SE530649C2 - Förfarande och anordning för att rena vätskor genom flotation - Google Patents

Description

25 5313 645 bärande vätskan skiljs ut vid behållarens nedre ända, medan de partiklar som är lät- tare än den bärande vätskan skrapas av vid behållarens topp.

För att uppnå bra reningseffekter vid rening av vätskor är man beroende av att an- vända en hjälpkoagulant i fonn av en polymer och en optimal snabblandning och flockulering.

Det är välkänt att när en lämplig polymer introduceras tillsammans med en koagu- lant ändras både inblandnings- och flockuleringsvillkoren och inte minst sedimente- ringshastighetema och därvid dimensionerande ytbelastningar.

Den föreliggande uppfinningen är en vidareutveckling av lösningen enligt ovan nämnda norska patentskrift nr 156.975 och omfattar ett förfarande för att rengöra vätskor samt en flotationsenhet avsedd för detta,i enlighet med bifogade krav.

Ett syfte med uppfinningen är att uppnå en förbättrad styming av separationsproces- sen och en optimerad process med förbättrad effektivitet i rening av vätskan som skall renas.

Ett annat syfie med uppfinningen är att förbättra den reningseffekt som uppnås med lösningen enligt ovan nämnda norska patentskrift.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att säkerställa en optimal inblandning av kemikalier i vätskeströmmen uppströms flockulatom, så att flockulatom fungerar optimalt.

Ett vidare syíte med uppfinningen är att säkerställa en optimal effekt i flockulatom genom att tillförseln av kemikalier till vätskan uppströms flockulatom och omröra- 10 15 20 25 30 539 649 3 rens rotationshastighet justeras beroende på mängden och volymen av vätskan som kommer in i flockulatorn.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att förbättra flotationsprocessen både med avseende på egenskapema för dispergeringsvätskan som tillsätts och flotationspro- cessen inuti flotationsenheten.

Reningsprocessen enligt uppfinningen omfattar användning av en tiytande koagu- lant som tillsätts vätskan i en doseringenhet, följd av en dynamisk flockulator place- rad i förkant av en flotationsenhet. Doseringsenheten eller snabbinblandningsenhe- ten är anordnad vid doseringspunkten. Erfarenheten visar att det är viktigt att fördela koagulanten jämnt i vattenmassorna så att tiden som det tar för kemikalierna att nå samtliga partiklar i vätskeströmmen är så kort som möjligt och helst inom loppet av en sekund. För att optimera inblandningen av koagulanten kan det vara fördelaktigt att införa koagulanten i en turbulent ström och med en införselriktning som i det vä- sentliga är parallell med vätskeströmmens huvudströinriktning.

Flotation kräver väsentligt mindre flockar än sedimentering. Dessutom kommer en hj älpkoagulant, i form av en polymer, att bygga upp flockarna snabbare och ge stör- re flockstyrka så att flockarna inte går sönder lika lätt och ger möjlighet för bättre refomiation om några flockar bryts upp. Därför kan även kortare uppehållstid an- vändas i flockulatorn.

Dynamisk flockulering är en effektiv flockuleringsmetod och kräver väsentligt lägre flockuleringstider än vanliga paddelomrörare. Med dynamisk flockulering menas en flockulator där energiindrivningen (G-värdet) ändras dynamiskt i relation till varia- tion i inkommande vattenmängd.

Flockulering i rör i 3 steg har tidigare beskrivits, med följande uppdelningar: 10 15 20 25 30 530! E49 4 A. Snabbinblandning av koagulant i råvattnet där koagulanten är införd vinkelrätt på strömningsriktningen med: 1000 - 5000/sekund 0,1 - 1,0 sekund G-värde: Uppehållsticl: B. Aggregering (tlockulcring) som leder till inikroflockar: 200 - SOU/sekund 15 - 30 sekunder G~vårde: Uppehållstid: C. Aggregeriiig (flockulering) som leder till inakrotlockar: a. utan lijälpkoagulant: G-värde: 20 - SO/sekund Uppehållstid: 300 - 1000 sekunder b. med hjälpkoagulant: G-värde: 50 ~ 120/sekund Uppehållstid: 20 - 200 sekunder Denna dirnensioneringsuppsättning har satts upp i förhållande till partikelseparation i ett církelformigt sediinenteringstanksystem med tangentiellt inloppsarrangemang.

Erfarenhet från detta kan användas också vid dimensionering av flockuleringsenhe- ten för ett flotationssystern.

Flotationsenheten enligt uppfinningen är baserad på flotation som kräver lite mindre flockar. G-värdena kan antingen vara något högre eller uppehållstiderna något lägre.

När hjälpkoagulant används kan G-värdena ökas ca 2,5 gånger medan uppehållsti- den kan reduceras till ca 1/15 på den nedre gränsen till 1/5 på den övre. Reducerad uppehållstid eller flockuleringstid vid användning av hjälpkoagulant betyder att flockulerirlgsvolymen kan reduceras avsevärt.

För verifiering av floekuleringsberäkningar används en beräkningsmodell baserad på: 10 l5 20 25 530 649 5 ”Camptalet” (dimensionslöst) = G-värde (pr sek) * t (uppehällstid i sekunder) Detta tal är viktigt genom att produkten bör ligga inom ett bestämt område. Har man för låga G-värden byggs flockarna upp långsammare och längre flockuleringstid be- hövs för att bli klar. Å andra sidan, om omröringsintensiteten (G-värdet) är högre kan man klara sig med kortare tid och Camptalet blir tillnärmat konstant. Risken är att ílockarna blir så stora att de krossas vid för höga G-värden.

I en dynamisk flockulator blir ”Camptalet” relativt konstant men inte helt.

I en anläggning för att separera vätskor koinmer normalt variationen i vattenmäng- den att vara betydande och detta kommer att kräva att flockuleringsförhållandena hela tiden anpassas till variationen för att flockuleringen skall vara optimal hela ti- den. Vid en flotationsenhet enligt uppfinningen kommer normalt variationen i vat- tenmängd att vara betydande och kräva konstanta flockuleringsförhållanden oavsett vattenmängdbelastning. Detta löses på ett fördelaktigt sätt enligt uppfinningen med en dynamisk omrörare. För att uppnå bästa resultat och största möjliga flexibilitet har således en kombinerad vertikal dynamisk flockulator med mekanisk omrörare som flockuleringssteg utvecklats.

Processmässigt placeras denna före flotationsenheten enligt uppfinningen. När rå- vattnet leds till flotationscnheten tillsätts en huvudkoagulant till en doseringsenhet.

Detta system ligger ”in line” och baseras på ”jetinjektion” av koagulanten i ström- ningsröret och där fallningskemikalierna doseras längs strömningsriktningen i ett turbulent område för att säkerställa optimal inblandning i röret inom loppet av max 0,5 ~ 1,0 sek. Det betyder också att koagulanten måste matas kontinuerligt. Mem- branpumpen för matning av koagulanten som används är därför av en typ som har ett utjämningssystein. l0 20 25 30 53Û 549 6 Efter inblandning av koagulant och avloppsvatten förs vattnet vidare in i en dyna- misk flockulator. Matningsröret till den dynamiska flockulatorn kommer att bidra med en viss rörflockulering medan partiklama är mycket små.

Beräkningsmässigt avklaras först viktiga karakteristika för vätskeströininen som skall separeras. Det gäller i synnerhet temperatur, variation i vattenmängden samt partikelinnehåll eller suspenderade ämnen i vätskan. Dessa data läggs till grund för beräkning av den dynamiska flockulatorn med hänsyn till nödvändig uppehâllstid, volym och nödvändiga G-värden, vilka igen ger nödvändig area och form som mås- te etableras på paddelomrörarna samt det rotationshastighetsspann som krävs. Efter dimensionering av en dynamisk flockulator kommer denna att fysiskt vara en kon- stant, men där hastigheten för paddelomrörarna varieras efter inkommande vatten- inängd. Detta görs genom att registrera inkomniande vatteninängd och en utarbetad börvärdeskurva för hastighet för PLS-automatiken (PLS: Programinerbar logisk styrning) för anläggningen så att varje vatteninängd motsvarar ett börvärde för oin- röraren. Signalen från PLS-enheten sänds till en frekvensorriformare som i sin tur styr hastigheten till motorn på omröraren.

Lösningen enligt den föreliggande uppfinningen skall i det följande beskrivas när- inare med hänvisning till figurerna, där: Figur l visar ett flödesschema för väsentliga, men inte alla, delar av en reningspro- cess enligt den föreliggande uppfinningen; Figur 2 visar ett vertikalsnitt genom en dynamisk flockulator enligt uppfinningen; Figur 3 visar ett horisontalsnítt genom den i figur 2 visade dynamiska flockulatorn; Figur 4 visar ett vertikalsnitt genom en flotationsenhet enligt uppfinningen, och Figur 5 visar ett horisontalsnitt genom flotationsenheten.

Figur 1 visar delar av en process för rening av vätskor, såsom dricksvatten, avlopps- vatten med inera. Vätska leds först in genom ett inloppsrör ll och en jetinjektor 41 till en dynamisk flockulator 10. Funktionen och uppbyggnaden av den dynamiska 10 15 20 25 30 530 649 7 flockulatorn 10 kommer att beskrivas nedan i anslutning till figurerna 2 och 3. Väts- kan som skal renas leds in ijetinjektorn 41 där det vid jetinjektorns utgång bildas en turbulent strömning i vätskan. Kemikalier från en kemikaliercservoar 15 leds genom en tillförselledning 16 till jetinjektorn 41, medan kemikalierna införs i vätskeströin- men i området där den turbulenta vätskeströinningen bildas, dvs. i området för jetin- jektorns 41 utlopp. Kemikalierna tillsätts för att uppnå flockulering av orenhcter i vätskan. Tillsättningen av kemikalier vid jetinjektion säkerställer att alla kemikalier kommer i kontakt med alla partiklar som skall llockuleras inom loppet av 0,5 - 1,0 sekund. Av miljöhänsyn är keinikaliereservoaren 15 placerad i en katastrofbassäng 15A som har en större volym än reservoaren 15.

Efter att vätskan behandlats i den dynamiska flockulatorn 10 och sarntliga partiklar och kolloider har flockulerats, leds vätskan via ett rör 12 till en flotationsenhet 13 för vidare behandling och rening. I anslutning till flotationsenheten 13 tillsätts väts- kan en polymer som levereras från en tank 18 för råpolymer och som blandas färdig bland annat med vatten i en blandenhet 19. Vidare tillsätts dispergeringsvatten pro- portionerligt med inkommande vattenström rakt under flotationstanken, så nära in- loppet till ílotationsenheten som möjligt. Här frigörs trycket i dispergeringsvattnet som medför frigöring av en mängd mikroskopiska bubblor som kommer att tendera att flyta upp till ytan av flotationsenheten. På väg upp mot ytan kommer dessa bubb- lor att knyta till sig de flockar som redan har byggts upp och föras till ytan som slam. Den fraktion av avfallsprodukter som är lättare än den bärande vätskan, skra- pas ut vid flotationsenhetens 13 övre ända och leds genom ett slamutlopp 13A till en slamreservoar 53. Den fraktion av avfallsprodukterna som är tyngre än den bärande vätskan tas bort genom ett rör 17 vid flotationsenhetens 13 nedre ända till en slam- reservoar (ej visad). Den renade vätskan leds därefter till en hålltank 14 som bland annat tjänar till avledning och återföring av vatten tillbaks till processen genom en rörledning 42, såsom dispergeringsvatten. På figur 1 är också tanken för disperge- ringsvatten 43 visad. I dispergeringsvattentanken 43 trycksätts vattnet med hjälp av en tryckgaskälla 44, medan vatten tillförs genom rörledningen 42 och sprids i dropp- 10 20 25 30 5313 B49 8 form in i den trycksatta tanken 43. För att ha styrning på hur mycket dispergerings- vatten som till envar tid befinner sig i tanken 43 används en våg 45 kopplad till tan- kens 43 ben. Nämnda våg 45 styr mängden av returvatten som tillförs tanken 43.

Processen enligt uppfinningen styrs av en PLS-enhet 46 där karakteristika för väts- kan som skall separeras har lagts in såsom jäinförelseunderlag. Sådana karakteristi- ka kan vara teinperatur, variation i vätskemängd samt partikelinnehåll eller suspen- derade ämnen i vätskan. Dessa data används såsom underlag for beräkning av den dynamiska tlockulatorn 10 med hänsyn till vätskans nödvändiga uppehållstid i flockulatorn 10, volym och nödvändiga G-värden som igen ger nödvändig area och form som iiiåste etableras på flockulatorns 10 paddelomrörare saint det rotations- spann som krävs. 1 PLS-enheten 46 är inlagd en på förhand utarbetad börvärdeskur- V21. lndata till PLS-enheten 46 är inkommande vattenmängd. PLS-enheten 46 jämför den uppmätta inkomna vätskemängden med nämnda börvärdeskurva och på grund- val av detta styrs rotationshastigheten på paddelomrörarna i flockulatorn 10, voly- men av kemikalier som rnåste tillföras från kemikaliereservoaren 15 och mängden av polyiner som skall tillföras den flockulerade vätskemängden vid ingången till flo- tationsenheten 13. PLS-enheten 46 styr även mängden av dispergeringsvatten som tillförs vätskeströmmen for flotationsenheten 13, samt rotationshastigheten på flota- tionsenhetens 13 ytskimmer.

Det är endast de delar av processen som är relevanta i anslutning till den dynamiska flockulatorn 10 och flotationscnheten 13 som visas i figur 1. Det är uppenbart för en fackman att en sådan process även innehåller ventiler och rör, med mera, som dels finns inritade på figur 1.

Figur 2 visar ett vertikalsnitt genom en dynamisk flockulator 10 enligt uppfinning- en, medan figur 3 visar ett horisontalsnitt genom den i figur 2 visade dynamiska 10 15 20 25 30 530 G49 9 flockulatorn 10. Denna är utformad såsom en vertikal cylinder 20 med en centralt placerad paddel 21 i form av en vertikal axel 22 och ett flertal horisontella paddel- blad 23A-G. I syfte att uppnå en effektiv och snabb inblandning har paddeln 21 här fått en speciell och fördelaktig form, nämligen så att et antal par paddelblad 23A, 23B,. . .,23G är åtminstone tre och typiskt sett upp till sex eller sju par paddelblad.

Mer speciellt framgår det av figur 2 att paddelbladens längd avtar stegvis från det översta bladet 23A till det nedersta paddelbladet 23G som sitter på axeln 22. Det framgår också, speciellt av figur 3, att alla paddelbladen ligger i ett och samma plan.

Paddeln 21 drivs av en elektromotor 24 placerad på toppen av den dynamiska flock- ulatorn. Vätskan tillförs den dynamiska flockulatorn 10 genom ett rör 26 (jfr. 16 tig. 1) via en jetinjektor 41 vid flockulatorns 10 övre del och lämnar den dynamiska flockulatorn genom ett rör 25 (jfr. 12 fi g. 1) anordnat vid flockulatorns nedre ända.

Dessa två rör (inlopp/utlopp 25 och 26) är med fördel tillnärinat tangentiellt oriente- rade relativt den dynamiska flockulatorn. Flockulatorn 10 är vidare utrustad med ett flertal vertikala bafflar 47, anordnade invändigt i flockulatorn 10.

Dimensionering av den dynamiska flockulatorn görs genom att uppehållstiden sätts till mellan 20 och 200 sekunder. Vid Qdinï sätts övre gräns till 200 sekunder. Efter- som partikelseparationen här är baserad på flotation har ytterligare en säkerhet lagts in.

Det G-värde som påförs vattnet kommer att vara en funktion av rotationshastigheten och kan beräknas. För att få korrekta energiindata kan vridmomentet inätas i fullska- la. G-värdesindata kan ändras genom att rotationshastigheten på omröraren kan sty- ras steglöst vid frekvensomvandlare och dessutom kan både stator- och pad- del/rotorutforinning ändras i omröringsanordningen.

Figur 4 visar i princip och i vertikalsnitt uppbyggnaden av en utföringsform av en flotationsenhet 13 enligt uppfinningen med invändig dekantering. 10 15 20 25 30 530 549 10 På inloppsledningen 12 till flotationsenheten 13 doseras in fallningskemikalie (hjälpkoagulant) från en tank 18, med en egen frekvensstyrd doseringspump 19.

Hjälpkoagulanten kan med fördel vara en lämplig polymer och det är viktigt att po- lymerdoseringen sker jämnt och snabbt för att verkan skall vara tillfredsställande. I den förbindelse är det en fördelaktig lösning att tillförselröret 40 för polymer myn- nar ut i inloppsröret 12 vid en böj i detta strax innan det går in vertikalt uppåt genom botten av flotationsbehållaren 13. Därmed uppnås en form för strålinj ektion (”jet in- jection”) på denna punkt. Dispergeringsvatten skall tillsättas så nära inloppet i flota- tionsenheten 13 som möjligt. Doseringsmängd för polymer styrs efter vattenmäng- den in till flotation. Vattenmängden registreras i en egen elektromagnetisk vatten- inängdsrnätare monterad på ledningen in på flotationsanläggningen.

Efter punkten för dosering tillförs dispergeringsvatten till inloppsvattnet. Detta styrs automatiskt med egen reglerventil och vattenmätare på tryckledningen från disper- sionsanläggningen (ej visade).

Dispersionsanläggningen 43-45 trycksätter och luftmättar en andel av utloppsvattnet från flotationen och återför detta till inloppet. I dispersionen rnättas vattnet med ca 100 l luft pr m3 dispersion i ett tryckorrrråde mellan 4-6 bar. Detta görs genom ato- misering av vätska över trycksatt luft i egen tank på dispersionsanläggningen 43-45.

När dispersionen genom ett rör 40 tillsätts inloppsledningen 12 frigörs trycket och mikroskopiska luftbubblor frigörs. Dessa blandas med flockulerat slam, med resulta- tet att partikelaggregat med extrem uppdrift leds in i flotationsenheten 13.

Processvattnets gång genom flotationsenheten 13 kan indelas i 5 zoner, såsom schematiskt illustrerat i figur 4.

Zon 1: lnloppszon. Avloppsvattnet leds med sjålvfall in i botten på enheten 13 där polymer och dispersionsvatten 40 tillsätts strax före inloppet. Vattenmäng- 10 15 20 25 30 530 E43 ll den registreras kontinuerligt av elektromagnetisk vattenmätare fore flocku- latorn 10.

Zon 2: Fördelningszon. Avloppsvatten, polymer och dispersionsvatten blandas väl och fördelas hydrauliskt jämnt cirkulärt i flotationsenheten 13 omedelbart efter inloppet 12. Fördelningsplattan 48 ser till att färdigt flockulerad vätska fördelar sig centriskt jämnt över hela tlotationsarean och att överskottsslain inte lägger sig som sediment i inloppet 12.

Zon 3: Accelerationszon. Avloppsvattnet leds uppåt där ytan reduceras mellan flo- tationsenhetens 13 yttre vägg och inre koniska väggparti på behållaren 30.

Hastigheten på vatten och partiklar ökas avsevärt.

Zon 4: Separationszon. Vattenströininen kommer in i separationszonen där ytarean är maximerad och hastigheten reduceras snabbt. Partiklar etc. har en given hastighet vertikalt mot ytan och koinmer att separeras från vätskefasen. Flo- terat slam skrapas av ytan och ned i en slamficka 53. Det renade vattnet strömmar lugnt l80° ned i den inre behållaren 30.

Zon 5 Utloppszonen. Vattnet leds från den inre behållaren upp i ccnterröret 36 och därefter vänds det 180° ned i tratten/utloppsröret 37 (med nivåreglering) och ut 38 genom en mantelvägg på enheten 13. I centrum av denna kan det re- nade vattnet visuellt kontrolleras. Från utloplpsröret 38 tas vatten till disper- sionsanläggningen och till spädningsvattenpumpen 19 for polymer. Renat vatten leds vidare med självfall till recipient.

På bakgrund av den kända tekniken kommer fackfolk att inse att reningsprocessen genom fem zoner som omtalat ovan innebär flera nya och säregna drag som också är knutna till den olika nivåer av rör- och väggkanter där vattenströininen vänds i hu- vudsak 180°, såsom exempelvis illustrerat med pilarna i figur 4.

Claims (6)

10 15 20 25 30 530' B49 ll PATENTKRAV

1. Förfarande för att rengöra vätskor, såsom dricksvatten, avloppsvatten, kloak, processvatten från industri och dylikt, där partiklar som både är tyngre och lättare än den bärande vätskan utskiljs från vätskan och leds till därför lämpade reservoarer, varvid vätskan som skall rengöras i förväg har tillsätts tillsättningsämnen och/eller -vätskon företrädesvis genom en jetinjektor (41) som skapar turbulens i vätskeströmmen för att förbättra utskiljningseffekten anordnad uppströms en flockulator (10), varefter vätskan företrädesvis leds in i flockulatorn (10) där åtminstone väsentliga delar av de partiklar som är tyngre än den bärande vätskan avlägsnas från vätskan och leds bort till en lämplig uppsamlingsdeponi, medan de partiklar som är lättare än den bärande vätskan tillåts flockulera varefter den delvis renade vätskan leds vidare till en flotationsenhet (13) där åtminstone väsentliga delar av de partiklar som är lättare än den bärande vätskan skiljs ut och leds bort till en lämplig uppsamllngsdeponi, vilken flotationsenhet (13) är försedd med en öppen » trattformad behållare (30) 180° i riktning inne invändig, uppåt som vänder vätskeströmmens vertikala strömningsriktning riktning nedåt, k ä n n e t e c k n at a v att vätskeströmmens i x den - trattformade behållaren (30) därefterförst vänds 180° i riktning uppåt in i ett nedåt öppet rörhölje (36), för att sedan åter vändas 180° i riktning nedåt genom en uppåt öppen trattliknande enhet (37) anordnad inne i det nedåt öppna rörhöljet (36) och ut ur flotationsenheten.

2. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n eteck n at a v att vätskan leds flotationsenhe.tens nedre del där den uppåt riktade vertikalt in i vätskeströmmen leds mot en fördelningsplatta (48) som vänder vätskeströmmen 90° så att vätskan distribueras över hela tvärsnittet i en fördelningszon (zon 2), varvid partiklar löper samman och bildar större flockar och där eventuella tyngre partiklar sedimenteras, för att så strömma uppåt till en accelerationszon (zon 3) därvätskans hastighet ökas, varefter vätskan leds 180° nedåt till en separationszon (zon 4) i den invändiga trattformade behållaren (30) där flotationsenhetens ytarea är maximerad och 10 15 20 25 30 SSG 545 13 vätskehastigheten är reducerad, så att floterat slam flyter upp till ytan och avlägsnas medelst avskrapning.

3. Flotationsenhet för flotation av vätskor, såsom dricksvatten, avloppsvatten, kloak, processvatten från industri och dylikt, där partiklar som både är tyngre och lättare än den bärande vätskan utskiljs från och där ett inloppsrör (12) för vätskan är anordnat vid flotationsenhetens (13) nedre ände och där flotationsenheten innefattar en invändig trattformad behållare (30) som är öppen och har en ytarea väsentligen motsvarande flotationsenhetens (13) ytarea vid sin övre ände och som vid sin nedre ände är sluten och har en väsentligt mindre ytarea försedd med ett nedåt öppet rörhölje (32) med en väsentligt mindre öppningsyta än den övre andens tvärsnittsyta, och där flotationsenheten är försedd med en skrapa vid sin övre ände, för att medge avlägsnande av flotat vid ände. k ä n n e t e c k n at a v att deti den invändiga trattformade behållaren (30) är anordnad ett nedåt öppet rörhölje (36) som vid sin nedre ände står i vätskekommunikation med den invändiga trattformade behållaren (30), i vilket nedåt öppet rörhölje (36) är anordnat en trattliknande enhet (37) med en övre öppningsyta som är något mindre än det öpp na rörhöljets (36) ytarea, och att den trattliknande enheten (37) vid sin» nedre ände är sluten mot det nedåt öppna rörhöljet (36), men är försedd med ett utloppsrör (38) för tömning av renad vätska ut ur flotationsenheten. flotationsenhetens övre

4. Flotationsenhet enligt kravet 3, kännetecknat av att att inloppsröret (12) är riktat uppåt och företrädesvis centralt vid botten av flotationsenheten (13), och är konfigurerat att leda vätskeströmmen mot en fördelningsplatta (48) som fördelar vätskan över hela tvärsnittet av flotationsytan.

5. Flotationsenhet enligt kravet 4, k ä n n ete c k n at a v att det i anslutning till lnloppsröret (12) är anordnat en inloppsledning för tillsättning av polymerer och/eller dispersionsvatten före inloppet i flotationsenheten (13). 5312! B49 l'~l

6. Flotationsenhet enligt något av kraven 3-5, k ä n n e t e c k n at a v att den trattliknande enheten (37) med det omslutande nedåt öppna rörhöljet (36) företrädesvis är placerad centralt i den inre behållaren (30), med nederkanten av rörhöljet anordnat nere i den inre behållaren och med rörhöljet sträckande sig högre än den övre kanten av den inre behållaren, medan den trattllknande enheten (37) har sin övre kant i form av ett överlopp i en nivå högre än den övre kanten av den invändiga trattformade behållaren (30).