SE532042C2 - Belysningsarmatur - Google Patents

Description

25 532 D42 2 Det finns ljuskällor med betydligt högre verkningsgrad än den konventionella glödlampan. Således har halogenglödlarnpor en verkningsgrad på ca 17 lumen per watt, vita lysdioder kan komma upp i verkningsgrader runt 50 lumen per watt medan lågenergilampor (lysrörslampor) har en verkningsgrad i storleksordningen 55 lumen per watt. Ju högre verkningsgraden är ju mer ljus får man ut i förhållande till producerat värme.

Mot den ovan skisserade bakgrunden kan det te sig attraktivt att använda lysdioder eftersom dessa har hög verkningsgrad och alltså förhållandevis låg värmeutveck- ling. Problemet med lysdioder är dock det att den högsta temperatur, som sådana kan klara utan att skadas eller att livslängden avsevärt påverkas, endast ligger obetydligt över de temperaturer, som normalt förekommer i en bastu.

PROBLEMSTÄLLNING Den föreliggande uppfinningen har till ändamål att så utforma den inledningsvis antydda belysningsarrnatiiren att lysdioder kan användas som ljuskälla trots de i en bastu förekommande temperaturfórhållandena. Uppfmningen har också till ändamål att så utfomia belysningsarmaturen att denna får så kompakta yttermått att den lätt kan byggas in i en bastu på ett estetiskt tilltalande sätt. Speciellt har uppfmningen till ändamål att så utforma belysningsarmaturen att den kan byggas in i en i en bastu traditionellt använd träpanel.

PRoBLEMLösNrNG Den till grund for uppfinningen liggande målsättningen uppnås om den inlednings- vis antydda belysningsarrnatiiren kännetecknas därav, att chassit är tillverkat av ett material med god värinelednirigsförrnåga, att det har en ytutbredning, som är fler- faldigt större än den sammanlagda ytutbredningen för ljuskällan eller ljuskälloma 10 15 20 25 532 042 3 och att ljuskällan eller ljuskällorna är på så sätt fästa i chassit att det däremellan råder god värmeledning. sAMMANsrÄLLNrNG ÖVER RITNINGSFIGURER Uppfinningen skall nu beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar.

På dessa visar: fi g 1 “ en ändvy av en profil ingående ibelysningsarmatttren; ñg 2 en ändvy av en panelbrâda av det slag, som ofta används i en bastu; fig 3 den i tig 1 visade profilen lnmonterad mellan två i ett tak anordnade, när- belägna panelbrädor enligt ñg 2; och fig 4 profilen enligt fig l i inverterat läge (for takmontering) med en däri monte- rad ljuskälla.

FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Uppfinningen kommer nedan att beskrivas i exemplifierande syfte under hänvisning till en utíöringsfonn som är avsedd for inbyggnad i en tak- eller väggbelägen trä- panel, exempelvis i en bastu. Det skall understrykas att armaturen lika gärna kan användas i andra utrymmen där en identisk eller liknande träpanel förekommer.

Inom uppfinningens ram ligger emellertid också utfóringsforrner som kan vara ut- formade fór utanpåliggande montering. Även om den sannolikt vanligaste användningen av belysningsarmaturen enligt uppfinningen innebär takmontering, alltså det läge som visas i fig 3 och 4, så kan 10 15 20 25 30 532 042 4 det också vara aktuellt med väggmontering där i sä fall de i fig 3 och 4 uppåtvända ytoma är vända in mot en vertikal vägg.

Av fig l framgår att en profil, som används såsom chassi eller som ingår i ett sådant till en belysningsannatur har en bottenvägg l, vilken i användningsläget enligt fig 3 och 4 är vänd uppåt mot ett innertak. Vid motsatta kanter av bottenväggen l har profilen sidoväggar 2 och 3, vilka i den visade utíöringsforrnen är parallella med varandra och vinkelräta mot bottenväggen 1. Vid den i tig l övre änden av den vänstra sidoväggen 2 har profilen en fals 4, vilken är bildad av en utskjutande vägg 5, som i huvudsak är parallell med bottenväggen l. Falsen 4 är avsedd för upp- tagning av ett kantparti av ett på ritningarna inte visat täckglas.

I breddled utanför falsen 4 har profilen längs den i fig l vänstra kanten en täckdel 6, vars ändamål skall beskrivas närmare nedan.

Av figuren framgår vidare att profilen vid sin vänstra kant har ett utskott 22 som tillsammans med den utskjutande väggen 5 bildar ett spår 14. Utskottet är i huvud- sak parallellt med bottenväggen l.

Vid den i fig 1 högra sidan har profilen vid den yttre änden av sidoväggen 3 en lutande vägg 7, vilken kan ses som en spegelvändning av täckdelen 6. Längs det vänstra kantpartiet av den lutande väggen 7 är det anordnat en fals 8, som är mot- riktad falsen 4 och som i riktning mot bottenväggen är begränsad av en utskjutande vägg 9. Vidare är det på sidoväggen 3 anordnat ett utskott 15 eller list, som är i huvudsak parallell med bottenväggen l.

Såsom profilen beskrivits ovan är den ytterst lämplig för tillverkning genom sträng- pressning av aluminium. Genom användningen av aluminium uppnås också en mycket god värmeledning i profilen, vilket skall beröras ytterligare nedan. 10 15 20 25 30 532 042 5 Av tig I framgår att de båda falsarna 4 och 8 tillsammans bildar en grund ränna för upptagning av det ovan nämnda täckglaset. Det framgår också att de båda sido- väggarna 2 och 3 tillsammans med bottendelen l bildar en grund, rännforniig profil, vilken är avsedd för upptagning de ljuskällor, som belysningsarrnatiiren är försedd med.

De ljuskällor som arrnaturen enligt uppfinningen är bestyckad med är lysdioder.

Detta innebär ljuskällor med så små yttermått att profilen eller armaturens chassi kan göras motsvarande kompakt, vilket innebär goda möjligheter till en estetiskt tilltalande inbyggnad, exempelvis i en träpanel. Speciellt kan profilens tjocklek (i riktningen upp/ner i fig l) ges ungefär sarnma storlek som en konventionell panel- bräda enligt fig 2.

Fíg 2 visar ett typexempel på en panelbräda som exempelvis kan användas för skapande av en träpanel i en bastu. Vanligtvis har en sådan panelbräda på sin inre sida 10 ett eller flera, på ritningen utelämnade, längsgående, spår, vilka har till ändamål att minska de rörelser, som panelbrädan undergår vid skiftande temperatur och fuktighet. På motsvarande sätt kan panelbrädans yttre sida ll ha längsgående, icke visade spår eller fördjupningar som dels har samma syfte som de ovan närrmda spåren men som också kan ha en dekorativ karaktär.

Panelbrädan har på konventionellt sätt not 12 och spånt 13 for sammanfogning av ett antal panelbrädor sida vid sida.

När det gäller måtten på panelbrädor är dessa ofta standardiserade till ett ganska begränsat urval av dimensioner. Detta innebär att om den i flg l visade profilen beträffade sin bredd skall anpassas till panelbredden enligt fig 2 så behöver endast ett fåtal bredder av profilen vara aktuella. Motsvarande gäller höjden eller tjock- leken. 10 15 20 25 30 532 042 6 Profilen enligt fig l har längs sina motstående sidoväggar eller sídokanter 2 och 3 fastorgan, vilka är utformade för att ha funktionen av not 14 och spånt 15. Fäst- organen sträcker sig lämpligen utefter hela profilens längd men kan också vara diskreta och anordnade med mellanrum. Not och spånt på profilen 1 är avpassade för att passa samman med motsvarande detaljer på panelbrädan enligt ñg 2 vari- genom profilen kan ersätta ett stycke panelbräda i en träpanel, exempelvis i en bastu. Längden på profilen kan anpassas i beroende av antalet ljuskällor som önskas men också i beroende av tillgängligt utrymme. Det är således möjligt att variera belysnjngsarmaturens längd genom mycket vida gränser, där den undre gränsen skulle ligga på en i stort sett kvadratisk belysningsarmatur med en enda ljuskälla medan den övre gränsen kan ligga i meterstorlek eller mer.

Antalet ljuskällor i en belysningsarmatur är dels anpassat efter det ljusflöde, som är aktuellt och dels efter belysningsarmatilrens längd, lämpligen är de anordnade fór- delade med jämna mellamum längs en linje mitt emellan de båda falsarna 4 och 8.

Som ett exempel på lämpliga avstånd mellan närbelägna lysdioder kan nämnas ett avstånd, som ungefärligen överensstämmer med profilens bredd.

I fig 3 visas hur en proñl enligt uppfinningen är imnonterad mellan två sida vid sida anordnade panelbrädor 16 och 17. Det framgår också att profilens spånt 15 är upp- tagen i noten 12 på den ena profilbrädan 16 medan profilbrädans 17 spånt är upp- tagen i noten 14 på profilen.

Av ñg 3 framgår också att profilbrädornas 16 och 17 inre eller övre ytor 10 ligger i nivå med profilens bottenvägg 1. Normalt firms mellan träpanelen och ett däröver beläget tak en isolering. Lämpligen kan denna vara avlägsnad över det område, som profilen täcker.

Av fig 3 framgår vidare att täckdelen 6 på profilen ligger utanpå spånten 13 på den närbelägna profilbrädan sä att en estetiskt tilltalande övergång bildas mellan panel- 10 15 20 25 30 532 042 7 brädan 17 och profilen. På motsvarande sätt framgår att den lutande väggen 7 vid profilens motsatta sidokantområde är en estetiskt tilltalande övergång till den när- belägna panelbrädan 16. Speciellt är övergångsområdena vid profilens motstående sidokanter utformade på ett sådant sätt att de blir estetiskt snarlika eller identiska.

Vid montering av belysningsannaturen inbyggd i en träpanel behöver i de flesta fall inga ändavslutriingar på profrldelen, eftersom dennas öppna ändar vetter mot när- belägna ändytor på panelbrädoma.

Genom att profilen, som själv utgör eller ingår i ett chassi till belysningsarmaturen enligt uppfinningen är breddanpassad till de omgivande panelbrädorna får chassit eller profilen en mycket stor ytutbredning. Denna ytutbredníng är inångdubbelt eller flerfaldigt större än den sammanlagda ytutbredningen för de ljuskällor, som finns monterade på chassit. Härigenom får ljuskälloma en mycket god värrnebortledriing.

I fig 3 visas ingenting på ovansidan av profrlens bottenvägg l. Företrädesvis är en enligt fig 3 inbyggd belysningsarmatur, såsom antytts ovan, anordnad på ett sådant sätt i ett undertak att det mellan bottendelen l och det överliggande taket saknas värrneisolering så att bottendelen därigenom är vänd mot en förhållande sval och värmeupptagande yta.

Enligt uppfinningen är de använda ljuskälloma i belysningsarmaturen lysdioder, vilka dels har mycket små fysiska mått och dels producerar förhållandevis lite värme. De små fysiska måtten innebär att uppfinningsföremålet enkelt kan forrnges på ett sådant sätt att det i ett inbyggnadsläge smälter in i en träpanel. Vidare innebär lysdiodernas förhållandevis höga verkningsgrad att relativt lite värme måste trans- porteras bort från lysdiodema för att dessa inte skall överhettas under drift. Dock är lysdioder ömtåliga för höga temperaturer och lysdioder, som hittills utvecklats och prövats i den här aktuella tillämpningen, klarar endast temperaturer i storleks- ordningen l40°C innan skador uppstår eller livslängden blir kraftigt påverkad i 10 15 20 25 532 042 8 negativ riktning. Den övre temperaturgränsen ligger därför mycket nära de tempe- raturer, som normalt förekommer i en bastu.

Såsom framgår av fig 4 är det i ett inbyggnadsläge i ett tak på bottendelens 1 under- sida anordnat ett antal lysdioder, vilka är fördelade över profilens eller chassits längdriktning, där avstånden mellan närbelägna dioder kan varieras efter behov men där avstånden exempelvis kan ha samma storleksordning som profilens eller chassits bredd.

I fig 4 avser hänvisningsbeteclmingen 18 en lysdiod, hänvisningsbeteclmingen 19 en hållare för en sådan och hänvisningsbeteckningen 20 en fästplatta för hållaren.

Exempelvis kan fästplatten 20 fästas i bottendelen 1 med hjälp av ett limnings- förband. För att förbättra värmeöverföringen från lysdioden 18 till bottenväggen l och därmed till hela chassit firms det mellan lysdioden, speciellt dess fästplatta 20, medel för ökning av värmeöverföringen däremellan. Ett exempel på ett sådant medel kan vara en pasta med god värmeledande förmåga.

Av fig 4 frarngâr att lysdioderna 18 är centrerade i breddriktriingen relativt profilen eller chassit i förhållande till de båda falsarna 4 och 8 så att därigenom lysdioderna kommer att vara anordnade längs en mittlinje till det täckglas som är avsett att vila i de nämnda falsarna.

Lysdioderna drivs med lågspänning, varfor kraven på el-säkerhet i en armatur enligt uppfinningen är mycket enkla att tillgodose. Det elementära kravet är härvid endast att placera den spänningsomvandlare, som krävs för åstadkommande av driv- spänningen till lysdioderna, utanför sj älva bastuutrymmet.

Enligt uppfinningen är ett antal olika detaljutforrnriingar av profilen eller chassit möjliga. Således är det möjligt att öka bredden på täckdelen 6 så att denna kan ligga utanpå ett bredare kantområde av de närbelägna panelbrädorna 17 och därigenom 10 532 042 9 öka ytutsträckningen for profilen 1. På motsvarande sätt är det möjligt att längs profilens motsatta kant anordna en utskjutande fläns som då kan vara spegelbilden av den ovan nämnda breddade täckdelen 6.

Enligt uppfinningen är det möjligt att förse profilen med kylflänsar, exempelvis på baksidan eller insidan av bottenväggen 1.

I en utfóringsforrn som är avsedd för utanpåliggande montering blir profilens not 14 och spånt 15 överflödiga. 1 en sådan utfóringsforrn är det naturligt att utforma proñlen symmetriskt kring den längsgående rnittlinjen så att profilens båda sido- kantomrâden får det utseende, som visas till höger i ñg 1 bortsett från utskottet 15.

Claims (5)

10 15 20 25 532 042 IO PATENTKRAV

1. Belysningsarrnatur utformad för inmonteríng i en av panelbrädor (16, 17) bildad panel och försedd med ett chassi (1-8), vilkct innefattar en strängpressad aluminiumprofil och ett antal ljuskällor (18), k ä n n e t e c k n a d därav, att chas' sit längs en första sidokant (3) har ett utskott (15) för upptagning i en angränsande panelbrädas (16) not (12) och längs en andra sidokant (2) ett spår (14) för upp- tagning av en angränsande panelbrädas (17) spånt (13).

2. Belysningsannatur enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att det längs chassits (1-8) andra sidokant (2) är anordnat en fals (4) och i chassits bredd- riktning utanför denna en täckdel (6), att det längs chassits första sidokant (3) är anordnat en lutande vägg (7), vilken kan ses som en spegelvändning av täckdelen, varvid det längs ett kantpartí av den lutande väggen (7) är anordnat en fals (S).

3. Belysningsarmatur enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att täck- delen (6) i belysningsannaturens monterade läge ligger utanpå spåntcn (13) på den närbelägna profilbrädan (17) och bildar en övergång till denna.

4. Belysningsarinatur enligt kravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att den lutande väggen (7) vid chassits (1-8) första sidokant (3) utgör en övergång till den närbelägna proñlbrädan (16).

5. Belysningsarmatur enligt kraven 3 och 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att Övergångarna (6, 7) är snarlika eller identiska.