SE530356C2 - Statiskt rep, användning av ett statiskt rep samt mast- eller bombkonstruktioner innefattande ett statiskt rep - Google Patents

Description

20 25 30 530 355 draghållfastheten väsentligt kan öglan bildas genom att splitsa repet. För konventionella treslagna rep kan en draghållfasthet uppgående till 90% av draghållfastheten hos det opåverkade repet uppnås. En splitsad ände uppvisar dock ett något konformigt stycke vilket med ökande diameter löper fram till öglas början. Detta medför att repet inte uppvisar ett distinkt stopp utan kan komma att fastna i genomföringar eller trissor i den konformade delen. Vidare måste en splits utformas relativt lång för att uppvisa tillräcklig styrka. Detta medför att seglen inte kan dras tillräckligt nära mastens topp om risken för att dra fast splitsen i en genomföring eller trissa skall undvikas.

Vidare finns risken att linan dras så långt in i genomföringen att den förtjockade tampen fastnar. Moderna rep är dock inte utformade såsom en enda treslagen tamp utan utgörs vanligtvis av en tre eller flerslagen kärna med ett flätat hölje.

Under senare tid har allt tätare höljen tillverkats för att möjliggöra tunna rep med hög draghållfasthet. Exempel på sådan rep utgörs av ett rep med en mantel med ytterdiameter på 10 mm och innerdiameter på 7,5 mm, där manteln innefattar 24 fiberknippen ytterdiameter på 10 mm och innerdiameter på 8,5 mm, där manteln innefattar samt ett rep med en mantel med 32 fiberknippen. Sådana rep brukar benämnas äggskalsrep på grund av mantelns relativa tunnhet. När manteln görs allt tunnare och samtidigt flätas hårdare så är det inte längre möjligt att splitsa repen under bibehållande av en hög draghållfasthet hos repet. Detta beror på tillvägagångssättet vid splitsnlng som kräver att repets kärna förs ut genom manteln innan repets ände samt därefter återinförs för att ligga dubbel ett stycke efter öglas bildande. Med tunna hårda flätade mantlar får splitsen helt enkel inte rum, vilket gör att repet blir mycket stelt vid splitsen vilket i sig bidrar till en reducerad draghållfasthet. Vidare uppkommer skador på manteln och material kan behöva avlägsnas för att bilda splitsen vilket bådadera bidrar till att försämra repets draghållfasthet. För moderna splitsade rep är det svårt att garantera att draghållfastheten överstiger 70% av det opåverkade repets draghållfasthet. Vidare är det en mycket tidskrävande procedur att utarbeta 10 15 20 25 30 530 355 en splits på ett modernt hårdflätat rep, vilket gör splitsar till en oattraktiv lösning.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet med uppfinningen är att tillhandahålla ett statiskt rep med en mantel och kärna rep med en ögla där öglan tillverkats på ett annat sätt än genom en knop eller en splitsad ände. Ett vidare ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett statiskt rep med mantel och kärna, där repets draghållfasthet med applicerad ögla är hög och förutsägbar i den mening att variationen mellan olika rep tillverkade enligt samma metod är liten.

Ytterligare ett ändamål är att tillhandahålla ett rep med en ögla där öglan är tillverkad enligt en rationell metod lämplig för en industriell massproduktion.

Vidare är det ett ändamål att åstadkomma ett rep där vid dragprov brott hos repet skall ske utanför öglan samtidigt som brottgränsen hos repet skall förbli så hög som möjligt.

Dessa ändamål uppnås genom ett rep enligt den kännetecknande delen av patentkravet 1. Enligt uppfinningen uppnås dessa ändamål genom att repets kärna har ett stigningstal som uppgår till åtminstone 5, att nämnda söm innefattar åtminstone en undre längsgående söm med en första smalare bredd på stygnen och en övre längsgående söm placerad ovan nämnda undre längsgående söm, där den övre längsgående sömmen har bredare stygn och är placerad så att den övre längsgående sömmen båda kanter ligger utanför den undre längsgående sömmens båda kanter, och att sömmen innefattar ett antal stygn vilken ger en sammanlagd brottstyrka hos sömmen som ligger mellan 70 och 90% av brottstyrkan hos motsvarande rep utan ögla.

För att repet skall vara så gott som statiskt, vilket är nödvändigt för att på ett korrekt sätt kunna fixera seglet är det nödvändigt att kärnan har ett stigningstal som överstiger 5 gånger repets diameter, då kortslagna eller 10 15 20 25 30 530 358 4 flätade kärnor uppvisar en inneboende elasticitet. Vidare är det nödvändigt att kärnan är slagen eller flätad för att sömmen skall kunna ingripa i så många av de fiberbuntar som ingår i kardelerna som möjligt.

För att maximalt kunna utnyttja repet och för att kunna placera ett segel så nära toppen på en mast som möjligt är det fördelaktigt om sömmen kan göras så kort som möjligt. För detta ändamål är företrädesvis kärnan Iångslagen eller flätad med ett stigningstal mellan 5 och 15, företrädesvis mellan 7 och 11. Lämpliga längder för sömmar utgörs, i det fall sömmen är bildad av två överlagrade längsgående sömmar, av en längd som överstiger halva stigningstalet och understiger 3/4 av stigningstalet multiplicerat med repets diameter, eller, i det fall sömmen är bildad av tre överlagrade längsgående sömmar, av en längd som överstiger en tredjedel av stigningstalet och understiger 3/4 av stigningstalet multiplicerat med repets diameter Enligt uppfinningen skall sömmen utformas med att ett antal stygn vilken ger en sammanlagd brottstyrka hos sömmen som ligger mellan 70 och 90% av brottstyrkan hos motsvarande rep utan ögla. Försök har visat att en vid bildande av en ögla genom att med hjälp av en söm fästa två tampar vid varandra så reduceras repets draghållfasthet. Ju fler stygn som appliceras desto mer reduceras repets draghållfasthet. Vidare är det av intresse att sömmen är starkare än repets övriga draghållfasthet för att repets draghållfasthet skall utnyttjas optimalt. Vid en avvägning mellan att säkerställa att sömmen är starkare än draghållfastigheten hos' övriga delar av repet och att tillse att repets draghållfasthet inte reduceras onödigt mycket så har det visat sig att sömmen skall utformas med att ett antal stygn vilken ger en sammanlagd brottstyrka hos sömmen som ligger mellan 70 och 90% av brottstyrkan hos motsvarande rep utan ögla. Det optimala värdet av den sammanlagd brottstyrka hos sömmen uppgår till ca. 80%, där risken för brott hos sömmen ökar när värdet närmar sig 70% och den sammanlagda brottstyrkan avtar när värdet närmar sig 90%. För detta ändamål utformas sömmen företrädesvis en sammanlagd brottstyrka som ligger mellan 75 och 10 15 20 25 30 530 355 5 85%, företrädesvis mellan 78 och 82% av brottstyrkan hos motsvarande rep utan ögla. l det fall att samma material används i repets mantel och kärna som i sömmen skall sömmen utformas med en sammanlagd tvärsnittsarea hos sömmen vilken motsvarar 70 - 90,%, företrädesvis 75 - 85% samt ytterligare företrädesvis 78 -82% av den sammanlagda tvärsnittsarean av de i kardelerna ingående fiberbuntarna.

Genom det föreslagna erhålles sålunda ett rep med en ögla där sömmen innefattar ett antal stygn vilken ger en sammanlagd brottstyrka hos sömmen som överstiger brottstyrkan hos repets övriga delar när repets ögla färdigställts samtidigt som repets brottstyrka inte reduceras onödigt mycket.

För att tillhandahålla god brottstyrka hos repet är det nödvändigt att sömmen skall löpa genom så många av de i kardelerna ingående fiberbuntarna som möjligt. För detta ändamål skall sömmen utformas med en sådan längd att den tråd vilken bildar sömmen löper genom åtminstone 90%, företrädesvis 95% av samtliga i nämnda tre eller fler kardeler ingående fiberbuntar.

Optimalt går tråden genom samtliga fiberbuntar.

Detta åstadkommes i föredragna utföringexempel genom ett urval eller en kombination av följande åtgärder: - att skillnaden i bredd mellan en undre och en nästkommande överlagrad söm uppgår till åtminstone dubbla diametern hos de tiberbuntar vilka bildar nämnda kardeler, varvid två ovan på varandra liggande stygn kommer att ingripa i var sin fiberbunt; - att steglängden för ett stygn är sådan att mellan ett och nästkommande stygn, sömmen ingriper i en första fiberbunt och en därpå nästkommande intilliggande fiber; - att stygnens steglängd uppgår till diametern hos en flber multiplicerat med cotangens för stigningsvinkeln; 10 15 20 25 30 530 358 6 - att i det fall sömmen är bildad av två överlagrade längsgående sömmar och att sömmens längd överstiger halva stigningstalet multiplicerat med repets diameter, och/eller - att i det fall sömmen är bildad av tre överlagrade längsgående sömmar och att sömmens längd överstiger en tredjedel av stigningstalet multiplicerat med repets diameter.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen omsluter ett hölje repet längs ett stycke av repet som löper så att höljet täcker hela sömmen, omsluter den korta tampens ände och sträcker sig ett stycke in på den långa tampen efter nämnda ände hos den korta tampen. Genom denna konstruktion kan sömmen göras nötningsbeständig samtidigt som änden av kortare tampen hos den del av repet som bildar öglan kan användas som ett stumt ändstopp.

Uppfinningen avser även användning av .ett rep enligt ovan uppvisande ett hölje där änden av kortare tampen hos den del av repet som bildar öglan kan användas som ett stumt ändstopp. Vidare avses en mastkonstruktion som innefattar ett rep enligt uppfinningen. l synnerhet avses en mastkonstruktion vilken innefattar ett rep enligt vad som ovan beskrivits där repet löper delvis inuti en hålighet vilken sträcker sig genom mastens längd, ut genom en genomföring anordnad vid mastens topp med nämnda ögla placerad utanför masten, vilken ögla är anordnad att infästas till ett segel, där att ett hölje är applicerat på repet längs ett stycke av repet som löper så att höljet täcker hela sömmen, omsluter den korta tampens ände och sträcker sig ett stycke in på den långa tampen efter nämnda ände hos den korta tampen varvid den korta tampens ände nyttjas som ett stumt ändstopp.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommen nedan att närmare beskrivas med hänvisning till bifogade ritningsfigurer där: 10 15 20 25 30 530 356 Fig. 1 funktion av antalet stygns som ingår i sömmen, samt draghållfastheten hos ett rep som funktion av antalet stygn som sytts i repet, visar ett diagram över draghållfastheten hos en söm som Fig. 2 visar schematiskt en tres|agen kärna.

Fig. 3 visar schematiskt en tres|agen kärna med en flåtad mantel.

Fig, 4 visar schematiskt definitionen av stigningstal för en kärna Fig. 5 visar schematiskt ett rep enligt föreliggande uppfinning.

F ig. 6 visar schematiskt definitionen av längden hos ett stygn.

Fig. 7 visar schematiskt ett rep enligt föreliggande uppfinning där sömmen är inkapslad i ett hölje.

Fig. 8 visar en mastkonstruktion enligt föreliggande uppfinning.

FÖREDRAGEN/-NA UTFÖRlNGSFORMl-ER l figur 1 visas schematiskt ett diagram över draghållfastheten hos en söm som funktion av antalet stygns som ingår i sömmen, samt draghållfastheten hos ett rep som funktion av antalet stygn som sytts i repet. Draghållfastheten hos sömmen är i princip direkt proportionell mot antalet stygn som ingår i sömmen. Med ett ökat antal stygn ökar draghållfastheten hos sömmen. För att erhålla en stark söm skall sålunda antalet stygns vara stort. Vidare visas draghållfastheten hos ett bearbetat rep med en ögla i dess ände i förhållande till draghållfastheten hos samma rep l obearbetat tillstånd, dvs. när repet inte uppvisar någon ögla och ingen söm är tillfogad. 10 15 20 25 30 530 356 Bara genom att vika repet ändras belastningen på de enskilda fibrerna och repet förlorar i styrka. Detta innebär att en ögla utan söm uppvisar en lägre draghållfasthet än ett helt rakt rep. Draghållfastheten beror på öglans konstitution samt på en individuell variation mellan i övrigt likadana rep.

Genom att vika repet så att det avslutas med en ögla erhålles en draghållfasthet uppgående till 85 - 90% av det opåverkade repets styrka (utan ögla och söm). När väl sömmen tillfogas försvagas repet för varje nålstick som tillfogas. Vid få nålstick-försvagas repet måttligt, dvs derivatan på draghållfastheten för repet är svagt negativ. Med ökat antal nålstick ökar magnituden på den negativa derivatan på grund av att en perforeringseffekt uppkommer där flera nålstick samverkar för att ge en större sammanlagd skada på repet. Detta ger upphov till att kurvan över draghållfastheten hos repet som funktion av antalet nàlstick är svagt krökt. Sömmens draghållfasthet som funktion av antalet nålstick uppvisar knappt någon statistisk variation mellan olika sömmar utan är helt beroende av antalet nålstick och trädens kvalitet. Med en angiven draghållfasthet för en tråd kan lämpligt antal stygn bestämmas. Repets draghållfasthet som funktion av antalet nålstick uppvisar dock en statistisk variation som beror på hur nålsticken perforerat repet. Med varje nålstick finns en risk för att sticket bryter av fibrer ingående i fiberbuntar i stället för att glida mellan de individuella fibrerna. I figuren visas två kurvor över draghållfastheten hos repet. Den övre kurvan visar 99 percentilen av repen, dvs de rep där få brott skett på de individuella fibrerna och där repet därigenom erhållit en hög draghållfathet. 99% av repen uppvisar en styrka som understiger denna draghållfasthet. Den undre kurvan visar 1 percentilen av repen, dvs de rep där många brott skett på de individuella fibrerna och där repet därigenom erhållit en låg draghållfasthet. 1% av repen uppvisar en styrka som understigar denna draghållfasthet. Ändamålet med uppfinningen är att skapa en tillförlitlig söm, som inte skall brista före repet går av, samtidigt som repet inte försvagas onödigt mycket av 10 15 20 25 30 530 355 ett allt för högt antal stygn. Försökt har visat att det optimala värdet på sömmens styrka i förhållande till det opåverkade repets styrka uppgår till 80%. Kring det optimala värdet finns en individuell variation. l en första föredragen utföringsform vilken ger mycket goda resultat i avseendet att väldigt få sömmar brister samtidigt som repets draghållfasthet inte reducerats onödigt mycket erhålles om sömmen ges en draghållfasthet uppgående till mellan 78 och 82% av det opåverkade repets draghållfasthet. I detta fall har det visat sig att mindre än 2% av repen bristen innan sömmen samtidigt som repen uppvisar en hög draghållfasthet i färdigställt skick. l en andra mindre dragen utföringsform där goda resultat fortfarande uppnås sömmen ges en draghållfasthet uppgående till mellan 75 och 85% av det opåverkade repets draghållfasthet. För de rep som biflnner sig inom intervallet mellan 75 och 78 har det visat sig att mindre än 5% av repen brister innan sömmen samtidigt som repen uppvisar en hög draghållfasthet i färdigställt skick. För de rep som uppvisar en söm med 85% av det opåverkade repets draghållfasthet har det visat sig att styrkan hos repen minskat med ca 1% utan att det är nödvändigt för att förhindra att sömmen går av före repet. l en tredje mindre dragen utföringsform där goda resultat fortfarande uppnås sömmen ges en draghållfasthet uppgående till mellan 70 och 90% av det opåverkade repets draghållfasthet. För de rep som uppvisar en söm med en draghållfasthet uppgående till 70% har det visat sig att 10% av repen brister innan sömmen samtidigt som repen uppvisar en hög draghållfasthet i färdigställt skick. För de rep som uppvisar en söm med 90% av det opåverkade repets draghållfasthet har det visat sig att styrkan hos repen minskat med ca 4% utan att det är nödvändigt för att förhindra att sömmen går av före repet.

Försök har gjorts som visar att draghållfastheten mätt i procent hos repet är större för mer kompakta linor och att draghållfastheten mätt i procent hos repet är större för mer starkare linor.

Nedan angivna experiment visar hur draghållfastheten hos rep varierar i beroende om repet har en kompakt kärna eller om repet är en porös kärna. 10 15 20 530 355 10 Diameter Nominell Antal Styrka % av Längd mm Styrka Stygn Efter nominell på söm N Söm Styrka mm Lina Poly-Braid-32, kompakt 3 slagen kärna (svårsplltsad) 8 1800 80 1350' 75 35 10 2500 121 1950 78 40 12 3300 169 2700 82 55 Lina Poly-Braid-16 lös konstruktion 8 1500 80 1050 70 35 10 2100 121 1550 73,8 40 12 2700 169 2030 75,2 55 Försöket visar att för kompakta kärnor erhålles en högre draghållfasthet mätt i % av repets ursprungliga styrka, än för motsvarande rep med porösa kärnor då en söm med samma antal stygn använts.

För att tillhandahålla önskad draghållfasthet på sömmen kan antalet stygn som är nödvändigt beräknas från en angiven draghållfasthet hos tråden.

Företrädesvis innefattar sömmen ett antal stygn vilken ger en sammanlagd brottstyrka hos sömmen som överstiger brottstyrkan hos repets övriga delar när repets ögla färdigställts l figur 2 visar en kärna 1 för ett rep. Kärnan innefattar tre eller fler karde|er2, vilka vara och en är utformade av ett antal fiberbuntar 3. l figur 2 visas kärnan 1 omgiven av en flätad mantel 4. Mantelns uppgift är att skydda kärnan från nötning och kärnans uppgift är att statiskt uppbära repets belastning. För detta ändamål skall kärnan utformas med liten elasticitet.

Repet i sin färdigställda form uppvisar en elasticitet understigande 20%. För detta ändamål uppvisar kärnan ett högt stigningstal överstigande 5. 10 15 20 25 30 580 - 358 11 Stigningstalet ligger företrädesvis mellan 5 och 15, lämpligen mellan 7 och 11. Ett högt stigningstal reducerar elasticiteten eftersom fibern ligger huvudsakligen i repets riktning. För uppfinningen är det dock nödvändigt att kärnan inte är helt rak eftersom det är nödvändigt att sömmen ingriper i huvuddelen av de fiberbuntar som bildar i kärnan ingående kardeler. Önskan om att utnyttja korta sömmar, att de flesta fiberbuntarna skall träffas och en samt kravet på låg elasticitet har medfört att ovan angivna stigningstal har visat sig vara lämpliga. l figur 4 visas schematiskt en figur vilken visar hur begreppet stigningstal skall tolkas. I figuren visas en slagen kärna med en diameter D. l figuren visas en kardel K1 vilken löper kring kärnans centrum. Kardelen Kl återfår samma ursprungsposition efter sträckan H. Stigningstalet definieras som kvoten H/D. Uppfinningen kan utnyttjas för både slagna och flätade kärnor, så länge som kärnan uppvisar ett stigningstal överstigande 5. Företrädesvis uppgår stigningstalet till mellan 5 och 15. l en ytterligare föredragen utföringsform ligger stigningstalet mellan 7 och 11. l figur 5 visas ett rep 5 enligt föreliggande uppfinning. Repet är försett med en vid repets ena ände utformad ögla 6. Öglan 6 är bildad genom repet vid nämnda ände är vikt och bildar en lång 7 och en kort tamp 8, vilka tampar placerats bredvid och i kontakt med varandra och är sammanfogande med en längs tamparna löpande söm 9 vilken ingriper i båda tamparna. Sömmen 9 innefattar åtminstone en undre längsgående söm 10 med en första smalare bredd B1 på stygnen och en övre längsgående söm 11 placerad ovan nämnda undre längsgående söm 10, där den övre längsgående sömmen har bredare stygn, med en bredd B2_ och är placerad så att den övre längsgående sömmen 11 båda kanter 12a, 12b ligger utanför den undre längsgående sömmens 10 båda kanter 13a, 13b.

Företrädesvis innefattar sömmen såsom schematiskt visats i figur 5a tre överlagrade sömmar, en undre längsgående söm 9, en mellanliggande 10 15 20 25 30 530 355 12 längsgående söm 14 och en övre längsgående söm 10. Den mellanliggande längsgående sömmen 14 skall utformas med bredare stygn, med en bredd Bg, än den undre längsgående sömmen 9, vilken uppvisar en bredd B1 på stygnen. Vidare är den mellanliggande längsgående sömmen 14 placerad så att den mellanliggande längsgående sömmens båda kanter 15a, 15b ligger utanför den undre längsgående sömmens båda kanter 13a, 13b. Den övre längsgående sömmen 10 har bredare stygn än den mellanliggande längsgående sömmen 14 och är placerad så att den övre längsgående sömmens båda kanter 12a, 12b ligger utanför den mellanliggande längsgående sömmens båda kanter 15a, 15b. l figuren 5 visas för tydlighets skull enbart del av den överliggande sömmen. Den överliggande sömmen har en längd Lg vilken är företrädesvis lika stor som den underliggande sömmens längd Lu. l figuren 5a visas för tydlighets skull enbart del av den mellanliggande och den överliggande sömmen. Den överliggande sömmen har en längd LÖ och den mellanliggande sömmen har en längd Lm vilka är företrädesvis lika stora som den underliggande sömmens längd Lu.

För att erhålla en stor draghållfasthet hos det färdiga repet är det av vikt att sömmen ingriperi så många fiberbuntar som möjligt. För detta ändamål skall sömmen utformas med en längd sådan att den tråd vilken bildar sömmen löper genom åtminstone 90%, företrädesvis åtminstone 95, av samtliga i nämnda tre eller fler kardeler ingående fiberbuntar. l en ytterligare föredragen utföringsform utformas sömmen av en sådan längd att tråden ingriper i samtliga fiberbuntar i kärnan. Eftersom kärnan uppvisar kardelen med ett stigningstal, så kommer sömmen, statistiskt sett, att träffa samtliga ingående fiberbuntar om sömmen görs tillräckligt lång. För detta ändamål är lämpliga mått på sömmen längd är, i det fall att sömmen är bildad av två överlagrade längsgående sömmar, att sömmens längd överstiger halva stigningstalet multiplicerat med repets diameter. l det fall att sömmen är bildad av tre överlagrade längsgående sömmar överstiger sömmens längd lämpligen en tredjedel av stigningstalet multiplicerat med repets diameter. 10 15 20 25 30 530 355 ß För att tillse att sömmen träffar så stor del av fiberbuntarna som är önskvärt så kan en modell av repets kärna studeras där kardelernas bredd och position framgår. Varje kardel är utformad av ett knippe fiberbuntar som var och uppvisar en viss diameter. Genom studie av modellen kan det konstateras att ett stygn, beroende av var på repet stygnet görs, kommer att träffa ett visst antal fiberbuntar. Om sömmen görs helt rak längs repet kan man med ett gott konfidensintervall fastställa hur stor del av fiberbuntarna som träffats av en söm som uppvisar en viss längd. även om det inte går helt att bestämma exakt hur många trådar som träffats av varje stygns beroende bland annat på att det inte går att ange i vilket vridningsläge kardeler och i kardelerna ingående fiberbuntar varit vid ett specifikt stygn. Genom att placera ut ett antal sömmar längs repet kan det önskade procenttalet av träffade fiberbuntar uppnås.

Vare sig sömmen är bildad av två eller tre överlagrade sömmar är det lämpligt att sömmens längd understiger tre fjärdedelar av stigningstalet multiplicerat med repets diameter.

För att tillse att sömmen inte behöver göras alltför lång bör stygnens steglängd och sömmarnas bredder i föredragna utföringsexempel utformas enligt ett urval eller en kombination av följande åtgärder: - att skillnaden i bredd mellan en undre och en nästkommande överlagrad söm uppgår till åtminstone dubbla diametern hos de fiberbuntar vilka bildar nämnda kardeler, varvid två ovan på varandra liggande stygn kommer att ingripa i var sin fiberbunt; - att steglängden för ett stygn är sådan att mellan ett och nästkommande stygn, sömmen lngrlper i en första fiberbunt och en därpå nästkommande intilliggande fiber; - att stygnens steglängd uppgår till diametern hos en fiber multiplicerat med cotangens för stigningsvinkeln; 10 15 20 25 30 530 356 14 - att i det fall sömmen är bildad av två överlagrade längsgående sömmar, sömmens längd överstiger halva stigningstalet multiplicerat med repets diameter, och/eller - att i det fail sömmen är bildad av tre överlagrade längsgående sömmar, sömmens längd överstiger en tredjedel av stigningstalet multiplicerat med repets diameter.

En definition på ett stygns steglängd framgår schematiskt i figur 6, där ett stygn 16 med bredden B och steglängden S visas. l figur 7 visas ett rep enligt föreliggande uppfinning där ett hölje 17 omsluter repet längs ett stycke av repet som löper så att höljet täcker hela sömmen 9, omsluter den korta tampens ände 18 och sträcker sig ett stycke19 in på den långa tampen efter nämnda ände 18 hos den korta tampen. På detta sätt ges repet ett stumt ändstopp i form av den inkapslade änden 18 hos den kortare tampen. För att ändstoppet skall bli så stumt som möjligt ligger sömmens ände 20 nära tampens ände 18. Företrädesvis ligger sömmens ände på ett mindre avstånd än repets diameter från tampens ände.

Företrädesvis är höljet utformat av plast och har limmats och påkrympts repet l figur 8 visas en övre del av en mastkonstruktion där ett rep 5 enligt föreliggande uppfinning löper delvis inuti en hålighet 21 vilken sträcker sig inuti en mast 22, ut genom en genomföring 22 anordnad vid mastens topp 23 med nämnda ögla 6 placerad utanför masten, vilken ögla är anordnad att infästas till ett segel, där att ett hölje 17 är applicerat på repet längs ett stycke av repet som löper så att höljet täcker hela sömmen, omsluter den korta tampens ände och sträcker sig ett stycke in på den långa tampen efter nämnda ände hos den korta tampen varvid den korta tampens ände nyttjas som ett stumt ändstopp.

Uppfinningen skal inte begränsas till ovan beskrivna utföringsformer utan kan fritt varieras inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims (1)

1. 530 358 15 PATENTKRAV 1) 2) 3) Ett statiskt rep uppvisande en yttre flätad mantel och en inre kärna bildad av tre eller fler kardeler vilka var och en innefattar en uppsättning fiberbuntar, där kärnan och manteln var och en är tillverkade av syntetfibrer med en elasticitet understigande 20%, där repet är försett med en vid repets ena ände utformad ögla, vilken är bildad genom repet vid nämnda ände är vikt och bildar, för formande av nämnda ögla, två från öglan utgående tampar, en lång och en kort tamp, vilka tampar placerats bredvid och i kontakt med varandra och är sammanfogande med en längs tamparna löpande söm vilken ingriper i båda tamparna, k ä n n e t e c k n at a v att repets kärna har ett stigningstal för kärnan som uppgår till åtminstone 5 gånger diametern hos kärnan, att nämnda söm innefattar åtminstone en undre längsgående söm med en första smalare bredd på stygnen och en övre längsgående söm placerad ovan nämnda undre längsgående söm, där den övre längsgående sömmen har bredare stygn och är placerad så att den övre längsgående sömmens båda kanter ligger utanför den undre längsgående sömmens båda kanter, och att sömmen innefattar ett antal stygn vilken ger en sammanlagd brottstyrka hos sömmen som ligger mellan 70 och 90% av brottstyrkan hos motsvarande rep utan ögla. Rep enligt krav 1, kä nnetecknat av att sömmen innefattar ett antal stygn vilken ger en sammanlagd brottstyrka hos sömmen som ligger mellan 75 och 85% av brottstyrkan hos motsvarande rep utan ögla. Rep enligt krav 1, kännetecknat av att sömmen innefattar ett antal stygn vilken ger en sammanlagd brottstyrka 4) 5) 6) 7) 3) 530 358 16 hos sömmen som ligger mellan 78 och 82% av brottstyrkan hos motsvarande rep utan ögla. Rep enligt något av föregående krav, kän netecknat avattsömmen ärgjordaventrådisamma material som kärnan hos repet och att den sammanlagda tvärsnittsarean hos sömmen motsvarar 70 - 90%, företrädesvis 75 - 85% samt ytterligare företrädesvis 78 -82% av den sammanlagda tvärsnittsarean av de i kardelerna ingående fiberbuntarna. Rep enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att sömmen innefattar ett antal stygn vilken ger en sammanlagd brottstyrka hos sömmen som överstiger brottstyrkan hos repets övriga delar när repets ögla färdigställts Rep enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att sömmen uppvisar en sådan längd att den tråd vilken bildar sömmen löper genom åtminstone 90% av samtliga i nämnda tre eller fler kardeler ingående fiberbuntar. Rep enligt något krav 6, k ä n n e t e c k n at a v att sömmen uppvisar en sådan längd att den tråd vilken bildar sömmen löper genom åtminstone 95% av samtliga i nämnda tre eller fler kardeler ingående fiberbuntar. Rep enligt något krav 6, k ä n n e t e c k n at a v att sömmen uppvisar en sådan längd att den tråd vilken bildar sömmen löper genom samtliga i nämnda tre eller fler kardeler ingående fiberbuntar. 9) 10) 11) 12) 13) 530 355 17 Rep enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att sömmen innefattar tre överlagrade sömmar en undre längsgående söm, en mellanliggande längsgående söm och en övre längsgående söm, där den mellanliggande längsgående sömmen har bredare stygn än den undre längsgående sömmen och är placerad så att den mellanliggande längsgående sömmens båda kanter ligger utanför den undre längsgående sömmens båda kanter och den övre längsgående sömmen har bredare stygn än den mellanliggande längsgående sömmen och är placerad så att den övre längsgående sömmens båda kanter ligger utanför den mellanliggande längsgående sömmens båda kanter. Rep enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att skillnaden i breddmellan en undre och en nästkommande överlagrad söm uppgår till åtminstone dubbla diametern hos de fiberbuntar vilka bildar delar i nämnda kardeler, varvid två ovan på varandra liggande stygn kommer att ingripa i var sin fiberbunt. Rep enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att steglängden för ett stygn år sådan att mellan ett och nästkommande stygn, sömmen ingriper i en första fiberbunt och en därpå nästkommande intilliggande fiberbunt. Rep enligt krav 11, kä n n ete c k n at a v att stygnens steglängd uppgår till diametern hos en fiberbunt multiplicerat med cotangens för stigningsvinkeln. Rep enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att sömmen är bildad av två överlagrade längsgående sömmar 14) 15) 16) 17) 18) 19) 530 355 18 och att sömmens längd överstiger halva stigningstalet multiplicerat med repets diameter. Rep enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att sömmen är bildad av tre överlagrade längsgående sömmar och att sömmens längd överstiger en tredjedel av stigningstalet multiplicerat med repets diameter. Rep enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v sömmens längd understiger tre 'fjärdedelar av stigningstalet multiplicerat med repets diameter. Rep enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att ett hölje omsluter repet längs ett stycke av repet som löper så att höljet täcker hela sömmen, omsluter den korta tampens ände och sträcker sig ett stycke in på den långa tampen efter nämnda ände hos den korta tampen. Rep enligt krav 16, kän neteckn at av att höljet är utformat av plast och har limmats och påkrympts repet Mast- eller bomkonstruktion innefattande ett rep enligt något av föregående krav. Mast- eller bomkonstruktion enligt krav 18, kännetecknat av att nämnda rep löper delvis inuti en hålighet inuti en mast eller bom, ut genom en genomföring anordnad i masten eller bommen med nämnda ögla placerad utanför masten eller bommen, vilken ögla är anordnad att infästas till ett segel, där att ett hölje är applicerat på repet längs ett stycke av repet som löper så att höljet täcker hela sömmen, omsluter den korta tampens ände och sträcker 20) 530 356 19 sig ett stycke in på den långa tampen efter nämnda ände hos den korta tampen varvid den korta tampens ände nyttjas som ett stumt ändstopp. Mast- eller bomkonstruktion enligt krav 19, k ä n n ete c k n at a v att höljet är utformat av plast och har krympts och limmats på repet.