SE529719C2 - System, maskin, förfarande och metod vid tillverkning av förpackningar - Google Patents

Description

20 25 30 35 529 719 2 till rör som sluts genom försegling av två motstäende kanter av varje ark i ett överlappande tillstånd. Varje rör träs därefter över en respektive plasttopp och anordnas så att större delen av plasttoppen skjuter utanför röret. Efter försegling av toppen och röret längs en kontaktyta dem emellan väntar fyllning, försegling av den öppna änden av röret för bildande av en hylsa och slutning av förpack- ningen, samt slutformning.

Ovanstående tillverkningsmetoder är välkända och kommer inte att beskrivas i detalj.

För att förlänga hàllbarhetstiden för de förpackade produkterna är det känt att sterilisera förpackningsmaterialet innan fyllningsoperationen och ibland även formningsoperationen. Beroende på hur läng hållbarhetstid som önskas och om förpackningarna ska distribueras och lagras i en kyld eller rumstempererad miljö, kan olika steriliseringsniváer väljas.

Ett känt sätt pä vilket förpackningsmaterial kan steriliseras är kemisk sterilise- ring. Kemisk sterilisering kan exempelvis göras genom att làta förpackningsmate- rialet passera genom ett bad med flytande väteperoxid och därefter en värmesta- tion för avlägsnande av väteperoxiden. Denna metod fungerar utmärkt när det gäller sterilisering av en bana av förpackningslaminat. Emellertid är metoden uppenbarligen mindre lämpad för sterilisering av öppna kartongflaskor innan fyll- ning. l det fallet kan istället gasfassterilisering tillämpas.

En steriliseringsanordning för gasfassterilisering av kartongflaskor beskrivs i det svenska patentet 0203692-9, vilket härmed införlivas häri genom hänvisnin- gen. Patentskriften beskriver hur kartongflaskorna steriliseras genom att de an- ordnade uppochnedvänt på ett transportband får passera först en uppvärmnings- zon, sedan en steriliseringszon och sist en ventilationszon. I steriliseringszonen exponeras kartongflaskorna för gasformig väteperoxid. För att förhindra att väte- peroxiden kondenserar pà ytan av kartongflaskorna i steriliseringszonen, vilket försvårar senare avlägsnande, värms kartongflaskorna upp i uppvärmningszonen till en temperatur över daggpunkten för väteperoxidgasen. l ventilationszonen exponeras kaitongflaskoma för steril varmluft för att för att ventilera bort väte- peroxid som finns kvar i och på kartongflaskorna.

För att steriliseringen skall bli tillräcklig är det viktigt att kartongflaskorna genomgår en tillräckligt kraftig väteperoxidgasexponering. Exponeringen får emellertid inte bli så kraftig att otillåtna restmänger av väteperoxid finns kvar i och på kartongflaskorna när de lämnar ventilationszonen. Av denna anledning är det viktigt att noggrant kontrollera tillförseln av väteperoxidgas till steriliseringszonen för att där uppnå önskad väteperoxidgaskoncentration. 10 15 20 25 30 35 529 719 3 En känd förpackningsmaskin med en steriliseringsanordning likt den ovan- stående innefattar två bufferttankar för flytande väteperoxid. Bufferttankarna är förbundna med en tryckregulator som matas med ett övertryck för att trycksätta bufferttankarna med ett konstant förutbestämt tryck. Bufferttankarna är vidare förbundna med en flödesregulator för utmatning av ett förutbestämt, väsentligen konstant flöde av väteperoxid till en evaporatoranordning l förpackningsmaskinen. l evaporatoranordningen förångas den flytande väteperoxiden och den resulte- rande väteperoxidgasen förs in i steriliseringsanordningens steriliseringszon. Så- ledes är det flödesregulatom som bestämmer koncentrationen av väteperoxidgas isteriliseringszonen. I själva verket är det förutbestämda flöde som skall matas ut från flödesregulatorn för att uppnå önskad koncentration i steriliseringszonen mycket litet vilket ställer höga krav på flödesregulatorn. På marknaden finns det flödesregulatorer som är speciellt anpassade för tillämpningar som involverar mycket små flöden. Dessa fungerar utmärkt så länge trycket på väteperoxiden som tillförs från bufferttankama är väsentligen konstant eller varierar långsamt.

På grund av utrymmesskäl iförpackningsmaskinen har bufferttankarna emellertid en relativt begränsad volym och mängden väteperoxid i en full bufferttank varar bara en relativt kort tid vid normal drift av förpackningsmaskinen. Normalt an- vänds en bufferttank i taget för tillförsel av väteperoxid till flödesregulatorn. När den första bufferttanken används och börjar ta slut måste en växling ske till den andra bufferttanken. Efter växlingen, när den andra bufferttanken används för väteperoxidtillförseln till flödesregulatorn, fylls den första bufferttanken på igen med väteperoxid från en större förrådstank anordnad utanför förpackningsmaski- nen.

I samband med en växling mellan bufferttankarna kan det uppstå snabba variationer i trycket på väteperoxiden som tillförs flödesregulatorn. En orsak till dessa snabba variationer kan vara att det kommer in luft i förbindelsen mellan flödesregulatorn och bufferttankama vid växlingen. En annan orsak kan vara accelerationen av väteperoxiden från den "nya" bufferttanken i samband med växlingen från den "gamla" bufferttanken. Dagens flödesregulatorer har problem att hantera sådana snabba variationer i trycket på den inmatade väteperoxiden.

Detta innebär att flödet ut från flödesregulatom i samband med en växling riske- rar att awika från det förutbestämda, väsentligen konstanta väteperoxidflödet.

Figur 1 är ett diagram som visar hur väteperoxidflödet som matas ut från flö- desregulatom kan variera med tiden i samband med en växling mellan bufferttan- karna i den kända förpackningsmaskinen. Vid tiden noll initieras växlingen och diagrammet visar hur flödet (A) ser ut under 300 sekunder efter växlingen. Den understa linjen (B) visar tryckregulatorns konstanta trycksättning av bufferttankar- 10 15 20 25 30 35 529 719 4 na och linjerna (C) och (D) markerar toleranserna uppåt respektive nedåt för väteperoxidflödet. Såsom framgår av diagrammet förorsakar växlingen kraftiga variationer i väteperoxidflödet som matas ut från flödesregulatorn. Efter cirka 65 sekunder ligger peroxidflödet till och med utanför toleranslinjen D. Sá småning- om, efter cirka 215 sekunder stabiliserar sig flödet igen kring det önskade, förut- bestämda värdet.

En awikelse i flödet ut från flödesregulatorn innebär en awikelse, från den önskade koncentrationen, i väteperoxidgaskoncentrationen i steriliseringszonen.

Detta kan i sin tur resultera i en otillräcklig sterilisering av kartongflaskorna eller otillåtna restmängder av väteperoxid i och på kartongflaskorna när dessa lämnar ventileringszonen. Kartongflaskor som inte har steriliserats på rätt sätt måste kasseras. Av den anledningen stoppas förpackningsmaskinen när en tillräckligt stor awikelse i flödet ut från flödesregulatorn upptäcks. Med tillräckligt stor av- vikelse menas en awikelse som ger ett väteperoxidflöde utanför toleransgränser- na. Maskinen startas igen först när trycket på väteperoxiden som matas in i flö- desregulatorn har stabiliserat sig och flödesregulatorn åter matar ut det förut- bestämda flödet. De förpackningar som hinner steriliseras på ett felaktigt sätt innan maskinen stoppas mäste emellertid kasseras. vilket naturligtvis innebär stora ekonomiska förluster. Även ett maskinstopp innebär stora ekonomiska för- luster. Problemen kan bli särskilt allvarliga eftersom växlingen mellan buffert- tankarna måste göras så ofta.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett system, en förpackningsmaskin innefattande ett sådant system, ett förfarande och en metod för tillverkning av förpackningar innefattande ett sådant förfarande, för tillhandhål- lande av åtminstone ett flöde av ett steriliseringsmedel till åtminstone en sterilise- ringsenhet i en förpackningsmaskin, som åtminstone delvis eliminerar eventuella begränsningar som kan finnas hos känd teknik. Det grundläggande konceptet med föreliggande uppfinning är att, åtminstone i samband med en tankväxling, tillhandahålla en möjlighet att aktivt kontrollera tryckregulatorn baserat på signaler avseende det aktuella flödet från flödesregulatorn för att reducera variationerna i trycket på det steriliseringsmedel som tillförs flödesregulatorn och därmed varia- tionerna i flödet som matas ut från flödesregulatorn.

Systemet, förpackningsmaskinen, förfarandet och metoden för att åstadkom- ma det ovanstående ändamålet definieras i de bifogade kraven och diskuteras nedan. 10 15 20 25 30 35 529 719 5 Ett system enligt föreliggande uppfinning för tillhandahållande av åtminstone ett flöde av ett steriliseringsmedel till åtminstone en steriliseringsenhet i en för- packningsmaskin innefattar åtminstone en flödesregulator för utmatning av flödet av steriliseringsmedel, två behållare för steriliseringsmedel, vilka behållare var och en är förbundna med flödesregulatorn och växelvis sörjer för tillförsel av steri- liseringsmedel till flödesregulatorn, och en tryckregulator som år förbunden med var och en av behållama och matas med ett övertryck för att trycksätta behållar- na. Systemet kännetecknas av att det vidare innefattar ett återkopplingsorgan som är anordnat att med förutbestämda intervaller avläsa ett ärvärde på flödet från flödesregulatorn, jämföra ärvärdet med ett respektive börvärde och styra tryckregulatorn i enlighet med jämförelsen mellan ärvärdet och börvärdet.

Om förpackningsmaskinen är av det slag som diskuterades inledningsvis i stycket om bakgrundsteknik innefattar steriliseringsenheten evaporatoranordnin- gen och sterillseringsanordningen, och avser behållarna för steriliseringsmedel bufferttankarna.

Med uttrycket ”växelvis” avses att steriliseringsmedlet som matas ut från flö- desregulatorn först kommer från den ena och sedan från den andra av behållar- na, osv. Just vid själva växlingen mellan behàllarna kan steriliseringsmedlet som matas ut från flödesregulatorn härstamma från bägge behållarna.

Börvärdet, som ju är det önskade värdet på flödet från flödesregulatorn, är vanligen konstant i tiden medan ärvärdet, som ju är det faktiska värdet på flödet från flödesregulatorn, vanligen varierar mer eller mindre med tiden, särskilt i sam- band med en växling mellan behållarna.

Tryckregulatorn är anordnad att begränsa övertrycket på lämpligt sätt för att erhålla en önskad trycksättning av behållarna. Genom att styra tryckregulatorn baserat på faktiska, aktuella värden avseende flödet av steriliseringsmedel från flödesregulatorn kan trycksättningen av behällarna, om så är lämpligt, ändras för att reducera variationer i trycket på det steriliseringsmedel som tillförs flödesregu- latorn. Därigenom reduceras också variationerna i flödet från flödesregulatorn vilket medför en avsevärt minskad risk för att förpackningsmaskinen måste stop- pas och förpackningar måste kasseras.

En jämförelse mellan ärvärdet och börvärdet kan exempelvis resultera i en kvot eller en differens mellan värdena i enlighet med vilken tryckregulatorn styrs.

Styrningen av tryckregulatorn innebär en ökning av trycksättningen av behål- larna om flödet ut från flödesregulatorn är för litet och vissa villkor är uppfyllda. På motsvarande sätt innebär styrningen av tryckregulatorn en sänkning av trycksätt- ningen av behållarna om flödet ut från flödesregulatorn är för stort och vissa vill- kor är uppfyllda. 10 15 20 25 30 35 529 719 6 Återkopplingsorganet kan vara anordnat att styra tryckregulatorn så att en första ökning av trycksättningen erhålls om differensen mellan ärvärdet och bör- värdet är negativ och har ett absolutvärde som överstiger ett första gränsvärde, vilken första ökning är en funktion av absolutvärdet.

Det första gränsvärdet anger hur mycket ärvärdet får awika från börvärdet innan tryckregulatorn styrs för ökning av trycksättningen.

Den första ökningen kan exempelvis vara proportionell mot absolutvärdet pâ differensen mellan ärvärdet och börvärdet. Återkopplingsorganet kan vara anordnat att styra tryckregulatorn så att en första minskning av trycksättningen erhålls om differensen mellan ärvärdet och börvärdet är positiv och har ett absolutvärde som överstiger ett andra gränsvärde, vilken första minskning är en funktion av absolutvärdet.

Det andra gränsvärdet, vilket kan men inte behöver vara lika med det första gränsvärdet, anger hur mycket ärvärdet får awika från börvärdet innan tryckregu- latorn styrs för minskning av trycksättningen.

Den första minskningen kan exempelvis vara proportionell mot absolutvärdet på differensen mellan ärvärdet och börvärdet. Återkopplingsorganet kan vara anordnat att styra tryckregulatorn så att en andra ökning av trycksättningen erhålls om differensen mellan ärvärdet och bör- värdet är negativ och har ett absolutvärde som överstiger ett tredje gränsvärde, och ärvärdet är avtagande, vilken andra ökning är en funktion av hur snabbt ärvärdet avtar.

Det tredje gränsvärdet, vilket kan men inte behöver vara lika med det första gränsvärdet, anger hur mycket ärvärdet får awika från börvärdet innan tryckregu- latorn styrs för ökning av trycksättningen.

Med uttrycket "avtagande" avses att ärvärdet har en negativ trend eller deri- vata, dvs att ärvärdet vid den aktuella avläsningen är mindre än ärvärdet vid den föregående avläsningen. l ett fall där den aktuella avläsningen är den första av- läsningen kan ärvärdet ”vid den föregående avläsningen" sättas lika med börvär- det.

Den andra ökningen kan exempelvis vara proportionell mot absolutvärdet på differensen mellan ärvärdet vid den aktuella avläsningen och ärvärdet vid den föregående avläsningen dividerat med At, där At = tidsskillnaden mellan den aktuella avläsningen och den föregående avläsningen. Återkopplingsorganet kan vara anordnat att styra tryckregulatorn så att en andra minskning av trycksättningen erhålls om differensen mellan ärvärdet och börvärdet är positiv och har ett absolutvärde som överstiger ett fjärde gränsvärde, 10 15 20 25 30 35 529 719 7 och ärvärdet är växande, vilken andra minskning är en funktion av hur snabbt ärvärdet växer.

Det fjärde gränsvärdet, vilket kan men inte behöver vara lika med det första gränsvärdet, anger hur mycket ärvärdet får avvika från börvärdet innan tryckregu- latorn styrs för minskning av trycksättningen.

Med uttrycket "växande" avses att ärvärdet har en positiv trend eller derivata, dvs att ärvärdet vid den aktuella avläsningen är större än ärvärdet vid den före- gående avläsningen. I ett fall där den aktuella avläsningen är den första avläsnin- gen kan ärvärdet "vid den föregående avläsningen" sättas lika med börvärdet.

Den andra minskningen kan exempelvis vara proportionell mot absolutvärdet på differensen mellan ärvärdet vid den aktuella avläsningen och ärvärdet vid den föregående avläsningen dividerat med At, där At = tidsskillnaden mellan den aktu- ella avläsningen och den föregående avläsningen. Återkopplingsorganet kan vara anordnat att styra tryckregulatorn så att en tredje ökning av trycksättningen erhålls om kvoten mellan ärvärdet och börvärdet är mindre än ett femte gränsvärde vilket är mindre än ett, vilken tredje ökning innebär att trycksättningen växer enligt ett förutbestämt tillväxtmönster oberoende av kvoten så länge trycksättningen är mindre än ett sjätte gränsvärde och åter- kopplingsorganet avläser ett ärvärde som vid jämförelse med det respektive bör- värdet ger en kvot vilken är mindre än ett sjunde gränsvärde som är större än det femte gränsvärdet och mindre än ett, att trycksättningen därefter hålls väsentligen konstant tills återkopplingsorganet avläser ett ärvärde som vid jämförelse med det respektive börvärdet ger en kvot som är större än det sjunde gränsvärdet, och att trycksättningen därefter sjunker enligt ett förutbestämt sjunkmönster oberoen- de av kvoten.

Ovanstående utföringsforrn innebär således att trycksättningen växeri en för- utbestämd takt tills trycksättningen har nått ett visst sjätte gränsvärde eller kvoten mellan ärvärdet och börvärdet har ökat och nått ett visst sjunde gränsvärde.

Det femte gränsvärdet anger hur mycket ärvärdet får awika från börvärdet innan tryckregulatorn styrs för att låta trycksättningen växa. På motsvarande sätt anger det sjunde gränsvärdet hur mycket ärvärdet får awika från börvärdet innan tryckregulatorn styrs för att låta trycksättningen sjunka. Det sjätte gränsvärdet an- ger i sin tur hur stor trycksättningen får bli under den tredje ökningen.

Det femte gränsvärdet kan, men behöver inte, vara lika med det första gräns- värdet.

Tillväxtmönstret och sjunkmönstret kan vara experimentellt framtagna efter de speciella förutsättningarna för det uppfinningsenliga systemet. Exempelvis kan den tredje ökningen ha formen av en parallelltrapets som saknar en bas, dvs en 10 15 20 25 30 35 »529 719 8 av de parallella sidorna. l enlighet därmed kan systemet vara så konstruerat att, trycksättningen, vid den tredje ökningen, växer från ett startvärde för att sedan sjunka tillbaka till startvärdet.

Naturligtvis kan ovanstående olika utforrnningar av återkopplingsorganet kombineras på vilket sätt som helst i en och samma utföringsform. Enligt en ut- föringsform är återkopplingsorganet anordnat att styra regulatorn så att en första, en andra och en tredje ökning av trycksättningen erhålls om ovanstående respek- tive villkor är uppfyllda. Den resulterande totala ökningen av trycksättningen kan då vara summan av de första, andra och tredje ökningarna. Enligt samma utfö- ringsform är återkopplinsorganet anordnat att styra regulatorn så att en första och en andra tryckminskning erhålls om ovanstående respektive villkor är uppfyllda.

Den resulterande totala minskningen av trycksättningen kan då vara summan av de första och andra minskningarna.

Av det ovanstående följer att bestämningarna första till och med sjunde fram- för orden ökning, minskning och gränsvärde inte har någonting med ordning att göra utan bara används l särskiljande syfte.

Enligt en utföringsform är återkopplingsorganet anordnat att vara aktivt en- dast under en växling mellan behållarna och en förutbestämd tid efter växlingen.

Såsom beskrivits inledningsvis är det just i samband med en växling mellan be- hållarna som återkopplingsfunktionen behövs som mest för att minimera varia- tioner i flödet ut från systemet. Efter den förutbestämda tiden förväntas systemet ha stabiliserat och då kan återkopplingsorganet göras inaktivt tills det är dags för nästa växling.

Det uppfinningsenliga systemet kan vara konstruerat på ett sådant sätt att den ena behållaren är anordnad att fyllas på med steriliseringsmedel när den andra behållaren sörjer för tillförseln av steriliseringsmedel till flödesregulatorn.

Fördelen med en sådan konstruktion är att systemet kan drivas kontinuerligt och inte behöver stoppas för påfyllning av sterilieringsmedel.

Enligt en utföringsform innefattar systemet två flödesregulatorer för utmatning av vars ett flöde av steriliseringsmedel, vilka flödesregulatorer var och en är för- bundna med behållarna för steriliseringsmedel. I denna utföringsforrn är åter- kopplingsorganet anordnat att avläsa ärvärden på flödena från flödesregulatorer- na, jämföra ärvärdena med respektive börvärden för erhållande av en respektive differens och styra tryckregulatorn i enlighet med den jämförelse som svarar mot differensen med störst absolutvärde Utföringsforrnen ovan möjliggör tillhandahållande av ett flöde av steriliserings- medel till var och en av två steriliseringsenheter i en förpackningsmaskin som därmed kan ha två produktionslinjer för tillverkning av dubbelt så många förpack- 10 15 20 25 30 35 529 719 9 ningar. Produktionslinjerna skulle kunna vara identiska och därmed erfordra samma flöde av steriliseringsmedel, eller vara olika och därför erfordra olika flöden.

Steriliseringsmedlet som används i systemet kan exempelvis vara flytande väteperoxid som är ett väl beprövat och effektivt steriliseringsmedel inom förpack- ningsindustrin.

En förpackningsmaskin enligt föreliggande uppfinning innefattar ett system enligt ovan.

Ett förfarande enligt föreliggande uppfinning för att tillhandahålla åtminstone ett flöde av ett steriliserings medel till åtminstone en steriliseringsenhet i en för- packningsmaskin innefattar att mata ut flödet av steriliseringsmedel genom åtmin- stone en flödesregulator, att tillföra steriliseringsmedel till flödesregulatorn växel- vis från två behållare för steriliseringsmedel, vilka behållare var och en är för- bundna med flödesregulatom, och att trycksätta behållarna genom att mata en tryckregulator med ett övertryck, vilken tryckregulator är förbunden med var och en av behållarna. Förfarandet kännetecknas av att det vidare innefattar att med förutbestämda intervaller, genom ett återkopplingsorgan, avläsa ett ärvärde på flödet frän flödesregulatom, jämföra ärvärdet med ett respektive börvärde och styra tryckregulatorn i enlighet med jämförelsen mellan ärvärdet och börvärdet.

En metod enligt föreliggande uppfinning för tillverkning av förpackningar inne- fattar ett förfarande enligt ovan.

De särdrag som diskuterades i samband med det uppfinningsenliga systemet för tillhandahållande av åtminstone ett flöde av ett steriliseringsmedel till åtmin- stone en steriliseringsenhet i en förpackningsmaskin är naturligtvis överförbara till den uppfinningsenliga motsvarande förpackningsmaskinen och metoden för till- verkning av förpackningar och det uppfinningsenliga motsvarande förfarandet.

Dessa särdrag kan vidare givetvis kombineras i samma utföringsform.

KORT BESKRlVNlNG AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer nu att beskrivas mer detaljerat med hänvisning till de bifogade schematiska ritningarna, vilka visar exempel på för närvarande icke-be- gränsande föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning.

Figur 1 är ett diagram som åskådliggör flödet från en flödesregulator i en för- packningsmaskin enligt känd teknik.

Figur 2 är en schematisk skiss som åskådliggör ett system enligt föreliggande uppfinning.

Figur 3 är ett flödesschema som åskådliggör ett förfarande enligt en första ut- föringsform av föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 35 529 719 10 Figur 4 är ett diagram som åskådliggör flödena från flödesregulatorerna i systemet enligt figur 1 enligt den första utföringsformen.

Figur 5 är ett flödesschema som åskådliggör en del av ett förfarande enligt en andra utföringsform av föreliggande uppfinning.

Figur 6 är ett diagram som åskådliggör flödena från flödesregulatorerna i systemet enligt figur 1 enligt den andra utföringsformen.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER l figur 2 visas schematiskt ett system 10 enligt föreliggande uppfinning. Sy- stemet innefattas l en förpackningsmaskin (visas inte i sin helhet) för tillverkning av kartongflaskor såsom beskrivs ovan i det avsnitt som handlar om bakgrunds- teknik. Förpackningsmaskinen har två produktionslinjer och i enlighet därmed har systemet 10 till uppgift att tillhandahålla ett respektive flöde av flytande väte- peroxid till var och en av två steriliseringsenheter, vilka också innefattas i förpack- ningsmaskinen. De två produktionslinjerna är avsedda för tillverkning av likadana förpackningar och därmed ska flödena som tillhandahålls av systemet hållas så lika som möjligt. Var och en av steriliseringsenheterna innefattar en evaporator- anordning för förångning av den flytande väteperoxiden. Evaporatoranordningar- na visas i figur 2 och betecknas där med 12 och 14. Den resulterande väte- peroxidgasen tillförs en steriliseringszon (visas inte) i maskinen som också inne- fattas i var och en av steriliseringsenheterna. När kartongflaskorna passerar steri- liseringszonen exponeras de för väteperoxidgasen som ett led i steriliseringspro- cessen. Eftersom sterilisering på detta sätt är känd sedan tidigare och dessutom beskrivs i den patentskrift som det hänvisas till ovan, kommer en mer detaljerad beskrivning inte att ges här.

Systemet 10 innefattar två likadana bufferttankar 16 och 18 för flytande väte- peroxid och en elektroniskt styrbar tryckregulator 20. Bufferttankarna är anordna- de att växelvis stå för tillhandahållandet av väteperoxid till steriliseringsenheterna.

Tryckregulatorn matas med ett övertryck P på 6 bar och är vidare, genom rörled- ningar, förbunden med var och en av bufferttankarna 16 och 18 för trycksättning av dessa. Tryckregulatorn är förinställd att under stabil drift av förpacknings- maskinen trycksätta bufferttankarna med 1,8 bar. På rörledningarna, mellan var och en av bufferttankarna 16 och 18 och tryckregulatorn 20, sitter ventilorgan 22 och 24 för att reglera trycksättningen av bufferttankarna. Var och en av buffert- tankarna har vidare, genom rörledningar, en dubbel förbindelse med en dräne- ringstank 26. På rörledningarna, mellan var och en av bufferttankarna och dräne- ringstanken, sitter ventilorgan 28 och 30, respektive 32 och 34, för att reglera drä- 10 15 20 25 30 35 529 719 11 neringen av bufferttankarna. Ytterligare ett ventilorgan 36 för dräneringsreglering är dessutom anordnat mellan ventilorganen 32 och 34 och dräneringstanken 26.

Bufferttankarna 16 och 18 är vidare var och en, genom rörledningar, förbund- na med två flödesregulatorer 38 och 40, vilka i sin tur, genom ytterligare rörled- ningar och ett respektive ventilorgan 42 och 44, är förbundna med vars en av ste- rlliseringsenheternas evaporatoranordningar 12 och 14. Flödesregulatorema 38 och 40, vilka marknadsförs av Bronkhorst High-Tech BV, Nederländerna, under namnet L|QUl-FLOW®, är speciellt anpassade för tillämpningar där det är önsk- värt att mata ut mycket små mängder vätska med hög noggrannhet, l samband med systemet 10 är det flöde av väteperoxid som önskas ut från var och en av flödesregulatorerna 4,2 kg/h, dvs relativt litet. Med detta flöde erhålls en koncen- tration av väteperoxidgas i steriliseringszonerna som är tillräcklig för att uppnå en önskad grad av avdödning utan att vara så stor att det finns risker för otillåtna restmängder väteperoxid l och på kartongflaskorna efter avslutad sterilisering.

Stora variationer från det önskade värdet på väteperoxidflödena som matas ut från flödesregulatorerna kan leda till oriktig sterilisering av kartongflaskorna.

Av utrymmesskäl har bufferttankarna 16 och 18 en relativt begränsad volym och den väteperoxid som ryms i en av bufferttankarna, exempelvis bufferttanken 18, när denna är fylld till en viss största nivå räcker bara till utmatning av det önskade flödet från flödesregulatorerna 38 och 40 under en relativt kort tid. Efter cirka åtta minuter har väteperoxldnivån i bufferttanken 18 sjunkit till en viss min- sta nivå och då är det dags att växla över till bufferttanken 16. Under användning av bufferttanken 16 fylls bufferttanken 18 på, osv, såsom kommer att beskrivas nedan. På så sätt tillses det att väteperoxid alltid finns att tillgå för flödesregula- torerna 38 och 40. För kontroll av väteperoxldnivån i bufferttankarna är ett sen- sororgan 46 och 48 för detektering av den största nivån och ett sensororgan 50 och 52 för detektering av den minsta nivån anordnade l var och en av buffert- tankarna 16 och 18.

Bufferttankarna 16 och 18 är genom rörledningar förbundna med två likadana förrådstankar 54 och 56 för flytande väteperoxid. Även om så inte framgår av figuren har förrådstankarna en volym som är väsentligt mycket större än buffert- tankarnas volym. Förràdstankarna är anordnade att en i taget stå för påfyllning av bufferttankarna med väteperoxid. När väteperoxiden i en av förrådstankarna, exempelvis förrådstanken 56, är förbrukad görs ett byte till förrådstanken 54.

Under användning av förrådstanken 54 kan förrådstanken 56 bytas ut eller alter- nativt fyllas på. På så sätt tillses det att väteperoxid alltid finns att tillgå för buffert- tankarna 16 och 18 och därmed flödesregulatorerna 38 och 40. På rörledningar- na sitter ventilorgan 58, 60, 62 och 64 för att reglera påfyllningen av väteperoxid 10 15 20 25 30 35 529 719 12 från förrädstankarna till bufferttankarna. Vidare är en pump 66 anordnad mellan ventilorganen 58, 60 och ventilorganen 62, 64 för att utföra själva överföringen av väteperoxid från förrådstankarna till bufferttankarna.

Såsom nämns ovan kan stora variationer från det önskade värdet på väte- peroxidflödena som matas ut från flödesregulatorerna 38 och 40 leda till oriktig sterilisering av kartongflaskorna som tillverkas i förpackningsmaskinen. l syste- met 10 tillåts därför endast små variationer i flödena för att säkerställa att steri- liseringen sker på rätt sätt. Om flödena från flödesregulatorerna hamnar utanför 4,2 kg/h i 12 % bedöms awikelsen från det önskade flödesvärdet vara för stor.

Såsom beskrevs inledningsvis leder detta till att förpackningsmaskinen stoppas och kartongflaskor måste kasseras med stora ekonomiska förluster som följd.

När trycket på väteperoxiden som tillförs flödesregulatorerna från bufferttan- karna 16 och 18 är konstant eller ändras relativt långsamt fungerar flödesregula- torerna på ett tillfredsställande sätt och de matar ut vars ett väsentligen konstant flöde pà 4,2 kg/h. Om trycket på väteperoxiden som tillförs flödesregulatorerna varierar relativt snabbt kan flödesregulatorerna emellertid få problem att hålla de respektive utmatade flödena konstanta och därigenom kan en risk för oriktig sterilisering av kartongflaskorna uppkomma. Sådana snabba tryckvariationer är särskilt vanliga i samband med växling mellan bufferttankarna 16 och 18. En or- sak till dessa snabba variationer kan vara att det vid växlingen uppstår luftbubblor i rörledningarna mellan flödesregulatorerna och bufferttankarna. En annan orsak kan vara accelerationen av väteperoxiden från den ”nya” bufferttanken vid väx- lingen från den "gamla" bufferttanken.

För tydlighetens skull listas stegen vid en växling från bufferttanken 18 till bufferttanken 16 nedan: o Stäng ventilorganet 28 o Trycksätt bufferttanken 16 o Vänta tills trycket är stabilt i bufferttanken 16 o Öppna ventilorganet 32 o Stäng ventilorganet 34 o Stäng ventilorganet 24 o Öppna ventilorganet 30 o Öppna ventilorganet 60 o Starta pumpen 66 o Vänta tills peroxidnivån i bufferttanken 18 är lika med den största nivån o Stäng ventilorganet 60 I övrigt kommer diskussioner av systemkomponenter som inte bidrar till själva uppfinningstanken att utelämnas. 10 15 20 25 30 35 529 719 13 För att reducera variationerna i väteperoxidflödena som matas ut från flödes- regulatorerna och därigenom minska risken för awikelser från det önskade flö- desvärdet som är för stora, innefattar systemet ett återkopplingsorgan 68 som är anordnat att kommunicera med flödesregulatorerna 38 och 40 samt tryckregula- torn 20 och arbetar i enlighet med det flödesschema som visas i figur 3. Åter- kopplingsorganet 68 är anordnat att under 100 sekunder från och med en växling mellan bufferttankarna 16 och 18 avläsa (steg A) ett ärvärde pà flödet från var och en av flödesregulatorerna 38 och 40. Avläsningen görs med förutbestämda intervaller, med mellanrum pä 40 ms, och efter varje avläsning beräknas diffe- renser (steg B) mellan ärvärdena och de respektive börvärdena. Såsom framgår ovan är börvärdena här konstanta och lika med 4,2 kg/h. Återkopplingsorganet är därefter anordnat att jämföra (steg C) absolutvärdet av differenserna för att styra tryckregulatom i enlighet med det ärvärde som awiker mest från börvärdet.

Om flödena av väteperoxid ut från flödesregulatorerna 38 och 40 är för små är återkopplingsorganet anordnat att tillfälligt styra tryckregulatorn 20 att öka trycksättningen av bufferttankama 16 och 18 för att öka flödena. l enlighet där- med, enligt en första utföringsforrn av uppfinningen, är återkopplingsorganet an- ordnat att undersöka (steg D) om kvoten mellan det mest awikande ärvärdet och börvärdet är mindre än ett (femte) gränsvärde = 0,97. Om så är fallet är återkopp- lingsorganet vidare anordnat att undersöka (steg E) om det finns utrymme att öka trycksättningen av bufferttankarna, dvs om trycksättningen är mindre än ett (sjätte) gränsvärde = 2,3 bar. Om trycksättningen kan ökas görs detta (steg F) i takten 0,025 bar/s och en statusflagga sätts = styrning för att markera att en (tredje) ökning av trycksättningen har initierats. Om bufferttankarna däremot inte kan trycksättas mera (steg E), bibehålls den aktuella inställningen av tryckregula- torn 20. lfall det istället (i steg D) fastställs att kvoten mellan det mest awikande är- värdet och börvärdet är större än, eller lika med, 0,97, är återkopplingsorganet vidare anordnat att undersöka (steg G) om kvoten är mindre än ett (sjunde) gränsvärde = 0,98. Om så är fallet undersöker (steg H) återkopplingsorganet vidare om en (tredje) ökning av trycksättningen har initierats, dvs om statusflag- gan = styrning. lfall en (tredje) trycksättningsökning har initierats och det finns (steg l) utrymme att öka trycksättningen görs detta (steg J) i takten 0,025 bar/s.

Om någon (tredje) ökning däremot inte har initierats (steg H), eller bufferttankar- na inte kan trycksättas mera (steg l), bibehålls den aktuella inställningen avtryck- regulatorn 20.

Om det istället (i steg G) fastställs att kvoten mellan det mest awikande är- värdet och börvärdet är större än, eller lika med, 0,98, är återkopplingsorganet 10 15 20 25 30 35 529 719 14 vidare anordnat att undersöka (steg K) om en (tredje) ökning av trycksättningen har initierats, dvs om statusflaggan = styrning. I fallet att en (tredje) trycksättning har initierats och trycksättningen av bufferttankarna är större (steg L) än det för- inställda värdet = 1,8 bar, sänks (steg M) trycksättningen i takten 0,025 bar/s. Om någon (tredje) ökning däremot inte har initierats (steg K), eller trycksättningen av bufferttankarna inte är större än 1,8 bar (steg L), bibehålls den aktuella inställnin- gen av tryckregulatorn 20. I det sistnämnda fallet sätts (steg N) även statusflag- gan = ingen styrning för att markera att (den tredje) ökningen av trycksättningen har avslutats.

Figur 4 är ett diagram som åskådliggör det ovanstående förfarandet och dess inverkan på flödena av väteperoxid som matas ut från flödesregulatorerna 38, 40 i samband med en växling mellan bufferttankarna 16, 18. Vid tiden noll initieras växlingen och diagrammet visar hur flödena (on, 51) ser ut under 300 sekunder efter växlingen. Den understa kurvan (pj) visar tryckregulatorns trycksättning av bufferttankarna och linjerna (s) och (9) markerar toleranserna uppåt respektive nedåt för väteperoxidflödet, 4,2 kg/h i 12 %. Såsom framgår av diagrammet förorsakar växlingen variationer i väteperoxidflödena som matas ut från flödes- regulatorerna. Som svar på dessa variationer styr återkopplingsorganet tryck- regulatorn så att trycksättningen av bufferttankarna ändras såsom framgår av figuren. Styrningen innebär att en (tredje) ökning av trycksättningen initieras när kvoten mellan ärvärdet för en av flödesregulatorerna och börvärdet blir mindre än 0,97. Trycksättningen växer sedan i en takt på 0,025 bar/s vilket resulterar i att även flödena som matas ut från flödesregulatorerna börjar växa. Trycksättningen växer tills den maximala trycksättningen av bufferttankama på 2,3 bar uppnås eller kvoten mellan ärvärdet och börvärdet har ökat till 0,98. Såsom framgår av figur 4 inträffar det första av de två alternativen först i detta exempel. När tryck- sättningen når 2,3 bar hålls trycksättningen konstant tills kvoten mellan ärvärdet och börvärdet när 0,98. Därefter börjar trycksättningen sjunka tillbaka mot det för- inställda värdet på 1,8 bari en takt på 0,025 bar/s.

Tack vare att återkopplingsorganet styr tryckregulatorn på ovanstående sätt reduceras flödesvariationerna i samband med växlingen kraftigt. Såsom framgår av figur 4 gör styrningen av trycksättningen att väteperoxidflödena från flödes- regulatorerna aldrig hamnar utanför toleranslinjerna (s) och (8).

I den ovanstående utföringsformen är återkopplingsorganet 68 anordnat att tillfälligt styra tryckregulatorn 20 att öka trycksättningen av bufferttankarna 16 och 18 om flödena av väteperoxid ut från flödesregulatorerna 38 och 40 är för små. Återkopplingsorganet kan vidare vara anordnat att tillfälligt styra tryckregulatorn 20 att minska trycksättningen av bufferttankama 16 och 18 om flödena av väte- 10 15 20 25 30 35 529 719 15 peroxid ut från flödesregulatorerna 38 och 40 är för stora. I enlighet därmed, en- ligt en andra, mer sofistikerad, utföringsform av uppfinningen, är återkopplings- organet anordnat arbeta enligt det flödesschema som visas i figur 3 + figur 5. En- ligt den andra utföringsformen arbetar återkopplingsorganet enligt flödesschemat som visas i figur 3 och sàsom beskrivs ovan. Därefter arbetar återkopplingsorga- net enligt flödesschemat som visas i figur 5. Det sammanlagda förfarandet uppre- pas under 100 s efter en växling mellan bufferttankarna med ett intervall på 40 ms.

Såsom åskådliggörs l figur 5 är återkopplingsorganet alltså vidare (efter stegen A-N) anordnat att undersöka (steg O) om det mest awikande ärvärdet är mindre än börvärdet, dvs om differensen mellan det mest avvikande ärvärdet och börvärdet är negativ och har ett absolutvärde som överstiger ett (första = tredje) gränsvärde = 0. Om så är fallet ökas (steg P) trycksättningen med kl * (börvärdet - det mest awikande ärvärdet), där k1 är en konstant = 0,4. (Den första) öknin- gen är således proportionell mot den absoluta skillnaden mellan det mest av- vikande ärvärdet och börvärdet. Återkopplingsorganet är därefter anordnat att undersöka (steg Q) om det mest awikande ärvärdet, dvs det aktuella ärvärdet, är mindre än det föregående motsvarande ärvärdet, dvs om ärvärdet är avtagande.

Med uttrycket "motsvarande" menas att det alltid är två ärvärden från samma flö- desregulator som jämförs i detta steg. Om detta är riktigt, ökas (steg R) trycksätt- ningen med kg * (föregående ärvärde ~ aktuellt ärvärde)/At, där kg är en konstant = 0,1 och At = tiden mellan avläsningarna av det aktuella ärvärdet och det före- gående ärvärdet. (Den andra) ökningen är således proportionell mot riktnings- koefficienten för ärvärdet.

I fallet att det istället (i steg O) fastställs att mest awikande ärvärdet inte är mindre än börvärdet, är återkopplingsorganet anordnat att undersöka (steg S) om ärvärdet år större än börvärdet, dvs om differensen mellan det mest awikande ärvärdet och börvärdet är positiv och har ett absolutvärde som överstiger ett (andra = fjärde) gränsvärde = O. Om så är fallet minskas (steg T) trycksättningen med kl * (det mest awikande ärvärdet - börvärdet), där k1 är en konstant = 0,4.

(Den första) minskningen är således proportionell mot den absoluta skillnaden mellan börvärdet och det mest awikande ärvärdet. Återkopplingsorganet är där- efter anordnat att undersöka (steg U) om det mest awikande ärvärdet, dvs det aktuella ärvärdet, är större än det föregående motsvarande ärvärdet, dvs om är- värdet är växande. Med uttrycket "motsvarande" menas, precis som ovan, att det alltid är två ärvärden från samma flödesregulator som jämförs l detta steg. Om detta är riktigt, minskas (steg V) trycksättningen med k; * (aktuellt ärvärde -före- gående ärvärde)/At, där kg är en konstant = 0,1 och At = tiden mellan avläsningar- 10 15 20 25 30 35 529 719 16 na av det aktuella ärvärdet och det föregående ärvärdet. (Den andra) minsknin- gen är således proportionell mot riktningskoefficienten för ärvärdet.

Figur 6 är ett diagram som åskådliggör det ovanstående förfarandet och dess inverkan på flödena av väteperoxid som matas ut från flödesregulatorerna 38, 40 i samband med en växling mellan bufferttankarna 16, 18. Vid tiden noll initieras växlingen och diagrammet visar hur flödena (org, ßz) ser ut under 300 sekunder efter växlingen. Den understa kurvan (pg) visar tryckregulatorns trycksättning av bufferttankarna och linjerna (a) och (6) markerar toleranserna uppåt respektive nedåt för väteperoxidflödet, 4,2 kg/h i 12 %. Såsom framgår av diagrammet förorsakar växlingen variationer i väteperoxidflödena som matas ut från flödes- regulatorerna. Som svar på dessa variationer styr återkopplingsorganet tryck- regulatorn så att trycksättningen av bufferttankama ändras såsom framgår av figuren. Styrningen innebär att en (första) ökning av trycksättningen från det för- inställda värdet på 1,8 bar erhålls så snart ärvärdet för en av flödesregulatorerna blir mindre än börvärdet, att en (andra) ökning erhålls när ärvärdet är mindre än börvärdet och avtagande och att en (tredje) ökning initieras när kvoten mellan är- värdet och börvärdet blir mindre än 0,97. Ökningen av trycksättningen resulterar, såsom framgår av figuren, i att flödena som matas ut från flödesregulatorerna växer. Styrningen innebär vidare att en (första) minskning av trycksättningen från det förinställda värdet på 1,8 bar erhålls så snart ärvärdet för en av flödesregula- torerna blir större än börvärdet och att en (andra) minskning erhålls när ärvärdet är större än börvärdet och växande. Minskningen av trycksättningen resulterar, såsom framgår av figuren, i att flödena som matas ut fràn flödesregulatorerna sjunker.

Tack vare att återkopplingsorganet styr tryckregulatorn på ovanstående sätt reduceras flödesvariationerna i samband med växlingen kraftigt. Såsom framgår av figur 6 gör styrningen av trycksättningen att väteperoxidflödena från flödes- regulatorerna aldrig hamnar utanför toleranslinjerna (s) och (6). En jämförelse mellan diagrammen i figurerna 4 och 6 visar vidare att den andra utföringsformen av uppfinningen ger betydligt mindre variationer i väteperoxidflödena från flödes- regulatorerna än den första utföringsforrnen.

Såsom framgår av den ovanstående beskrivningen kan alltså en ökning av trycksättningen vara ett resultat av, som mest, tre delökningar (första, andra och tredje ökningen). På motsvarande sätt kan en minskning av trycksättningen vara ett resultat av, som mest, två delminskningar (första och andra minskningen). Det bör påpekas att delökningarna precis som delminskningarna sker samtidigt även om så inte framgår av flödesscheman. 10 15 20 25 30 529 719 17 Under kontinuerlig drift av förpackningsmaskinen sker således regelbundna växlingar mellan bufferttankarna för att säkerställa kontinuerlig tillförsel av väte- peroxid till flödesregulatorerna. l samband med varje växling aktiveras återkopp- lingsorganet som sedan under 100 s, med intervall på 40 ms, upprepar det flö- desschema som visas i figur 3 eller figur 3+5 beroende på vilken utföringsform av uppfinningen som tillämpas. Efter 100 s anses systemet ha stabiliserat sig till- räckligt efter växlingen och då blir äterkopplingsorganet åter inaktivt. Föreliggan- de uppfinning gör att de tillfälliga variationerna i flödena från flödesregulatorerna som uppstår i samband med växlingarna inte blir så stora att förpackningsmaski- nen måste stoppas och förpackningar kasseras. Detta innebär naturligtvis enor- ma ekonomiska och praktiska fördelar.

De ovan beskrivna utföringsformerna skall endast betraktas som exempel. En fackman inom området inser att dessa utföringsforrner kan modifieras och varie- ras på en rad olika sätt utan att avvika från uppfinningstanken.

Exempelvis kan förpackningsmaskinen naturligtvis vara anordnad för tillverk- ning av andra typer av förpackningar än kartongflaskor. Uppfinningen kan tilläm- pas i alla situationer där förpackningsmaterial/förpackningar kan steriliseras med hjälp av ett steriliseringsmedel i gasfas. Således kan föreliggande uppfinning med fördel användas i samband med en förpackningsmaskin likt den inledningsvis be- skrivna där förpackningar tillverkas genom kontinuerlig formning, fyllning och för- segling av en tub av förpackningslaminat.

Vidare kan förpackningsmaskinen vara anordnad för tillverkning av olika sor- ters förpackningar, exempelvis en sort per produktionslinje. l ett sådant fall kan börvärdena för de två flödesregulatorerna skilja sig åt. Dessutom behöver bör- värdena inte vara konstanta över tiden.

Naturligtvis kan förpackningsmaskinen innefatta fler än två bufferttankar och fler än två produktionslinjer och därmed flödesregulatorer. Den ovanstående kon- figurationen är bara ett exempel.

Slutligen bör det påpekas att alla figurer inte är skalenligt ritade och att samt- liga parametervärden bara är exempel och därmed kan varieras.

Claims (24)

10 15 20 25 30 35 529 719 18 PATENTKRAV

1.) System (10) för tillhandahållande av åtminstone ett flöde av ett sterilise- ringsmedel till åtminstone en steriliseringsenhet i en förpackningsmaskin, inne- fattande åtminstone en flödesregulator (38, 40) för utmatning av flödet av sterilise- ringsmedel, två behållare (16, 18) för steriliseringsmedel, vilka behållare var och en är för- bundna med flödesregulatorn och växelvis sörjer förtillförsel av steriliserings- medel till flödesregulatorn, och en tryckregulator (20) som är förbunden med var och en av behållarna och matas med ett övertryck för att trycksätta behållarna, kännetecknat av att det vidare innefattar ett àterkopplingsorgan (68) som är anordnat att med förutbestämda intervaller avläsa ett ärvärde på flödet från flö- desregulatorn, jämföra ärvärdet med ett respektive börvärde och styra tryckregu- latorn i enlighet med jämförelsen mellan ärvärdet och börvärdet.

2.) System (10) enligt krav 1, varvid återkopplingsorganet (68) är anordnat att styra tryckregulatorn (20) så att en första ökning av trycksättningen erhålls om differensen mellan ärvärdet och börvärdet är negativ och har ett absolutvärde som överstiger ett första gränsvärde, vilken första ökning är en funktion av abso- lutvärdet.

3.) System (10) enligt något av ovanstående krav, varvid återkopplingsorga- net (68) är anordnat att styra tryckregulatorn (20) så att en första minskning av trycksättningen erhålls om differensen mellan ärvärdet och börvärdet är positiv och har ett absolutvärde som överstiger ett andra gränsvärde, vilken första minskning är en funktion av absolutvärdet.

4.) System (10) enligt något av ovanstående krav, varvid återkopplingsorga- net (68) är anordnat att styra tryckregulatorn (20) så att en andra ökning avtryck- sättningen erhålls om differensen mellan ärvärdet och börvärdet är negativ och har ett absolutvärde som överstiger ett tredje gränsvärde, och ärvärdet är avtag- ande, vilken andra ökning är en funktion av hur snabbt ärvärdet avtar.

5.) System (10) enligt något av ovanstående krav, varvid återkopplingsorga- net (68) är anordnat att styra tryckregulatorn (20) så att en andra minskning av trycksättningen erhålls om differensen mellan ärvärdet och börvärdet är positiv och har ett absolutvärde som överstiger ett fjärde gränsvärde, och ärvärdet är växande, vilken andra minskning är en funktion av hur snabbt ärvärdet växer.

6.) System (10) enligt något av ovanstående krav, varvid återkopplingsorga- net (68) är anordnat att styra tryckregulatorn (20) så att en tredje ökning avtryck- 10 15 20 25 30 35 529 719 19 sättningen erhålls om kvoten mellan ärvärdet och börvärdet är mindre än ett fem- te gränsvärde vilket är mindre än ett, vilken tredje ökning innebär att trycksättnin- gen växer enligt ett förutbestämt tillväxtmönster oberoende av kvoten så länge trycksättningen är mindre än ett sjätte gränsvärde och återkoppllngsorganet av- läser ett ärvärde som vid jämförelse med det respektive börvärdet ger en kvot vilken är mindre än ett sjunde gränsvärde som är större än det femte gränsvärdet och mindre än ett, att trycksättningen därefter hålls väsentligen konstant tills åter- koppllngsorganet avläser ett ärvärde som vid jämförelse med det respektive bör- värdet ger en kvot som är större än det sjunde gränsvärdet, och att trycksättnin- gen därefter sjunker enligt ett förutbestämt sjunkmönster oberoende av kvoten.

7.) System (10) enligt krav 6, varvid trycksättningen, vid den tredje ökningen, växer från ett startvärde och sjunker tillbaka till startvärdet.

8.) System (10) enligt något av ovanstående krav, varvid återkoppllngsorga- net (68) år anordnat att vara aktivt endast under en växling mellan behållarna (16, 18) och en förutbestämd tid efter växlingen.

9.) System (10) enligt något av föregående krav, varvid den ena behållaren (16) är anordnad att fyllas på med steriliseringsmedel när den andra behållaren (18) sörjer för tillförseln av steriliseringsmedel till flödesregulatorn (38, 40).

10.) System (10) enligt något av föregående krav, innefattande två flödes- regulatorer (38, 40) för utmatning av vars ett flöde av steriliseringsmedel, vilka flö- desregulatorer var och en är förbundna med behållarna (16, 18) för steriliserings- medel, varvid återkoppllngsorganet (68) är anordnat att avläsa ärvärden på flöde- na från flödesregulatorerna, jämföra ärvärdena med respektive börvärden för er- hållande av en respektive differens och styra tryckregulatorn (20) i enlighet med den jämförelse som svarar mot differensen med störst absolutvärde.

11.) System (10) enligt något av föregående krav, varvid steriliseringsmedlet är flytande väteperoxid.

12.) Förpackningsmaskin innefattande ett system (10) enligt något av krav 1- 11 .

13.) Förfarande för att tillhandahålla åtminstone ett flöde av ett steriliserings medel till åtminstone en steriliseringsenhet i en förpackningsmaskin, innefattande att mata ut flödet av steriliseringsmedel genom åtminstone en flödesregulator (38, 40), att tillföra steriliseringsmedel till flödesregulatorn växelvis från två behållare (16, 18) för steriliseringsmedel, vilka behållare var och en är förbundna med flö- desregulatorn, att trycksätta behållarna genom att mata en tryckregulator (20) med ett över- tryck, vilken tryckregulator är förbunden med var och en av behållarna, 10 15 20 25 30 35 529 719 20 kännetecknat av att det vidare innefattar att med förutbestämda intervaller, genom ett återkopplingsorgan, avläsa (steg A) ett ärvärde på flödet från flödes- regulatorn, jämföra (steg D, G, O, S) ärvärdet med ett respektive börvärde och styra (steg F, J, M, P, R, T, V) tryckregulatorn i enlighet med jämförelsen mellan ärvärdet och börvärdet.

14.) Förfarande enligt krav 13, innefattande att styra (steg P) tryckregulatorn (20) så att en första ökning av trycksättningen erhålls om (steg O) differensen mellan ärvärdet och börvärdet är negativ och har ett absolutvärde som överstiger ett första gränsvärde, vilken första ökning är en funktion av absolutvärdet.

15.) Förfarande enligt något av krav 13-14, innefattande att styra (steg T) tryckregulatorn (20) så att en första minskning av trycksättningen erhålls om (steg S) differensen mellan ärvärdet och börvärdet är positiv och har ett absolutvärde som överstiger ett andra gränsvärde, vilken första minskning är en funktion av absolutvärdet.

16.) Förfarande enligt något av krav 13-15, innefattande att styra (steg R) tryckregulatorn (20) så att en andra ökning av trycksättningen erhålls om (steg O) differensen mellan ärvärdet och börvärdet är negativ och har ett absolutvärde som överstiger ett tredje gränsvärde, och (steg Q) ärvärdet är avtagande, vilken andra ökning är en funktion av hur snabbt ärvärdet avtar.

17.) Förfarande enligt något av krav 13-16, innefattande att styra (steg V) tryckregulatorn (20) så att en andra minskning av trycksättningen erhålls om (steg S) differensen mellan ärvärdet och börvärdet är positiv och har ett absolutvärde som överstiger ett fjärde gränsvärde, och (steg U) ärvärdet är växande, vilken andra minskning är en funktion av hur snabbt ärvärdet växer.

18.) Förfarande enligt något av krav 13-17, innefattande att styra (steg F, J, M) tryckregulatorn (20) så att en tredje ökning av trycksättningen erhålls om (steg D) kvoten mellan ärvärdet och börvärdet är mindre än ett femte gränsvärde vilket är mindre än ett, vilken tredje ökning innebär att trycksättningen växer (steg F, J) enligt ett förutbestämt tillväxtmönster oberoende av kvoten så länge (steg E, I) trycksättningen är mindre än ett sjätte gränsvärde och (steg D, G) återkopplings- organet (68) avläser ett ärvärde som vid jämförelse med det respektive börvärdet ger en kvot vilken är mindre än ett sjunde gränsvärde som är större än det femte gränsvärdet och mindre än ett, att trycksättningen därefter hålls väsentligen kon- stant tills (steg G) återkopplingsorganet avläser ett ärvärde som vid jämförelse med det respektive börvärdet ger en kvot som är större än det sjunde gränsvär- det, och att trycksättningen därefter sjunker (steg M) enligt ett förutbestämt sjunk- mönster oberoende av kvoten. 10 15 20 21

19.) Förfarande enligt krav 18, varvid trycksättningen, vid den tredje öknin- gen, växer från ett startvärde och sjunker tillbaka till startvärdet.

20.) Förfarande enligt något av krav 13-19, innefattande att låta återkopp- lingsorganet (68) vara aktivt endast under en växling mellan behållama (16, 18) och en förutbestämd tid efter växlingen.

21.) Förfarande enligt något av krav 13-20, innefattande att fylla på den ena behållaren (16) med steriliseringsmedel när steriliseringsmedel från den andra behållaren (18) tillförs till flödesregulatorn (38, 40).

22.) Förfarande enligt något av krav 13-21, innefattande att mata ut ett flöde av steriliseringsmedel genom var och en av två flödesregulatorer (38, 40), vilka flödesregulatorer var och en är förbundna med behållarna ( 16, 18) för sterilise- ringsmedel, och innefattande att med förutbestämda intervaller avläsa (steg A) årvärden på flödena från flödesregulatorerna, jämföra (steg B) ärvärdena med respektive börvärden för erhållande av en respektive dlfferens och styra (steg F. J, M, P, R, T, V) tryckregulatorn (20) i enlighet med den jämförelse som svarar mot differensen med störst absolutvärde.

23.) Förfarande enligt något av krav 13-22, varvid steriliseringsmedlet är fly- tande väteperoxid.

24.) Metod för tillverkning av förpackningar, innefattandet ett förfarande enligt något av krav 13-23.