SE533130C2 - Fordon för avverkning av skog och/eller transport av virkesbitar - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 'IBÛ aggregat för avverkning av skog och en bakre fordonsdel försedd med en lastbärare som bildar ett lastutrymme för mottagning och transport av virkesbitar erhållna genom avverkningen. Den bakre fordonsdelen är kopplad till den främre fordonsdelen för att vid framdrivning av fordonet följa med som en vagn efter den främre fordonsdelen. Den främre fordonsdelen är vidare försedd med en förarhytt som tillsammans med avverkningsaggregatet kan svängas runt mot den bakre fordonsdelen för att möjliggöra last- ning av virkesbitar i den bakre fordonsdelens lastutrymme med hjälp av avverkningsaggregatet. Drivare av denna typ tillhanda- hålls exempelvis av företaget Komatsu Forest under benäm- ningen VALMET 801 COMBI och av företaget Pinox under be- nämningen PINOX 728 och PINOX 828, men har ännu ej fått nå- got större genomslag på marknaden.

Det är även känt att förse en konventionell skotare med en pâ- hängsvagn för att därigenom öka skotarens lastkapacitet. Denna typ av skotare har dock ännu ej fått något genomslag på mark- naden.

UPPFINNINGENS SYFTE Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en vidare- utveckling av ett skogsfordon för att tillhandahålla ett för avverk- ning av skog och/eller transport av virkesbitar avsett fordon med en utformning och funktion som l åtminstone någon aspekt erbju- der en fördel jämfört med tidigare kända skogsfordon av - motsvarande typ.

SAMMANFATTNING AV UPPFlNNlNGEN Enligt uppfinningen uppnås nämnda syfte med hjälp av ett fordon uppvisande de i patentkravet 1 angivna särdragen.

Det uppfinningsenliga fordonet innefattar en första fordonsdel försedd med ett aggregat för avverkning av skog och/eller last- ning av virkesbitar och en andra fordonsdel försedd med en last- _ 10 15 20 25 30 35 bärare som bildar ett lastutrymme för mottagning och transport av virkesbitar. Den första fordonsdelen är via en länkinrättning mekaniskt förbunden med den andra fordonsdelen. Länkinrätt- ningen innefattar ett flertal inbördes ledade länkar, via vilka den första fordonsdelen är ledat förbunden med den andra fordons- delen och vilka är anordnade att medge nämnda fordonsdelar att förflytta sig relativt varandra på sådant sätt att de är inbördes förflyttbara fram och åter mellan åtminstone ett första inbördes läge, i vilket den första fordonsdelen befinner sig direkt framför den andra fordonsdelen, och ett andra inbördes läge, i vilket den första fordonsdelen befinner sig jämsides med den andra for- donsdelen på valfri sida av denna, under det att nämnda for- donsdelar förblir mekaniskt förbundna med varandra via länkin- rättningen. Länkinrättningen har således en sådan utformning att nämnda fordonsdelar i inbördes sammankopplat tillstànd kan för- flyttas relativt varandra på ett mycket mångsidigt sätt för att inta olika inbördes lägen som år så fördelaktiga som möjligt med av- seende på fordonsförarens manövrering av det kranspetsmonte- rade aggregatet för utförande av arbetsoperationer inbegripande exempelvis avverkning av skog, lastning av virkesbitar i lastut- rymmet och urlastning av virkesbitar från lastutrymmet. Från det konventionella läget direkt framför den andra fordonsdelen kan den första fordonsdelen tack vare den speciella länkinrättningen bringas att inta ett läge jämsides med den andra fordonsdelen på önskad sida av denna, vilket bland annat innebär att fordonsde- larna alltid kan positioneras på sådant sätt relativt varandra att den andra fordonsdelen eller en i lastutrymmet hos den andra fordonsdelen anbringad virkeshög aldrig behöver skymma sikten för fordonsföraren vid avverkning i ett skogsparti kring fordonet eller vid lastning av ytterligare virkesbitar i lastutrymmet. Skogs- fordonet enligt föreliggande uppfinning erbjuder ekonomiska, er- gonomiska och miljömässiga fördelar jämfört med tidigare kända skogsfordon av motsvarande typ. Fordonet enligt uppfinningen kan utformas och anpassas för en mängd olika typer av arbets- operationer där konventionella skogsmaskiner i nuläget används.

Fordonet kan exempelvis utgöra en kombinerad skördare-skotare eller en skotare med hög lastkapacitet. Fordonet kan även vara 10 15 20 25 30 35 533 '139 utformat för upphämtning och transport av så kallat grot, dvs grenar, rotdelar och toppar från avverkade träd, eller för kapning och transport av energivirke. Fordonet skulle alternativt även kunna vara utformat för huggning och transport av träflis.

Med uttrycket “virkesbitar” avses i denna beskrivning och de ef- terföljande patentkraven olika typer av bitar erhållna från träd, såsom exempelvis stockar, grenar, rotdelar, toppar och träflis.

Hos en drivare av den tidigare kända och ovan beskrivna typen är rörligheten hos den med förarhytten och avverkningsaggrega- tet försedda "skördardelen” relativt den med lastutrymmet för- sedda ”skotardelen” starkt begränsad, varvid ”skördardeien” en- dast medges att vinklas något relativt "skotardelen“. Detta får till följd att ”skotardelen” inte kan positioneras på ett optimalt sätt för direktlastning och att en i lastutrymmet hos ”skotardelen” an- bringad virkeshög när den när en viss höjd kommer att skymma sikten för fordonsföraren och försvåra fällning och upparbetning av träd som befinner sig bakom "skotardelen". Detta begränsar effektiviteten hos drivaren. Detta problem med skymd sikt och positioneringshinder kan undvikas hos det uppfinningsenliga for- donet genom att den första fordonsdelen med hjälp av den speci- ella länkinrättningen är förbunden med den andra fordonsdelen på sådant sätt att den kan placeras i ett läge jämsides med den andra fordonsdelen på önskad sida av denna så att föraren där- igenom kan få fri sikt över en valfri del av området kring den andra fordonsdelen.

Jämfört med konventionell skogsavverkning under användning av en skördare och en skotare blir det med det uppfinningsenliga fordonet, i det fall då detta är utformat som en kombinerad skör- dare-skotare, möjligt att spara in ett fordon, eftersom det uppfin- ningsenliga fordonet då är utformat att utföra de arbetsuppgifter som tillsammans utförs av en skördare och en fristående skotare vid konventionell skogsavverkning. Härigenom reduceras maskin- kostnaderna och bränsleförbrukningen. Hela avverkningsarbetet kan dessutom utföras av enenda förare istället för två, vilket 10 15 20 25 30 35 även bidrar till sänkta kostnader för arbetskraft. Genom använd- ningen av en kombinerad skördare-skotare istället för separata skördare och skotare förenklas vidare logistiken i samband med en avverkning. En ytterligare fördel är att det uppfinningsenliga fordonet i enlighet med gällande föreskrifter är tillåtet att trans- portera som en sammanhållen enhet pä ett och samma trans- portfordon, medan separata skördare och skotare ej får trans- porteras tillsammans pà ett och samma transportfordon. Genom att vlrkesbitarna vid avverkningen kan lastas direkt i ett lastut- rymme istället för att släppas ner och lämnas på marken för se- nare upphämtning av en skotare skapas dessutom möjligheter för en reduktion av till avverkningen relaterade virkesskador samti- digt som nedsmutsningen av virket reduceras. Det förtjänar även att nämnas att de totala markskadorna i terrängen kan reduceras genom användning av en kombinerad skördare-skotare av den uppfinningsenliga typen istället för separata skördare och sko- tare.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar fordonet ett eller flera första drivorgan hos den första fordonsdelen för fram- drivning av denna första fordonsdel, och ett eller flera andra drivorgan hos den andra fordonsdelen för framdrivning av denna andra fordonsdel, varvid nämnda första och andra drivorgan är reversibla och drivbara i inbördes motsatta riktningar oberoende av varandra så att framdrivningsriktningen hos nämnda ett eller flera andra drivorgan kan kastas om oberoende av framdrivnings- riktningen hos nämnda ett eller flera första drivorgan. Härigenom blir det möjligt att framdriva de två fordonsdelarna i samma färd- riktning även i det fall då de befinner sig jämsides med varandra så att de kan förflyttas parallellt med varandra sida vid sida.

Dessutom underlättas positioneringen av fordonsdelarna relativt varandra när framdrivningsriktningen hos den ena fordonsdelen kan styras oberoende av framdrivningsriktningen hos den andra fordonsdelen.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen innefattar länkin- rättningen en lángsträckt balk med ett invändigt utrymme, genom 10 15 20 25 30 35 53-3 *iïšü vilket ledningar för överföring av elektrisk ström och/eller hyd- raulvätska och/eller signaler mellan nämnda fordonsdelar sträcker sig. Den làngsträckta balken bildar således ett meka- niskt skydd för de mellan de två fordonsdeiarna dragna ledning- arna och förhindrar slag och stötar mot dessa ledningar samtidigt som ledningarna hindras att fastna i utskjutande delar hos fordo- net eller i objekt i fordonets omgivning.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen innefattar länkin- rättningen en làngsträckt balk som är anordnad att sträcka sig över en bakre huv hos den första fordonsdelen när den första fordonsdelen befinner sig direkt framför den andra fordonsdelen, varvid balken bildar ett mekaniskt skydd för denna huv. l detta fall skyddar således balken huven och under huven befintliga fordonskomponenter fràn slag och stötar, exempelvis från fal- lande träd eller grenar eller för den händelse att en eller flera virkesbitar under en transport skulle råka glida från den andra fordonsdelens lastutrymme i riktning mot den första fordonsde- len.

En annan utföringsform av uppfinningen kännetecknas av: - att den första fordonsdelen uppvisar en förarhytt, vilken är fäst vid ett underrede hos den första fordonsdelen via en led som bil- dar en vertikal vridaxel, kring vilken förarhytten är vridbar relativt detta underrede; och - att en av nämnda länkar hos länkinrättningen är vridbar relativt förarhytten och den första fordonsdelens underrede kring den av denna led bildade vertikala vrldaxeln.

Härigenom uppnås en mycket god positionerbarhet av de två for- donsdelarna relativt varandra samtidigt som länkinrättningen på ett enkelt sätt blir ledat förbunden med den första fordonsdelen.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen innefattar länkin- rättningen: - en första led som bildar en första vertikal vridaxel, - en andra led som bildar en tvärs mot länkinrättningens längd- riktning sig-sträckande första horisontell vridaxel, - 10 15 20 25 30 35 - en tredje led som bildar en tvärs mot länkinrättningens längd- riktning sig sträckande andra horisontell vridaxel, - en fjärde led som bildar en andra vertikal vridaxel, och - en femte led som bildar en i länkinrättningens längdriktning sig sträckande tredje horisontell vridaxel, varvid dessa leder är anordnade i serie med varandra mellan den första fordonsdelen och den andra fordonsdelen så att dessa for- donsdelar är inbördes vridbara via dessa leder.

Det har visat sig att denna kombination av leder är särskilt för- delaktig för att uppnà den eftersträvade positionerbarheten mel- lan de tvä fordonsdelarna. De två vertikala vridaxlar som bildas av den första leden och den fjärde leden medger de två fordons- delarna att förflytta sig relativt varandra på ett flexibelt sätt i ett horisontalplan. De tvâ horisontella vridaxlar som bildas av den andra leden och den tredje leden medger de två fordonsdelarna att inta olika höjdlägen och att lutas framåt och bakåt relativt var- andra. Den vridaxel som bildas av den femte leden medger de två fordonsdelarna att inta inbördes olika vridlägen kring sina längdaxlar. l denna beskrivning och de efterföljande patentkraven hänför sig uttrycken ”vertikal” och ”horisontell” till den riktning respektive vridaxel uppvisar i det fall då fordonet befinner sig på ett plant, horisontellt underlag. När fordonet exempelvis befinner sig i skogsterräng kommer naturligtvis riktningen hos de här precise- rade "vertikala vridaxlarna" och ”horisontella vridaxlarna" i många fall att avvika något från vertikalplanet respektive horisontalpla- net.

Andra utföringsformer av uppfinningen framgår av de osjälvstän- diga patentkraven och efterföljande beskrivning.

KORT BESKRIVNING AV RlTNlNGARNA Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas med hjälp av utföringsexempel, med hänvisning till bifogade ritningar, där: " 10 15 20 25 30 35 Fig 1 Fig 2 Fig 3 Fig 4 Fig 5 Fig 6 Fig 7 Fig 8 Fig 9 schematiskt illustrerar ett fordon enligt en första utfö- ringsform av uppfinningen, sett från sidan i transport- läge utan last, är en schematisk perspektivvy av fordonet enligt Fig 1, sett i ett läge för avverkning och direktlastning av vir- kesbitar, är en schematisk perspektivvy av fordonet enligt Fig 1, sett i transportläge med en virkeslast, är en schematisk sidovy av ett avverkningsaggregat ingående i fordonet enligt Fig 1, visat med nedfälld frammatnings- och kapdel, är en schematisk perspektivvy av avverkningsaggrega- tet enligt Fig 4, visat med uppfälld frammatnings- och kapdeL i en principskiss illustrerar fordonet enligt Fig 1 och dess länkinrättning, är en schematisk sidovy av ett fordon enligt en andra utföringsform av uppfinningen, sett i transportläge utan last, är en schematisk planvy av ett fordon av den i Fig 7 illustrerade typen, sett med en första fordonsdel och en andra fordonsdel i linje med varandra, visar fordonet enligt Fig 8, sett med den första fordons- delen och den andra fordonsdelen jämsides och paral- lella med varandra, 10 15 20 25 30 35 '13Ü 9 Fig 10 i en principskiss illustrerar fordonet enligt Fig 7 och dess iänkinrättning, med en av iänkinrättningens leder visad i en detaljförstoring, och Fig 11 ' i en principskiss illustrerar drivorganen hos en fordons- dei ingående i ett fordon enligt uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNiNG AV FÖREDRAGNA UTFÖRlNGS- FORMER i Fig 1-3 och Fig 6-10 illustreras fordon 1, 1' enligt nâgra olika utföringsformer av föreliggande uppfinning för avverkning av skog och/eller transport av virkesbitar erhållna genom avverkning av skog. Respektive fordon 1, 1' innefattar en första fordonsdel 10 försedd med ett aggregat 40, 40' för avverkning av skog och/eller iastning av virkesbitar och en andra fordonsdel 20 för- sedd med en iastbärare 21 som bildar ett iastutrymme 22 för mottagning och transport av virkesbitar erhållna genom avverk- ning av skog. Den första fordonsdelen 10 är via en länkinrättning 50 mekaniskt förbunden med den andra fordonsdelen 20. Aggre- gatet 40, 40' är på konventionellt sätt fäst vid en kran 11, vilken är svängbart monterad på den första fordonsdelen 10.

Det i Fig 1-3 och Fig 6 illustrerade fordonet 1 utgör en kombine- rad skördare-skotare och den första fordonsdelen 10 kan i detta fail sägas utgöra en skördardei, medan den andra fordonsdelen 20 utgör en iastvagn. Aggregatet 40 hos den första fordonsdelen 10 utgör i detta fail ett avverkningsaggregat för avverkning av skog, men kan även användas för iastning av virkesbitar i iastut- rymmet 22 hos den andra fordonsdelen och för urlastning av vir- kesbitar från detta iastutrymme.

Det i Fig 7-10 illustrerade fordonet 1' utgör en skotare och i detta fall är även den första fordonsdelen 10 försedd med ett iastut- rymme 17 för mottagning och transport av virkesbitar. Aggregatet 40' hos den första fordonsdelen 10 utgör i detta fall ett rent grip- aggregat som är avsett att användas för iastning av virkesbitar i 10 15 20 25 30 35 'lfšü 10 lastutrymmena 17, 22 och för urlastning av virkesbitar från dessa lastutrymmen. Alternativt skulle även ett fordon av den i Fig 7-10 illustrerade typen kunna vara försett med ett aggregat för av- verkning av skog.

Såsom framgàtt av det ovanstående kan ett fordon enligt förelig- gande uppfinning vara försett med ett rent gripaggregat 40“, dvs ett aggregat som saknar kapanordning, eller ett aggregat 40 som innefattar en kapanordning. Denna kapanordning kan vara fristå- ende från aggregatets griporgan, såsom hos ett engreppsskör- daraggregat av ovan beskriven typ, eller integrerat med ett eller flera griporgan hos aggregatet. Kapanordningen kan exempelvis innefatta av en såg för fällning och kapning av träd av varierande storlek. Alternativt skulle kapanordningen kunna vara försedd med ett eller flera skärorgan för kapning av små träd eller busk- liknande växter, såsom exempelvis energivirke. Aggregatet kan vara utformat för enträdshantering eller flerträdshantering.

Hos den i Fig 1-3 och Fig 6 illustrerade utföringsformen innefat- tar fordonet 1 en runtomsvängande förarhytt 12 som âr fäst vid ett underrede 13 hos den första fordonsdelen 10 via en sväng- krans 14 som bildar en vridaxel V1 (se Fig 6), kring vilken förar- hytten 12 är vridbar relativt underredet 13. Kranen 11 är fäst vid denna svängkrans 14 eller vid förarhytten 12 för att medfölja fö- rarhytten i dess vridning kring vridaxeln V1. Underredet 13 kan med fördel innefatta en hjulförsedd främre underredesdel 13a och en hjulförsedd bakre underredesdel 13b, såsom illustreras i Fig 1-3 och Fig 6, där den främre underredesdelen 13a är ledat förbunden med den bakre underredesdelen 13b och vridbar rela- tivt denna kring en vertikal vridaxel V4 (se Fig 6).

Hos de i Fig 7-10 illustrerade utföringsformerna är förarhytten 12 oröriigt fäst vid den första fordonsdelens underrede 13. Kranen 11 är vridbart fäst vid underredet 13 så att den kan vridas relativt underredet kring en vertikal vridaxel. l detta fall är kranen 11 med fördel fäst vid en hjulförsedd bakre underredesdel 13b som 10 15 20 25 30 35 'iBÜ 11 är ledat förbunden med en hjulförsedd främre underredesdel 13a, vid vilken förarhytten 12 är fäst.

Med avseende på fordonsdelarnas underreden, hjulupphäng- ningar etc. kan ett fordon enligt föreliggande uppfinning naturligt- vis även uppvisa andra utformningar än vad som visas i de bifo- gade ritningarna.

Länkinrättningen 50 innefattar ett flertal inbördes ledade länkar 51-54, vilka är vridbara relativt varandra och relativt nämnda for- donsdelar 10, 20 via ett antal leder L1-L5. Den första fordonsde- len 10 är ledat förbunden med den andra fordonsdelen 20 via dessa länkar 51-54 och länkarna är anordnade att medge de två fordonsdelarna 10, 20 att förflytta sig relativt varandra på sådant sätt att de är inbördes förflyttbara fram och åter mellan åtmin- stone ett första inbördes läge (se Fig 1, 3, 7 och 8), i vilket den första fordonsdelen 10 befinner sig direkt framför den andra for- donsdelen 20, och ett andra inbördes läge (se Fig 2 och 9), i vil- ket den första fordonsdelen 10 befinner sig jämsides med den andra fordonsdelen 20 på valfri sida av denna, under det att de två fordonsdelarna 10, 20 förblir mekaniskt förbundna med var- andra via länkinrättningen 50 vid förflyttningarna mellan dessa inbördes lägen. Nämnda fordonsdelar 10, 20 kan således inta ett läge i linje med varandra och frän detta läge bringas till ett läge där de befinner sig ur linje med varandra och parallellt eller åt- minstone väsentligen parallellt med varandra. När fordonet fär- das till en avverkningsplats (se Fig 1 och 7) eller från en avverk- ningsplats (se Fig 3) befinner sig de två fordonsdelarna 10, 20 i nämnda första inbördes läge med den andra fordonsdelen föl- jande efter den första fordonsdelen. Detta inbördes läge kan så- ledes sägas utgöra fordonets transportläge. Vid arbete på en av- verkningsplats kan den första fordonsdelen 10 bringas att inta ett för den aktuella arbetsoperationen lämpligt arbetsläge relativt den andra fordonsdelen 20, exempelvis ett läge väsentligen pa- rallellt med den andra fordonsdelen såsom illustreras i Fig 2 och 9. 10 15 20 25 30 35 533 'H35 12 Länkinrättningen 50 som förbinder de tvà fordonsdelarna 10, 20 kan naturligtvis vara utformad på en mängd olika sätt. Det vä- sentliga är att den medger den ovan angivna rörligheten mellan fordonsdelarna 10, 20 så att den första fordonsdelen 10 kan inta ett i förhållande till den andra fordonsdelen 20 lämpligt arbets- läge i vilket den andra fordonsdelen 20 är lämpligt positionerad med avseende på räckvidden hos den första fordonsdelens kran 11 och i vilket det avsedda arbetsområdet ej skyms för fordonsföraren av den andra fordonsdelen 20 och eventuella i lastutrymmet 22 lastade virkesbitar.

Hos de illustrerade utföringsformerna innefattar länkinrättningen 50 (se Fig 6 och 10): - en första led L1 som bildar en första vertikal vridaxel V1, - en andra led L2 som bildar en tvärs mot länkinrättningens längdriktning sig sträckande första horisontell vridaxel H1, - en tredje led L3 som bildar en tvärs mot länkinrättningens längdriktning sig sträckande andra horisontell vridaxel H2, - en fjärde led L4 som bildar en andra vertikal vridaxel V2, och - en femte led L5 som bildar en i länkinrättningens längdriktning sig sträckande tredje horisontell vridaxel H3.

Dessa leder L1-L5 är anordnade i serie med varandra längs med länkinrättningen mellan den första fordonsdelen 10 och den andra fordonsdelen 20 så att dessa fordonsdelar är inbördes vridbara via dessa leder.

Hos de illustrerade utföringsformerna innefattar länkinrättningen 50 en första länk 51 som är fäst vid den första fordonsdelen 10 via nämnda första led L1, varvid den första fordonsdelen 10 och denna länk 51 är vridbara relativt varandra kring den av den för- sta leden L1 bildade vertikala vridaxeln V1. Denna länk 51 är i de illustrerade exemplen anordnad att löpa fritt relativt den första fordonsdelen 10 kring den av den första leden L1 bildade verti- kala vridaxeln V1. Hos den i Fig 1-3 och Fig 6 illustrerade utfö- ringsformen utgörs den första länken 51 av ett ringformat ele- ment som är vridbart lagrat vid ovan nämnda svängkrans 14 på sådant sätt att länken 51 är vridbar relativt förarhytten 12 och 10 15 20 25 30 35 lJl el: ull 13 den första fordonsdelens underrede 13 kring svängkransen. Hos de i Fig 7-10 illustrerade utföringsformerna utgörs den första län- ken 51 av ett långsträckt element som är vridbart lagrat vid den bakre änden av den första fordonsdelens underrede 13.

Den första länken 51 är ledat förbunden med en andra länk 52 hos länkinrättningen via den andra leden L2 på sådant sätt att dessa två länkar 51, 52 är fritt vridbara relativt varandra kring den av den andra leden L2 bildade horisontella vridaxeln H1 mellan två förutbestämda ändlägen. Hos de illustrerade utfö- ringsformerna utgörs den andra länken 52 av en långsträckt balk som i sin längdriktning är formad likt ett uppochnedvänt U med ett övre väsentligen horisontellt sig sträckande mittparti och från var sin ände av mittpartiet nedåt och snett utåt sig sträckande ändpartier. Den andra länken 52 är i sin tur ledat förbunden med en tredje länk 53 hos länkinrättningen via den tredje leden L3 på sådant sätt att dessa två länkar 52, 53 under styrning av ett mellan dem sig sträckande kraftorgan 55, företrädesvis i form av en hydraulcylinder, är vridbara relativt varandra kring den av den tredje leden L3 bildade horisontella vridaxeln H2. Hos de illustre- rade utföringsformerna utgörs den tredje länken 53 av ett stolp- format och upprättstående element som vid sin nedre ände är le- dat förbundet med en ände hos den andra länken 52 och som vid sin övre ände är fäst vid nämnda kraftorgan 55. Detta kraftorgan 55 har bland annat en stabiliserande funktion i vissa inbördes lä- gen mellan de tvà fordonsdelarna 10, 20 och möjliggör även en reglering av den inbördes lutningen hos dessa fordonsdelar och en reglering av länkinrättningens markfrigäng.

Den långsträckta balk som bildar den andra länken 52 uppvisar lämpligen ett invändigt utrymme, genom vilket ledningar för överföring av elektrisk ström och/eller hydraulvätska och/eller signaler mellan de två fordonsdelarna 10, 20 sträcker sig. Hos den i Fig 1-3 och Fig 6 illustrerade utföringsformen är den långsträckta balken 52 anordnad att sträcka sig över en bakre huv 16 hos den första fordonsdelen 10 när den första fordons- delen befinner sig direkt framför den andra fordonsdelen 20, var- 10 15 20 25 30 35 5133 'lSÜ 14 vid denna balk bildar ett mekaniskt skydd för huven 16. På den del av balken 52 som sträcker sig ovanför huven 16, dvs på bal- kens mittparti, är lämpligen ett uppåt utskjutande stopporgan 57 anordnat för att hindra eventuella virkesbitar som under en transport glider av från den andra fordonsdelens lastutrymme 22 i riktning mot den första fordonsdelen 10 att träffa förarhytten 12.

Avståndet i höjdled mellan den andra länken 52 och huven 16 hos den första fordonsdelen kan justeras genom reglering av kraftorganet 55.

Den tredje länken 53 är i sin tur ledat förbunden med en fjärde länk 54 hos länkinrättningen via den fjärde leden L4 på sådant sätt att dessa två länkar 53, 54 under styrning av ett mellan dem sig sträckande kraftorgan 56 (se Fig 10), företrädesvis i form av en hydraulcylinder, är vridbara relativt varandra kring den av den fjärde leden L4 bildade vertikala vridaxeln V2. Hos de illustrerade utföringsformerna är det stolpformade och upprättstående ele- mentet som bildar den tredje länken 53 vid sin nedre ände ledat förbundet med den fjärde länken 54. l vissa situationer kan kraft- organet 56 vara anordnat att medge den tredje länken 53 och den fjärde länken 54 att vridas fritt relativt varandra kring den vertikala vridaxeln V2 mellan två förutbestämda ändlägen. l andra situationer kan det dock vara fördelaktigt att aktivt styra vridläget mellan dessa länkar 53, 54 med hjälp av kraftorganet 56, exempelvis för att säkerställa god spårning när fordonet 1, 1' färdas med fordonsdelarna 10, 20 i transportläge, dvs med den andra fordonsdelen 20 följande efter den första fordonsdelen 10, varvid hjulen 25 hos den andra fordonsdelen 20 med god preci- sion kan bringas att följa i hjulspåren från hjulen 15 hos den för- sta fordonsdelen 10 för att därigenom minska rullmotståndet vid förflyttning och undvika att den andra fordonsdelen 20 stöter emot kvarstående träd och andra eventuella hinder i terrängen.

Genom att aktivt styra vridläget mellan dessa länkar 53, 54 med hjälp av kraftorganet 56 blir det vidare möjligt att uppnå kontrol- lerad styrning av den andra fordonsdelen 20 vid exempelvis backning eller när de två fordonsdelarna 10, 20 framförs jämsi- des med varandra. Med hjälp av kraftorganet 56 underlättas 10 15 20 25 30 35 533 136 15 dessutom positionering av de tvà fordonsdelarna 10, 20 relativt varandra, exempelvis när den första fordonsdelen 10 skall bringas i ett läge för direktlasting av avverkade virkesbitar eller lastning av tidigare avverkade virkesbitar i lastutrymmet 22 hos den andra fordonsdelen 20.

Den fjärde länken 54 är fäst vid den andra fordonsdelens under- rede 23 via den femte leden L5, varvid den av denna femte led L5 bildade horisontella vridaxeln H3 sträcker sig i längdriktningen av den andra fordonsdelens underrede 23. Den andra fordons- delen 20 och den fjärde länken 54 är vridbara relativt varandra kring denna horisontella vridaxel H3 så att den andra fordonsde- len 20 är vridbar kring sin längdaxel relativt länkinrättningen 50.

Den andra fordonsdelen 20 är med fördel försedd med medel (ej visat), företrädesvis i form av en hydraulcylinder, med vars hjälp vridläget hos den andra fordonsdelen 20 relativt den fjärde län- ken 54 kring den horisontella vridaxeln H3 är fixerbart. När for- donet 1, 1' färdas med fordonsdelarna 10, 20 i transportläge är nämnda medel lämpligen anordnat att medge den fjärde länken 54 att vridas fritt relativt den andra fordonsdelen 20 kring den ho- risontella vridaxeln H3 mellan tvä förutbestämda ändlägen. Vid vändning av fordonet 1, 1' eller när de två fordonsdelarna 10, 20 framförs jämsides med varandra kan det i vissa fall vara fördel- aktigt att fixera vridläget hos den fjärde länken 54 relativt den andra fordonsdelen 20.

Det uppfinningsenliga fordonet 1, 1' innefattar ett eller flera driv- organ (ej visade) hos den första fordonsdelen 10, med vars hjälp den första fordonsdelens hjul 15 kan roteras i önskad riktning för framdrivning av denna fordonsdel. Fordonet innefattar vidare ett eller flera drivorgan 24 hos den andra fordonsdelen 20, med vars hjälp den andra fordonsdelens hjul 25 kan roteras i önskad rikt- ning för framdrivning av denna fordonsdel. Den första fordons- delens drivorgan och den andra fordonsdelens drivorgan 24 är reversibla och drivbara i inbördes motsatta riktningar oberoende av varandra så att framdrivningsriktningen hos den andra for- donsdelens drivorgan 24 kan kastas om oberoende av framdriv- 10 15 20 25 30 35 16 ningsriktningen hos den första fordonsdelens drivorgan. Respek- tive drivorgan hos fordonsdelarna utgörs lämpligen av en hyd- raulmotor, varvid den andra fordonsdelens drivorgan 24 lämpli- gen matas med hydraulvätska från en hydraulpump anordnad i den första fordonsdelen 10. Från denna hydraulpump leds tryck- satt hydraulvätska till drivorganen 24 via ett hydraulblock 26 som innefattar ventiler för styrning av hydraulfiödet till drivorganen 24. En elektronisk styrenhet 27 är ansluten till hydraulblocket 26 för att styra detta på sådant sätt att drivorganen 24 och därige- nom hjulen 25 bringas att rotera i önskad riktning. Drivorganen 24 hos den andra fordonsdelen 20 och eventuellt även de hos den första fordonsdelen 10 skulle alternativt kunna utgöras av elmotorer. Med fördel är bromsar integrerade i den första for- donsdelens drivorgan och den andra fordonsdelens drivorgan 24.

En fordonsdel 10, 20 kan vara försedd med ett gemensamt driv- organ 24 för två bredvid varandra anordnade hjul hos fordons- delen, såsom illustreras i Fig 11, eller ett enda gemensamt driv- organ för samtliga hjul hos fordonsdelen. Alternativt kan varje hjul hos en fordonsdel vara försett med ett eget drivorgan. Driv- organen är lämpligen utformade att medge slirstyrning av re- spektive fordonsdel 10, 20.

Hos den i Fig 1-3 och Fig 6 illustrerade utföringsformen är last- bäraren 21 vridbar relativt den andra fordonsdelens underrede 23 kring en vertikal vridaxel V3 för att underlätta en positionering av lastbäraren 21 i ett sådant läge relativt den första fordonsdelen 10 (se Fig 2) att direktlastning kan utföras, vilket innebär att vir- kesbitar 60 som avkapas från ett av avverkningsaggregatet 40 fasthållet träd bringas att falla ner direkt i lastutrymmet 22. Last- bäraren 21 är lämpligen monterad pà underedet 23 via en sväng- skiva 28 och vridläget hos lastbäraren 21 relativt underredet 23 regleras med hjälp av ett kraftorgan (ej visat). Lastbäraren 21 är lämpligen runtomsvängande så att den kan direktlastas från två olika håll, varigenom det skapas goda möjligheter att arrangera lasten så att lastens tyngdpunkt kommer så nära lastbärarens vridaxel V3 som möjligt. Lastbäraren 21 är försedd med vertikala laststöttor 29 för att i sidled stödja virkesbitar som lastas i lastut- 10 15 20 25 30 35 533 1313 17 rymmet 22. Dessa laststöttor 29 kan med fördel vara teleskopiskt utskjutbara för att möjliggöra en reglering av deras längd. Last- stöttorna 29 är dessutom lämpligen förskjutbara i sidled, dvs i lastutrymmets tvärriktning, så att lastutrymmets bredd kan opti- meras i beroende av virkets densitet. Vidare skulle en eller flera av laststöttorna 29 kunna vara nedfällbara för att underlätta loss- ning av last från lastutrymmet 22. Hos den i Fig 1-3 illustrerade utföringsformen uppvisar lastbäraren 21 en ned- och uppfällbar lastgrind 30 vid den ena änden av lastutrymmet. Denna lastgrind 30 kan med hjälp av ett kraftorgan (ej visat), företrädesvis i form av en hydraulcylinder, fällas ned för att underlätta lastning av virkesbitar i lastutrymmet, såsom illustreras i Fig 2. l Fig 2 illu- streras lastgrinden 30 nedfälld i cirka 90 grader från det upp- fällda läget till ett väsentligen horisontellt läge, men lastgrinden är dock med fördel nedfällbar i cirka 180 grader från det upp- fällda läget, dvs till ett väsentligen vertikalt nedåtrlktat läge. Vid transport kan lastgrinden 30 fällas upp för att i längdriktningen stödja virkesbitar som lastats i lastutrymmet 22. Lastbäraren 21 är med fördel även försedd med en ned- och uppfällbar lastgrind 31 vid den motsatta änden av lastutrymmet. Vid direktlastning av virkesbitar i form av stockar kan lastgrindarna 30, 31 från ett in- ledande nedfällt läge fällas upp med hjälp av sina kraftorgan ef- ter det att exempelvis två inledande skikt av stockar placerats i lastutrymmet 22, för att därigenom jämna till stockarnas ändar.

Hos de i Fig 7-10 illustrerade utföringsformerna är även den för- sta fordonsdelen 10 försedd med ett lastutrymme 17 för mottag- ning och transport av virkesbitar erhållna genom avverkning av skog. Detta lastutrymme 17 är försett med vertikala laststöttor 18 för att i sidled stödja virkesbitar som lastas i lastutrymmet 17.

Det är även tänkbart att låta ett lastutrymme hos ett fordon enligt uppfinningen vara försett med en flishugg och/eller flisbalja. l det fall då det uppfinningsenliga fordonet innefattar ett aggregat för avverkning av skog är fordonet lämpligen försett med ett av- verkningsaggregat 40 av den i Fig 4 och 5 illustrerade typen. 10 15 20 25 30 35 533 'líšü 18 Detta avverkningsaggregat 40 innefattar en första del 41a försedd med griporgan 42 för fasthàllning av träd eller virkesbitar, och en andra del 41b försedd med frammatningsorgan 43 för frammatning av ett av griporganen fasthållet träd och en kapanordning 44 med exempelvis en sàgklinga eller sågkedja 45 för fällning av ett träd och uppdelning av ett fällt träd i enskilda virkesbitar. Den andra delen 41b är ledat förbunden med den första delen 41a via en led 48 så att den andra delen kan vridas relativt den första delen fram och åter mellan ett nedfällt aktivt läge (se Fig 4), i vilket nämnda frammatningsorgan 43 och kapanordning 44 är i läge för frammat- ning och avkapning av ett av den första delens griporgan 42 fast- hållet träd, och ett uppfällt inaktivt läge (se Fig 5), i vilket nämnda frammatningsorgan 43 och kapanordning 44 ej är i läge för fram- matning och avkapning av ett av den första delens griporgan 42 fasthållet träd. Manövreringen från nedfällt läge till uppfällt läge och omvänt sker med hjälp av ett kraftorgan 46 i form av en hyd- raulcylinder, vilket är anordnat mellan de två delarna 41a, 41b.

Med den andra delen 41b i uppfällt läge är detta avverkningsag- gregat 40 väl lämpat att användas för att gripa och lyfta virkesbitar vid urlastning av virkesbitar från fordonets lastutrymme 22 eller lastutrymmen 17, 22.

Det i Fig 4 och 5 illustrerade avverkningsaggregatet 40 utgör ett så kallat engreppsaggregat, d v s ett aggregat som är utformat att med hjälp av griporgan 42 gripa ett stående träd, kapa detsamma med hjälp av en kapanordning 44, lägga omkull trädet och sedan - med hjälp av frammatningsorgan 43 driva trädstammen genom aggregatet 40 under samtidig kvistning av stammen med hjälp av kvistningsorgan 47, vilka här är anordnade på griporganen 42. l det visade exemplet innefattar aggregatet 40 frammatningsorgan 43 bestående av två roterbart drivna matarvalsar som är anord- nade att komma i ingrepp med trädet på motsatta sidor av detta.

Ett avverkningsaggregat av den i Fig 4 och 5 illustrerade typen tillhandahålls av företaget Konrad Forsttechnik GmbH under be- nämningen WOODY och beskrivs exempelvis i det tyska patentdo- kumentet DE 41 22 735 A1. 10 15 20 19 De ovan nämnda kraftorganen hos fordonsdelarna 10, 20 och länkinrättningen 50 styrs lämpligen med hjälp av en elektronisk styrenhet under ledning av ett lämpligt utformat styrprogram ex- empelvis pà sådant sätt att alla funktioner hos fordonsdelarna och länkinrättningen kan styras av fordonsföraren från förarhytten 12.

Länkinrättningen 50 är med fördel lösgörbart fäst vid den första fordonsdelen 10 så att den andra fordonsdelen 20 vid behov kan kopplas loss från den första fordonsdelen.

Det finns möjlighet att tillverka ett fordon enligt föreliggande upp- finning genom att komplettera en befintlig skördare eller skotare med en länkinrättning 50 och lastvagn 20 av ovan beskriven typ.

Alternativt kan naturligtvis hela fordonet framställas genom nypro- duküon.

Uppfinningen är givetvis inte pà något sätt begränsad till de ovan beskrivna föredragna utföringsformerna, utan en mängd möjlig- heter till modifikationer därav torde vara uppenbara för en fack- man på området, utan att denne för den skull avviker från uppfin- ningens grundtanke sådan denna definieras i bifogade patent- krav.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 20 PATENTKRAV 1. Fordon för avverkning av skog och/eller transport av virkesbi-I tar, innefattande en första fordonsdel (10) försedd med ett ag- gregat (40; 40') för avverkning av skog och/eller lastning av virkesbitar och en andra fordonsdel (20) försedd med en last- bärare (21) som bildar ett lastutrymme (22) för mottagning och transport av virkesbitar, varvid den första fordonsdelen (10) via en länkinrättning (50) är mekaniskt förbunden med den andra fordonsdelen (20), kännetecknat därav, att länkin- rättningen (50) innefattar ett flertal inbördes ledade länkar (51-54), via vilka den första fordonsdelen (10) är ledat för- bunden med den andra fordonsdelen (20) och vilka är anord- nade att medge nämnda fordonsdelar (10, 20) att förflytta sig relativt varandra på sådant sätt att de är inbördes förflyttbara fram och åter mellan åtminstone ett första inbördes läge, i vil- ket den första fordonsdelen (10) befinner sig direkt framför den andra fordonsdelen (20), och ett andra inbördes läge, i vilket den första fordonsdelen (10) befinner sig jämsides med den andra fordonsdelen (20) på valfri sida av denna, under det att dessa fordonsdelar (10, 20) förblir mekaniskt för- bundna med varandra via länkinrättningen (50). . Fordon enligt krav 1, kännetecknat därav: - att fordonet (1; 1') innefattar ett eller flera första drivorgan hos den första fordonsdelen (10) för framdrivning av denna första fordonsdel, och ett eller flera andra drivorgan hos den andra fordonsdelen (20) för framdrivning av denna andra for- donsdel; och - att nämnda första och andra drivorgan är reversibla och drivbara i inbördes motsatta riktningar oberoende av varandra så att framdrivningsriktningen hos nämnda ett eller flera andra drivorgan (24) kan kastas om oberoende av framdriv- ningsriktningen hos nämnda ett eller flera första drivorgan. 10 15 20 25 30 35 533 'lSÜ 21 . Fordon enligt krav 1 eller 2, kännetecknat därav: - att den första fordonsdelen (10) uppvisar en förarhytt (12), vilken är fäst vid ett underrede (13) hos den första fordons- delen (10) via en svängkrans (14) som bildar en vridaxel (V1), kring vilken förarhytten (12) är vridbar relativt detta underrede (13); och - att en (51) av nämnda länkar hos länkinrättningen (50) är vridbar relativt förarhytten (12) och den första fordonsdelens underrede (13) kring den av denna svängkrans (14) bildade vridaxeln. _ Fordon enligt något av kraven 1-3, kännetecknat därav, att länkinrättningen (50) innefattar: - en första led (L1) som bildar en första vertikal vridaxel (V1), - en andra led (L2) som bildar en tvärs mot länkinrättningens längdriktning sig sträckande första horisontell vridaxel (H1), - en tredje led (L3) som bildar en tvärs mot länkinrättningens längdriktning sig sträckande andra horisontell vridaxel (H2), - en fjärde led (L4) som bildar en andra vertikal vridaxel (V2), och - en femte led (L5) som bildar en i länkinrättningens längd- riktning sig sträckande tredje horisontell vridaxel (H3), varvid dessa leder (L1-L5) är anordnade i serie med varandra mellan den första fordonsdelen (10) och den andra fordons- delen (20) så att dessa fordonsdelar är inbördes vridbara via dessa leder. . Fordon enligt krav 4, kännetecknat därav, att länkinrätt- ningen (50) innefattar en länk (54) som är fäst vid den andra fordonsdelen (20) via nämnda femte led (L5), varvid den av denna femte led (L5) bildade horisontella vridaxeln (H3) sträcker sig i längdriktningen av den andra fordonsdelen (20), och varvid den andra fordonsdelen (20) och denna länk (54) hos länkinrättningen är vridbara relativt varandra kring denna horisontella vridaxel (H3). 10 15 20 25 30 35 135 12.17! M3 133 22 Fordon enligt krav 5, kännetecknat därav, att den andra for- donsdelen (20) är försedd med medel, företrädesvis i form av en hydraulcylinder, med vars hjälp vridläget hos den andra fordonsdelen (20) relativt sistnämnda länk (54) hos länkinrätt- ningen kring den av den femte leden (L5) bildade horisontella vridaxeln (H3) är fixerbart. Fordon enligt något av kraven 4-6, kännetecknat därav, att länkinrättningen (50) innefattar en länk (51) som är fäst vid den första fordonsdelen (10) via nämnda första led (L1), var- vid den första fordonsdelen (10) och denna länk (51) hos länkinrättningen är vridbara relativt varandra kring den av den första leden (L1) bildade vertikala vridaxeln (V1). Fordon enligt krav 7, kännetecknat därav, att den sistnämnda länken (51) hos länkinrättningen är anordnad att löpa fritt re- lativt den första fordonsdelen (10) kring den av den första le- den (L1) bildade vertikala vridaxeln (V1). Fordon enligt något av kraven 4-8, kännetecknat därav, att länkinrättningen (50) innefattar två länkar (51, 52) som är för- bundna med varandra via den andra leden (l_2) pà sådant sätt att dessa två länkar (51, 52) är vridbara relativt varandra kring den av den andra leden (L2) bildade horisontella vridax- eln (H1). 10.Fordon enligt något av kraven 4-9, kännetecknat därav, att 11 länkinrättningen (50) innefattar två länkar (52, 53) som är för- bundna med varandra via den tredje leden (LS) på sådant sätt att dessa två länkar (52, 53) under styrning av ett mellan dem sig sträckande kraftorgan (55), företrädesvis i form av en hyd- raulcylinder, är vridbara relativt varandra kring den av den tredje leden (LS) bildade horisontella vridaxeln (H2). .Fordon enligt något av kraven 4-10, kännetecknat därav, att länkinrättningen (50) innefattar tvà länkar (53, 54) som är för- bundna med varandra via den fjärde leden (L4) på sådant sätt 10 15 20 25 23 att dessa tvà länkar (53, 54) under styrning av ett mellan dem sig sträckande kraftorgan (56), företrädesvis i form av en hyd- raulcylinder, är vridbara relativt varandra kring den av den fjärde leden (L4) bildade vertikala vridaxeln (V2). 12.Fordon enligt något av kraven 1-11, kännetecknat därav, att länkinrättnlngen (50) innefattar en långsträckt balk (52) som är anordnad att sträcka sig över en bakre huv (16) hos den första fordonsdelen (10) när den första fordonsdelen (10) be- finner sig direkt framför den andra fordonsdelen (20), varvid balken (52) bildar ett mekaniskt skydd för denna huv (16). 13.Fordon enligt något av kraven 1-12, kännetecknat därav, att länkinrättningen (50) innefattar en làngsträckt balk (52) med ett invändigt utrymme, genom vilket ledningar för överföring av elektrisk ström och/eller hydraulvätska och/eller signaler mellan nämnda fordonsdelar (10, 20) sträcker sig. 14.Fordon enligt något av kraven 1-13, kännetecknat därav, att fordonet (1) utgör en kombinerad skördare-skotare, varvid ag- gregatet (40) hos den första fordonsdelen (10) utgör ett av- verkningsaggregat för avverkning av skog. 15.Fordon enligt nàgot av kraven 1-13, kännetecknat därav, att fordonet (1') utgör en skotare, varvid den första fordonsdelen (10) är försedd med ett lastutrymme (17) för mottagning och transport av virkesbitar.