt att tömma med en hand utan att fingrarna kommer i närheten av djuret. Det bör även vara lätt att utan klämrisk spänna fällan och uppnå rätt känslighet. Det är en fördel om utlösningsmekanismen har flera frihetsriktningar så att olika betesslag kan appliceras samtidigt, för att kunna angripas i skilda riktningar för snabb utlösning. Mekanismen får inte vara så skakkänslig att fällan slår igen i tomme. Fällan bör även ha osviklig funktion utan att missa att med omedelbar verkan avliva djuret på avsett sätt. Viktigt är att slagfällan är ofarlig för barn, katter, hundar och fåglar, samt inte skadar större djur än vad fållan är avsedd för. Betet bör inte vara tillgängligt och göda andra skadedjur efter att fållan löst ut. Därför bör såväl bete som slagbygel eller klämma och utlösnings- mekanism döljas innanför en kåpa med trång öppning. Det är även en fördel om slagfällan har låg bygghöjd så att den kan placeras i lådor och under skåp. Slutligen bör fállan ha en ren och snygg formgivning med så låg tillverknings- och monteringskostnad som möjligt.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN De aktuella skadedjuren opererar gärna i skydd av mörkret och leds till födan av sina lukt- och känselorgan samt söker sig in i skrymslen och hålrum. Uppställda krav och önskemål uppfylls genom att föreliggande slagfalla för möss, råttor och liknande skadedjur innefattar en skänkel, som företrädesvis är horisontellt vridbart förbunden med en motstående skänkel eller ett anslag via en mellanliggande led, så att en knipkäft eller egg i änden på någon av skänklarna i sitt yttre läge kan bilda öppning till ett mellan skänklarna apterat bete med utlösningsanordning och att skänklarna kan tvingas mot varandra av en fjäder, kännetecknad av att fjäderns kraftangrepp är orienterade så att vridmomentet på skänklama är reducerat när knipkäftama eller eggarna förts till sitt yttre läge och att åtminstone ena skänkeln innefattar en egg vid sin ena ände och ett grepphandtag i motsatt ände, i vars närhet ett grepp kan vara anordnat även på den andra skânkeln eller anslaget, Utrymmet mellan skänklarna täcks på ovansidan av en täckplatta, som med tanke på sidokrafter och masströghet bör tillhöra den fasta skänkeln och skjuter ut från denna. Motsvarande bottenplatta finns undertill på den fasta skänkeln. Det är fördelaktigt om bottenplattan skjuter fram ett stycke utanför eggama och fállans ingångsöppning så att djuret får svårt att förflytta fállan. Periferin på bottenplattans undersida bör vara försedd med vårtor eller upphöjningar för att kompensera för ojämna golv. Då den ena skänkeln är avsedd att ligga stilla, kan motstående rörliga skänkel svänga fritt ovanpå bottenplattan utan nämnvärd friktion.

Skänklamas yttre kontur kan utgöra delar av en cirkel åtminstone vid fjäderns angreppspurilrter för största möjliga avstånd från dessa för bästa reproducerbara funktion. Skänklama kan hållas särade på olika sätt i sitt yttre läge. I ett föredraget utförande av uppfmningstanken kan skänklarna fjärmas till andra sidan av dödpunkten eller momentancentrum mot ett ändstopp, där fjäderkraften precis växlat till öppnande riktning. Den spända fjädem, eller en tapp eller klack på den rörliga skänkeln, kan sedan 533 ”IBS påverkas av en mellan skänklama anordnad beteshållare med en lång hävarm, så att skänkeln drivs tillbaka och slår igen av fjäderkraften. Beteshållarens hävarm är med fördel pendlande upphängd och ledad på två ställen i närheten av skänklamas greppsida, det vill säga på motsatt sida av eggänden. En på hävarmen anordnad klack med två motstående, dubbelverkande glid- eller skråytor, som delvis omsluter och tangerar ett avsnitt av dragf] ädems mantelyta upptill och nedtill, kan sedan påverka fjädern att förflyttas och stänga fällan när betet berörs och trycks ner eller lyfts uppåt eller dras rakt utåt av djuret. En på motsvarande sätt tangerad tapp eller klack på den rörliga skänkeln har samma krañöverfórande funktion. Genom att även anordna hävarmen med en vertikal led nära beteshållarens pendelupphängning kan man uppnå att fjåderkrañen utlöses även då beteshållaren förs i sidled till höger eller vänster. Samma verkan, om än inte lika tillförlitlig, kan uppnås om hävarmen och/eller pendelarmen utformas flexibel och böjlig i sidled. För att på detta sätt uppnå fem frihetsriktningar för beteshållaren krävs dock att skråytoma har viss utbredning längs den spända dragfjädem. lett annat utförande låser en spärr mellan den fasta och rörliga skänkeln i sitt yttre fjäderkraft- påverkade läge så, att den rörliga skänkeln kan frigöras av beteshållarens hävann för att sedan föras samman av fjädem. Härvid fås högst två utlösningsriktningar för beteshållaren.

En annan modifikation har ett kombinerat tvärstag och barriär innanför eggama med en bakomliggande beteshållare. Tvärstaget har ett flexibelt fäste vid sin ena ände och vilar i andra änden på en stödyta, som tvärstaget kan glida ifrån under påverkan av en måttlig tvärkraft. Stödytan bör vara slät och något vinklad med beaktande av vilofriktionsvinkeln. Altemativt kan tvärstaget vara elastiskt böj ligt så att det kan kollapsa, varefter skänklama sammanförs av fjäderkraft.

Knipkäftamas stängning kan även påverkas av en C-formad tråd~ eller bladfjäder med sina angreppspunkter på in- eller utsidan av eggskänklama och med sin kraftriktning nära momentan- centrum när slagfällan öppnats till laddat läge. Att fiädems kraftmoment neutraliseras är av betydelse för beteshållarens eller tvärstagcts känslighet mot beröring. Fjädem kan även utformas utanpåliggande som ett ingreppsskydd för barn och husdjur.

En slagfalla enligt uppfinningen år således utformad så att betet inte kan åtkommas på annat sätt än via öppningen mellan eggama, som säras cirka 30 mm när fällan är anordnad för en mus. Däremot kan en människa lyfta slagfällan och komma åt betet via en i bottenplattan eller locket ledad lucka och byta ut detta om så behövs. Med tanke på sin likformiga storlek, långa hållbarhet och tålighet mot väta samt smaklighet bör beteshållarna företrädesvis avpassas för sötrnandel och hasselnötskärnor. l modifikationen med tvärgående barriär mellan insidan av eggskänklama, bör barriären utformas så att det finns en öppning mellan barriär och angränsande delar på max 7 millimeter, genom vilka en mus kan försöka nå betet. För en slagfälla avsedd för råttor gäller givetvis större mått. Då en sådan trång passage inte är möjlig att passera utan att tvärstaget utsätts för sidokrafter så att detta rubbas, kommer skänklarna att slå samman och betet knappt hinna beröras. Barriären är i en utföringsfonn avdelad genom en dubbelt sneddad skarv, vilket gör det lättare att rubba denna ur sitt stabila läge så att motstående barriärelement kan glida omlott och ihop under påverkan av 533 159 fjäderkraften. Barriären kan även utformas på armat sätt, tex som en i täckplattans undersida ledad vipport med organ som i slagfallans beredskapsläge håller skänklarna särade i sitt yttre läge.

Tvärstaget eller barriären kan även utgöras av en dragfjäder som sammanförd kan ta statiska tryckkrafter men vika sig och kollapsa för små sidokrafter. En sådan fiäder kan även ha ett tillplattat tvärsnitt, varvid orienteringen bestämmer önskad kollapsriktning.

I ett förenklat utförande av uppfinningen laddas slagfallan på så sätt att ett tidsmässigt hållbart bete (sötmandekjordnöt, hasselnötskärna etc) placeras på underlaget (en öppen låda eller direkt på golvet) varefter skänklama säras så att det kombinerade tvärstaget och barriären blir bärande. Slag- fállan, som i denna modifikation saknar hel bottenplatta, placeras sedan på underlaget så att betet hamnar i avsett utrymme mellan barriären och den vertikala leden. Skadedjuret försöker nå betet, som är placerat bakom barriären. Om barriären kräver höga tvärkrafter för att vika sig, kan slagfàllan flytta sig på golvet. Av detta skäl är en bottenplatta fördelaktig, då djuret måste stå med framfötterna på bottenplattan för att trycka undan det hinder, som blockerar vägen till betet.

Uppfinningstanken medger att forrnen kan göras låg och sluten med ett lock och en trång öppning till betet, vilket gör det hart när omöjligt för småbarn, fåglar och husdjur att komma till skada.

Slagfállan består av ett fåtal formsprutade plastdelar. Andra fördelar är att slagfallan är tillförlitlig samt lätt att ladda och tömma. Åter en fördel är att fjäderkraften kan avlastas helt nära dödpunkten innan :ljäderns krafimoment ökar i öppnande riktning, tack vare det stora avståndet mellan angreppspunktema. Detta medför att erforderlig utlösningskraft på beteshållare, tvärstag eller barriär kan minimeras utan att fállan för den skull blir känslig för oöm behandling.

F IGURBESKRIVN ING En föredragen utföringsfonn av uppfmningen förklaras närmare med hänvisning till figurema l- 5.

Figur l visar utföringsformen i perspektiv snett ovanifrån och framifrån i sitt öppna läge.

Figur 2 visar en perspektivsektion av utföringsforrnen utan täcklock i öppet beredskapsläge.

Figur 3 visar motsvarande perspektivsektion i slagfállans tillslutna läge.

Figur 4 visar en vertikalsektion av samma utföringsform i slagfállans öppna läge.

Figur 5 visar en sidovy av en slagfälla enligt uppfinningen försedd med utanpåliggande lyror av fiädertråd, som även utgör ingreppsskydd, i syrmerhet vid råttfällor.

BESKRIVNING Av EN UTFÖRINGSFORM I figurerna 1-4 visas en föredragen utföringsfonn av uppfinningen, vilken här innefattar en svängbart rörlig skänkel l samt ett fast anslag eller skänkel 2, som i ett och samma plaststyeke är försedd med en bottenplatta 3 och en täckplatta 4, mellan vilka skänkeln l kan vrida sig mot, respektive från skänkeln 2 via två ledtappar 5 och 6. Dessa är utbildade ovanpå bottenplattan 3 respektive på täckplattans 4 533 1153 undersida och passar två ledklykor på konsolema 7 och 8, tillhöriga skänkeln 1. Den ena änden av skänkel 1 respektive 2 har formen av en vass egg eller knipkäft 9 och 10, medan den andra änden av respektive skänkel l, 2 är försedd med ett grepphandtag l 1 och 12. Innanför och i närheten av den fasta skänkelns 2 grepphandtag 12 och strax under täekplattan 4 är ett horisontellt ledveck 13 anordnat, vilket fortsätter med en nedåtriktad pendelarm 14, som i sin nedre ände är anordnat med ett parallellt ledveck 15, från vilket en tunga eller hävarm 16 löper i tillnärmelsevis horisontell och central riktning mot skänklamas 1, 2 knipkäftar 9 och 10, samt avslutas innanför dessa med en beteshållare 17 med tillhållare 18.

På ena sidan av hävarmens 16 ovansida i närheten av ledvecket 15 finns en klack 19 med dubbelverkande funktion genom två mot varandra vinklade, inåtriktade skråytor 20 och 21, vilka är anordnade så att de delvis omsluter och tangerar en dragfjäder 22. Skråytornas vinkel relativt horisontalplanet påverkar till viss del känsligheten på utlösningsfunktionen och kan vara 45 grader.

Fjädem 22 löper mellan skänklama I och 2 och är precist fástad i dessas insídor i små ovala fásthål 23, 24 via fjädems 22 L-formade ändar. Fästpunkterna 23, 24 orienteras så att fjäderns 22 krafiriktning passerar på andra sidan och alldeles intill skänkelns 1 momentancentrum och dödpunkt.

Kraftmomentet är svagt öppnande, samtidigt som utrymmet mellan knipkäftamas eggar 9, 10 har en lämplig ingångsöppnin g För skadedjuret ifråga. Slagfállans ingångsöppning 25 bestäms av skänklarnas 1 och 2 öppning, vars rörelse manövreras med en hand via grepphandtagen 11 och 12, och blockeras av en stoppklack 26 belägen i området innanför grcpphandtaget 12 vid ledvecket 15 och pendelarmen 14. Stoppklacken 26 kan altemativt utgöras av en utifrån justerbar skruv.

När betet i beteshållaren 17 berörs med en nedåt- eller uppåtriktad kraft eller dras rakt utåt, kommer den dubbelverkande klacken 19 att påverka fjädem 22 och förflytta denna i sin tvärriktning, varvid krafimomentet växlar till ett accelererat stängande moment.

Tack vare bottenplattan 3 och täckplattan 4 mellan skänklarna 1, 2 där beteshållaren 17 är belägen innanför knipkäftarna 9 och 10, är utrymmet oåtkomligt för skadedjuret utom via öppningen mellan eggama 9, 10 och bottenplattan 3 och täckplattan 4. Eggamas 9, 10 inbördes avstånd för möss på cirka 30 millimeter vid fállans öppna beredskapsläge och ett likvärdigt invändigt vertikalmått, gör slagfállan näst intill ofarlig för småbam samt fåglar, katter och hundar. För att åstadkomma en snabb avdödning av skadedjuret är eggarna 9, 10 på respektive skänkel 1, 2 företrädesvis anordnade så att de överlappar varandra i ett överbett när fällan är sammanslagen. Denna utformning tillmötesgår djurskyddskravet att vara omedelbart dödande, genom att verka knäckande på skadedjurets nacke och mestad- För att förenkla byte av betet är bottenplattan 3 partiellt avdelad med ett ledveck 27 mellan ledtapparria 5, 6 och knipkäftarna 9, 10, så att detta segment av bottenplattan 3 kan fällas utför att sedan kunna snäppas fast mot skänkeln 2. För att fallan snabbare skall attrahera skadedjuren, kan en falla enligt uppfinningen ha plats för flera beten samtidigt. Så till exempel kan några fixeringstappar 28 för en hasselnötkäma eller liknande anordnas i bottenplattan 3 under beteshållaren 17. Eftersom 533 158 beteshållaren 17 med sin hävarm 16 har tre utlösningsriktningar, slår fällan igen vare sig djuret knaprar på betet i hållaren 17 eller försöker tränga under denna för att nå betet därínunder.

Skänklama l, 2 och bottenplattan 3 och täckplattan 4 är formgivna så att de i princip kan inskrivas inuti en cirkel med ledtappama 5 och 6 i centrum av rotationskroppen. Den runda formen har fördelen att ge plats för en extra lång fjäder med högre moment och exaktare utlösningsfunktion samt trollar dessutom bort slagfäl lans fomiförändring från öppet till tillslaget läge.

Det är en fördel ur produktions- och monteringsekonomi att antalet plastdetaljer nedbringas till ett minimum. Detta kan uppnås om bakstycket 29 vid ledvecket 13 göres svängbart utåt medelst ett vertikalt ledveck 30, så att hela hävarmen 16 med ledorganen 13- 15 och beteshållaren l7 kommer att hamna utanför botten- respektive täckplattans 3, 4 ytterkonturer i formverktyget. Efter formsprutningen kan alltsammans svängas inåt till ett snäpplåst läge mot botten- och täckplattan 3, 4 efter att den ena änden av fjädern 22 applicerats, varefter den vridbara skänkeln l förs in mot sina ledpartier 5- 8 och låses med hjälp av kraften från fjäderänden 22, som fästs i hålet 24 på insidan av den fasta skänkeln 2.

Figur 5 visar hur en fälla enligt uppfinningen kan anordnas för stora råttor genom att utanpå- liggande förses med en extra fjäderklämma 31 med integrerad ingreppsskyddande funktion för förhindrande av olyckor till följd av obehörig påverkan på bete och knipkäfiar. Vardera skänkeln 1, 2 är utvändigt försedd med fördjupningar eller fjäderlägen 32 för fjäderklämman 3l i sådan orientering att fjäderkraftens moment blir nästintill neutraliserat eller avlastat vid dödpunkten eller momentancentrum, samt så att fjäderkläxnrnans 3l utsträckning framåt och ett stycke ovanför knipkäftanra 9, l() blir tillnärmelsevis symmetrisk i fällans öppna beredskapsläge.

EXEMPEL PÅ MODIFIKATIONER AV UPPFINNINGSTANKEN En fackman inser att anordningar enligt uppfinningstanken kan kombineras och utformas på många olika sätt. Som ovan nämnts är det tillfyllest med en enda skänkel om dess egg är anordnad att angripa ett fast anslag med fjäderkrafit, och där övriga anordningar för bete, utlösningsmekanism eller barriär ungefärligen motsvarar ovanstående beskrivning. En fälla enligt uppfinningen kan även konstrueras för att vara stående mot eller hängande på en vägg, alternativt utformad stående på ena sidan med fällans slagriktning ungefärligen vertikal. För sork och mullvad kan skänklarna samt bottenplattan och täckplattan utformas med sina eggar även i sid- eller tvärledes riktning.

Claims (9)

1. 533 'IBS PATENT KRAV 1. Slagfälla för möss, råttor och liknande skadedjur, vilken innefattar en skänkel (1), som företrädesvis är horisontellt vridbart förbunden med en motstående skänkel (2) eller ett anslag via en mellanliggande led (5, 6), så att en knipkäfi eller egg (9) i änden på någon av skänklarna (1, 2) i sitt yttre läge kan, tillsammans med motstående egg (9), anslag eller skänkel (1, 2), bilda en öppning (25) till ett mellan skänklarna (1, 2) apterat bete med utlösningsanordning och att skänklama (1, 2) kan tvingas mot varandra av en fjäder (22, 31)", kärmeteckvradav att tjäderns (22, 3 l) kraftangrepp (23, 24, 32) är orienterade så att vridmomentet på skänklarna (1, 2) är reducerat när skänklama (1, 2) forts till sitt yttre läge och att åtminstone ena skänkeln (1, 2) innefattar en egg (9, 10) vid sin ena ände och ett gr (1 l, 12) i motsattände, i vars närhet ettgrepp (1 1, 12.) kan vara anordnat även .påeden andra skänkeln (l, 2) eller anslaget.

2. Slagfälla enligt patcntkrav 1, kännetecknad av att skänklama (1 , 2) och utrymmet mellan dessa är helt eller delvis täckta undertill av en bottenplatta (3) och upptill av en täckplatta (4), vilka är försedda med ledanordningar (5, 6, 7, 8) för skänklarna, samt att de yttre delarna i anslutning till íjäderns kraftangrepp (23, 24, 32) är till sin yttre kontur i huvudsak inskrivna i en cirkel för uppnående av marrimal fiädringsrörelse hos en invändig dragljäder (22) eller utvändigt anordnad ljäderldänrma (3 l).

3. Slagfálla enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att en beteshållare (17, 18) är anordnad .innanför ingångsäppningen (Ziïmellan (1,2) i yttre änden av en tunga eller hävarm (16), som är flexibelt upphängd i hävarmens (16) bakre del i anslutning till skänklamas (1, 2) eller det fasta anslagets grepphandtag (1 1, 12).

4. Slagíälla enligt patentkiav 3, kännetecknad av att en mellan skänklarna (l, 2) anordnad beteshållare (17, 18) med hävarm (16) är baktill ledad i två ovanför varandra belägna leder (13, 15) med en mellanliggande pendelarm (14), varvid hävarmen (16) i närheten av den nedre ledpunkten (15) är .anordnadmedenklack (19), som fóreträdesvisinnetattar två. invändigt mot, varandra riktade skråytor (20, 21), vilka delvis omsluter och tangerar en mellan skänklama (1, 2) anordnad dragfiäder (22), eller alternativt tangerar en tapp eller klack tillhörande den rörliga skänkeln (1), samt att dennas öppningsrörelse begränsas av en fast eller justerbar stoppklack (26), som verkar på den del av pendelarmen (14), som gränsar till hävarmen (16).

5. Slagfälla enligt patentkrav 4, kännetecknad av att beteshållarens (17, 18) hävarm (16) är flexibel i lrorisontelltvärled genom att pendelarmen ('14) och lrävarmen (l 6) har en elastisk utformning elleratt hävarmen (16) är försedd med en vertikal led i närheten av pendelarmen (14) och att skråytorna (20, 533 'ISS 21) har en utbredning i dragtjäderns (22) längsled, som överstiger fiäderns (22) diameter eller tappens kontaktyta.

6. Slagfalla enligt något av patentkraven 2 - 5, kännetecknad av att slagtällans bottenplatta (3) är anordnad med en beteshållare (28), placerad under en övre beteshållare (17, 18) med tillhörande iiävarnrüfi), saintatt angränsandepartiavbottenplattanihäranordnad medett flexibelt ledveekíïï) för att kunna vikas undan och underlätta möjligheten att aptera lämpliga beten.

7. Slagfálla enligt något av patentkraven B-Qtkännetecknad av att den rörliga skänkeln (l) är försedd med en spärrhake, som tillsammans med motsvarande spärrhake på hävarrnen (16) till beteshållaren (17, 18) fasthåller skänkeln ( l) i sitt öppna fjäderkraftpåverkade läge, vilket kan frigöras till stängningsrörelse om beteshållaren (17, 18) pâverkas och lägesfórflyttas så att hävannens (16) spärrhake frigöres från spärrhaken på den rörliga skänkeln (1).

8. Slagfálla enligt något av patentkraven 3 - 7, känneteclmad av att en del av bottenplattan (3) skjuter fram utanför eggarna (9, TÛ) sä att skadedjuret mäste 'beträda bottenplattan (3) med sina framben för att nå något av betena i eller under någon beteshållare (17, 18, 28), samt att dragtjädern (22) är kompletterad med eller ersatt av en utanpå skänklarna (1, 2, 32) verkande tjäderklärnma (31), som även utformad som ett irigreppsskydd framför slagfallans (25).

9. Slagfálla enligt något av patentkraven 1, 2 eller 8, känneteclcrxad av att utrymmet mellan skänklaina (l, 2) innanför knípkäfiarna (9, 10) och framför ledanordningarna (5-8) åtminstone delvis bloekeras av ett tvärgående stag eller barriär, som är anordnad med organ för att hålla skänklarna (1, 2) tillfälligt öppna och särade mot verkan av en på skänklama (l, 2) pressande fjäder (22, 31). 16. 'Slagfalia eniigt något av patentkraven ï, 2, 8 eller ä, kännetecknadav att en barriär är anordnad för att kunna form- eller lägesforändras av vertikalt eller horisontellt riktade krafter på denna och att barriärens förmåga att hålla skänklarnas (1, 2) eggar (9, 10) särade kan elimineras till följd av dylika .kraften