SE529723C2 - Tätningslist - Google Patents

Description

25 30 35 529 725 2 åstadkomma en tätningslist som har lång livslängd och god tätningsförmàga vid avtätning av en spalt mellan två inbördes rörliga element.

Detta ändamål åstadkommes med en tätningslist enligt ingressen, vilken tätningslist kännetecknas av att tät- ningsdelen uppbär en utmed tätningslisten sig sträckande glidskena av plastmaterial, varvid tätningslisten även innefattar àtminstone en undanvikbar tätningsläpp, skjuter ut från tätningsdelen i riktning mot det andra SOm elementet, varvid glidskenan är anordnad att vid undan- vikning av tätningsläppen komma till anliggning mot och bilda glidyta för nämnda andra element då detta för- flyttas relativt nämnda första element och viker undan tätningsläppen.

En fördel med denna tätningslist är att den har låg friktion tack vare glidskenan av plastmaterial, vilket innebär att ett andra element kan glida utmed den på det första elementet fästa tätningslisten utan att kräva någon större kraft och utan att orsaka något väsentligt slitage på tätningslisten. En ytterligare fördel med denna tätningslist är att glidskenan, som vanligen är förhållandevis hård, svarar för glidfunktionen samt även tar upp de krafter som överförs till tätningslisten, medan tätningsläppen, som är undanvikbar, svarar för fintätningen mot det andra elementet.

Lämpligen har tätningsdelen en längs tätningslisten sig sträckandes kompressionsdel, varvid glidskenan är anordnad mellan kompressionsdelen och tätningsläppens fria ände. Kompressionsdelen tar upp och fördelar de krafter som överförs till glidskenan och säkerställer att denna med lämplig kraft pressas mot det andra elementet.

Enligt en än mer föredragen utföringsform har kom- pressionsdelen sådan elasticitet i förhållande till tätningsläppen, att den kraft som krävs för att vika undan tätningsläppen är mindre än den kraft som krävs för att pressa samman kompressionsdelen. En fördel med detta är att vid små belastningar kommer tätningsläppen att 10 15 20 25 30 35 529 723 3 vikas undan och blottlägga glidskenan. Först då större krafter påverkar tätningslisten sker en kompression av kompressionsdelen. Detta säkerställer dels en god tätning, dels att glidskenan kommer att utgöra den yta mot vilken det andra elementet huvudsakligen glider.

Företrädesvis är den kraft som krävs för att vika undan tätningsläppen mindre än hälften av den kraft som krävs för att pressa samman kompressionsdelen. Enligt en än mer föredragen utföringsform tar kompressionsdelen upp mer än hälften av den sträcka som tätningslisten maximalt kan pressas samman.

Ytterligare egenskaper och fördelar med den före- liggande uppfinningen framgår av den efterföljande beskrivningen samt patentkraven.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas mer i detalj med hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig. l är en sidovy och visar ett fönster i öppet läge och en karm som uppbär en tätningslist enligt en första utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 2 är en sektionsvy och visar den i Fig. l visade tätningslisten sedd i snittet II-II.

Fig 3 är en sidovy och visar det i Fig. fönstret då stängning därav har påbörjats. 1 visade Fig 4 är en sektionsvy och visar tätningslisten i det i Fig. 3 visade snittet IV-IV.

Fig 5 är en sidovy och visar det i Fig. fönstret i stängt läge. 1 visade Fig 6 är en sektionsvy och visar tätningslisten i det i Fig. 5 visade snittet VI-VI.

Fig. 7 är en sidovy och visar ett skjutdörrs- arrangemang som är försett med tätningslister enligt en andra utföringsform och en tredje utföringsform av uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 529 723 4 Fig. 8 är en sektionsvy och visar tätningslisten enligt den andra utföringsformen av uppfinningen sedd i det i Fig. 7 visade snittet VIII-VIII.

Fig. 9 är en sektionsvy och visar tätningslisten enligt den andra utföringsformen av uppfinningen sedd i det i Fig. 7 visade snittet IX-IX.

Fig. 10 är en sektionsvy och visar tätningslisten enligt den tredje utföringsformen av uppfinningen sedd i det i Fig. 7 visade snittet X-X.

Fig. 11 är en sektionsvy och visar tätningslisten enligt den tredje utföringsformen av uppfinningen sedd i det i det i Fig. 10 visade snittet, men efter att en skjutdörr har förskjutits till ett mot karmen stängt läge.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Med ”elastmaterial” avses i föreliggande ansökan material med en snabb och stor elastisk töjbarhet, som är minst 2 gånger, men vanligen 5-10 gånger, ursprunglig längd. Elastmaterial kan indelas i gummi och termo- elaster, vilka båda kan användas vid föreliggande uppfinning.

Med ”plastmaterial” avses i föreliggande uppfinning ett polymermaterial som vid användningstemperatur, dvs vanligen rumstemperatur, är styvt med liten elastisk töjbarhet. Plaster indelas i termoplaster och härd- plaster, vilka båda kan användas vid föreliggande uppfinning.

Fig. 1 är en sidovy och visar en tätningslist 1 enligt en första utföringsform av föreliggande upp- finning. Tätningslisten 1 är fäst på ett första element i form av en vertikalt sig sträckandes fönsterkarm 2. Ett andra element i form av ett fönster 4 av utsvängbar typ, vilket fönster 4 således är rörligt i förhållande till karmen 2, har en fönsterram 6, som via en schematiskt framställd länkmekanism 8 är fäst i karmen 2. I det i Fig. 1 visade läget är fönstret 4 öppet, exempelvis i 10 15 20 25 30 35 »529 723 5 vädringssyfte, och år inte i kontakt med karmen 2 eller tätningslisten 1. _ Fig. 2 visar det i Fig. 1 visade tvärsnittet II=II av tätningslisten 1 och en del av karmen 2. Tätnings- listen 1 har en central tätningsdel 10, som är framställd av expanderat cellgummi. Vid ett första (i Fig. 2 nedre) ändparti 12 har tätningsdelen 10 en infästningsdel 14, som lämpligen är framställd av ett solitt elastmaterial, exempelvis massívgummi. Infästningsdelen 14, som är pilformad, är intryckt i ett spår 16 i karmen 2 och håller fast tätningslisten 1 vid karmen 2. Vid ett det första ändpartiet 12 motstående andra (i Fig. 2 övre) ändparti 18 har tätningsdelen 10 en första undanvikbar tätningsläpp 20 och en andra undanvikbar tätningsläpp 22, vilka tätningsläppar 20, 22 skjuter ut från tätningsdelen 10 i riktning från karmen 2 och således mot fönstret 4.

Tätningsläpparna 20, 22 är framställda i ett stycke med tätningsdelen 10 och är således även de av cellgummi. En glidskena 24 av plastmaterial är fäst på tätningsdelens 10 andra ändparti 18 mellan tätningsläpparna 20, 22.

Glidskenan 24 har en tjocklek T av ca 0,5 mm, vilket gör att den får en viss böjlighet och därmed kan böjas vid punktintryckning någonstans utmed tätningslistens 1 längd. Glidskenan 24 har en glidyta 25, som är plan och har en bredd B av ca 5 mm. Glidskenan 24 skjuter även den ut från tätningsdelen 10 i riktning mot fönstret 4, men den skjuter ut ett kortare stycke än de undanvikbara läpparna 20, 22, varför tätningsläpparnas 20, 22 fria ändar 26, 28 utgör de delar av tätningslisten 1 som först kommer att komma i kontakt med fönstret 4. Såsom framgår av Fig. 2 sträcker sig de fria ändarna 26, 28 ett stycke L1, som är ca 1 mm, ovanför glidytan 25. Läpparna 20, 22 har på sina fria ändar 26, 28 försetts med ett tunt skikt 30 av glidunderlättande material, till exempel talk, silikon, glycerin eller en antifriktionslack av permanent typ. 10 15 20 25 30 35 529 723 6 Tätningsdelens 10 centrala parti har en kompressionsdel 32 som innefattar ett hålrum 34 som omges av cellgummi 36. Såväl cellgummit 36 som hâlrummet 34 kan sammanpressas vid kompression. Kompressionsdelen 32 kan maximalt sammanpressas en längd L2, som indikeras i Fig. 2. Längden L2 är den maximala sträcka som glidskenans 24 undersida 27 vid, icke-förstörande, komprimering av kompressionsdelen 32 kan förflyttas i riktning mot karmen 2. Läget för undersidan 27 vid sådan maximal kompression illustreras i Fig. 2 med en streckad undersida 27.

Längden L2 är ca 3 mm, dvs större än Ll. Tätningslisten 1 kan därmed totalt tryckas samman maximalt Ll+L2 = l+3 = 4 mm där kompressionsdelen 32 står för huvuddelen, närmare bestämt 75%.

Fig. 3 visar tätningslisten 1 då stängning av fönstret 4 har påbörjats. Fönsterramens 6 mot karmen 2 vända övre hörn 38 har kommit i kontakt med tätnings- listen l och glider uppåt utmed tätningslisten 1, såsom antyds med en pil A. Ramens 6 hörn 38 är således förflyttningsbart i en riktning, A, som är parallell med tätningslistens 1 längdriktning.

Fig. 4 visar det i Fig. 3 visade snittet IV-IV, dvs tätningslistens 1 utseende i den punkt där fönsterramens 6 hörn 38 är i kontakt med tätningslisten 1. Såsom framgår av Fig. 4 pressar hörnet 38 på fönsterramen 6, som uppbär själva fönsterrutan 40, ned de undanvikbara tätningsläpparna 20, 22. Tätningsläpparna 20, 22 är mer elastiska än kompressionsdelen 32 och har därför vikts undan helt och hållet och blottlagt glidskenan 24 medan kompressionsdelen 32 fortfarande är väsentligen opåverkad. Då fönsterramens 6 hörn 38 förflyttas i riktning enligt den i Fig. 3 visade pilen A utmed karmen 2 kommer hörnet 38 att vara i kontakt med glidskenan 24 och att glida lätt utmed glidytan 25. Läpparna 20, 22 har vikts undan och tar i stort sett inte upp något av den kraft med vilken hörnet 38 påverkar tätningslisten 1.

Tack vare skiktet 30 kommer inte heller läpparnas 20, 22 10 15 20 25 30 35 i 529 723 7 fria ändar 26, 28 att bromsa hörnets 38 rörelse utmed tätningslisten 1. Vid hörnets 38 rörelse utmed karmen 2 kommer hörnet 38 således att glida lätt i kontakt med glidskenan 24, vilket medför att endast liten kraft krävs för att förflytta hörnet 38, och därmed fönstret 4, i pilens A riktning. Glidskenan 24 kommer också att skydda tätningsdelen 10 mot slitage vid denna förflyttning.

Fig. 5 visar fönstret 4 då detta stängts helt mot karmen 2. I det i Fig. 5 visade läget är fönstret 4 alltså inte i rörelse utan har nått sitt normala viloläge, i vilket tätningslisten 1 tätar den lång- sträckta vertikala spalt 42, som framgår bättre av Fig. 6, som bildas mellan karmen 2 och fönsterramen 6.

Fig. 6 visar det i Fig. 5 visade snittet VI-VI. Det inses att spalten 42 är långsträckt och att snittet VI-VI kommer att se väsentligen likadant ut utmed karmens 2 hela längd i vertikal led. Såsom framgår av Fig. 6 bildas spalten 42 mellan karmens 2 mot fönsterramen 6 vända yta 44 och fönsterramens 6 mot karmen 2 vända yta 46. Vid stängning av fönstret har applicerats en extra kraft för säkerställande av att tätningslisten 1 tätar spalten 42 utmed hela dennas längd. Denna kraft har medfört att fönsterramens 6 yta 46 har pressat glidskenan 24 i riktning mot karmens 2 yta 44 och komprimerat kompressionsdelens 32 hålrum 34. I det i Fig. 6 visade läget håller kompressionsdelen 32 tätningsdelens 10 första ändparti 12 i press mot ytan 44. Kompressionsdelen 32 håller även det andra ändpartiet 18 med de därpå fästa undanvikbara läpparna 20, 22, vars fria ändar 26, 28 står i direkt kontakt med fönsterramens 6 yta 46, i press mot ytan 46 och åstadkommer således en effektiv tätning av spalten 42.

Fig. 7 visar ett skjutdörrsarrangemang 150 som har tre skjutdörrar 152, 154, 156. Dessa skjutdörrar 152, 154, 156 är individuellt förflyttningsbara, såsom antyds med streckade pilar A, utmed en horisontell övre dörrkarm 10 15 20 25 30 35 529 723 8 102 och en horisontell undre dörrkarm 103 mellan en första vertikal karm 202 och en andra vertikal karm 203.

Fig. 8 visar, i tvärsnittet VIII-VIII, två tätnings- lister 100, 101 enligt en andra utföringsform av före- liggande uppfinning. Tätningslisterna 100 och 101, som är fästa pà varsin vertikal vägg 158, 160 i ett dörrspår 162 i den horisontella karmen 102, har samma konstruktion och utseende sånär som pà att listen 101 är spegelvänd i förhållande till listen 100. Av detta skäl beskrivs endast listen 100 i detalj nedan. Tätningslisten 100 har en central tätningsdel 110, som är framställd av massivt gummi. Vid ett första (i Fig. tätningsdelen 110 en infästningsdel 114. Infästningsdelen 114, som är pilformad, är intryckt i ett spår 116 i dörrspårets 162 vägg 158 och håller således fast tätningslisten 100 vid karmen 102. Vid ett det första ändpartiet 112 motstàende andra (i Fig. 8 vänstra) ändparti 118 har tätningsdelen 110 en undanvikbar tätningsläpp 120 som skjuter ut från tätningsdelen 110 i riktning mot tätningslisten 101 och därmed i riktning mot dörren 152, såsom skall beskrivas nedan. Tätningsläppen 120 är framställd i ett stycke med tätningsdelen 110 och är således även den av massivgummi. En glidskena 124 av plastmaterial är fäst pà tätningsdelens 110 andra ändparti 118. Glidskenan 124 skjuter även den ut från tätningsdelen 110 i riktning mot tätningslisten 101, men den skjuter ut ett kortare stycke än den undanvikbara läppen 120 varför tätningsläppens 120 fria ände 126 kommer att vara den del på listen 100 som befinner sig närmast en i tätningslisten 101 ingående, motsvarande tätningsläpps 122 fria ände 128. Läpparna 120, 122 har på sina fria ändar 126, 128 försetts med i Fig. 8 ej visade skikt av glidunderlättande material.

I Fig. 9 visas snittet IX-IX i Fig. 7. I detta snitt visas hur dörrens 152 ram 106, i vilken ett dörrfönster 140 är infattat, tas upp i spåret 162. Den làngsträckta, horisontella spalt 142 som bildas mellan väggen 158 och 8 högra) ändparti 112 har 10 15 20 25 30 35 i 529 725 9 en vertikal yta 146 på ramen 106 tätas av tätningslisten 100, och närmare bestämt av den undanvikbara tätnings- läppens 120 fria ände 126, som står i direkt kontakt med ytan 146. På motsvarande sätt tätas den långsträckta, horisontella spalt 143 som bildas mellan väggen 160 och en vertikal yta 147 på ramen 106 av tätningslisten 101, och närmare bestämt av den undanvikbara tätningsläppens 122 fria ände 128, som står i direkt kontakt med ytan 147. Vid horisontell förskjutning av dörren 152 enligt pilen A i Fig. 7, dvs en förflyttning i en riktning, A, som är parallell med tätningslistens 100, 101 längd- riktning, kommer ramens 106 vertikala ytor 146, 147 att glida mot respektive tätningslists 100, 101 glidskena 124, 125. Tätningsdelen 110 och glidskenan 124 ser till att dörren 152 hålls i ett korrekt, upprättstàende läge under denna förskjutning och glidskenan 124 innebär att förskjutningen kan ske vid låg friktion. Det kortaste avståndet D mellan glidskenorna 124 och 125, vilket avstånd D framgår av Fig. 8, är något större än ramens 106 bredd W, som framgår av Fig. 9, för att glidskenorna 124 och 125 inte skall spänna mot ramen 106 utan skall medge att den löper fritt. Vid förflyttning i horisontell riktning, A, enligt Fig. 7 av dörren 152 från det i Fig. 7 visade läget i riktning mot det snitt VIII-VIII som visas i Fig. 8 kommer ramen 106 vid denna förflyttning att vika undan de undanvikbara tätningsläpparna 120, 122 och glida mot glidskenorna 124, 125. De undanvikbara tätningsläpparnas 120, 122 respektive fria ändar 126, 128 kommer dock alltid att vara i kontakt med ramen 106 och säkerställer därmed att spalterna 142, 143 tätas. Således åstadkommer tätningslisterna 100, 101 effektiv tätning mellan dörrkarmen 102 och ramen 106 och möjliggör ändå att dörren 152 med låg friktion, och utan nämnvärt slitage på tätningslisterna 100, 101, kan förskjutas horisontellt.

Fig. 10 visar, i det i Fig. 7 visade tvärsnittet X-X, en vertikalt sig sträckandes tätningslist 200 enligt 10 15 20 25 30 35 529 723 10 en tredje utföringsform av föreliggande uppfinning.

Tätningslisten 200 är fäst på en vertikal yta 244 på den vertikalt sig sträckandes karmen 202. Tätningslisten 200 har en central tätningsdel 210, som är framställd av expanderat cellgummi. Vid ett första (i Fig. 10 nedre) ändparti 212 har tätningsdelen 210 en infästningsdel 214, som lämpligen är framställd av massivgummi.

Infästningsdelen 214, som är pilformad, är intryckt i ett spår 216 i karmen 202 och håller fast tätningslisten 200 vid karmen 202. Vid ett det första ändpartiet 212 motstående andra 10 övre) tätningsdelen 210 en undanvikbar tätningsläpp 220 som skjuter ut från tätningsdelen 210 i riktning från ytan 244. Tätningsläppen 220 är framställd i ett stycke med tätningsdelen 210 och är således även den av cellgummi.

Läppen 220 har på sina fria ände 226 försetts med ett, i Fig. 10 ej visat, tunt skikt av glidunderlättande material. (i Fig. ändparti 218 har Tätningsdelens 210 centrala parti har en kompressionsdel 232 som innefattar ett hålrum 234 som omges av cellgummi 236. Såsom framgår av Fig. 10 är kompressionsdelen 232, och därmed även tätningsdelen 210, kilformig med kilens spets 233 vänd i riktning mot dörren 152. En längs tätningslisten 200 sig sträckandes glid- skena 224 av plastmaterial är fäst på tätningsdelen 210 vid dess andra ändparti 218. Glidskenan 224 bildar, eftersom den är fäst på den kilformiga tätningsdelen 210, en vinkel a av ca 30° mot ramens 106 vertikala yta 246.

Då dörren 152 förskjuts horisontellt enligt pilen A, och därmed vinkelrätt mot tätningslistens 200 längdriktning, kommer ramens 106 hörn 238 att komma i kontakt med glid- skenan 224 och att glida tvärs över denna samtidigt som kompressionsdelen 232 komprimeras. Slutligen kommer hörnet 238 att passera över läppens 220 fria ände 226 och att stanna i detta läge mot ett i dörrkarmen 202 ingående stopp 262. 10 15 20 25 30 35 529 723 ll Fig. 11 visar hur det i Fig. 10 visade snittet X-X skulle se ut efter det att dörren 152 förskjutits ända till stoppet 262. I det i Fig. 11 visade läget är dörren 152 alltså inte i rörelse utan har nått sitt mot karmen 202 stängda läge, i vilket tätningslisten 200 tätar den làngsträckta vertikala spalt 242 som bildas mellan karmens 202 mot ramen 106 vända yta 244 och ramens 106 mot karmen 202 vända yta 246. Vid stängning av dörren 152 har applicerats en extra kraft för säkerställande av att tätningslisten 200 tätar spalten 242 utmed hela dennas längd. Denna kraft har medfört att ramens 106 yta 246 har pressat glidskenan 224 mot karmens 202 yta 244 och komprimerat kompressionsdelens 232 hàlrum 234.

Kompressionsdelen 232 håller således tätningsdelens 210 första ändparti 212 i press mot ytan 244 och det andra ändpartiet 218, med den därpå fästa undanvikbara läppen 220, vars fria ände 226 står i direkt kontakt med ramens 106 yta 246, i press mot ytan 246 och åstadkommer således en effektiv tätning av spalten 242. Såsom framgår tas den kraft med vilken ytan 246 pressar samman kompressions- delen 232 upp av glidskenan 224, vilken överför kraften till kompressionsdelen 232. Under den senare delen av dörrens 152 rörelse, då denna vikt undan läppen 220, kommer ytan 246 att glida på glidskenans 224 övre hörn 225. Tätningslisten 200 åstadkommer således dels en effektiv tätning av spalten 242 och minskar, tack vare glidskenan 224, den friktion som måste övervinnas för att kunna stänga dörren 152.

De ovan beskrivna tätningslisterna 1, 100, 101, 200 kan lämpligen framställas genom extrudering av ett kontinuerligt ämne av elastmaterial i en konventionell extruder, som innefattar ett munstycke, även kallat matris, som har utformats med rätt tvärsektion för tätningsdelen 10, 110, 210. Ohärdad polymer, som i de fall cellgummi skall framställas har blandats med jäsmedel, matas in i extrudern, som matar ut materialet genom matrisen i den önskade formen. Den ohärdade, 10 15 20 25 30 35 529 723 12 extruderade tätningsdelen dras genom en vulkaniserare på konventionellt sätt och härdas därvid. Lämpligen kan en tätningsdel 10, moment som en infästningsdel 14, 114, 214 av massivgummi, 110, 210 av cellgummi extruderas i samma som därmed kommer att bli en integral del av tätnings~ listen 1, 100, 101, 200. Efter vulkaniseringen hålls tätningsdelen 10,110, 210 utsträckt medan smält plast- material, som är adhesivt kompatibelt med elast- materialet, appliceras på tätningsdelen för att bilda glidskenan. Plastmaterialet får svalna, och därmed stelna, varefter tätningslisten 1, 100, 101, 200 är färdig att använda.

Det inses att en mängd modifieringar av de ovan beskrivna utföringsformerna är möjliga inom uppfinningens ram.

Således kan exempelvis den pilformiga infästnings- delen 14, 114, 214 ersättas med en tepjremsa som vid- häftar tätningslisten mot underlaget.

De i Fig. 2 och Fig. 10 visade kompressionsdelarna 32, 232 innefattar ett av cellgummi omgivet hålrum 34, 234. Denna typ av kompressionsdel 32, 232 komprimeras dels genom kompression av hålrummet 34 respektive 234 och dels, främst sedan hålrummet redan komprimerats, genom kompression av det hålrummet omgivande cellgummit 36, 236. Det inses att en kompressionsdel även kan fram- ställas på andra sätt. Exempelvis kan kompressionsdelen utgöras av enbart en làngsträckt cellgummikropp utan något markerat hålrum, i vilket fall denna cellgummikropp komprimeras vid kompression, eller kan kompressionsdelen utgöras av ett hålrum som omges av massivgummi, i vilket fall i stort sett enbart hålrummet komprimeras vid kompression.

Elasten, av vilken tätningsdelen 10, 110, 210, och lämpligen även infästningsdelen 14, 114, 214 i före- kommande fall, är framställd, kan exempelvis vara EPDM (eten-propen-dien terpolymer), EPM (eten-propen l0 15 20 25 30 35 529 723 13 sampolymer), EVA (eten-vinylacetat), SBR (styren- butadiengummi) eller någon lämplig termoplastisk elast. I det fall kompressionsdelen skall innehålla cellgummi blandas det ohärdade elastmaterialet med jäsmedel innan det införs i extrudern. Cellgummit kan vara expanderat gummi, skummat gummi eller svampgummi. Expanderat cellgummi är normalt att föredra tack vare att dess slutna cellstruktur inte tar upp vatten.

Plastmaterialet, av vilket glidskenan 24, 124, 224 är framställd, är lämpligen ett termoplastiskt material.

I en föredragen utföringsform föreligger plastmaterialet i form av ett varmsmältlim som appliceras på tätnings- listen efter vulkanisering. En annan föredragen ut- föringsform är att med hjälp av en plastextruder applicera plastmaterialet på tätningslisten, antingen i en sekvens som direkt följer på vulkaniseringssekvensen eller i en separat process.

Plastmaterialet kan exempelvis vara PE plast), PP (polypropenplast) eller PVC (polyvinylklorid- plast). (polyeten- Lämpligen är, såsom beskrivs ovan, plastmaterialet adhesivt kompatibelt med elastmaterialet. Med adhesivt kompatibelt avses, såsom det används här, att plast- materialet vidhäftar så kraftigt vid elastmaterialet att de inte kan separeras eller dras isär utan att skada det ena eller båda materialen. Speciellt föredraget är att elastmaterialet är cellgummi eftersom detta visat sig ge en speciellt bra adhesion med plastmaterialet vid applicering av plastmaterialet i smält form. Vid en god adhesion av glidskenan mot tätningsdelen kan glidskenan även tjäna som längdförstyvning av tätningslisten, så att denna inte töjer sig nämnvärt i längdled, vilket underlättar korrekt montering av tätningslisten.

Ovan beskrivs hur glidskenan framställs genom att smält plastmaterial appliceras på den vulkaniserade tätningsdelen. Det är dock även möjligt att klistra, eller tejpa, fast en färdig glidskena av plastmaterial på 10 15 20 25 30 35 529 725 14 en vulkaniserad tätningsdel. Det är även möjligt att utforma ett spår i tätningsdelen i vilket spår en glidskena av plastmaterial kan snäppas in för att fästas.

Enligt en speciellt föredragen utföringsform framställs glidskenan 24, 124, 224 genom att ett färdigt plastband, företrädesvis framställt av en termoplast, bringas i kontakt med den vulkaniserade tätningsdelen 10, 110, 210, precis efter vulkaniseringen. Vid detta tillfälle kommer tätningsdelen att ha en hög temperatur, typiskt ca 130-160°C, vilket medför att plastbandet smälter fast på tätningsdelen och bildar glidskenan. Med fördel kan tätningsdelen med den därpå applicerade glidskenan ledas genom en serie valsar medan tätnings- delen fortfarande är varm för åstadkommande av ytter~ ligare förbättrad vidhäftning av glidskenan. Efter valsningen leds tätningsdelen med den därpå applicerade glidskenan genom ett för kylning avsett vattenbad, varefter den färdiga tätningslisten 1, 100, 101, 200 är färdig för användning. Det är även möjligt, som ett ytterligare alternativ, att införa ett färdigt plastband i en matris i en extruder som utnyttjas för att framställa tätningsdelen. Vid detta alternativ kommer plastbandet att appliceras på tätningsdelen redan i matrisen och att följa med tätningsdelen under hela vulkaniseringsprocessen och att, tack vare den höga temperaturen, ca 190-230°C, vid vulkaniseringen, smälta fast på tätningsdelen under vulkaniseringen och att bilda glidskenan. Den färdiga tätningslisten, framställd genom applicering av ett färdigt plastband på en just vulkaniserad och fortfarande varm tätningsdel, eller, som alternativ, framställd genom applicering av ett färdigt plastband på tätningsdelen redan i extruderns matris, kommer att ha väsentligen samma utseende som beskrivs ovan, med hänvisning till t ex Fig. 2 eller Fig. 8.

Således framställs enligt denna föredragna utföringsform en tätningslist genom att ett färdigt plastband bringas i kontakt med tätningsdelen vid förhöjd temperatur, ca 130- 10 15 20 25 30 35 529 723 15 230°C, och lämpligen precis efter vulkaniseringen, dvs inom ca 0-3 sekunder efter att tätningsdelen lämnat vulkaniseringen, eller redan i extruderns matris. En speciell fördel med att utnyttja ett färdigt plastband som appliceras på en nyss vulkaniserad tätningsdel, eller som införs i extruderns matris, är att en glidskena med mycket små toleranser vad gäller tjocklek och bredd kan erhållas, jämfört med den ovan beskrivna tekniken att extrudera ett smält plastmaterial på tätningsdelen. De snäva toleranserna vid användning av ett färdigt plast- band àstadkommes tack vare att det är förhållandevis enkelt att framställa ett plastband med snäva toleranser då framställningen sker skild från framställningen av tätningslisten. Det färdiga plastbandet kan t ex vara framställt av polypropenplast (PP) eller polyetenplast (PE) 2-50 mm. Lämpligen förvaras det färdiga plastbandet på en bobbin, från vilken plastbandet kontinuerligt rullas av för att bringas i kontakt med och smälta fast på tätningsdelen som kontinuerligt matas ut från vulkaniseringen. och ha en tjocklek av ca 0,1-l mm, samt en bredd av Den i Fig. 2 visade glidskenan 24 har en tjocklek T av 0,5 mm. Denna tjocklek T kan varieras inom vida gränser för åstadkommande av tillräcklig mekanisk håll- fasthet med bibehållen böjlighet. En tjocklek T av ca 0,1-l mm, än mer föredraget 0,15-0,5 mm, har visat sig lämplig i många applikationer. Glidytans 25 bredd B anpassas till den aktuella applikationen. Vanligen är en bredd B i intervallet 2-50 mm lämplig. Glidytans 25 bredd B bör vara större än glidskenans 24 tjocklek T för åstadkommande av goda glidegenskaper utan att göra glidskenan 24 alltför styv. Glidytan 25 kan vara plan, såsom visas i bla Fig. 2, men kan även förses med räfflor eller mönster.

Ca 55-95%, företrädesvis ca 65~85%, av den totala sträckan, dvs Ll + L2 enligt Pig. 2, som tätningslisten 1 maximalt kan pressas samman utan att permanent deformeras 529 723 16 utgöres lämpligen av den längd L2 som kompressionsdelen 32 kan pressas samman, varvid den sträcka Ll som de undanvikbara tätningsläpparna 20, 22 viks undan således utgör återstoden upp till 100%.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 1529 723 17 PAT ENTKRAV

1. Tätningslist för avtätning av en spalt (42: 142; 242) mellan ett första element (2; 102; 202) och ett andra element (4: 152), vilka element är rörliga relativt varandra, vilken tätningslist (l; 100; 200) innefattar en tätningsdel (lO; 110; 210) av elastmaterial, vilken är avsedd att fästas på det första elementet (2; 102; 202), k ä n n e t e c k n a d av att tätningsdelen (10: 110; 210) uppbär en utmed tätningslisten (l; 100; 200) sig sträckande glidskena (24; 124; 224) varvid tätningslisten även innefattar åtminstone en undanvikbar tätningsläpp (20, 22; 120; 220), som skjuter ut från tätningsdelen (10; 110; 210) i riktning mot det andra elementet (4; 152), varvid glidskenan (24; 124; 224) är anordnad att vid undanvikning av tätningsläppen (20, 22; 120; 220) komma till anliggning mot och bilda glidyta för nämnda andra element (4; 152) då detta förflyttas relativt nämnda första element (2; 102; och viker undan tätningsläppen (20, 22; 120; 220).

2. Tätningslist enligt krav 1, vid vilken tätnings- läppen (20, 22; 120; 220) och tätningsdelen (10: 110; 210) är framställda i ett stycke.

3. Tätningslist enligt något av krav 1-2, vid vilken tätningsdelen (10: 210) innefattar en längs tätnings- listen (l; 200) (32; 232), varvid glidskenan (24; 224) är anordnad mellan kompressionsdelen (32; 232) och tätningsläppens (20: fria ände (26: 226).

4. Tätningslist enligt krav 3, vid vilken kom- (32; 232) åtminstone delvis är framställd av plastmaterial, 202) sig sträckandes kompressionsdel 220) pressionsdelen av cellgummi.

5. Tätningslist enligt något av krav 3 och 4, vid vilken kompressionsdelen (32; 232) har sådan elasticitet i förhållande till tätningsläppen (20: 220), att den kraft som krävs för att vika undan tätningsläppen (20: 10 15 20 25 529 723 18 220) samman kompressionsdelen (32: 232). är mindre än den kraft som krävs för att pressa

6. Tätningslist enligt något av föregående krav, vid vilken tätningsdelen (lO; 110; 210) är integralt för~ bunden med en fastsättningsdel (l4; 114; 214).

7. Tätningslist enligt något av föregående krav, vid vilken glidskenan (24; 124; 224) är framställd av ett plastmaterial, företrädesvis en termoplast, som är adhesivt kompatibelt med nämnda elastmaterial.

8. Tätningslist enligt något av föregående krav, vid vilken glidskenan (24; 124; att ett band av termoplast har bringats i kontakt med (10: 110; 210)

9. Tätningslist enligt krav 8, vid vilken glidskenan (24; 124; 224) har framställts genom att bandet av termoplast har bringats i kontakt med tätningsdelen (lO; 110; 210) efter vulkaniseringen av densamma.

10. Tätningslist enligt krav 8, vid vilken glidskenan (24; 124; 224) bandet av termoplast har införts i en matris genom vilken tätningdelen extruderas. 224) har framställts genom tätningsdelen vid förhöjd temperatur. har framställts genom att

11. Tätningslist enligt något av föregående krav, vid vilken tätningsdelen (lO; 110; 210) är framställd av ett material som valts i den grupp som består av EPDM, EPM, SBR, EVA och termoplastiska elastmaterial.