SE530058C2 - Rörledningssystem - Google Patents

Description

530 058 Det lågelastiska materialet som bildar fördelar kan utgöras av metall, företrädesvis järn, koppar, aluminium eller legeringar av ett eller fler av dessa material, t.ex. rostfritt eller icke rostfi-itt stål, t.ex. låglegerat stål eller kolstål, eller oarmerade eller armerade, företrädesvis hårda, plaster, t.ex. polyestran. polyeten, polypropen, polyvinylklorid, m.m. Såsom exempel på armeringsmaterial kan nämnas glasfiber, kolfiber eller andra förstärkande material.

Elastieiteten hos det lågelastíska materialet kan t.ex. ligga inom gränserna youngs modul minst S00, minst 1000, minst »10 000 eller minst 20 000 MPa.

Det högelastiska materialet kan utgöras av elast, såsom naturgummi, syntetgummi, t.ex. nitrilgummi, polyuretan eller andra syntetrnaterial med likartad elasticitet. Elasticiteten hos det högelastiska materialet kan t.ex. ligga inom gränserna youngs modul upp till 100, upp till 50 eller upp till 25 MPa.

Enligt en utföringsform' är minst en sammanbindningsdel elastiskt uppburen med hjälp av en hylsa av högelastiskt material, som omsluter minst en del av sammanbindningsdelen och företrädesvis en del av minst ett till sammanbindningsdelen anslutet rör av lågelastiskt material. Det högelastiska materialet i hylsan kan vara det samma som eller annat än det som bildar sammanbindningsdelen. Hylsan omges i sin tur företrädesvis av ett sammanpressningselement som pressar hylsan mot sammanbindningsdelen och eventuellt därtill anslutet rör. Sammanpressningselementet kan i sin tur bilda eller utgöra en del av bärorgan som uppbär åtminstone en del av tyngden av sammanbindningsdelen och eventuellt till denna anslutet eller anslutna rör, t.ex. genom att bärorganet är kraftöverförande anslutet till en byggnad-Enligt en utföringsforrn är bärorganet anslutet till ~sammanpressningselementet utan metallisk kontakt, t.ex. med en mellandel av plast eller elast. .

Användningen av sammanbindningsdelar av högelastiskt material erbjuder fördelar bl.a. genom att detta kan dämpa ljud och vibrationer orsakade av strömning i systemet, i synnerhet vid strömning med transport av fast material i systemet. Dämpning av ljud och vibrationer samt i överföring därav till bärorgan för systemet och till föremål till vilka bärorganen är fasta, t.ex. till väggar, tak och golv i en byggnad, kan förbättras ytterligare med de beskrivna hylsor av högelastiskt material som anbringas mellan sammanpressningsorgan/plåtsvep och sammanbindningsdel/rördel samt med organ som motverkar direkt kontakt mellan plåtsvep, skruvförband- och bärorgan, 't.ex. genom att en icke-metallisk hylsa anordnas omslutande ett för sammanpressning av sarnmanpressningsorganet anordnat skruvförbandet eller en del därav. ' ' Enligt en utföringsform .är minst en av sammanbindningsdelama försedd med minst en sekundäröppning, företrädesvis i sammanbindningsdelens sidovägg, och sträckande sig genom sidoväggen intill delens genomströmningskanal. Sekundäröppningen kan vara utformad som en sekundärinloppsöppning, företrädesvis med avstängningsorgan, t.ex. ventil, som möjliggör införing av fluid, företrädesvis luft, i systemet. Ventilen kan vara anordnad för insläppning av fluid i systemet genom inverkan av en tryckskillnad mellan systemet och omgivningen, såsom insläppning av luft av atmosfarstryck från omgivningen till ett Undertryck i systemet, företrädesvis på ett eller fler ställen mellan en undertryckskälla i en ände av ett system och ett eller fler huvudinlopp i en eller fler andra ändar av ett system, såsom vid transport av fast material med gas, t.ex. luft, genom systemet Ventilen kan vara anordnad att öppnas automatiskt vid en viss öppningstryckskillnad eller -tryckfall över ventilen. .Öppningstryckskillnaden kan vara inställbar, för hand eller automatiskt, t.ex. styrd av betingelsema, särskilt trycket, i olika delar av systemet. Ventilen eller ventilerna på ett 530 G58 eller fler ställen kan vara anordnade att genom förinställning eller övervakning med vissa i tidsintervall öppnas under viss tidrymd. Manövreringen av ventilema kan åstadkommas t.ex. med magnetventilorgan, servomotorer eller gas-eller vätsketryckpåverkade bäl gar eller cylindrar, som utövar tryck- eller dragkraft på ventilorgan för att öppna eller tillsluta ventilen.

Ventilen- innefattar företrädesvis ett fiäderorgan som trycker någon form av ventilkägla, t.ex. en kula, tätande mot ett ventilsäte med en öppning för genomströmning av fluid. Genom sådan införing av fluid i systemet kan t.ex. ansamling av fast material på ställen som visar benägenhet till igensättriing, t.ex. rörböjar och grenrör, motverkas. Vid igensättning på ett ställe i systemet med därav orsakad trycksänkning i efterföljande nedströmsdelar av systemet, d.v.s. närmare' undertryckskällan, kan denna trycksänkning användas för att öppna en ventil på- ett ställe före, igensättriingen för att öka luftflödet och höja tryckfallet vid igensättningen.

Ett flertal sådana ventiler kan sammankopplas genom att öppningen och tryckförändringen i .en ventil styr en eller flera ventiler, t ex kan åstadkommas genom att trycket i en bälg i en ventil styres- av 'trycket i ett nedströms beläget ställe i systemet, t.ex. i närmaste nedströms belägna ventilställe, t.ex. med en fluidledning/luftslang som vätska- eller gaskommunicerande sammanbinder bälgen med "ventilställena Sammankopplingen kan också utnyttjas för övervakning och tvångsstyrning via t ex en elektrisk styrning kopplad till ett elektroniskt styrsystem-Övervakningen och strymingen av systemet kan emellertid företrädesvis åstadkommas på elekrtisk väg med elektriska, elektromekaniska eller elektromagnetiska servoorgan, som lärnpligen är datoranslutna.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar systemet minst en sammanbindningsdel i form av en rörböj eller ett grenrör av högelastiskt material, som är försett med minst en sekundäröppning i delens sidovägg, som sträcker sig genom sidoväggen till delens genomströrnningskanal och som företrädesvis har väsentligt mindre öppningsarea än genomströmningskanalen, företrädesvis med ett areaförhållande av högst 1:5, högst 1:10 eller högst 1:30, samtföreträdesvis minst l:lO0 eller minst 1:50. Sekundäröppningen kan användas för anslutning, av övervakningsorgan, tex. tryckmätare, flödesmätare, inloppsventil, synglas, företrädesvis med en ytterligare sekundäröppning, t.ex. synglasöppning, i delens motsatta sidovägg. ' " i ' En utföringsform av uppfinningen avser ett system för transport av fasta partikelformiga material som transporterad fas och gas, företrädesvis luft, som transporterande fas, och företrädesvis med användning av undertryck t ex åstadkommer med en fläkt eller turbopump som undertryckskälla. Vid sådan transport av partiklar uppstår slitage framförallt i böjar och grenrör. Uppfinningen omfattaräven böjar och grenrör med genomströmningskanal som i sitt tvärsnitt ej är cirkelforrnigt, d.v.s. avviker från cirkelfonn utmed minst en del av tvärsektionens; inom minst en del av kanalens längdutsträckning. På minst ett ställe där centrifugalkraften är som störst och/eller vid den del av delens vägg, som är belägen längre bort från genomströmningskanalens/centrtunlinjens krökningscentrum, kan härvid en huvudsakligen cirkelforrnig tvärsektionsyta vara tangentiellt förändrad genom en från cirkelformen avvikande utbuktning eller en vinge som avlänkar och fördelar lufiblandningen och/eller partikelsträmmen till en större yta eller del av tvärsektionsytan och påverkar flödesbilden så att' minskat slitage kan erhållas. Vid transport av en fluid som innehåller partiklar med benägenhet till vidhäfiiiing kan den förändrade flödesbilden även leda till mindre vidhäftning till rörväggar, huvudsakligen i grenrör och böjar.

Uppvfinriingenlbeskrives ildet följande närmare med hänvisning till ritningsfigurema och utföringsexempel vilka icke är avsedda att begränsa uppfinningens omfång. 530 058 Figur l visar ett exempel på en del av ett rörledningssystem enligt uppfinningen. Systemet innefattar ett antal fördelar 1 av lågelastiskt material med i deras huvudsakliga längdutsträckning rak form. Rördelarna är sammanbundna med sammanbindningsdelar av högelastiskt material i form av rörböjar 2 och grenrör 3. Rörledningssystemet uppbäres av bärorgan 4, som är fasthållande anslutna till sammanbindningsdelarna och till dessa anslutna rördelar vid anslutningsstället mellan dessa delar. På figuren visas även ett bärorgan 5, som är fasthållande anslutettill enbart en rördel. Bärorganen uppbäras i sin tur av icke visade byggnadsdelar i en byggnad som systemet är anordnat i. lnloppsriktningen för en i systemet strömmande fluid visas med pilar 6 och utloppsriktningen med en pil 7.

Figur2a visar en sektion av en skarv mellan två rördelar med olika diametrar, 2b en detaljsektion av en tätande hylsa i skarven, 2c en detalj sektion av sammanpressnings- och bärorgan för skarven samt figur 2d en sektion genom sammanbindningsdelen 21. Det _ lågelastiska röret av mindre dimension sträcker sig en bit in i det större röret, vilket förhindrar att t ex vid brand i byggnaden rören ramlar ner.

En sammanbindningsdel 21, även betecknad expansionsdel eller kondel, av högelastiskt material är anordnad att sammanbinda två fördelar 22, 23 med olika diametrar och bilda en trattformig övergång 24 mellan dessa rördelar. Sammanbindningsdelen 21 har fonnen av en rotationskropp runt längdaxeln X och innefattar en cirkulärcylindrisk ytterdel 25 med väsentligen samma ytterdiametersom rördelen 23 med större diameter, samt en intilliggande cirkulärcyliridrisk ytterdel 33 med en diameter som väsentligen överensstämmer med innerdiametern hos rördelen 23. Ytterdelen 25 samt därtill anslutande änddel av rördelen 23 omslutas av en hylsa 26 av högelastiskt material, som sträcker sig över en änddel av rördelen 23, som företrädesvis är väsentligen lika lång som ytterdelen 25. Hylsan 26 är utfonnad för att kmma anslutas gas- .och/eller vätsketätande samt fasthållande till ytterdelen 25 samt änden av rördelen 23 och omges av en sammanpressningsde] 27, företrädesvis i form av ett plåtsvep med väsentligen sammaeller något mindre längdutsträckning än hylsan 26, och är företrädesvis vid svepets ändar utformad som två flänsar 28, som vid sammandragning med ett skruvförband bildat av en eller fler genomgående bult eller bultar 29 med samverkande mutter/muttrar pressar hylsan 26 mot ytterdelen 25 och änden av rördelen 23 för sammanhållning av rördelen 23 med sammanbindningsdelen 21. Samtidigt utövas av den elastiska sammanbindningsdelen ensiammanpressande kraft mot änden av en rördel 22 med mindre diameter, som är instucken i ett cirkulärcylindriskt urtag 40 med väsentligen samma innerdiameter som rördelens 22 ytterdiameter i sammanbindningsdelens från den trattformiga delen 24 vända ände, Rördelen 22 kan vara införd med tät passning eller presspassning i uttaget 40. Flänsarna' 28 visas bildade genom sammanvikning och bockning av plåtsvepet vid respektive ände samt har hål för skruvförbandet, företrädesvis bulten eller bultama 29. Bulten 29 sträcker sig genom' två mellaiilägg 30 på ömse sidor av flänsarna 28. Mellanläggen 30 överför bultens sarnmanpressningskraft på flänsarna 28 och sträcker sig lämpligen utmed minst 75% av eller flänsamas hela längd, och företrädesvis upp över flänsamas hela höjd så att mellanläggens övre, från sainrnanbindrringsdelen vända ändar 31 kan ansluta tätt till varandra. Mellanläggen 30 kan vidare ha utskjutande rörformiga delar som omger bulten 29 och passar in i bulthålet i flänsarna 28 så att dels mellanläggen styras i flänshålen och dels direkt kontakt mellan bulten och flänsarna förhindras och dämied överföring av ljud och vibrationer från rörledningen via plåtsvepet genom skruvförbandet/bulten till bärorganet motverkas vid lämpligt val av material i mellanläggen. 530 058 På figur 2b visas en delsektion genom hylsan 26 med ett ås- eller vulstfonnigt utskott 26a, som sträcker sig ringformigt nmt hylsan. Hylsan 26 är lämpligen försedd med ett flertal sådana utskott fördeladeutmed dess längd, särskilt vid ändarna, på hylsans ut- och/eller insida, t.ex.~ fördelade alternerande på hylsans utsida och insida. Utskottens höjd är lämpligen minst 0,2 mm ellerminst 0,5 mm och t.ex. upp till 5 mm. Höjden kan väljas för att förbättra tätningen mot och överbrygga diameterskillnader mellan intilliggande delar, såsom rördelar och sammanbindningsdelar. Liknande ringformiga utskott 42, 43, 44 kan vara utformade på invändiga och utvändiga anligganingsytor hos sammanbindningsdelama enligt uppfinningen, såsom rörböjar och grenrör. Företrådesvis är ringformi ga fördjupningar utformade på båda sidor av utskotten för att. uppta minst en del av defonnationen av utskotten vid sammanpressning av dessa mot fördelarna.

På figur2c visas en del av ett bärorgan 32, till vilket rörskarven fasthålles med en bult 29 och en kupolmutter 32. - Figur 2d är en tvärsektion genom den högelastiska sammanbindningsdel som visas på figur 2a. Sammanbindningsdelen har väsentligen formen av en rotationskropp runt en mittaxel X.

Ytterytan innefattar en del 25 med större ytterdiameter A väsentligen överensstämmande med ytterdiametern hos fördelen 23 och en intilliggande del 33 med mindre ytterdiameter B väsentligen överensstämmande med innerdiametern hos rördelen 23. Sammanbindningsdelen är ihålig och bildar en genomströmningskanal 34 med en från änden 35 med mindre ytterdiameter räknat trattformigt- eller koniskt avsmalnande del 36 och en följande del 37 med cylindrisk yta med diametern F, som är lämpad att omsluta änden av en däri införd rördel.

Den trattfonniga delen 36 har lämpligen vid änden 35 en diameter som är något mindre än diametern A, företrädesvis en skillnad av upp till 20 mm eller upp till 10 mm, och vid den andra, smalare änden 38 företrädesvis väsentligen samma eller något mindre diameter än F, företrädesvis upp till l0 mm mindre. Vid övergången mellan den trattformiga delen 36 och cylindriska delen 3-7 är företrädesvis en skuldra eller ansats 39 utformad motsvarande diameterskillnaden mellan dessa delar, motsvarande en höjd G av t.ex. 1- 5 mm. Skuldran 39 kan verka som ett stopp för en i delen 37 införd ände av en rördel 22.

Vid sainmanbindningsdelens 21 andra ände 40 är företrädesvis en ringformig fläns eller vulst 41 utformad med en bredd F av t.ex. 1-10 mm och en största diameter som företrädesvis är 5 - 20 mm större än B, och som kan verka som ett stopp för en hylsa 26 och plåtsvep 27.

På ytorna 25, 33 och37 liksom på motsvarande anliggningsytor hos rörböjar och grenrör kan etteller fler ringformiga utskott i fonnav åsar eller vulster 42, 43 respektive 44 vara utformade, som kan användas för att förbättra tätning mot och anliggning till fördelar 22 och 23 och hylsan 26. Höjden avutskotten är lämpligen minst 0,5 upp till 5 mm eller 3 mm.

Längdutsträckriíngen D_ och C av ytorna 25 resp. 33 beror av diametem A och kan lämpligen ligga mellan 20 och 50 mm och kan lämpligen vara väsentligen lika. Enligt en utföringsforin av uppñnningen är djupet H' avdet invändiga urtaget 40 från änden av sammanbindningsdelen till skuldran 39 större än avståndet E+D, så att änden av rördelsn 22 med mindre diameter kan sïräcka sig ett stycke 'I 'in i och förbi änden av rördelen 23 med större diameter. Härigenom inskas risken att vid enbrand som påverkar eller förstör sammanbindningsdelen 21, rördelarna faller isär och' faller ur upphängningsanordningarna.

Figur 3a visar en sammanbindningsdel av högelastiskt material i form av ett grenrör 45 med tre anslumingsöppningar 46, -47 och 48, med sådana innerdiametrar att ändar av rördelar kan 530 058 införas i dessa, företrädesvis med tätande anliggning. På figuren visas sammanpressnings- och bärorgan 49 som kan vara utfonnade på samma sätt som de på figur 2 visade och pressa samman anslutningsöppningen 46 mot en däri införd rördelsände. Liknande samrnanpressningsorgan .kan vara anordnade vid de andra öppningama 47 och 48. Vid anslutning av rördelar med mindreytterdiarneter än innerdiametern hos en anslutningsöppning kan alternativt en sammanbindningsdel enligt fi gur 2 med trattforrnig utvidgad genomströmningskanal anbringas i en eller fler av anslutningsöppningarna 46-48 för anslutning och fastsättningpav en eller fler sådana rördelar med mindre ytterdiameter till grenröret. För förstärkning av grenröret är detta vidare försett med ett antal utvändiga förstärkningsvulster 49, 50 samt en eller fler invändiga förstärkningsvulster 51, som sträcker sig i grenrörets längdriktning.

Figur 3b och 3c visar delsektioner A-A genom den nedre delen av grenröret enligt figur 3a.

I en mittdel av sammanbindningsdelen/grenröret är dessutom utformat ett genomgående hål 52 “ i väggen, som sträcker sigfrån delens utsida in till delens genomströmningskanal, företrädesvis väsentligen vinkelrätt in mot genomströmningskanalen. En delsektion B-B genom väggen vid hålet 52 visas på figur 3d. Väggen invid hålet är lämpligen utformad eller försedd med medel, såsom en runt hålet utformad utskjutande del, för att tillåta tillslutning av hålet med ett lock eller anbringande av hjälporgan i eller vid hålet, såsom ventiler, tryckrnätare, synglas, m.m. På figur 3 visas ett sådant medel i form av ett ringformigt utskott 53, som omger hålet 52 och är försett med ett ringfonnigt spår 54, i vilket ett skivformigt eller med i spåret passande del försett organ 55, t.cx. ett tillslutande lock, ett synglas, en genomströmningsventil, etc. kan anbringas och fasthållas. Ett liknande ringforrnigt spår kan utformas på utskottets utsida, i vilket en däri passande utskjutande del hos ett till utskottet anbringbart organ kan införas eller snäppas in för att fasthålla detta organ vid utskottet. Ett liknande hål kan utformas i delens motstående sidovägg och användas t.ex. för att tillåta genomsyn och inspektion av delens inre genomströmningskanal, Lex. mot en i motstående öppning anbringad lampa. Ytterligare sådana hål kan utformas på den ena eller båda sidorna av delen. ~ ' Figur 4 a-f visar en 45 graders rörböj 556 av högelastiskt material och delsektioner genom dennas vägg. Rörböjens inre bildar en genomströmningskanal 57 med i huvudsak cirkulär tvärsektionsforni inom större delen av kanalens längdutsträckning med en centrurnlinje eller axel 58. I 'rörböjens sidovägg är utformat ett genomgående hål 59 likartat med det på figur 3 visade hålet 52, vilket kan vara utfonnat på samma sätt som detta och användas för samma ändamål. En delsektion genom detta hål 59 med intilliggande del av sidoväggen med ett runt hålet utformat utskott 60 samt ett iutskottet utformat ringformi gt spår 61 visas på figur 4g och detaljer som kan anbringas vid hålet visas på figurema 4h, i, j, k,l,m. Figur 4 k visar Samma delsektion. med en ventilanordning anbringad i spåret 61. Figur 4l och 4m visar delsektioner av utskott 60 med utvändiga spår 80 för fasthållning av organ vid utskottet.

På figur 4a, som är en längdsektion .genom en 45 graders rörböj, visas en förstyvning 52, som är utformad på 'utsidan 'av böjen på den del som är vänd från krökningscentrum för centrumlinjen 58. På insidan av rörböjen är på den från krökningscentrum vända delen utformad en utskjutande del, som medför att tvärsektionslinjen här avviker från en cirkellinje, såsom framgåt av figurerna 4b, c, d, som visar sektioner genom exempel på sådana utskjutande delar. På figurerna' 4e och f visas exempel på sådana utskjutande delar sedda från centrumlinjen i en riktning vinkelrätt mot rörböjens inneryta, varvid böjens längdriktning anges med streckade linjer. Ett eller fler sådana invändiga utskott eller vingar kan vara 530 958 anordnade ochkan utnyttjas för att förbättra slitstyrkan och/eller såsom avlänkningsorgan för att rikta eller avlänka fluidströmmen av gas och/eller vätska samt buret fast material på önskat sätt, t.ex. för att motverka slitage eller avsättningar på vissa punkter i eller intill rörböjen.

Sådana invändiga utskott eller från 'en cirkulär tvärsektionsfonn avvikande innerväggdelar kan även användas i andra typer av sammanbindningsdelar enligt uppfinningen, t. ex. 90 graders eller andra rörböjar och grenrör. De invändiga utskotten kan sträcka sig utmed hela eller en övervägande eller mindre del av böjens eller grenrörets längdutsträckning t.ex. intill en inloppsöppning och/eller utloppsöppning. Utskotten kan vara utfonnade sammanhängande med väggen eller fasthållna vid derma och bestå av samma material som denna eller annat material.

På figur 4h visas sektion genom» en skiva 64 av genomsynligt eller ogenomsynligt material som kan anordnas i spåret 61, företrädesvis tätande. Figur 4i visar en sektion genom en hålskiva 65 med ett genomgående hål 66 med avpassad hålstorlek, som tillåter en avpassad genomströmningtili en innanför öppningen 59 liggande genomströmningskanal. Figur 4j visar sektion genom en hålskiva med en rörstuts 67 för anslutning av en slang 68 till öppningen 59. Även rörböjar och andra sammanbindningsdelar kan förses med två motställda öppningar 59 som tillåter genomsyn av genomströmningskanalen genom synglas anordnade vid sådana öppningar, såsom visats i samband med figur 3.

På figur 4k^visas en delsektion genom en ventilanordning för reglering av genomströmningen genom öppningen 59, som innefattar ett ventilhus 69, vilket är anordnat i spåret 61 i utskottet 60. Inuti ventilhuset 69 finnes en fjäder 70, som trycker ett rörligt ventilorgan i form av en kula 71 tätande mot ett ventilsäte i form av en ventilsätesöppning 72 i en rörfonnig hylsa 73, som är inskruvbar ien gängad öppning 74 i ventilhuset 69. Genom inskruvníng av hylsan till olika djup och sammanpressning av fjädern kan ventilens öppningstryck inställas, d.v.s. den tryckskillnad mellan omgivningen och genomströmningskanalen invid öppningen 59, vid vilken Ventilorganet 71 lyftes från sätesöppningen 72 och möjliggör genomströmning genom öppningen 59, såsom antydes med pilen 75. Ventilen kan även förses med svängningsdämpande organ, som motverkar att ventilorgan och fjäderorgan råkar i oönskade okontrollerade svängningar med alternerande kortvariga öppningar och stängningar av ventilen, som stör flödet ochmedför slitage och oljud. De svängningsdämpande organen kan innefatta material, t.ex. gummi, i ventilsäte och ventilkägla som är víbrations- och studsningsdämpande, eller t.ex. en ventilkägla/ventilkula som är magnetisk och samverkar med' magnetorgan. Öppningarna 52, 59 i sammanbindningsdelama och de eventuellt med dessa samverkande ventilanordningama kan användas för att vid behov, t.ex. vid start av en undertryoksanlägfgning, vid igensättning eller risk för igensättning av ett rörsystem, etc. insläppa lufl på ett eller fler ställen i systemet och därigenom öka strömningshastigheten ochleller tryckfallet på önskadefställen. Ventilanordningama kan vara inställbara och/eller manövrerbara på mekanisk, hydraulisk, pneumatisk, elektrisk och/eller magnetisk väg eller genom en kombination av två eller fler av dessa, och vara anordnade att påverkas automatiskt eller manuellt, samt 'vid varje enskild ventil eller grupp av ventiler eller centralt för ett flertal ventiler. Manövreringen av en ventil kan härvid styras eller påverkas av betingelserna, såsom trycket och/eller strömningshastigheten och/eller densiteten/fyllnadsgraden i det strömmande mediet vid ett 'eller fler i strömningsriktningen i systemet räknat uppströms och/eller nedströms beläget ställe, såsom tryckskillnader mellan olika mätpunkter orsakade av igensättrtingar mellan dessa ställen. Ventilorganet kan t.ex. hållas mot ventilsätet helt eller delvis av magnetkrafter skapade med permanentmagnet och/eller elektromagnet, vilka i ett 530 058 första öppningsskede .hastigt avtager med stigande öppningsavstånd mellan ventilorgan och ventilsäte. Figur 4k visar ett exempel på ljuddämpningsanordning 69a för ventilens insugningsöppning.

På figurerna 4l och 4m visas delsektioner motsvarande 4g och 4k med utskott 60 försett med sektmdäröppning till genomströmningskarralen och med ett utvändigt spår 80 som möjliggör fasthållning av en löstagbar del 81, som är försedd med ett i spåret 80 passande utskott 82.

Figur 4m. visar en sådan kapssylliknande del 81, som fasthåller ett synglas 83 med ett mellanliggande tätande och/eller fjädrande organ i form av en elastisk o-ring 84.

Figur 5 visar skissartat ett exempel på en användning av uppfinningen varvid man önskar suga bort stoft och rök från en arbetsplats, i detta fall ett svetsställe 90. Härvid användes ett så kallat punktutsugníngssystem innefattande ett rörledningssystem enligt uppfinningen utformat med fördelar och sammanbindningsdelar såsom beskrivits i samband med figurema l till 4 och som är lämpat för avlägsnande och transport av partikelformigt material till ett uppsamlingsställe, i detta fall infångning av partiklar och rök vid svetsstället 90 med en »sugkâpa 9loch transport genom en rörledning innefattande rördelar 92 av lågelastiskt material i form av stålrör med ytter- eller innerdiameter mellan ca 50 och 200 mm, t.ex.cirka 51 mm, 76 mm resp.l08 mm, sammanbundna av rörböjar 93 samt grenrör 94 av högelastiskt material, gummi, till en avskiljningsanordning 95 innefattande en cyklon som föravskiljare och ett filter som stofiavskiljare, med hjälp av en undertryckskälla (vakuumkälla) 96 innefattande en turbopump eller radialfläkt. ' För att åstadkomma detta krävs att man åstadkommer en stor lufthastighet i infångningszonen 90, 91, så att luften kan dra med sig partiklar. Luften sätts i rörelse av skillnad i tryck, dvs genom att ett undertryck skapas i sugkåpans 91 mynning.

FöroreningarnaOufl-gas och partiklar) skall sedan transporteras i sugslangar 97 och i rörsystemet 92, 93, 94. Detta kräver en hög hastighet hos luften (ca 20 m/s) för att partiklama inte ska falla ned och ansamla sig i rörledningen.

Den höga hastigheten hos luften medför friktions- och stötförluster i kanalen. Vid strömning i ett rör är strömningen turbulent. Luften virvlar omkring i röret. Motståndet (tryckfallet) uppkornmerinte endast från viskösa krafter utan framförallt från tröghetskrafter, eftersom virvlarna bromsar strömningen.

Tryckfallet i ett rör blir proportionellt mot hastigheten i kvadrat. Tryckfallet är också beroende av hur skrovligt röret är och av luftblandningens densitet. Vid rörböjar, förgreningar och övergångar uppkommer engångsförluster. Genom att utforma rörböj ar, grenrör och övergångar på lämpligt sätt kan' dessa förluster begränsas. Kanalens invändiga form bör vara så lite tvär som möjligt. , - För att övervinna dessa .flödesmotstånd krävs fortsatt minskning av trycknivån längs hela rörledningen. Flödet medför hela tiden ett tryckfall. I ändan av systemet avskiljs stoñ och partiklar i dynamisk avskiljare, såsom en cyklon, och filter. Även detta medför ett flödesmotstånd och ett tryckfall. För att driva hela detta förlopp krävs en vakuumkälla (pump eller fläkt) som skapar ett så stort undertryck att flödet kan upprätthållas. Undertryck kallas i dessa sammanhang ofta' för vakuum. Vakuumnivån kan lämpligen justeras genom en vakuumventil intill pumpen för att purnpmotom inte skall överhettas. 530 058 Punktutsugningssystems funktion påverkas således av systemuppbyggnad och belastningsfall.

Vad man önskar sig är sålunda ett system som alltid ger just de planerade luftflödena vid sugpunkten. I verkligheten påverkas dock luftflöden av flera faktorer som t ex öppningsarean vid insugningspurrkten och densiteten av stoftpartiklar och varierande tryckförluster i kanalen.

Låga lufthastigheter och för stor stoftdensitet leder ofta till besvärliga stopp i rörledningen.

För hög lufihastighet med stor stofimängd leder till förslitning av framförallt böjar och grenrör. Således är' det önskvärt med balanserad hastighet i slang och rör.

Ett annat önskemål är att reducera det uppkomna vibrationerna och ljudet. När rörsystemet är fastsatt i en byggnad kan det av den turbulenta strömningen uppkomna ljudet (partiklarna studsar mot rörväggen) vid användning av konventionella rörsystem överföras till byggnadsstommen. Ljudet kan vara mycket besvärligt framförallt i känsliga industrimiljöer.

Samtidigt ställs krav på att fördelarna är upphängda på ett vid brand betryggande sätt.

I en modem industri är punktutsugningssystemet en viktig faktor för tillverkningsprocessen.

Det är därför önskvärt att åstadkomma systemdelar som snabbt kan demonteras, förändras och anpassas till nya förutsättningar, vilket åstadkommes enligt uppfinningen.

Vid höga stoftbelastningar är styrningen av en intill pumpen anordnad vakuumventil ett problem. Framför allt vid höga stoftbelastningar i rörsystemet har en sådan vakuumventil en benägenhet att öppnas så att hastigheten i rörsystemet minskar till för låga hastighetsvärden. Även detta problem löses enligt- uppfinningen med hjälp av i sammanbindningsdelar enligt uppfinnigent anordnade sekundäröppningar med ventiler för insläpp av tillsatsluft (sekundärluft). ' " i

Claims (15)

530 G53 10 Patentkrav

1. Rörledningssystern för ledning av en fluidström av ett strömmande medium, innefattande rördelar samt sammanbindningsdelar för dessa med genomströmningskanal, varvid systemet innefattar rördelar av lågelastiskt material samt sammanbindningsdelar av högelastiskt material, varvidiminst en sammanoindningsdel av högelastiskt material är utformad som en rörböj eller ett grenrör med anslutning av minst 3 fördelar, kännetecknat av att minst två av systemets fördelar av lågelastiskt material är kommunicerande anslutna till och sammanbundna med en sammanbindningsdel av högelastiskt material, vilken är utformad med minst en sekundäröppníng, som sträcker sig genom sammanbindningsdelens vägg in till genomströmningskanalen, och/eller med en från eirkelfonn avvikande tvärsektionsform i form av ett invändigt utskott inom minst en del av genomströmningskanalens längdutsträckning, som kan utnyttjas såsom avlänlmingsorgan för att rikta eller avlänka fluidströmmen.

2. Rörledningssystem enligt patentkrav 1, vilket är anordnat för transport av partikelformigt fast material och/eller vätska ned en lufiström, som drives av en undertryckskälla, kännetecknat av att minst en sammanbindningsdel av högelastiskt material med minst en sekundäröppning är försedd med vid sekundäröppningen anslutna övervakningsorgan eller ventilorgan för insläppning av luft fiån den omgivande atmosfären till ett undertryck i sammanbindningsdelens genomströmnmingskanal.

3. Rörledningssystem enligt patentkrav l eller 2, kännetecknat av att sammanbindningdelen av högelastiskt material är utförd av elast, företrädesvis innehållande naturgummi, syntetgummi, och/eller polyuretan.

4. Rörledningssystem enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av att de med sarnmanbindningsdelen sammanbundna rördelama är utförda av metall, företrädesvis av jäm, koppar eller aluminium eller legeringar därav, eller plast, såsom hårdplast, företrädesvis PVC, polyester, polyeten eller polypropen.

5. Rörledningssystem enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av att sammanbindningsdelen är försedd med till en eller fler sekundäröppningar anslutna ventilorgan för insläppriing av fluid till genomströnimningskanalen eller övervakningsorgan för övervakning av i genomströmningskanalen strömmande fluid.

6. Rörledningssystem enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av att det är anordnat för användning av ett underatrnosfáriskt tryck vid sammanbindningsdelen av högelastiskt material, varvid företrädesvis till sekundäröppningar anslutna ventilorgan kan vara anordnade att öppnas automatiskt för insläppning av luft av atmosfárstryck vid en manuellt eller automatiskt inställbar öppningstryckskillnad över ventilen. ..

7. Rörledningssystem enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av att det innefattar vid sektmdäröppningar anordnade ventilorgan eller övervakningsorgan, såsom tryckrnätare, flödesmätare, varvid övervakning och styrning av systemet företrädesvis åstadkommes på elektrisk väg med elektriska, elektromekaniska eller elektromagnetiska servoorgan, som lämpligen är datoranslutna.

8. Rörledningssystem enligt något av föregående patentkrav, känneteclmat av att det innefattar 45 graders eller 90 graders rörböj med sekundäröppning och/eller med det invändiga utskottet utformat på den från rörböj ens krökningscentrurn vända 530 658 il delen, sträckande sig utmed hela eller en övervägande eller mindre del av rörböj ens längdutsträckning, såsom intill inloppsöppningen och/eller utloppsöppningen.

9. Rörledningssystem enligt något av föregående patentkrav, kännetecknar av att det innefattar sammanbindningsdclar med sekundäröppnirigar som har väsentligt mindre öppningsarea än genomströmningskanalen med ett areatörhållande av högst 1:5, högst 1:10 eller högst 1:30 och företrädesvis minst l:100 eller minst 1:50, varvid sekundäröppningarna företrädesvis sträcker sig vinkelrätt in mot genomströmningskanalen..

10. Rörledningssystem enligt något av föregående patentkrav, kännetecknar av att det innefattar en avskiljningsanordning, såsom cyklon som töravskiljare och filter som stoftavslriljare, t.ex. med turbopurnp eller radialfläkt som undertryckskälla..

11. ll. Sammanbindningsdel av högelastiskt material med genomströmníngskanal, i form av rörböj eller granrör för anslutning av minstr tre rördelar, som är lämpad för ett rörledningssystem enligt något av patentkraven 1 -10, kännetecknad av att sammanbindningsdelen är utformad med minst en sekundäröppriing, som sträcker sig genom sarnrnanbindningsdelens vägg in till genomströmningskanalen , och/eller med en från cirkelforrn avvikande tvärsektionsform i form av ett invändigt utskott inom minst en del av genomströmningskanalens längdutsträckning, som kan utnyttjas som avlänkriingsorgan för att rikta eller avlänka en fluidström genom sammanbindningsdelen

12. Sarnmanbindningsdel enligt patentkrav 11, känneteeknad av att selcundäröppriingen har väsentligt mindre öppningsarea än genomströmningskanalen med ett areaförhållande av högst 1:5 , högst 1:10 eller högst 1:30 och företrädesvis minst l:100 eller minst 1:50, varvid sekimdäröppningen företrädesvis sträcker sig vinkelrätt in mot genomströnmingskanalen.

13. Sammanbindningsdel enligt patentkrav 11 eller 12, kännetecknad av att sammanbindningsdelen är utförd av elast, företrädesvis innehållande naturgummi, syntetgummi. och/eller polyuretan.

14. Sammanbindningsdel enligt något av patentkraven ll - 13, kännetecknat av att den utgöres av en 45 graders eller 90 graders rörböj med sekimdäröppning och/eller med det invändiga utskottet utformat på den från rörböjens t krökningscentrum vända delen, sträckande sig utmed hela eller en övervägande eller mindre del av rörböjens längdutsträckning, såsoms intill inloppsöppningen och/eller utloppsöppningen

15. Användning av ett rörledningssystem enligt något av patentkraveri l- 10 eller en sammanbindningsdel enligt något av patentkraven 11 - 14 för transport av ett medium innefattande en gas eller vätska och av gasen eller vätskan buret fast material ooh/eller vätska.