SE532232C2 - Anordning för justering av fixeringspunkter - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 ml fw F; (Q mh eller shims mellan de komponenter man sammanfogar med förban- det. För att justera måste man antingen ha färdigslipade mel- lanlägg med de intervall man tänker sig justera med, eller att man slipar mellanläggen till rätt mått. Används shims kan dessa kombineras i ett antal olika tjocklekar så att rätt mått erhål- les. Man kan i ett förband kombinera flera justerriktningar ge- nom att ha mellanlägg i samtliga dessa.

Nackdelarna med den här typen av lösning är många. Använder man shims eller färdigslipade mellanlägg, måste dessa lagerföras så att de finns tillgängliga vid tidpunkten för justering. Slipar man mellanlägg till rätt mått måste man ha utrustning samt per- sonal för slipning tillgänglig. Kombineras fler än en riktning i ett förband, krävs det god kunskap om hur dessa förband fun- gerar för att man skall kunna justera i en riktning utan att påverka förbandet i en annan.

Denna lösning är omständlig och tidskrävande.

Justerskruv: En enkel lösning som bygger på att man justerar stödklacken i styrande riktning genom att man enkelt skruvar den upp eller ner i en gänga.

Nackdelar är att man endast kan justera klacken i en riktning, samt att klacken inte är vridskyddad.

I vissa fall används skruv med kontramutter för att både juste- ra och låsa fixeringarna. Denna metod är användbar i de fall där man endast har behov av att justera i en riktning. Metoden har därför begränsad användning. 10 15 20 25 30 532 332 Klämförband: Lösningen bygger på att man efter att ha släppt på förbandet försiktigt ”knackar” klacken till rätt läge i de riktningar man vill justera i. Ofta kombineras både orientering och läge i dessa typer av förband.

Nackdelarna i den här typen av justerlösning är att det är mycket svårt att uppnå snäva toleranser, samt att det är mycket tidskrävande att justera in klacken i önskat läge. Kombineras läge med orientering i samma förband försvåras processen ytter- ligare. En vanlig metod för justering av fixeringspunkter är justering via olika former av friktionsförband där man först lossar ett skruvförband och sedan ”knackar” styrningen som skall ändras till ett nytt läge och därefter låser fast styr- ningen genom att dra fast friktionsförbandet. Denna metod är osäker och tidsödande. Ofta får man fel i andra riktningar än den riktningen man avsett att justera.

Föreliggande uppfinning Anordningen enligt föreliggande uppfinning kännetecknas i hu- vudsak av, att en axel i taget kan justeras via ett eller flera gejdsystem som är sammanbyggda gejdsystem med formlåsning av fem frihetsgrader parade med en friktionlàst frihetsgrad.

På ritningarna visas fixturdelar i olika vyer, varvid; Fig l visar i perspektiv ett hopsatt fixturförband sett snett underifrån, Fig 2 visar i planvy fixturförbandet sett från olika håll, Fig 3 visar en snittvy sett utmed linjen B-B i Fig 2, 10 15 20 25 30 Fig 4 visar en snittvy sett utmed linjen C-C i Fig 2, och Fig 5 visar en snittvy sett utmed linjen D-D i Fig 2.

Lösningen består i att skapa ett förband l till fixturer 20 där en axel i taget justeras. Justeringen består av en eller flera gejder 2, 3, 4 som är sammansatta för att kunna justera en fri- hetsgrad i taget. För att en gejd skall vara entydigt bestämd behöver den vara styrd i sex axlar. I föreliggande system är axlarna formlåsta i fem riktningar och friktionslåsta i en riktning. Friktionlåsningen 5 är så gjord att làskraften via kilverkan skapar en hög friktionskraft i förhållande till den pålagda låskraften. Vid justering släpper man lite på làskilen 7, så att låsverkan upphör. Med en ställskruv 9 justeras gejden 2, 3 till önskat läge. Efter justeringen spänns låskilen 7 fast igen.

Ett exempel på en sådan utformning kan vara ett system med en gejd 2-4 med laxstjärtformat spår, nedan benämnt laxspàr. Det vill säga två kilformade ytor lO, ll där den ena kilen l0 om- sluter den andra ll. För att få bättre stabilitet kan man ta bort mittdelen av ytorna så att de bara ligger an i ändarna.

För små delar är det inte nödvändigt eftersom det är lätt att tillverka dem med sådan precision att mittdelen inte försämrar styrningen i ändarna av spårkontakten. På det beskrivna exemp- let går gejden i ett laxspàr. På ena sidan trycks gejdens V-form mot den fasta V-formen 6. På den andra sidan kommer en rörlig kil 7 in och låser övre planet på gejden mot det fasta överplanet på kilen.

Beroende på vinkeln på kilen får man olika fördelning mellan làskraft i friktionsriktningen och styvhet vinkelrätt mot frik- tionsriktningen. 10 15 20 25 30 53332 232 I föreliggande förband 1 sammanfaller flera metoder till en gemensam metod där justering med friktionsförband kombineras med en ställskruv 9 i varje styrriktning.

Föreliggande förband 1 har också fördelen att man kan justera in fixeringspunkterna förhållandevis exakt, snabbt och enkelt.

Genom att de olika glidblocken i föreliggande förband l alltid låses mot varandra robust, via stabila ytor 10, ll på motståen- de glidblock, erhålles stor repeterbarhet och hög noggrannhet vid justering.

Föreliggande förband 1 är betydligt mera kompakt än andra tidi- gare använda system/komponenter.

Föreliggande förbands utförande kännetecknas av att läsningen av glidblocken sker genom att glidblocken kilas fast mot var- andra via en ”laxstjärtsprofil”. Två mötande profiler finns i varje styrriktning. Läsningen sker genom att en del av en sida av den ena profilen utgörs av en lös kil 7 som pressas in i kilspàret l2 på motstàende sida i motstàende glidblock 2. In- pressningen av den lösa delen/kilen 7 sker genom att en skruv 8 dras genom delen in i ena glidblocket. När skruven 8 dras åt låser kilen 7 motstående glidblock till det glidblock i vilken kilen är skruvad. Vid justering lösgöres kilen 7 lätt pch jus- terskruven 9 i motstående glidblock vrides åt varsitt håll för vardera styrriktningen.

På ritningarna visas olika vyer av delar som ingår i en fixtur 20 enligt uppfinningen och med resp ände utformad som en kam- formad kopplingsdel resp som en plan del. De olika fixtur- delarna kan vara anordnade vinklade rätvinkligt i förhållande till varandra och/eller med annan vald vinkel mellan O-90°. De kan även vara anordnade i önskat antal plan.

Claims (6)

10 15 20 25 30 532 2132 PATENTKRAV

1. l. Anordning för justering av fixeringspunkter i fixturer (20) till önskat läge, kännetecknad därav, att en axel i taget kan justeras via ett eller flera gejdsystem (2-4) som är sammanbyggda gejdsystem (2-4) med formlåsning av fem fri- hetsgrader parade med en friktionlåst frihetsgrad.

2. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att gejderna (2-4) (7-9). har en justerskruv (8) och en lås- anordning

3. Anordning enligt något av ovan angivna patent- krav, kännetecknad därav, att gejderna (2-4) består av V-spår.

4. Anordning enligt något av patentkraven 1-2, kännetecknad därav, att gejderna består av runda ytor.

5. Anordning enligt patentkrav 4, kännetecknad därav, att den inre runda ytan har en något mindre diameter än den yttre och att den yttre består av två cirklar som är något hoptryckta så att den inre cirkeln får två kontaktpunkter med den yttre cirkeln och som ligger mellan 60° och l20° isär.

6. Anordning vid fixtur (20) eringspunkt till önskat rätt läge, kännetecknad därav, att åt- för justering av fix- minstone två inställbara glidblock (2, 3) är anordnade förbund- na med varandra i skilda plan och förskjutbara till varandra i vinkel, att glidblocken (2, 3) är lösgörbart förbundna med var- andra och förskjutbart inställbara i förhållande till varandra zfl QJ hl HJ 0: P9 medelst laxstjärtformade kongruenta utskjutande resp infällda spår och att glidblocken (2, 3) är förskjutbara i önskad rikt- ning och till önskade lägen inställbara, fastlåsbara resp lös- görbara medelst manuellt pàverkbara skruvelement (8, 9).