SE532119C2 - Förfarande för att justera dämpegenskaperna i en stötdämpare - Google Patents

Description

25 30 LW m m; 2 kammare som för ögonblicket har lägst tryck. Om en solid kolv används går allt dämpmedieflöde över justeringsorganen. Se exempelvis sökandens egen patentansökan EP1659310A2, där justeringsorganet är uppbyggt av en bleedventil, en huvudventil samt en backventil. Bleedventilen är anordnad parallellt med huvudventilen. l ett fordon avsett att ta upp snabba rörelser och stora slag, inducerade av underlagets utformning med dess stenar, hål och stora ojämnheter, ligger begränsningen för TTX-principen i flödeskanalernas area och dess möjlighet att släppa igenom ett tillräckligt stort dämpmedieflöde. Genom att även införa ett, av första flödesbegränsande organ begränsat flöde över huvudkolven, är detta större dämpmedieflöde möjligt. Dessa första flödesbegränsande organ tryckskillnader öppnas företrädesvis endast dà stora uppstår mellan dämpkamrarna, dvs organen är högfartsdämpande. Det kan även införas ett läckage eller en bleed direkt över kolven som medför att små tryckskillnader över kolven, vilka uppstår vid små och långsamma dämprörelser, kan utjämnas utan att de första flödesbegränsande organen behöver öppna. En anordning för att justera detta läckflöde i kolven och därmed kontrollera lågfartsdämpningen, dvs dämpningen av fordonets ohassirörelser, kan betraktas exempelvis i sökandens eget patent US6651964 eller i patenten US5277283 respektive US6079526.

Det har visat sig vara ett problem att i en fordonsdämpare med positiv tryckuppbyggnad på ett enkelt och ekonomiskt sätt kunna justera lågfartsdämpningen separat från högfartsdämpningen, dvs att separerat från varandra justera dämpkaraktäristiken vid små respektive stora tryckskillnader över huvudkolven.

Vid små slag och liten tryckskillnad över huvudkolven kan det dessutom i en dämpare med positiv tryckuppbyggnad vara ett problem att skapa en 10 15 20 25 30 E33 119 3 tillräckligt snabb kraftökning, dvs en hög dämpkonstant, även i början av slaget. l tidigare känd teknik exempelvis i EP165931OA2 är det första problemet löst genom att det i justerorganets huvudventil är anordnat två separata ventiler i form av en hög- och en lågfartsventil. Detta innebär en komplicerad och dyr huvudventil med många delar. Det andra problemet är hittills endast löst genom att använda en dämpare av konventionell typ, dvs att använda en dämpare där tryckuppbyggnaden sker seriellt istället för parallellt som med en TTX-dämpare. Denna dämpartyp medför nackdelar som kavitation och långsam tryckuppbyggnad vid stora tryckfall över huvudkolven samt medför svårigheter att oberoende av varandra optimera dämpegenskaperna vid kompressions- respektive returslag.

Uppfinningens syfte Föreliggande uppfinning avser att lösa problemet med separering av justeringen av dämpegenskaperna vid små respektive stora tryckskillnader över kolven.

Dessutom löser även uppfinningen problemet att huvudkolven kraftuppbyggnad idämparen. även vid små tryckskillnader tlllräßkligt Snabb över skapa en Vidare syftar uppfinningen till att lösa dessa problem på ett enkelt och ekonomiskt sätt.

Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningen avser en stötdämpare i vilken det är anordnat en med dämpmedium fylld dämpcylinder, avdelad i två dämpkammare av en huvudkolv fäst vid en kolvstång. Minst en kanal med en strypning är anordnad i huvudkolv eller i kolvstång för att tillåta ett visst dämpmedieflöde, exempelvis ett läckflöde, mellan dämpkamrarna. Sammankopplat med dämparen är även ett trycksatt organ, anordnat i en trycksättningsreservoar.

Det tryoksatta organet trycksätter en för båda dämpkamrarna gemensam 10 15 20 25 30 532 'lflå 4 volym med ett visst grundtryck som varierar mellan 5 och 30 bar. Denna gemensamma volym är med separata flödeskanaler sammankopplad med de respektive dämpkammare. Mellan den gemensamma volymen och respektive dämpkammare är två separata justeringsorgan anordnade.

Dessa innefattar en eller flera dämpkraftsgenererande envägsventil/ventiler av tidigare känd modell och en backventil. Backventilen påverkas och hålls i ett stängt läge av en kraft. l en första utföringsform skapas den kraft som verkar på backventilen av en fjäder eller liknande organ. l en ytterligare utföringsform är fjädern förspänd en viss distans. Detta för att skapa en funktion vilken kräver en större initial kraft att öppna än att trycka samman, vilket leder till backventilen öppnar utan fördröjning när den välöppnan Förspänningen av fjädern kan ändras genom påverkan på ett justerorgan anordnat tillgängligt för justering då stötdämparen är hopmonterad till en enhet eller utföras redan vid inmontering av justerorganet i stötdämparen. l en ytterligare utföringsform är strypningen av dämpmedieflödet i kanalen i huvudkolven anordnad justerbar. Strypningens storlek är justerbar utan att flödet genom justeringsorganens envägsventiler påverkas. l en ytterligare utföringsform av stötdämparen justeras läckflödet över huvudkolven genom påverkan av en i kolvstången anordnad justerstång vilken genom sitt förändrade läge ökar eller minskar läckflödet över kolven.

Uppfinningen avser även ett förfarande för att i en stötdämpare, så som ovan beskriven, separera justeringen av dämpegenskaperna vid små respektive stora tryckskillnader över huvudkolven. Vid små tryckskillnader över huvudkolven är dämpmediet förhindrat att flöda mellan dämpkamrarna 10 15 20 25 30 532 'H5 5 via justeringsorganen utan tvingas att flöda genom den justerbara kanalen i eller vid huvudkolven.

Dämpmedieflödet mellan kamrarna förhindras av backventilerna i justerlngsorganen. Anpassningen av backventilen så att den enbart förhindrar flöde vid små tryckskillnader över huvudkolven utförs genom att den kraft som verkar på sliden i backventilen väljs så att det krävs en viss tryckskillnad, företrädesvis noll till halva gastrycket, över huvudkolven för att öppna denna.

Utgående från ovanstående beskrivning skapas således en dämpare och ett förfarande vid en sådan dämpare där separering av justeringen av dämpegenskaperna vid små respektive stora tryckskillnader över kolven är möjlig. Detta genom att det dämpegenskaperna vid små tryckskillnader bestäms av flödet över huvudkolven och dämpegenskaperna vid stora tryckskillnader bestäms företrädesvis av flödet genom justerlngsorganen.

Dessutom löser även uppfinningen problemet att även vid små tryckskillnader över huvudkolven tillräckligt snabb kraftuppbyggnad i dämparen utan att dämpegenskaperna vid höga hastigheter blir lidande. Detta eftersom vid större tryckskillnader över huvudkolven flödar dämpmedium genom backventilen och trycksätter den kammare i vilket lägst dvs den positiva tryckuppbyggnadsfunktionen med alla dess fördelar är återigen inkopplad. skapa en trycket är Uppfinningen är närmare beskriven nedan, med hänvisningar till medföljande ritningar.

Figurförteckning Fig. 1 visar stötdämparen med under ett kompressionsslag Fig. 2 visar stötdämparen under ett returslag Fig. 3 visarjusterorganen Fig. 4 visar dämpkurvorna med hastighet och kraft på axlarna 10 15 20 25 30 'E32 'E15 Detaljerad beskrivning av uppfinningen l figur 1 och 2 är delar av en stötdämpare principiellt angivna med 1. l figur 1 är flödesriktningen i samband med hoptryckning av stötdämparen, eller kompressionsfasen, angett med pilarna C och i figur 2 är flödesriktningen i samband med isärdragning av stötdämparen, ofta benämnd returfasen, anges med pilarna R.

Dämparen utgörs i utföringsexemplet av en dubbelrörsdämpare, vars ytterrör är angivet med 2 och innerrör eller dämpcylinder med 3. Rören är anordnade med mellanliggande spalt 4 och uppvisar vid dämparens första ände passager 5, 6 för ett i dämparen anordnat media. Dämparen innefattar även en huvudkolv 7 och en kolvstång 8.

Dämparens är uppdelad i två dämpkammare där, kompressionsutrymmet eller kompressionssidan är angiven »med 9 och returutrymmet eller returssida med 10. Huvudkolven 7 och kolvstången 8 är förskjutbart anordnade i dämpkamrarna 9, 10 i pilarnas C, R riktningar. Kolven 7 arbetar i ett dämpmedium 13 som företrädesvis utgöres av hydraulolja som kan innefatta tillhörande tillsatser på i och för sig känt sätt. Alternativt kan glykol och/eller vatten utnyttjas som vätska.

Dämparens gaveldelar är angivna med 12 och 12”. Kolvstångsänden 8a uppvisar första infästningsorgan 15, t.ex. ändögla, som är avsett att fästa dämparen vid en del på ett aktuellt fordon vilken rör sig med underlaget, företrädesvis ett hjul eller mede. Vid ytterrörets 2 övre ände 2a uppvisar dämparen ett andra infästningsorgan 15', t.ex. cylinderhuvud med tillhörande toppögla, som kan fästas i en chassiedel på ett aktuellt fordon.

Dämparen är anordnad med två separata justerorgan som är principiellt angivet med 17 och 17'. Det första justerorganet innefattar en första dämparkraftsgenererande envägsventil eller kompressionsdämpningsventil 10 15 20 25 30 532 119 7 18 och en första backventil 19. Det andra justerorganet innefattar en andra dämpkraftsgenererande envägsventil eller returdämpningsventil 20 och en andra backventil 21. Dessa dämpkraftsgenererande envägsventiler 18, 20 kan i sig utgöras av en eller flera parallell- och/eller seriekopplade ventiler. l enlighet med figur 1 och 2 ingår även en ackumulator eller gasbehållare 22 som innefattar en skiljekolv 23. Gasbehållaren innesluter i ett första utrymme 22a dämpmedium, företrädesvis ovan nämnda hydraulolja med eventuella tillsatser eller annan vätska (se ovan). Gasbehâllaren uppvisar även ett andra utrymme 22b som innefattar ett andra medium som är mer kompressibelt än dämpmediet. Det kompressibla mediet kan utgöras av gas, t.ex. luft, kvävgas eller annan gas med tillsatser. Genom påfyllning av kompressibelt medium i det andra utrymmet skapas ett grundtryck som verkar på dämpmediet i utrymmet 22a.

Vid stor tryckskillnad på huvudkolven 7 medför trycksättningen att den absoluta trycknivån bibehållas på tillräcklig nivå, t.ex. på en nivå om ca 2 bar eller högre, för att minimera risken för kavitation på grund av föreliggande strypningar i aktuella kanaler. Grundtrycket väljs utgående ifrån vilken dämpkaraktär som önskas på dämparen samt vilka justerorgan 17, 17' som används.

Nämnda justerorgan 17, 17' innefattar även flödeskanaler 27, 27' som sammankopplar nämnda ventiler 18, 19, 20 och 21 och utrymmet 22a i behållaren 22 samt spalten 4 och utrymmena 9 och 10 i dämparen. Spalten 4 och utrymmet 10 kan betraktas som en gemensam volym.

Envägsventilen 18 och backventilen 21 ingår således i en första slinga S1 innefattande utrymmet 9, förbindelsen 27', utrymmet 22a, och förbindelsen 27, och där spalten 4, passagen(-erna) 5 och 6 är anslutna liksom utrymmet 10. En andra slinga S2 utgörs av envägsventilen 20 och backventilen 19 med i övrigt samma förbindelser. 10 15 20 25 30 E32 118 8 Den första dämpkraftsgenererande envägsventilen 18 är med sin ena ände ansluten till utrymmet 9 i dämparen, medan den första backventilen 19 är ansluten till spalten 4. Den andra dämpkraftsgenererande envägsventilen 20 är ansluten till spalten 4, medan den andra backventilen 21 är ansluten till utrymmet 9. Nämnda första ventiler 18 och 19 är via förbindelserna 27' och 27 och utrymmet 22a även anslutna till de andra ventilerna 20 och 21.

Utrymmet 22a är således en för båda dämpkamrarna 9, 10 gemensam volym.

När dämparanordningen 1 arbetar i respektive slagriktning C, R rör sig huvudkolven 7 i dämpcylindern 3 och skapar på så sätt en tryckskillnad i dämpkamrarna 9, 10. Tryckskillnaderna skapar ett dämpmediaflöde som vid ett kompressionsslag C leds i den första slingan S1, se pifarna i figur 1, och vid ett returslag leds dämpmediet i den andra slingan S2, se pilarna i figur 2.

Hur stora dessa flöden S1 och S2 blir är huvudsakligen beroende av tryckskillnaden Pdena över huvudkolven 7 samt av justerorganens 17 och 17' konstruktion.

Tryckskillnaden Pam över huvudkolven är Herta =p1- pg. Där p1 är trycket dämpkammaren med komprimerad volym, dvs p1=F1/(Ap+ As), och p; är trycket i dämpkammaren med expanderad volym, dvs pz=F2l A,,_ Ap är lika med huvudkolvens area och As är kolvstången area.

Tryckskillnaden över huvudkolven 7 justeras genom att ändra på dess flödesmotstånd. Flödesmotståndet är skapat av minst två kanaler 38a, 38b med en viss area vilka sträcker sig genom huvudkolven 7. Minst en kanal 38a är täckt av tunna bladventiler 39. De tunna bladventilerna 39 är anordnade att öppna först vid en viss stor tryckskillnad Pdeira, för att justera dämpkaraktäristiken på dämparen vid extremt höga hastigheter. Detta för att arean på flödeskanalerna 27, 27' är begränsad och endast en viss 10 15 20 25 30 532 'V13 9 mängd dämpmedieflöde släpps igenom till justeringsorganen 17, 17”. l fall med inte fullt så extremt höga tryckskillnader justeras högfartsdämpningen enbart i justeringsorganens 17, 17' envägsventiler 18, 20.

Den andra kanalen eller strypningen 38b har företrädesvis alltid en viss flödesarea öppen för att tillåta ett visst läckflöde eller en bleed över huvudkolven. Denna flödesarea är så vald att en viss mängd dämpmedia hinner flöda genom kanalen. Denna mängd bestäms av tryckskillnaderna Pdm över kolven 7 och dessa får inte vara för stora för då tar dämpmediet istället den lättaste vägen via en större flödesarea vilket företrädesvis är över justerorganens envägsventiler 18, 20. Således tillåts läckflöde över huvudkolven 7 endast då dämparen rör sig med små och långsamma rörelser. Läckflödet i figur 1 visas vara fast. l figur 2 visas en lösning då läckflödet är justerbart genom axiell påverkan, med exempelvis en justerskruv 43, på en i kolvstângen 8 anordnad justerstång 40. På grund av justerstångens 40 övre utformning, exempelvis en konform, ger olika lägen på stången 40 i förhållande till strypningen 38b olika storlek på läckflödet.

Figur 3 visar en uppförstorad vy av justerorganen 17, 17', vilka företrädesvis är anordnade i eller vid det andra infästningsorganet 152 Justerorganen 17 respektive 17' är uppbyggda på samma sätt och hänvisning sker härvid endast till den ena av ventilerna. I ventilen 17 är envägsventilen 18 anordnad genom vilken dämpmedium flödar i första kanaler 34 i riktningen från kompressionskammaren 9 till det gemensamma utrymmet 22a. Envägsventilen 18 har formen av en ventilkolv 28 med tillhörande tunna bladventiler 29 i direkt anslutning till ventilkolvens första sida 28a. Ventilkolven 28 är fixerad i ett ventilhus 30 mellan en kopp 31 och ett påverkningsorgan 32. Påverkningsorganet kan även innefatta en kanal (ej visad) sträckande mellan flödeskanalen 27'och den gemensamma volymen 22a, genom vilken dämpmedium kan flöda för att minimera de 10 15 20 25 30 E32 319 10 minsta störningarna i ventilen. Vid kolvens andra sida 28b är backventilen 19 anordnad. Backventilen 19 är exempelvis i form av en slid 36 vilken verkar mot ett säte 37. Sliden 36 har förslagsvis formen av en styv bladventil och är av ett kraftorgan, exempelvis en fjäder 38, pressad mot sätet 37, företrädesvis dikt an mot kolvens andra sida 28b, för att under vissa förutbestämda förhållanden förhindra flöde genom ventilkolvens 28 andra genomgående kanaler 33.

Flödet genom den andra genomgående kanalen 33 förhindras då backventilen 19 är stängd. Backventilen 19 är stängd så länge trycket P, i den gemensamma volymen 22a är mindre än det tryck P1 som råder i kompressionskammaren 9 eller då trycket P, i volymen 22a ger en kraft F, på sliden 36 vilken är mindre än den fjäderkraft FS fiädern 37 skapar.

Eftersom trycket i den dämpkammare 8 I 9 där dämpmediet komprimeras är större än trycket i den dämpkammare 8 / 9 där kammaren expanderar leds flödet in i volymen 22a genom den ovan beskrivna envägsventilen 18 i justerorganet 17 och ut ur volymen 22a genom den andra justerorganets 17' backventil 21. Vise versa gäller det andra justerorganet 172 Eftersom justerorganen 17, 17' är uppbyggda på samma sätt är således båda backventilerna 19, 21 stängda så länge de fiäderkrafter FS som verkar på dem är större än kraften F, skapad av trycket P, i volymen 22a.

Kompressionsflödet C genom slingan S1 kan skapa en viss ökning av trycket P, i volymen eftersom den dämpmedievolym som kolvstången 8 pressar undan pressas in i utrymmet 22a och komprimerar det komprimerbara mediet i utrymmet 22b. Trycket P, kan även tänkas öka med temperaturen eftersom dämpmediet utvidgas vid en höjning av temperaturen och även denna utökade volym omhändertas av utrymmet 22a. 10 15 20 25 30 532 'E19 11 Men genom rätt val av fjäderns 37 fjädrande egenskaper kan således ett förhållande skapas vilket innebär att vid små tryckskillnader, exempelvis mellan 0 och 5 bar, över huvudkolven 7 ackumuleras dämpmedium i volymenlutrymmet 22a och dämpegenskaperna bestäms endast av det justerbara läckflödet i huvudkolven 7.

De fjädrande egenskaperna är företrädesvis så valda att fjädern är utsatt för en förspänning fs. Genom att förspänna fjädern krävs en större initial kraft att öppna än den än att trycka samman FS, vilket leder till backventiten öppnar utan fördröjning när den väl öppnar. Företrädesvis är fjäderkraften FS vald så att backventilen är stängd så länge trycket i volymen 22a är mellan 5 och 30 bar, dvs fjäderkonstanten k bör ligga på mellan 0,5 och 10N/mm och förspänningen fs bör vara mellan 0,5 och 5 mm. Givetvis varierar dessa värden beroende på hur stort läckflödet är över huvudkolven 7.

Förspänningen utförs i en första utföringsform, se figur 3 ventil 17, genom införande av en distans 41 med en viss förutbestämt höjd i koppen 31. I en andra utföringsform (ej visad) är koppen 31 en utbytbar detalj med en viss vägghöjd. l en tredje utföringsform, se figur 3 ventil 17', är ventilkolvens 28 läge i ventilhuset 30 är justerbart i höjdled, exempelvis genom att ett gängförband 42 sammankopplar kolven 38 med ventilhus 30 eller kopp 31 och att kolvens läge kan justeras med ett utvändigt justerorgan, vilket kan vara sammanbyggt med påverkningsorganet 32 fäst vid kolven. Med den tredje utföringsformen kan således förspänningen av fjädern 37 ändras genom påverkan på ett justerorgan anordnat tillgängligt för justering då stötdämparen är hopmonterad till en enhet.

Vid stora tryckskillnader över huvudkolven 7 öppnar backventilerna 19, 21 och dämpmedium flödar in och trycksätter den kammare i vilket trycket är lägst, dvs den positiva tryckuppbyggnadsfunktionen är återigen inkopplad 10 15 20 25 30 E32 'P35 12 och kavitation kan undvikas samtidigt som responstiden för dämparens större tryckuppbyggnad minskar.

I figur 4 visas dämpkurvorna för den uppfinningsenliga dämparen. Kurvorna är uppritade med kolvstångshastighet v på horisontalaxeln och kraft F på vertikalaxeln. Lutningen på dämpkurvorna bestämmer således hur snabbt kraften byggs upp och denna kraftuppbyggnad bestäms av backventilernas 19, 21 karaktär eller av läckflödet genom huvudkolven 7.

Således sker övergången mellan seriellt och parallellt flöde, benämns i figuren 4 med ett Fo, när backventilen 19, 21 öppnas. När detta inträffar är beroende på backventilens förspänning fs eller dess fjäderkonstant k som skapar ett tryckfall Delta P över backventilen. Tryckfallets Delta P relation till rörelsehastigheten v är i sin tur även justerbar genom att ändra läckflödet genom en strypning 38b över huvudkolven 7.

Om strypningen 38b över huvudkolven är så anordnad att mycket dämpmedium kan flöda över huvudkolven så sker övergången mellan parallellt och seriellt flöde vid en högre kolvstångshastighet v pga att delta P är inte uppnås förrän kolvhastigheten är så stor att strypningen 38b, trots dess storlek, inte längre klarar av att släppa igenom allt dämpmedium. Om istället förspänningen fs är hög eller fjäderkonstanten Fs stor så inträder även då övergången vid en högre kolvhastighet eftersom ett större tryckfall Delta P krävs för att öppna backventilen.

Effekten av att ha seriellt flöde för låga hastigheter men parallella flöden vid högre kolvhastigheter är att vid det seriella flödet så är dämpkonstanten högre än vid parallella flödet. l figur 4 illustreras detta med att dämpkurvanslutning är brantare upp till en viss kolvstångshastighet v.

Eftersom backventilens 18, 21 karaktär eller huvudkolvens 7 strypning 38b påverkar detta så kan man styra dämpkonstanterna separat vilket ger en möjlighet att på ett fordon kontrollera chassirörelser, dvs. låg frekvens och 5 10 532 'P15 13 låga kolvhastigheter separerat från hjulrörelser, dvs. hög frekvens och höga kolvhastigheter.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovanstående såsom exempel visade utföringsformen utan kan modifieras inom ramen för efterföijande patentkrav och uppfinningstanken.

Claims (10)

10 15 20 25 30 E32 *E15 _14- Patentkrav

1.

2. Förfarande för att separera justeringen av dämpegenskaperna vid små respektive stora tryckskillnader över en huvudkolv (7) l en stötdämpare (1) med positiv tryckuppbyggnad där stötdämparen är sammansatt av en med dämpmedium fylld dämpcylinder (3), avdelad i två dämpkammare (8, 9) av huvudkolven (7) i eller vid vilken minst en första och en andra genom kolven sträckande kanal (38b, 38a) är anordnad och där ett tryck större än noll tillses i dämpkamrarna (8,9) genom att en tryckpàverkad skiljekolv (23), anordnad i en trycksättningsresen/oar (22), trycksätter ett dämpmediefyllt första utrymme (22a), sammankopplat med båda dämpkamrarna (8, 9), med ett visst grundtryck (Pr) och att det i separata flödeskanater (27, 27*) som sammankopplar det första utrymmet (22a) och de respektive dämpkamrarna (8, 9) är anordnat två separata justeringsorgan (17, 17') innefattande, en eller flera dämpkraftsgenererande envägsventil/envägsventiler (18, 20) och en varsin backventil (19, 21), k ä n n e t e c k n a d av att vid stora tryckskillnader över huvudkolven justeras dämpegenskaperna av de dämpkraftsgenererande envägsventil/envägsventilerna (18, 20) i justeringsorganen (17, 17') och vid små tryckskillnader över huvudkolven (7) justeras dämpegenskaperna av bleedflödet genom den första kanalen (38b) i eller vid huvudkolven (7) genom att dämpmediet förhindras av backventilen/ventilerna (19, 21) i justeringsorganen (17, 17') att flöda mellan dämpkamrarna (8, 9) via de separata flödeskanalerna (27, 27') som sammankopplar det första utrymmet (22a) och de respektive dämpkamrarna (8, 9)

3. Förfarande enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t av att backventilen/ventilerna (19, 21) i justeringsorganen (17, 17') påverkas och hålls i ett stängt läge av en kraft (FS) som skapas av en fjäder (37) och som motsvarar den kraft de små tryckskillnaderna över huvudkolven (7) skapar pá backventilen/ventilerna (19, 21) genom tryckförändringen i den gemensamma volymen (22a). 10 15 20 25 30 532 119 _15..

4. . Förfarande enligt krav 1 eller 2 k ä n n e t e c k n a t av att de små tryckskillnaderna över huvudkolven (7) ligger mellan O och 5 bar.

5. . Förfarande enligt krav 2 eller 3 k ä n n e t e c k n a t av att dämpmedieflödet genom backventilerna (19, 21) förhindras genom att den kraft (FS) som verkar på backventilerna (19, 21) väljs så att det krävs en viss tryckskillnad över huvudkolven (7) för att öppna dessa.

6. . Förfarande enligt krav 4 k ä n n e t e c k n a t av att den tryckskillnad över huvudkolven (7) som krävs för att öppna backventilen (19, 21) bestäms av det grundtryck (Pr) som minst råder i den gemensamma volymen (22a) och som skapas av det trycksättande organet (23).

7. . Förfarande enligt krav något av ovanstående krav k ä n n e t e c k n a d av att fjädern (37) förspänns en viss distans (fs) för att skapa en funktion vilken kräver en större initial kraft att öppna än att trycka samman.

8. . Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att förspännlngen (fs) av fjädern (38) kan ändras genom påverkan på ett påverkningsorgan (32) anordnat tillgänglig för justering då stötdämparen (1) är hopmonterad till en enhet.

9. . Förfarande enligt krav 6 k ä n n e t e c k n a d av att en förutbestämd förspänning (fs) av fjädern (38) utförs redan vid inmontering av justerorganet (17, 17') i stötdämparen. _ Förfarande enligt något av ovanstående krav, k ä n n e t e c k n a d av att dämpmedieflödet genom kanalen (38b) är justerbart.

10. Förfarande enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att dämpmedieflödet genom kanalen (38b) justeras genom påverkan pà en i kolvstàngen (8) Eli-BE 'P19 _16- anordnad justerstàng (40) vilken genom sin utformning och sitt förändrade läge ökar eller minskar läckflödet över huvudkolven (7).