SE532946C2 - En explosiv anordning och metod för att tillverka en sådan anordning - Google Patents

Description

25 532 945 genom vilken gasen flödar när gascylindern öppnas. En ihålig nål kan även användas för manuell punktering av gascylinderns tillslutning om så krävs.

Den huvudsakliga nackdelen med de kända anordningarna är att de år skrymmande och har en komplex konstruktion, med eller utan rörliga delar.

Vid implementering av en explosiv anordning i ett system, t.ex. för penetrering av en gascylinder eller för att tända en laddning i militära applikationer, är utrymme en avgörande begränsning och det existerar fortfarande ett behov att reducera storleken hos nuvarande explosiva anordningar.

Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en explosiv anordning som är mindre och lättare att tillverka jämfört med anordningar enligt känd teknik.

En lösning till syftet uppnås genom att tillhandahålla en rnaterialplatta med ett eller flera hål som har en öppning till en första sida av materialplattan.

Hålen är åtminstone delvis fyllda med ett explosivt material och en eller flera tändstimulus konfigurerade att tända det explosiva materialet vid aktivering är anordnade på den första sidan.

En fördel med föreliggande uppfinning är att en mycket liten och kompakt explosiv anordning kan tillverkas jämfört med kända anordningar.

Ytterligare en fördel med föreliggande uppfinning är att en enkel konstruktion med ett fåtal icke-rörliga komponenter ästadkoms jämför med kända anordningar. Ännu en fördel med föreliggande uppfinning är att den har en låg vikt och inte är dyr att tillverka. 10 15 20 532. B46 Ännu en fördel med föreliggande uppfinning är att den explosiva anordningen är mycket stabil jämfört med kända anordningar och kan hanteras på ett enklare sätt.

Ytterligare fördelar och syften kommer att vara uppenbara för en fackman från den detaljerade beskrivningen nedan.

Kortfattad beskrivning av ritningar-na Figur 1 visar en perspektivvy av en första. utföringsform av en explosiv anordning.

Figur 2 visar en tvärsnittsinf av den explosiva anordningen i figur 1 utefter A- A.

Figur 3 visar en vy ovanifråii av ett kretskort försett med elektronik kopplad till en andra utföringsforin av en explosiv anordning.

Figurer 4a-4d illustrerar en metod för tillverkning av den explosiva anordningen i figur 1 _ Figurer 5a och 5b illustrerar funktionen hos den explosiva anordningen i figur 1 när den monterats till en tryoksatt behållare med luft.

Figurer öa-öd visar alternativa utföringsformer av en explosiv anordning enligt uppfinningen.

Figur 7 visar en explosiv anordning i en ilerlagrad struktur.

Figur 8 visar en explosiv anordning försedd med två oberoende tändstimuli.

Figurer 9a-9d illustrerar en metod för tillverkning av den explosiva anordningen i figur öa.

Det bör noteras att figurerna i ritningarna inte är skalenliga, och primärt tjänar syftet att íörstora vissa detaljer av uppfinningen. 10 15 20 25 30 E32 945 Detaljerad beskrivning av föredragna utfóringsformer Figur 1 visar en perspektivvy av en första utföringsform av en explosiv anordning 10 innefattande en materialplatta 11 som har ett genomgående hål 12 fyllt med ett explosivt material 13, såsom AgNg eller PETN. Två ytor 14 och 15 tillverkade av ett ledande material, t.ex. koppar, är anordnade på materialplattan 11. En ledare 16, såsom en exploderande bryggtråd (EBW) eller en resistiv termisk tåndare, är elektriskt ansluten mellan de två ytorna 14 och 15, tex. genom lödning, klämning eller ledande lim. Ett tändnings- överförande material 17 är anordnat mellan ledaren 16 och det explosiva materialet 13 i hålet 12.

Det bör noteras att det är väsentligt att de två ledande ytorna 14 och 15 år isolerade från varandra, vilket i denna utföringsform åstadkoms genom att välja materialplattan 11 att ha isolerande egenskaper, såsom ett kretskort.

Den explosiva anordningen 10 aktiveras genom att lägga på en energipuls mellan de ledande ytorna 14 och 15 såsom illustreras i figur 3. Energipulsen kan vara en elektrisk puls, mekanisk puls eller en laserpuls (lasertändning) beroende på vilken typ av ledare som används.

Figur 2 visar en tvårsnittsvy av den explosiva anordningen 10 i figur 1 utefter A-A. Det explosiva materialet 13 fyller helt det genomgående hålet och det finns även en del material som utstråcker sig bortom det genomgående hålet såsom indikeras av den böjda formen 18 hos den övre delen av det explosiva materialet 13. A film 19 tillhandahålls även vid den nedre delen av det genomgående hålet för att tillhandahålla en tätning vilken förhindrar det explosiva materialet 13 att migrera från dess position inuti hålet 12.

Figur 3 visar en vy ovanifrån av ett kretskort 20 försett med elektronik 21 kopplad till en andra utföringsform av en. explosiv anordning 22. Den enda skillnaden mellan utföringsformeriia beskrivna i samband med figur 1 och 2 år att en exploderande folie 23 verkar som en ledare mellan de ledande ytorna 14 och 15. Den explosiva anordningen i ñgur 3 innefattar även ett hål 10 15 20 25 30 53.? 'S145 12 som är helt fyllt med ett. explosivt material 13, och ett tändningsöver- förande material 17 tillhandahålls rnellan ledaren och det explosiva materialet 13.

Varje ledande yta 14, 15 hos den explosiva anordningen 22 är ansluten till elektroniken genom att använda de elektriska anslutningarna 24 respektive 25, vilka företrädesvis etsas på kretskortet 20. Elektroniken 21 är företrädesvis ytmonterad styrelektronik som tillhandahåller lämplig energi för att aktivera den explosiva anordningen. Elektroniken kan även omfatta kommunikationsmedel för att ta emot instruktioner att aktivera den explosiva anordningen från en extern sändare och / eller sensorenhet.

Figurerna 4a-4d illustrerar en metod för tillverkning av den explosiva anordningen i figur 1. I iigtir 4a placeras den icke-ledande rnaterialplattan 11 med det genomgående liålet 12 och ledande ytorna 14 och 15 på ett stöd 41 på ett sådant sätt att den övre ytan hos stödet 41 täcker hela öppningen hos det genomgående hålet 12 på en andra sida av materialplattan 11. En tratt 40 anordnas på en första sida, mot-stående den andra sidan av materialplattan 11 och en första ände 42a hos en styrpinne 42 förs in i tratten och det genomgående hålet, såsom indikeras av pil 43, för att upplinjera den lilla trattöppningeri med hålet 12.

Styrpinnen 42 har företrädesvis en tät passning vid införning i tratten och den första änden 42a har en avsrnalnande form för att automatiskt upplinjera hålet och tratten med varandra. Styrpinnen 42 dras därefter bort och lämnar den lilla trattöppningen upplinjerad med hålet 12 på en första sida av materialplattan 11, och stödet 41 täcker öppningen av hålet på den andra sidan av materiatlpleaiitan 1 1.

Figur 4b visar komprimeriftlgssteget hos tillverkningsproceduren, i vilket explosivt material 44- införes i tratten i en lös pulverform. lvlängden pulver är förutbestämd och placeras i den smala, delen av tratten 40. Ett verktyg 45 som företrädesvis har en laonkav topp 46 introduceras i tratten 40, såsom indikeras av pil 47, för att komprimerat det explosiva materialet 44 i lös 10 15 20 25 53.2 945 pulverform. The explosiva materialet kan vara av vilken typ av primärt sprängämne, men är företrädesvis AgNg eller PbNö.

Figur 4c visar resultatet av komprirneringssteget när verktyget 45 har tagits bort från tratten 40, såsom indikeras av pil 48. Tratten 40 tas därefter bort och materíalplattan 11 flyttas från stödet 41. I figur 4d monteras en film 19 till den andra sidan av materialplattan ll och en ledare ansluts mellan de ledande ytorna 14 och 15 innan det têindningsöverförande materialet 17 anordnad över ledaren och det komprimerade explosiva materialet 13, vilket avslutar processen.

Emellertid bör det nämnas att filmen 19 på den andra sidan av materialplattan ll kan fästas innan materialplattan placeras på stödet 41 såsom illustreras i figur 4a. Den väsentliga funktionen hos filmen är att tillhandahålla en definierad gränsyta till vilken ytterligare utrustning kan anslutas, såsom visas i anslutning med figurerna 5a och 5b.

Figurerna Sa och Sb illustrerar funktionen hos den explosiva anordningen i figur 1 när den anslutits till ytterligare utrustning, såsom en trycksatt behållare 50. Andra typer av ytterligare utrustning, t.ex. ett tändrör, kan anslutas till den explosiva. anordningen för militära applikationer.

Filmen 19 anordnas bredvid en öppning 51 hos den trycksatta behållaren 50, vilken är täckt av ett nienibran 52. Den explosiva anordningen aktiveras genom att lägga på en potential mellan de ledande ytorna 14 och 15, varvid en tändstímulus, såsom en ledare anordnad mellan de ledande ytorna 14 och 15 samt tändningsöverfftirande material 17 som bädclar in ledaren.

Ledaren, tex. en bryggtràdr, exploderancle bryggtråd eller exploderande folie, och det tândningsöverföraride materialet 13 tänder det exploderande materialet 13 vid aktivering, och resultatet av explosionen illustreras i figur 5b.

T ändstimulus, dvs. ledaren och tändningsöverförande material 17, och det explosiva materialet 13 upplöses efter explosionen och en öppning 53 skapas 10 15 20 25 532 945 i filmen 19 och membranet 52? vilket därmed tillåter trycksatt gas, t.ex. C02, att flöda från den tryeksezrtxía gasbehällaren 50 genom den explosiva anordningen som indikeras av pilen., Dessutom bör det noteras att viss energi från explosionen företrädesvis absorberas i substratet ll, under förutsättning att energiabsorberande material används. Det energiabsorberande materialet inkluderar företrädesvis en laminerad. struktur, kornposit struktur, slumpvisa fibrer eller keramik. Det energialzisorberande nfiaterialet kommer att expandera, t.ex. genom delaminering av strukturen såsom indikeras i figur 5b, se hänvisningsbeteckning 54» Syftet med det energiabsorberande materialet är att begränsa de destruktiva krafterna på närliggande anordnade enheter på substratet och / eller fixturen som till vilken den explosiva anordníngen är monterad. Energin som frigörs från explosionen in i substratet används för att delaminera substratet.

Figurerna 6a-6d visar alternativa utfóringsfonner av en explosiv anordning enligt uppfinningen.

Figur 6a illustrerar en tredje utföringsform av en explosiv anordning 60 innefattande ett huvudsulïistrat 61 som har en. öppning 62, företrädesvis med ett cirkulärt tvärsnitt, helt fyllt ett explosivt material 63. Ledande ytor 64 och 65 är anordn:ade på en öfvre yta av' huvudsubstratet 61 och en ledare 66 är anordnad mellari de lcrdaride ytorna 64- och 65 direkt ovanpå det explosiva materialet 63. Lcadaren 66 är företrädesvis implementerad som en bryggtråd, exploderande bryggtråd (EBW) eller en exploderande folie, och kan integreras med ett plastinaterial.

Den explosiva anordningefii 60 kan vara tillverkad genom att använda en liknande process som den :iom beskrevs i anslutning till figurerna 4a-4d med ett fåtal undantag, illustreras i anslutning till figurerna 9a-9d. 10 15 20 25 30 532 9115 Ett ytterligare substrat 67 som har en ytterligare öppning 68 anordnas till den nedre ytan av huvudsubstratet 61, motstående till den övre ytan, och ett detonerande sprängämne (booster eXplosive) 67, såsom PETN, anordnas i den ytterligare öppningen 68 bredvid det explosiva materialet 63. Den ytterligare öppningen 68 är företrädesvis cirkulär och bredare än öppningen 62 i huvudsubstratet 61, för att skapa en explosiv anordning som är självfokuserande mot en fokalpunkt FP, såsom illustreras i figur 6a.

Figur 6b illustrerar en fjärde utföringsform av en explosiv anordning '70 innefattande ett huvudsubstrat 71 som har en öppning 72, företrädesvis med ett cirkulärt tvärsnitt, delvis fyllt med ett explosivt material 73.

Tjockleken hos det explosiva materialet 78 motsvarar företrädesvis 10-20 % av tjockleken hos huvudsubstratet 71, dvs. om substratet är 10 mm så är tjockleken hos det explosiva materialet 73 inom öppningen 1-2 mm. Sålunda är det nödvändigt att tillhandahålla ett kretskort som har en ökad tjocklek jämfört med normala kretskort, vid användning som ett substrat såsom illustreras i figur 6b.

Huvudsubstratet 7 1 har en övre yta och en motstående nedre yta, och det explosiva materialet 73 är anordnat inom öppningen 72 vid den nedre ytan hos huvudsubstratet 7 1. En tändpärla 74 är placerad inom öppningen 72 ovanpå det explosiva materialet 73 och tändtrådar 75 som är anslutna till tändpärlan 74 sträcker sig ut från öppningen 72 och är tillgängliga vid den övre ytan hos huvudsubstratet 71. Ett ytterligare substrat 67 liknande det som beskrivits i anslutning till figur öa kan även tillhandahållas.

Användningen av en tändpärla 74 kan leda till en fördröjning, vilket kan vara en nackdel, i motsats till användning av EBW, exploderande folie och bryggtråd som verkar direkt vid initiering.

Figur 6c illustrerar en femte utföringsforrn av en explosiv anordning 80 innefattande en flerlagrad struktur. En första lager innefattar ett huvudsubstrat 81 som har en nedsänkning 82 vilken är helt fylld med ett explosivt material 83. Nedsäiikningen har en öppning i en övre yta hos 10 15 20 25 30 532 546 huvudsubstratet 81 och en tunn vägg 84 som separerar det explosiva materialet 83 från en nedre yta hos huvudsubstratet 81. Ett andra lager är anordnat är ariordnat till den nedre ytan hos huvudsubstratet 81, vilket andra lager motsvara det ytterligare substratet 67 som har en öppning 68 fyllt med ett detonerande slorängämne 69 såsom beskrivits ovan.

Ett tredje lager innefattar ett tänclsubstrat 85 anordnat till den övre ytan hos huvudsubstratet 8l. Ett genomgående hål 86 tillhandahålls genom tåndsubstratet 85 och är iipplinjerat med öppningen hos nedsänkningen 82.

Ledande ytor 76 och 77 tillhandahålls på den övre ytan hos tändsubstratet 85, vilket är tillverkat av ett icke-ledande material. En tåndmassa (eller tändmaterial) 87 tillhandahålls i det genomgående hålet 86 och en ledare 88 år anordnad mellan de ledande ytorna och genom tändmassan 87. Ledaren 88 kan implernenteras som en tåndtrådt Figur 6d illustrerar en sjätte iitförincgsform av en explosiv anordning 90 innefattande ett ledande substrat 9 l, företrädesvis tillverkat av aluminium, som har ett genomgående hål 92. Ett explosivt material 93 tillhandahålls i det genomgående hålet. 92. Ett elektriskt isolerande material 94 tillhandahålls helt kring det genomgående hålet 92 på den övre ytan för att isolera de ledande ytorna 95 och 96. En ledare 98 är ansluten mellan de ledande ytorna och en tändrriassa (eller tändmaterial) 97 anordnas ovanpå ledaren och det explosiva materialet Ett ytterligare lager med ett detoneraride språngämne ltan naturligtvis anslutas till den nedre ytan hos substratet 9 l.

Hålet, eller nedsänkningeri., i de ovanstående beskrivna utföringsfonnerna har en cirkulär öppning en diameter som sträcker sig mellan 0,5-5 mm.

Mindre än 150 mg sprängämne används företrädesvis och tjockleken hos varje substrat år företråciesvis mindre än 10 mm om ett kretskort används.

Kretskortet har företrädesvis en laminerad struktur för att absorbera energi då det explosiva materialet aktiveras, och innefattar företrädesvis ett anísotropiskt material såsom glasfibrer' och epoxi. 10 15 20 25 30 532 945 10 Tjockleken hos substratet 91 i figur öd är företrädesvis mindre än 2 mm när aluminium används.

Figur '7 visar en explosiv anordning 100 i en flerlagrad struktur innefattande fyra kretskort 101, 102, 103, 104. Elektriska ledningsbanor 105 har skapats på kretskorteii och viahål 106 sarnmatibinder elektriska ledningsbanor på olika lager. Ledande ytor 107 och 108 tillhandahålls på den övre ytan hos kretskortet 104 anordnat överst i den flerlagrade strukturen, och en film 109 tillhandahålls vid den nedre ytan hos kretskortet 101 anordnat underst i den flerlagrade strukturen.

Ett genomgående hål 1 10 är anordnat genom alla kretskort 101-104 och är i den här utföringsformen helt fyllt med ett eXplosive material 111. En ledare 112 tillhandahålls rnellan de ledande ytorna 107 och 108 och ett tändningsöverförande material 113 är anordnat över det explosiva materialet 111 och ledaren 112, såsom beskrivits .i anslutning med figur 1.

En isolator 114, företrädesvis silikongunimi eller Latex®, tillhandahålls i den övre ytan som täcker de ledande ytorna 107 och 108 så väl som det tändningsöverförande mavterialet 1 13, det explosiva materialet 111 och ledaren 112. Syftet med isolatorn är att innesluta de fuktkänsliga komponenterna hos den explosiva anordningen 100. Dessutom tillhandahålls en formbar beläggning ll 5, företrädesvis Parylene®, kring hela den explosiva anordniïngen 100 för att förbättra tändtillförlitligheten.

Syftet med den formbara beläggningeii är att isolera den explosiva anordningen frän en fientlig omgivning och bibehålla en lämplig invändig driftsomgivning för att säkerställa korrekt funktion.

Figur 8 visar en vy ovanifrän av en explosiv anordning 120 försedd med två oberoende tändstimuli 118 och 119. Den explosiva anordningen 120 innefattar ett substrat 121 som har fyra separata ledande ytor 122, 123, 124 och 125 anordnade i förhåtllande till ett hål 116 som är fyllt med ett explosivt material 117. En första leclsre 126 är ansluten. mellan ledande ytor 122 och 123, och en andra ledare 127 är ansluten mellan ledande ytor 124 och 125. 10 15 20 25 532 545 Ledarna är i denna utföringsform exemplifierade som bryggtrådar men andra typer av ledare kan naturligtvis användas. Ett första tändningsöverförande material 128 tillhandahålls mellan den första ledaren och det explosiva materialet 117, och ett andra tändningstiverförande material 129 tillhandahålls mellan den andra ledareii 127 och det explosiva materialet 1 17.

I denna utföringsforrn innefattar det första tåndstirniilus den första ledaren 126 och det första tändningsöverförande materialet 128, och det andra tåndstimulus den andra ledaren 127 och det andra tändiningsöverförande materialet 129. Det är emellertid möjligt att implementera varje tåndstimulus utan att ha ett tändningsöverförancle material såsom beskrivs i anslutning med figurerna tía-öd.

De två tândstirnuli 118 och 119 hos den explosiva. anordningen 120 är konfigurerade att anslutas via ledningar till en extern styrenhet 130, vilken kan implementeras på sanfnnet substrat som den explosiva anordningen.

Ledningarna ansluter varje ledande yta till styrenheten 130 varigenom styrenheten kan styra aktiveringen av varje tåndstimulus 118 och 119 oberoende av varandra.

Till exempel kan styrenheten initiera det första tändstirnulus 118 och övervaka resultatet av aktiveringen. Om den. explosiva anordningen inte aktiveras på grund av ett felt i den första tändstiinulus kan styrenheten initiera det andra tåndstinflixlias för att afikttii/era den explosiva anordningen.

Figurerna 9a-9d illustrerar en alternativ process för tillverkning av en explosiv anordning, såsom beskrivs i :anslutning till figur 6a. Processen liknar den som beskrivits i anslutning till figurerna 4a-4d med ett fåtal basala skillnader.

Den explosiva anordnínger; tillverkas upp och iied såsom illustreras i figur 9a. De ledande ytorna 64 :man 65 på stibstratet 61 år placerade nedåt och en plastfilm med integrerad letlare 66, såsorn en bryggtråd, anordnas på ett 10 15 20 25 532 946 12 sådant sätt att en anslutning uppnås mellan de ledande ytorna via ledaren 66 i filmen. Ett stöd 55 används tillsammans med en tratt 40 och en styrpinne 42 för att upplinjera hålet 62 med trattöppningen, såsom beskrivits ovan.

Figur 9b illustrerar kornprimeringssteget i tillverkningsprocessen, i vilket ett verktyg 56, som företrädesvis har en plan yta, används för att komprimera det explosiva :materialet och föra det i kontakt med ledaren 66 i filmen.

Figur 9c visar resultatet från komprimeringssteget när verktyget 56 tas bort från tratten 40, såsom indikeras av pilen 48. Tratten 40 tas därefter bort och materialplattan 1 l flyttas från stödet 55 och vänds om. I figur 9d ansluts ett ytterligare substrat 67 med ett detonerande sprängmedel 69 till substratet 61 såsom beskrivits i anslutning till figur 6a.

Fastän alla tidigare utföriiigsformer av den explosiva anordningen har exempliñerats genom användning av ett plant substrat ska uppfinningen inte begränsas till detta, eftersom det är mgfcket möjligt att ett krökt substrat används. Den explosiva anordningen är fortfarande baserad på en materialplatta med en planar yta.

Tändmassan som används i kombination med en tunn träd, t.ex. som har en diameter på ungefär 0,03 rnrn, kan innefatta. blytricinat eller blystypnat.

Andra lämpliga tändrnassør innefattar företrädesvis: - 20 procent DDNP ßiazodinitrofenol) eller KDNBF (Kaliumdinitrobenzo-furoxanl, - 20 procent Zirkcanium pulver (rnikrostorlek - 2 pm) - 60 procent Kaliurnlrlorat (KCltše) Ett bindemedel av nitrocelsïnlosaharts :_04 %) adderas till blandningen.

Det bör påpekas att en väsentlig fördel med. föreliggande uppfinning år att en mycket liten mängd explosivt material behövs för rätt funktion jämfört med anordningar enligt känd tefknik. Exempelvis kommer 15 mg explosivt 532 545 1,3 material att ha samma effekt som 2004-00 mg explosivt material i penetrerande anofdrlíngar enligt känd teknik,

Claims (19)

10 15 20 25 šSÉ 548 14+. Patentkrav

1. En explosiv anordning (10; 22; 60; 70; 80; 90; 100; 120) innefattande: - ett explosivt material (13; 63; 73; 83; 93; 111.; 117), och - åtminstone ett tändstimulus (16, 17; 17; 23; 66; 74; 87, 88; 97; 98; 112, 113; 1 18, 119) konfigurerat att tända nämnda explosiva material (13; 63; 73; 83; 93; 111; 117) när det aktiveras, k ä n n e t e c k n a t a v att nämnda explosiva anordning ytterligare innefattar: - en materialplatta (11; 20; 61; '71; 81, 85; 91; 101-104; 121) försedd med åtminstone ett hål (12; 62; 72; 82; 92; 110; 1 16) som är åtminstone delvis fyllt med nämnda explosiva material (13; 63; 73; 83; 93; 111; 117), där varje häl (12; 62; 72; 82; 92; 1 10; 116) bildar en öppning i en första sida av nämnda materialplatta (11; 20; 61; 71; 81, 85; 91; 101-104; 121) och där nämnda åtminstone ett tändstimulus (16,17; 17, 23; 66; 74; 87, 88; 97; 98; 112, 113; 1 18, 119) är anordnat på nämnda första sida.

2. Den explosiva anordningen enligt patentkravet l, varvid nämnda materialplatta (11; 20; 61; 71; 81, 85; 101-104; 121) är etit energiabsorberande material-

3. Den explosiva anordningen enligt patentkravet 2, varvid nämnda energiabsorberande material (11; 20; 61; 71; 81, 85; 101-104; 121) innefattar en laminerad struktur, slumpvisa ñbrer eller keramik.

4. Den explosiva anordiiingeri enligt något av patentkraven 2-3, varvid nämnda materialplatta (101- 104) har en fierlagrad struktur.

5. Den explosiva anordningen enligt patentkravet 4, varvid nämnda materialplatta ( 1 0 1 - 104) innefattar åtminstone ett lamínerat kretskort. 10 15 20 25 532 946» 15

6. Den explosiva anordningen enligt patentkravet 5, varvid. nämnda materialplatta irinefattar eftt flertal kretskort (101- 104) anordnade att bilda nämnda flerlagrade struktur.

7. Den explosiva anordningen enligt patentkravet 4, varvid nämnda materialplatta är ett flerlagrat kretskort.

8. Den explosiva anordningen enligt något av patentkraven 1-7, varvid nämnda åtminstone ett hiíl (12; 62; 82; 92; 110; 116) är helt fyllt med nämnda explosiva materiafi (13; 63; 83; 93; 111; 117).

9. Den explosiva anordningeri enligt något av patentkraven 1~8, varvid varje hål (12; 62; 92; 110; 116) är ett genomgående hål, som därmed bildar en öppning på en andra sitta, rnotståeiide till nämnda första sida, av nämnda materialplatta (11; 20; 61; 71; 91; 101-104; 121).

10. Den explosiva anotrdniiigen enligt patentkrav 9, varvid ett tätande material (19) tillhandahålls öx-'er öppningen på den andra sidan av materialplattaii (1 1) .

11. Den explosiva anordníngen enligt något av patentkraven 1-10, varvid ett första tändstimulus innefattar en ledare (16; 23; 66; 88; 98; 112; 126, 127) ansluten mellan två ledande ytor (14, 15; 64, 65; 76, 77; 95, 96; 197, 108, 122-124) anordnade på nämnda första sida av materialplattan (1 1; 20; 61; 81, 85; 91; 101-104; 1.21),

12. Den explosiva anordningen enligt patentkravet 1 1, varvid nämnda ledare (16; 23; 66; 88; 98; 1.12; 126, 127) är en bryggtråd, exploderande bryggtråd eller en exploderande folie.

13. Den explosiva anordningen enligt något av patentkraven 11-12, varvid nämnda ledare (66; 98) är anortíiiad över öppningen på nämnda första sida och i kontakt med nämnda explosiva material (63; 93). 10 15 20 25 532 946

14. Den explosiva anordningen enligt något av patentkraven 11-12, varvid nämnda tändstimtilus ytterligare innefattar tändningsöverförings- material (17; 87; 113; 128, 129) anordnat mellan närnncla ledare (16; 23; 88; 112; 126, 127) och nämncla explosiva material (13; 83; 111; 117).

15. En metod för tillverkning av en explosiv anordning, k ä n n e t e c k n a t a v att nämnda metod innefattar: - att tillhandahålla åtminstone ett hål (12; 62) i en materialplatta (11; 61), där varje hål ( 12 ; 62) bildar en öppning i en första sida av nämnda materialplatta (1 1; 61), - att fylla varje häl (11; 61) åtminstone delvis med ett explosivt material (13; 63), och - att anordna åtminsfçone ett tändatirnulus (16, 17; 66) på den första sidan av materialplattan (ll; 61), där nämnda tändstimulus ( 16, 17; 66) är konfigurerat att tända näirmda explosiva material ( 13; 63) när det aktiveras.

16. Metoden enligt patentkravet 15, varvid nämnda materialplatta väljes att vara ett energiabsorberande material.

17. Metoden enligt någgot av patentkraven 15- 16, varvid steget att anordna åtminstone ett täridstimulus innefattar att anordna en ledare (16; 66) mellan två ledande ytor (14, 15; 64, 65) anordnade på den första sidan av materialplattan (11; 61).

18. Metoden enligt paiíentkravet 17, varvid metoden ytterligare innefattar att anordna ledaren (66) över öppningen på nämnda första sida och i kontakt med nämnda explosiva material (63).

19. Metoden enligt patentkravet 17, varvid rnetoden ytterligare innefattar att anordna tändningsöveríöringsmaterial (17) mellan nämnda ledare (16) och nämnda explosiva material (13).