SE532083C2 - Matningssystem innefattande parallella pumpar för en kontinuerlig kokare - Google Patents

Description

25 30 fliskokare utan högtryckskik, där man först basar flisen lett basningskärl, följt av uppslamning av flisen i ett kärl, innan man pumpar flissuspensionen till kokarens topp. l US3586600 från 1971 visas ett annat matningssystem för en kontinuerlig kokare främst avsedd för finare vedmaterial. Även här saknas högtrycksklk och vedmaterialet matas med en pump 26 via ett uppflödes impregneringskärl till kokarens topp.

Motsvarande pumpning av finare vedmaterial till en kontinuerlig kokares topp visas även i EP157279.

Typiskt för dessa förslag på kokerier från sent 50-tal till början på 70-talet är att dessa var avsedda för små kokerier med begränsad kapacitet runt 100-300 ton massa per dag. l US 5744004 visas en variant på matning av flis till kokare där flisblandningen istället matas till kokaren via flera pumpar l serie. Här är det pumpar av så kallad DISCFLOTM -typ som användes. En nackdel med detta system är att denna typ av pumpar typiskt har en låg pumpverkningsgrad. i l tidigare nämnda Handbook of Pulp visas på sidan 382 en variant på pumpmatning av flisblandning, som benämns TurboFeedW. Här finns tre stycken pumpar i serie för matning av flisblandningen till kokaren. Denna typ av matning har patenterats i US5753075, US6106668, US6325890, US6336993 samt US6551462; dock i flera fall utan att exempelvis US3303088 beaktats.

US5753075 avser pumpning från ett basningskärl till ett behandlingskärl.

US6106668 avser specifikt tillsats av AQ/PS under pumpning.

US6325890 avser minst två pumpar i serie och att dessa pumpar är anordnade på markplanet.

US6336993 avser en detaljlösning där man dels sätter till kemikalier för att lösa ut metaller från flisen, och sedan dra av vätska efter varje pump för reduktion av metallhalten iden pumpade flisen.

US6551462 avser i sak samma system som redan visats i US3303088.

En stor nackdel med dessa system med ett flertal pumpar i serie är begränsad tillgänglighet. Om en pump havererar så stannar hela kokeriet. Med 3 pumpar i 10 15 20 25 30 serie och en normal tillgänglighet på varje pump på 0,95, så blir systemets totala tillgänglighet bara 0,86 (0,95*0,95*0,95=0,86). l dagens moderna kontinuerliga kokerier med kapaciteter på över 4000 ton massa om dagen, så används kokare som är 50-75 meter höga, samtidigt som man etablerar ett övertryck i kokarens topp på 3-8 bar i det fall ångfaskokare används eller 5-20 bar om det är en hydraulisk kokare. De kontinuerliga kokerierna är avsedda att under huvuddelen av sin drifttid, typiskt väl över 80~ 95% av drifttiden, att gå vid nominell produktion, varför pumparna med tanke på driftekonomi måste vara optimerade för den nominella produktionen.

Ett typiskt kokeri med en kapacitet på cirka 3000 ton med ett matningssystem med den så kallade " TurboFeedm” tekniken, så kräver pumparna en effekt på cirka 800kW. Det är uppenbart att dessa system måste ha pumpar som arbetar vid optimerad verkningsgrad nära sin nominella kapacitet. Med ett sådant matningssystem så krävs 19 200 kWh (800*24) per dygn, och med ett pris på 50 Euro per MWh så blir driftskostnaden 960 Euro per dygn, eller 336 000 Euro per år.

Systemen skall samtidigt garanteras att vara körbara inom 50-110°/<> av nominell produktion, vilket ställer höga krav på matningssystemen.

Detta innebär att en systemleverantör måste ha en pump som storleksmässigt är optimerad för att klara 4000 ton, samtidigt som den skall vara körbar inom intervallet 2000-4400 ton. En sådan pump som körs på 50 % av sin kapacitet är långt ifrån optimerad, men man måste kunna klara av att åtminstone tillfälligt kunna köra med begränsad kapacitet om det uppstår tillfälliga kapacitets- problem i exempelvis den efterföljande fiberlinjen.

Om denna systemleverantör erbjuder kokerier som klarar nominella kapaoiteter på 500-5000 ton, så innebär det att man måste ta fram en mängd olika pumpstorlekar för att varje enskild installation skall kunna erbjuda en ur effekt- och energisynpunkt optimerad överföring vid nominell produktion. Detta innebär att pumparna blir extremt dyra då det normalt år frågan om mycket begränsade serier av pumpar som tillverkas av varje storlek. För att klara krav på rimligt korta leveranstider så måste systemleverantören ha ett lager av pumpar i alla 10 15 20 25 30 íllfifš 4 pumpstorlekar vilket är mycket kostsamt.

Kokarmatningen skall även kunna säkerställa en optimal matning till kokarens topp även om flödet i överföringsledningen skulle vara reducerat till 50 % av nominellt flöde.

Detta är svårt då flödeshastigheten i överföringsledningarna bör upprätthållas över en kritisk nivå då välbasad flis har en tendens att sjunka, mot överföringsflödets strömningsriktning, om hastigheten blir för låg.

En korrigerande åtgärd vid låga hastigheter är att öka nedspädningen innan pumpningen så att man etablerar lägre fliskoncentration, men detta är inte energieffektivt då matningssystemen tvingas pumpa runt onödigt stora vätske volymer, och pumpeffektbehovet per producerad massamängd ökar.

Varje pump har en konstruktionspunkt (Best Efficiency Point / “BEP") där pumpen är tänkt att arbeta. Vid denna ”BEP” är, i fallet då centrifugalpumpar användes, stötförluster och friktionsförluster i pumpen som lägst, vilket i sin tur leder till att pumpens verkningsgrad är högst vid denna punkt.

Sfitet med uppfinningen Ett första syfte med uppfinningen är att få ett förbättrat matningssystem för flis i vilket optimal överföring kan ske inom ett större spann runt kokarens designkapacitet.

Andra syften är; ø få förbättrad verkningsgrad i matningssystemet; ø förbättrad tillgänglighet; ø lägre driftkostnad per befordrad flismängd; - konstant fliskoncentration vid pumpningen oavsett produktionsnivå; ø ett begränsat sortiment av pumpstorlekar som kan täcka ett stort spann på kokarnas produktionskapacitet; ø förenklat underhåll; ~ Reducera installationskostnader jämfört med matningssystem med högtryckskikar eller flera pumpar i serie; 10 15 20 25 30 ÜSÉ 5 Ovanstående syften uppnås med ett matningssystem i enlighet med den kännetecknande delen av patentkrav 1.

Figurbeskrivning Figur1 visar en första systemlösning för matningssystem till kokare med toppseparator; Figur 2 visar en andra systemlösning för matningssystem till kokare utan toppseparator; Figurer 3-6 visar olika sätt att ansluta pumpar till ett utlopp i ett förbehandlingskärl; Figur 7 visar matningssystemets anslutning till en kokartopp utan topp- separator; samt Figur 8 visar figur 7 sedd uppifrån; Figur9 visar en tredje systemlösning för matningssystem till kokare utan toppseparator; Figur 10 visar en fjärde systemlösning för matningssystem till kokare med toppseparator; Figur 11 visar hur överföringsledningarna från respektive pump i systemen i figur 9 och 10 kan sammanföras till en enda överföringsledning; Figur 12 visar ett andra alternativ hur överföringsledningarna från respektive pump kan sammanföras till en enda överföringsledning, samt Figur 13 visar ett tredje alternativ hur överföringsledningarna från respektive pump kan sammanföras till en enda överföringsledning, Detaljerad beskrivning av gapfinninqen I den följande detaljerade beskrivningen kommer begreppet matningssystem för en kontinuerlig kokare att användas. Med matningssystem avses här ett system som matar flis från ett behandlingssystem för flisen som står under lågt tryck, typiskt ett övertryck under 2 bar och ofta atmosfäriskt, till en kokare där flisen står under högt tryck, typiskt mellan 3-8 bar i det fall ångfaskokare användes eller 5-20 bar om det är en hydraulisk kokare.

Med begreppet kontinuerlig kokare avses här antingen en ångfaskokare eller hydraulkokare även om de föredragna utföringsformerna är exemplifierade med ångfaskokare. 10 15 20 ïffšlïšå 083 Ett grundkoncept är att matningssystemet innehåller åtminstone 2 pumpar i parallell, men företrädesvis även 3, 4 eller 5 pumpar i parallell. Det har visat sig att en enda pump klarar av att mata en uppslammad flisblandning till en trycksatt kokare, och man kan således undvara konventionella högtryckskikar eller komplicerade matningssystem med 2-4 pumpar i serie.

Pumparna är på konventionellt sätt anordnade på fundament på markplanet för att underlätta service.

Med denna principiella lösning så kan man klara av att leverera matningssystem till kokare med produktionskapaciteter från 750 till 6000 ton massa per dag, med endast ett fåtal pumpstorlekar. Detta är mycket viktigt då dessa pumpar för matning av flisbiandningar vid relativt hög koncentration är mycket specifika för sin applikation, och där pumpar som klarar av produktionskapaciteter på 4000-6000 ton massa per dag blir mycket stora och tillverkas i mycket begränsade serier om några enstaka per år. Kostnaderna för dessa pumpar blir då en stor del av totalkostnaden i ett kokeri.

Nedan ges ett exempel på hur man kan täcka ett produktionsintervall från 750- 6000 ton med endast två pumpstorlekar optimerade för 750 respektive 1500 ton massa per dag; PUMPPROGRAM (Xsf*=1.'a alternativ) Nominell Produktions- 750 1500 kapacitet (ton per dag) pump pump 750 1st 1 500 2st 2250 1st 1st (2250 alt) (3st*) - 3000 - 2st (3000 alt) (4st*) 3750 1 st 2st 4500 - 3st 10 15 20 25 30 G33 7 (4500 alt) (2st*) (2st*) 5250 1st 3st 6000 4st l denna tabell framgår tydligt hur man med det uppfinningsenliga konceptet kan täcka in en produktionskapacitet mellan 1500-6000 ton med endast 2 optimerade pumpstorlekar, och samtidigt kunna använda en enkel-pump installation i mindre kokerier med kapacitet under 750 ton. Kontinuerliga kokare med kapaciteter på 750 ton förekommer sällan idag vid nyinstallation, då batch kokerier ofta blir mer konkurrenskraftiga för dessa kapaciteter. Det kan dock finnas en viss eftermarknad för äldre kokerier med låg kapacitet där man idag har dyra matningssystem med högtryckskikar.

Första utföringsform l Figur 1 visas en utföringsform på matningssystemet med åtminstone 2 pumpar i parallell. Flisen matas med en bandtransportör 1 till en flisbuffert 2 anordnad ovanpå ett atmosfäriskt behandlingskärl 3. l detta kärl etableras en lägsta vätskenivå LlQLEv genom tillförsel av en alkalisk impregneringsvätska, företrädesvis kokvätska(svartlut) som dragits av i ett silparti SC2 i en efterföljande kokare 6, och med eventuell tillsats av vitlut och/eller annat alkaliskt filtrat.

Flisen matas in med sedvanlig kontroll av flisnivän CHLEV vilken etableras över vätskenivàn LlQLEv.

Restalkalit i den avdragna svartluten ligger typiskt i intervallet 8-20 g/l. Mängden svartlut och övriga alkatiska vätskor som tillsättes till behandlingskärlet 3 regleras med en nivågivare 20 som styr åtminstone en av flödesventilerna i ledningarna 40/41. Med denna alkaliska impregneringsvätska så kan vedsyrorna i flisen neutraliseras och få en impregnering med sulfidrik (HS) vätska. Förbrukad impregneringsvätska, med ett restalkali på cirka 2-5 g/l, företrädesvis 5-8 g/l, dras av från behandlingskärlet 3 via avdragssilen SC3 och skickas till återvinningen REC. Vid behov kan även vitlut WL satsas till kärlet 3, exempelvis såsom visas i figuren till ledningen 41. Aktuella restalkalihalter är beroende av aktuellt vedslag, barr eller lövved, samt vilken alkaliprofil som skall 10 15 20 25 30 etableras i koket_ I det fall en vedråvara användes som är enkel att impregnera och neutralisera, exempelvis vedråvara i form av pinnflis eller vedflis med mycket klena dimensioner där impregnering går fort, kan kärlet 3 i extremfallet vara ett enkelt stup med en diameter i allt väsentligt motsvarande det hinkformade utloppet 10 i kärlets botten. Nödvändig uppehållstid i kärlet bestämmes av att veden skall hinna bli så välimpregnerad så att den sjunker i en fri kokvätska.

Efter det att flisen behandlats i kärlet 3 så matas den ut från kärlets botten, där även en konventionell bottenskrapa 4 är anordnad, driven av en motor M1. l enlighet med uppfinningen så matas flisen till kokaren via åtminstone 2 pumpar 12a, 12b i parallell, vilka pumpar är anslutna till en hinkformad utloppsstuds 10 i kärlets botten. Den hinkformade utloppsstudsen 10 har ett övre inlopp, en cylindrisk mantelyta samt en botten. Pumparna är anslutna till den cylindriska mantelytan.

För att underlätta pumpning av flisblandningen uppslammas flisen i ett kärl 3 för att bilda en flissuspension, i vilket kärl är anordnat en vätsketillförsel via ledningarna 40/41 styrd av en nivåreglering 20 vilken etablerar en vätskenivå LIQLEV i kärlet och ovanför pumpnivån om minst 10 meter, och företrädesvis minst 15 meter och än mer föredraget minst 20 meter. Härigenom etableras ett högt statiskt tryck i inloppet till pumparna 12a, 12b så att en enda pump kan klara av att trycksätta och befordra flissuspensionen till kokarens topp utan att pumpen kaviterar. Kokarens topp är typiskt anordnad minst 50 meter ovanför pumpens nivå, ofta 60-75 meter ovanför pumpens nivå, samtidigt som man etablerar ett tryck i kokarens topp på 5-10 bar.

För att ytterligare underlätta utmatningen till pumparna så finns en omrörare 11 anordnad i den hinkformiga utloppsstudsen. Omröraren 11 är företrädesvis anordnad på samma axel som bottenskrapan och driven med motorn M1.

Omröraren har minst 2 skraparmar som sveper över pumputloppen anordnade i den hinkformade utloppsstudsens mantelyta. Företrådesvis anordnas en nedspädning i den hinkformade utloppsstudsen, vilket kan ske genom spädutlopp(icke visat) anslutna till mantelytan i dess ovankant. l figurerna 3-6 visas hur ett antal pumpar 12a-12d kan anslutas till 10 15 20 25 30 ÉÉÉÉ E! ïíšf 9 utloppsstudsens cylindriska mantelyta, och hur omröraren 11 kan förses med upp till 4 skraparmar. Pumparna kan företrädesvis anordnas symmetriskt runt utloppstudsens cylindriska mantelyta med en fördelning i horisontalplanet på 90° mellan varje utlopp om det är 4 stycken pumpanslutningar (120° om det är 3 pumpanslutningar och 180° om det är 2 pumpanslutningar). På detta sätt kan man undvika snedbelastningar på kärlets botten och dess fundament. l praktiken så anordnas även avstängningsventiler (icke visade) mellan utloppsstudsens 10 mantelyta och pumpinloppet samt en ventil direkt efter pumpen för att möjliggöra avstängning av flödet genom en pump om denna pump skall bytas under fortsatt drift av övriga pumpar, l figur 1 matas flisen av pumparna 12a, 12b via överföringsledningar 13a, 13b (endast två visade i figur 1) till toppen på kokaren 6. l figur 1 finns en konventionell toppseparator 51 anordnad i toppen på kokaren. Överföringsledningarna 13a, 13b, företrädesvis minst 2 stycken, utmynnar båda i toppseparatorns botten, där en av motor M3 driven matarskruv 52 driver flisslurryn uppåt under avvattning mot toppseparatorns avdragssil SC1.

Dränerad flis kommer då på konventionellt sätt att matas ut från toppseparatorns övre utlopp, och faller ned i kokaren. l det fall en hydraulkokare används så är toppseparatorn vänd och matar flisen ned i kokaren.

Den från toppseparatorn 51 dränerade vätskan leds i en ledning 40 tillbaka till behandlingskärlet 3, och kan företrädesvis tillsättas till behandlingskärlets botten för att där underlätta utmatningen under utspädning.

Alternativt kan ledningen 40 anslutas till positionen för ledningen 41:s utlopp i behandlingskärlet 3 och ledningen 41 anslutas till positionen för ledningen 40:s utlopp i behandlingskärlet 3 enligt det av Metso Paper marknadsförde konceptet CrossCircTM. l en variant kan flödet i ledningen 40 samt 41 mixas i skärningspunkten för ledningarna 40 och 41 i figur 1.

Kokaren 6 kan vara utrustad med ett antal kokarcirkulationer och med tillförsel av vitlut till kokarens topp eller till kokarens tillsatsflöden (icke visat). l figuren visas ett avdrag av kokvätska via silen SC2. Den kokvätska som dras av från silen SC2 benämns svartlut och kan ha något högre innehåll av restalkali än svartlut som annars skickas direkt till återvinningen och normalt dras av längre 10 15 20 25 30 10 ned i kokaren. Den kokta flisen P matas sedan ut från kokarens botten med hjälp av en konventionell bottenskrapa 7 och kokartrycket.

Andra utföringsform l figuren 2 visas en alternativ utföringsform där toppseparatorn har utgått och istället så utmynnar överföringsledningarna 13a, 13b (endast två visade i figur 1) direkt ned i kokartoppen. Överskottsvätska dras sedan av med en kokarsil SC1 anordnad i kokarväggen. I figurerna 7 och 8 visas denna mer i detalj. l övriga delar motsvarar denna utföringsform kokeriet visat i figur 1. l figur 8 visas hur 4 stycken överföringsledningarna 13a, 13b, 13c samt 13d kan utmynna rakt ned i kokartoppen. Dessa utlopp kan företrädesvis anordnas symmetriskt i kokartoppen med en fördelning i horisontalplanet på 90° mellan varje utlopp om det är 4 stycken utlopp (120° om det är 3 utlopp och 180° om det är 2 utlopp). Utloppen anordnas lämpligen på ett avstånd på 60-80% av kokarradien. l figur 7 visas hur överföringsledningarna 13a, 13b samt 13c utmynnar rakt ned i kokartoppen och således fördelar flisen över kokarens tvärsnitt. I detta fall visas en ångfaskokare där ånga ST och/eller trycksatt luft PAjR tillsätts kokartoppen, i vilken en flisnivå CHLEV etableras ovanför vätskenivån LIQLEV i kokartoppen. Överskottsvätska dras av med en sil SC2 och ansamlas i ett avdragsutrymme 51 innan återlednlng i ledningen 41.

En fördel med den andra utföringsformen, men även den första utföringsformen, är att varje pump kan stängas av oberoende av de andra pumparna, vilka andra pumpar kan fortsätta att pumpa vid optimal driftpunkt och utan att själva matningssystemet kräver någon modifikation.

Tredje utföringsform l figuren 9 visas en alternativ utföringsform på matningssystemet till en kontinuerlig kokare utan toppseparator där varje pump 12a, 12b befordrar flissuspensionen i en första sektion 13a, 13b av en överföringsledning till kokarens topp, och att de första sektionerna av överföringsledningarna från åtminstone 2 pumpar sammanförs i en kopplingspunkt 16 till en gemensam andra sektion 13ab av överföringsledningen innan denna andra sektion leds mot kokarens topp. För att upprätthålla flödeshastigheten så finns även en tillsatsledning 15 insatt till kopplingspunkten 16. l denna utföringsform tas 10 15 20 25 30 #333 11 svartlut från ledningen 41 och den kan trycksättas med en pump 14. Då svartluten redan håller fullt kokartryck så är dock trycksättningsbehovet begränsat. l alla andra särdrag motsvaras systemet av det som visats i figur 2.

Fiärde utföringsform l figuren 10 visas en alternativ utföringsform på matningssystemet till en kontinuerlig kokare med toppseparator där varje pump 12a, 12b befordrar flissuspensionen i en första sektion 13a, 13b av en överföringsledning till kokarens topp, och att de första sektionerna av överföringsledningarna från åtminstone 2 pumpar sammanförs i en kopplingspunkt 16 till en gemensam andra sektion 13ab av överföringsledningen innan denna andra sektion leds mot kokarens topp. För att upprätthålla flödeshastigheten så finns även en tiilsatsledning 15 insatt till kopplingspunkten 16. l denna utföringsform tas svartlut från ledningen 40 och den kan trycksättas med en pump 14. Då svartluten redan håller fullt kokartryck så är dock trycksättningsbehovet begränsat. l alla andra särdrag motsvaras systemet av det som visats i figur 1. l figur 11 visas ett exempel på hur tillsatsledningar 15a, 15b som användes både i den tredje och fiärde utföringsformen kan anslutas till kopplingspunkter 16' för det fall man använder 4 pumpar 12a-12d. En fördel med denna tillsättningsanordning är att man kan säkerställa optimal hastighet i det samlade flödet i andra sektionen 13ac/13bd samt i det samlade flödet i den slutliga tredje sektionen 13abcd av överföringsledningen.

Det är kritiskt att hastigheten i flödet upp till kokaren ligger väl över 1,5-2 m/s så att inte flisen i flödet kan sjunka nedåt mot matningsflödet och orsaka pluggning av överföringsledningen. Flödet i överföringsledningen skall lämpligen hållas i intervallet 4-7 m/s för att säkerställa att flisen befordras till kokartoppen.

Om exempelvis pumpen 12a skulle stängas av på grund av reparation eller önskad kapacitetsreduktion, så kan flödet i tillsatsledningen 15a ökas så att flödeshastigheten i andra sektionen 13ac bibehålls.

I dessa sammanlånkande rörsystem för befordran av flissuspensioner är det fördelaktigt att rörledningarna efter kopplingspunkterna 16, 16', 16" har ett 10 15 20 25 30 12 strömningstvärsnitt som är lika eller överstiger summan av de ingående ledningarna, allt för att undvika tryckfall i överföringsledningarna. Förhållandet på flödesareor A är lämpligen: Arsbd 2 (Aisu + Aiab )» Samt Aisabcd 2 (Aisha + Arne)- l en överföringsledning där första sektionen har en diameter på exempelvis 100 mm och en etablerad flödeshastighet på 5 m/s, så etableras en flödeshastighet på 4,4 m/s om en andra sektion som sammanlänkar 2 rör med diameter 100 mm har en diameter på 150 mm. Med en efterföljande sammanlänkning av 2 sådana rör med diameter på 150 mm till en tredje sektion med diameter på 250 mm, så kan en flödeshastighet på 3,18 m/s etableras. Alla dessa flödeshastigheter har marginal mot den kritiska lägsta flödeshastigheten.

Tillsatsledningarna 15a, 15b kan även ha anslutningar direkt efter respektive pumputlopp, så att ledningen mellan pump och kopplingspunkt hålls genomspolad under det att pumpen är avstängd eller går med reducerad kapacitet. Tillsättning av extra vätska kan även kombineras med att flissuspensionen späds ned lite mer innan pumparna, på pumparnas sugsida eller i botten på kärlet 3. l figur 12 visas i en snittvy en andra utföringsform på hur ledningarna 13a-13d pumparna kan sammanföras till en enda överföringsledning 13abod. Här etablerar tillsatsledningen 15 för spädvätska en vertikal del av överföringsledningen mot kokartoppen, och respektive ledning 13a, 13b, 13c, 13d från varje pump ansluter successivt, en efter en, till denna vertikalt riktade del av överföringsledningen vid olika höjdlägen, Vid varje tillsättningsposition så tillsättes flisflödet i en konisk del på en diameterökning på överföringsledningen.

Som även indikerats med streckmarkerade alternativ 13bALT/13dALT så kan anslutningarna från pumparna istället växla från sida till sida på överföringsledningen. l figur 13 visas i en snittvy en tredje utföringsform på hur ledningarna 13a-13d pumparna kan sammanföras till en enda överföringsledning 13abcd. Här etablerar tillsatsledningen 15 för spädvätska en vertikal del av överföringsledningen mot kokartoppen, och respektive ledning 13a, 13b, 13c, 10 15 20 25 13 13d från varje pump ansluter i samma höjdposition till denna vertikalt riktade del av överföringsledningen, Företrädesvis är tillsättningsposition för flisflödet anordnad i en konisk del på en diameterökning på överföringsledningen, och där varje anslutningsledning är riktad uppåt och snedställd i en vinkel relativt Iodlinjen i intervallet 20-70 grader. l figuren visas bara anslutningarna 13a, 13b, 13 c, då anslutning 13d ligger i den del som snittats bort i denna vy.

Uppfinningen är inte begränsad till ovan visade utföringsformer, utan flera varianter är möjligt inom ramen för de efterföljande patentkraven. l de utföringsformer som visats i figurerna 2 och 9 kan exempelvis i vissa applikationer silen SC1 samt returledningen 40 utgå, vilket företrädesvis är aktuellt vid kokning av vedslag med högre bulkdensitet, såsom lövved (HW/Hardwood), vätskemängder vid överföringen. vilka för motsvarande produktion kräver mindre I det fall en vedråvara användes som är enkel att impregnera och neutralisera, exempelvis vedråvara i form av pinnflis eller vedflis med mycket klena dimensioner där impregnering går fort, kan kärlet 3 i extremfallet vara ett enkelt stup med en diameter i allt väsentligt motsvarande det hinkformade utloppet 10 i kärlets botten.

Om flisen som matas in i kärlet 3 redan är välbasad så kan i dessa fall vätskenivån LlQLEv etableras ovanför en flisnivå CHLEV.

I utföringsformerna som visats så användes en alkalisk förbehandling i kärlet 3, men man kan även använda en process där denna förbehandling är en sur förhydrolys.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30

1. B33 14 PATENTKRAV Matningssystem för en kontinuerlig kokare (6) där vedflis kontinuerligt matas till kokarens topp och matas ut från kokarens botten kännetecknat av att vedflisen som skall matas till kokarens topp uppslammas i ett kärl (3) för att bilda en flissuspension, i vilket kärl är anordnat åtminstone en tillsatsledning (40/41) för vätsketillförsel styrd av en nivåreglering (20) vilken etablerar en vätskenivå (LIQLsv) om minst 10 meter och företrädesvis minst 15 meter och än mer föredraget minst 20 meter i kärlet, och att till kärlets botten är anslutet åtminstone två pumpar (12a, 12b) i parallell, där varje pump befordrar flissuspensionen i en överföringsledning (13a-d/13ab) till kokarens topp. Matningssystem enligt patentkrav 1 kännetecknat av att till kärlets botten är anslutet åtminstone tre pumpar (12a-12c) i parallell. Matningssystem enligt patentkrav 2 kännetecknat av att till kärlets botten är anslutet åtminstone fyra pumpar (12a-12d) i parallell. Matningssystem enligt något av föregående patentkrav kännetecknat av att pumparna är anslutna i omkretsled och i ett horisontalplan symmetriskt till kärlets botten (10). Matningssystem enligt något av föregående patentkrav kännetecknat av att överföringsledningens utlopp i kokaren utmynnar direkt i kokarens topp varvid flissuspensionen faller ned i kokartoppen. _ Matningssystem enligt något av föregående patentkrav kännetecknat av att till kärlets botten är ansluten en hinkfomad utloppsstuds (10) med ett övre inlopp, en cylindrisk mantelyta samt en botten, där inlopp på åtminstone två pumpar (12a, 12b) i parallell är anslutna till den cylindriska mantelytan och med pumputloppen anslutna till en överföringsledning (13a, 13b) som leder till kokarens topp, och där en omrörare (11) är anordnad att rotera i den hinkformade utloppsstudsen, vilken omrörare har minst två skraparmar som 10 15 20 25 15 sveper över pumpinloppen anordnade i den hinkformade utloppsstudsens mantelyta. I . Matningssystem enligt något av föregående patentkrav kännetecknat av att varje pump (12a, 12b) befordrar flissuspensionen i en första sektion (13a, 13b) av en överföringsledning till kokarens topp, och att de första sektionerna av överföringsledningarna från åtminstone 2 pumpar sammanförs i en kopplingspunkt (16) till en gemensam andra sektion (13ab) av överföringsledningen innan denna andra sektion leds mot kokarens topp. . Matningssystem enligt patentkrav 7 kännetecknat av att åtminstone en andra sektion (13ab) av överföringsledningarna från åtminstone 2 pumpar (12a, 12b) i en första pumpgrupp sammanföres med en annan sektion (13cd) av överföringsledningarna från åtminstone 1 pump (12c, 12d) i en andra pumpgrupp i en kopplingspunkt (16") till en gemensam tredje sektion (13abcd) av överföringsledningen innan denna tredje sektion leds mot kokarens topp. . Matningssystem enligt något av patentkraven 1-6 kännetecknat av att ett inlopp (13a, 13b) till en överföringsledning är ansluten till varje enskild pump och med ett utlopp på överföringsledningen (13a, 13b) ansluten till kokarens topp, varvid det finns lika många utlopp i kokartoppen som det finns pumpar.