SE529208C2 - Komposition mot tandsten och dålig andedräkt - Google Patents

Description

529 208 2 pH kan kontrolleras. Ett annat problem med en sådan metod är den remineralisering av tandemaljen och av _ tandlstenen som sker när salíven är övermättad med kalcium och fosfat och pH i salíven högt och Speciellt Vlå närvaro av Fluor. Vitamin E förstörs av F vilket bidrar till tandstensbildning. Följden blir att kalciumjonerna hoppar ut och in på tandstenens yta utan att dess volym minskar. _ De allra flesta försöken att motverka tandsten har hittills baserats på lokal fipplícefïnê av dwefse substanser förpackade tex i tandkrämer, geler, sköljvätskor etc. _ Magnesiurnbrist anses orsaka patologiska förkalkningar men det finns inga bevis för att lokal behandling av under med mngnesinmfbfeningn kan motverka tandsten. zinkfbienngnr med olika anjflner (cin-at, glucqnat, ascorbate-cystein ) har applicerats lokalt på djurtänder men effekten har varit marginell på tandstensbrldntngefl och noll på befintlíg tandsten. Lokal behandling av tänder med Natrium laurylsulfat påstås minska tandsten men effekten är marginell när den finns i i sköljmedel och tandkräm. Andra substanser i tandkräm som uppges tandsten är pyrofosfat samt dess strukturanaloger men resultaten är inte lysande. Pyrofosfat (PPI) [Okalï 01mm 1 nnnnen ba: visats ibfebygge tandsten i nagra studier men ppi bryts snabbt ned av enzymer redan 1 Sallvefl- Strukturanaloger till ppi som tíllföres salíven tex difosfonat eller hexarnetafosfat i tandkräm uppges motverka tandsten men även de bryts ned i salíven. Dessutom interfererar de med normal mineralísering. Varken ppi eller struknnanaloger kan verka systemiskt efter nedsvälining eftersom de bryts ned i mage och tarm. De har inte heller någon effekt på beñntlig tandsten. Ett annat problem är att tandkrämens fluor bidrar till ökad tandstensbíldning vilket minskar värdet av av ppi i tandkräm eftersom få tandkrämer saknar fluor. Dessutom användes Triclosan som är ett aritíbakteriellt medel i tandkräm. Det ger säkert minskad plackmängd men _ eftersom döda bakterier ökar tandstensbildningen är det nog mest ett önsketänkande att tandstenen skulle mmska.

Når tandsten bildas är det initialt matrix mellan bakteriema i tandplacket som mineraliseras och mest där det finns sura proteolipider. Levande niildober mineraliseras inte. Sura negativt laddade fosfolipider på tandytan och i senare skede på ytan av döda mikroorganismer tjänar som mineraliseringscentra.

En bidragande orsak till frihet fiån tandsten är ett lågt pH i salíven medan ett högt pH gynnar bildningen av den.

Tandstensbildning gynnas av ett stort salivflöde som innehåller mycket arnmonium.

Tidigare patent Det firms tidigare patenterade kompositioner som påstås motverka tandstensbildning och som innehåller en eller flerai komponenter som liknar de som finns i min uppfinning. Det är t ex WO 01/ 17494 Al samt US 2003/010 13914 A1 av the Procter & Garnble Company. Till skillnad från min uppfirming är dessa avsedda för lokal applicering i munnen och det uttrycks specifikt i texten att de inte är avsedda för systemisk administration.

I båda fallen gör man det felaktiga antagandet att ämnen som minskar bakterie- och plackrnångden också minskar risken för tandsten t ex polyíenol därför att det har arrtíbakteriell effekt. I det senare patentet anges att fenoler med fler än tre benzenringar är att töredra fiamför mindre molekyler. Det kanske stämmer för någon fenol om man vill använda produkten för lokal applicering i munnen men är förkastligt för systemisk administration eftersom stora fenohnolekyler snabbt fälls ut av salivens proteiner och därfiir inte kan absorberas från tarmen lika bra som små fenohnolekyler. Båda innehåller dessutom Fluor som efter lokal applicering är känt för att öka tandstensbildningen och efter nedsväljning förstöra en hel rad enzymer som i min uppfinning tíllåtes stimulera kemiska reaktioner som motverkar tandstensbildning. Båda anger pyrofosfat (ppi) och deSS Saker 80111 verksamma beståndsdelar mot tandsten men i det sammanhanget anges inte fenoler. Dessa fosfater bryts snabbt ned i salíven och efter nedsväljning och kan därför inte ge en systemisk effekt. Ingen av dem inkluderar förmågan att lösa upp befintlig tandsten, vilket min uppfinning gör.

Ett tredje patent har den effekten (Europa ansökan 0 010 412 av KD Bogie) men är ett medel för att rengöra proteser utanför murmen. Om det användes i munnen skulle tänderna lösas upp också Ett fjärde patent (US 4775525 av Pera) använder lokal behandling med en sodium alginat komposition för att reducera plack och tandsten. Den senare effekten sker genom att binda kalcilmn till alginatet. Det kanske fungerar under den tid som alginatet firms i munnen men sen då? Kalcium kommer ju hela tiden från salivkörtlama. Observera att alginat inte absorberas fi-ån tarmen och därför inte kan föras: tillbaka till salíven systemiskt.

Pera beskriver preparatet som "ingestíble" för att markera att det inte ger bieffekter. Det beskrivs inte som digestible och det beror nog på att Pera inte har patenterat ett systemiskt verkande preparat och liksom alla andra uppfinnare i branschen tror att tänder inte kan behandlas med ett sådant. s 529 208 3 Det är ett problem att de substanser som användes i tandkräm, sköljvätskor och andra lokalt applicerade produkter inte har battre effekt på tandstensbildníngen. Ändamålet med uppfinningen är att lösa ovannämnda problem och förenkla det fackmässiga avlägsnandet av tanthstenen, alternativt att göra det möjligt för allmänheten att förhindra att tandstenen bildas eller tom själv avlägsna den. Trots tidigare försök under flera decermier har ingen fackman löst problemet med kemiska medel.

Lösningen finns inte i fackhandböcker utan är ett resultat av mina empiriska studier och min annorlunda tolkning av tidigare studier.

En förklaring till tidigare metoders dåliga effekt mot tandsten kan vara att de lokalt tillförda substansema stannar i munnen under mycket begränsad tid eller inaktiveras redan i saliven. Det skulle behövas längre verkningstid i munnen.

Ett alternativ till ovan beskrivna intraorala metoder är att med ett kosttillskott försöka på systemisk väg stimulera de mekanismer i kroppens celler som motverkar tandstensbildning.

Det patent som ligger närmast uppfinningen är mitt eget; WO 02/34279 Al; ett kosttillskott som baseras på användning av en havsalg med specificerat innehåll av kemiska substanser som minskar plack och tanrhstensbildnirrg och även reducerar befintlíg tandsten enligt kliniska studier. Det är ett problem att det preparatets innehåll inte kan påverkas utan att ßrsämra dess elïekt. Ett annat problem är att det innehåller högre halter av vissa ämnen än vad rsom tillåts bl a i USA och inom kort i Europa. Dessutom saknar den uppfinningen eller har för liten mängd av ämnen som sannolikt påverkar mekanismerna bakom bildning av tandsten. De som saknas är är Beryllium, lågmolekylâra Fenoler och dess derivat samt vitamin D. För låg halt gäller svavelföreningar som inte är bundna till stora molekyler t ex av Fucos som ju inte kan absorberas från tarmen utan föregående nedbrytning till små molekyler.

Problemlösningen fianrgår av den känneteclcnande delen av patenkravet ett, det vill säga att tillverka en komposition av lämpade fenolföreningar och svavelföreningar samt andra näringsämnen som kan tillföras kroppen med kosten och som efter absorption från tarmen stimulerar mekanismer som motverkar tandsten. Näringsämnen som absorberats från tarmen är tack vare blodsystemet verksamma i celler i alla vävnader bl a i salivkörtlar och lever och påverkar där syntes av en mängd substanser. Därigenom påverkas salivens egenskaper vid dess syntes i körteln istället för att som tidigare försöka påverka den redan färdiga saliven när den kommit ut i munnen.

Beskrivning av hypoteser och mekanismer bakom uppfinningens verkan.

Svavelmetabolismen En viktig orsak bakom tandstensbildning är att saliven hos de flesta människor är övermättad med avseende på kalcium och fosfat. Orsaken till att det ändå hos vissa individer inte sker en oönskade mineralisering tex som tandsten är att det finns inhibitoreri saliven som binder kalcium och framför allt sura svavelhaltíga komplexa föreningar där kolhydrater, proteiner och /eller fetter ingår, ofia sammanfattade med begreppen mucopolysaccarider eller proteoglycaner eller glycosaminoglycaner (GAG). Dit hör tex hyaluronsyra, chondroitinsulfat A, B resp C, keratansuliat, heparin, heparansulfat, glucosamínsulfat, . Vävnader som inte förkalkas innehåller stor mängd sulfaterade mucopolysaccarider. Andra svavelhaltiga ämnen som bidrar till en fimgerande svavelmetabolism är cerebrosidsulfat, glutathíon, dimetliylsulfoxíd, metlrylsulfonylmethan och taurin.

Uppfinningen bör innehålla sulfat och/eller andra lätt absorberade svavelförenirlgar samt vitamin A och C som befrämjar syntes av de sura mucopolysaccaríderna. Denna syntes fi-igör också ppi. Mucopolysaccarider (mps) i blodet och saliven tex GAG är starkt sura och negativt laddade (anjoner) ofiast pga sulfatgrupperna som binder kalcium vilket minskar den mängd kalcium i saliven som är disponibelt för tandstensbildning. Mps finns överallt i kroppen och är tör sin sulfoneríng beroende av sulfatering fi-ån PAPS (se nedan). Sådan sulfatering gynnas av vítamrin A och C. Sulfat har inte återfrmníts i supragingival tandsten men i subgingival tandsten. 529 208 li Sulfiat och/eller andra svavelföreningar samt Magnesium och vitamin A och E stimulerar syntes av PAPS och _ ppi. PAPS (3 '-phosphoadenosíne 5 '-phosphosulfate) är ett ämne som sköter sulfateringen (är sullätdonawf) 1 alla organismer. Det kan sägas vara sulfaterat ATP. En biprodukt när PAPS bildas i cellen ärpyrofosfat (ppi) som förhindrar mineralisering om mängden når en kritisk hög nivå . Det finns en mängd reaktioner där PAPS donerar sulfat i esterform (O-S03 ) varvid ppi också bildas.

O- S03 + ATP = APS + ppi Magnesium och vitamin A är katalysatorer Vitamin E ökar ATP.

APS» + ATP = PAPS PAP'S är verksamt bl a vid detoxifiering av oönskade ämnen som sulfateras. Dessa blir då mer vattenlösliga och lättare att via urinen transportera ut ur kroppen. Sulfateringen av såväl önskade som oönskade substanser sker 1 cellens Golgiapparat bl ai levem. Sulfotmrrsferaser katalyserar sulfonering från PAPS.

Queircetin och daidzein är fenoler och inhiberar sulfotransferas. Fenoler är lcroppsfrärnmande ämnen och sulfateras därför av PAPS för att krmna elimineras via urinen.

Det :firms anledning tro att det bildas för litet PAPS i cellerna om det tillföres för litet svavelföreningar med kosten eller om de absorberas dåligt eller om fenolabsorptionen är stor. Och om det bildas litet PAPS så blir det liten mängd mncopolysaccharider och ppi och då ökar risken för bildning av tandsten Hm' väl sulfat tillgodogörs av kroppen beror också på närvaro av andra ämnen t ex kisel, kobolt och magnesium.

Kísel är sulfattransportör. Magnesium är viktigt för sulfat metabolismen pga av sin positiva effect på PAPS- produktionen och inaktiverar dessutom salivens fosfataser som bryter ned ppi. RDA för Mg är 300 mg.

Vitamin E är liksom vitamin D fettlöslígt. Vitamin D- brist ger abnorm sulfiat- metabolism. Vitamin D, maginesiimr och sulfat gynnar syntes av osteopontin som motverkar olämplig förkalkning. Det är välkänt att Mg motverkar míneralisering och enligt min hypotes är den effekten indirekt och en följd av ökad syntes av dels osteopontin och dels av PAPS och ppi enligt ovanstående och liknande reaktioner. Kobolt behövs i många enzymer.

Enzymer Beryllímn, Vitamin D och vissa fenoler inhiberar alkalískt fosfatas som är känt för att stimulera míneraliseríng bland annat genom att klyva ppi. Sulfat och ppi inhiberar arylsulfatas som innehåller stor mängd prolin som spjälkar sulfatgrupper från GAG och stimulerar mineralisering. Sulfat motverkar kapselbildning hos bakterier.

Därför bör uppfinningen innehålla dessa mineraler och vitaminer för att optimera effekten.

Svavelhaltiga änmen finns ikostens proteiner i form av aminosyror och i vår metabolism som methionin, cysteine, cystine, homocysteine, homocystine, tanrín . Methionin är den främsta svavelkällan. Från den syntetiseras de flesta svavelhaltiga föreningar kroppen behöver tex chondroitinsulfat, cerebrosidsulfat, _ glucosamirisulfat, GAG's , glutation, taurin, melatonin, heparin m.fl och det är PAPS som är sulfatdonator 1 dessa reaktioner. Vanliga svavelkållor i kosten är kål, senap, lök, ägg, ost, kött. Mer än 90 % av sulfat i kosten absorberas från tarmen.

Nediallet av sura svavelföreningar fiån atmosfären har minskat fi-årr 20 till 10 enheter och deras förekomst i gödsel fiån 20 till 2 enheter 1980- 1990. Dmför minskar också livsmedlens innehåll av svavel och tillgången till sulfat minskar.

Salivproteiner Det zmses även att prolinrilca (PRP) eller histidinrika GIRP) salivproteíner inhiberar tandstensbildning genom att binda Kalcium i saliven. Men de binder bara några procent av salivens Kalcitmi. PRP binder tex 4 % och deras betydelse för ínhibering av tandsten är enligt min åsikt lcrafiigt överdriven och det beror troligen på en feltolknirig av publicerade studier. Statherin däremot har god Kalciumbindnde förmåga.

Prolin ingår i mucin och glykoprotein och flera andra proteiner. Åsikten att det är prolin som binder kalcium i saliven beror troligen på att tolkaren missat det fäktmn att proteinet innehåller såväl prolin som sura sulfater, där de senare är starkare kalciumbindare än prolin. 529 208 5 Prolin hydrolyserar salivens strlfatestrar och det gör också enzymet sulfatas som innehåller stor mängd prolm.

Detta leder till en blockering av sulfatens förmåga att binda kalcium och att hindra bakteriemas syntes av kapsel.

Enligt min uppfattning gynnar salivens prolín tandstensbildning på tanden istallet för att motverka den. Mm uppfattning år alltså stick i ståv mot den allmänna uppfattningen. Ett stöd för min uppfattnmg år att det finIIS 4 ggr mer proteiner i saliven hos tandstenspositiva jämfört med negativa.

Dessutom firms inte prolin och histidin i ostimulerad saliv och kan därför inte "binda kalcium" i saliven imder större delen av dygnet dvs då man inte äter eller stimulerar saliprodirlctionen. Den uppfattningen stöds av studier som visar att PRP bidrar till remineralisering av tandemalj och tandsten. Därför är sulfatförenmgarna 1 sahven viktigare kalciumbindare och i synnerhet om prolin och histidin blockeras av díetens fenoler enligt beskrivning nedan. De prolinrilra eller histidinrika proteinema och statherin ar unika fitr saliv och antas ha ull uppgift att skydlda kroppen från systemisk absorption av kostens fenoler från tarmen Fenoler finns i många växter och frukter och drycker (tex apple, plommon, blåbär, tranbär, cacamthe, vill) 0°1_1 1010111 behandling av tänderna med några av dem kan enligt några få nyare studier motverka tandsten, bakteneväXf, plaquebildning och tandköttsínflammatiori. Effekten är emellertid dålig. Sköljning med Green tea som mnehåller en blandning av både låg- och högmolekylåra fenoler minskade tex under sex månader tandsten med bara 12 %.

Mest trolig orsak är att salivproteínerna snabbt filler ut fenolema och bildar olösliga fällningar. Dessa svåljes och det mesta passerar sedan tarmen utan att absorberas till blodet. Ju mer komplex fenolen är desto hårdare binds den till salivproteinerna och desto mindre absorption sker. Oxidation skapar stora fenolmolelšYlef- Uppfinningen innehåller fenoler därför att vissa fenoler ínhiberar alkaliskt fosfåtas och flera andra enzymer vilket kan var orsak till observerad mindre tandsten etter lokal oral fenolbehandling. Fenolernas effekt på tandstensbíldníngen och verkningsmekanismerna är dock okända och det finns ingen kunskap om vilka fenoler som ska användas eller hur de ska tillföras saliven och i vilken mängd.

För att hindra att fenolema fälls ut av salivens proteiner för att kunna absorberas till blodet förpackas uppfinningens ingredienser i kapslar eller tabletter överdragna med vax eller lílmande som hindrar att salivproteinema kan skapa olösliga föreningar med fenolerna.

Användning av fenoler med få benzeneringar är att föredra eftersom deras biotillgânglighet år större de med större molekyler: l uppfinningen kan t ex ingå Resveratrol, Kaempferol, Daidzein , Quercetin, Myrlceflll, Pelargonidin, (bflanidíri, Delphinídin, Petunidin, Peonidin, Myrícetin, Malvidin och Catechin.

Absorberade fenoler lämnar kroppen snabbt. Daglig tillförsel krävs.

Interaktion Sulfater och Fenoler Det finns inte RDA (rekommenderad dagsdos) för sulfat och andra svavelföreningar därför att behovet är okänt men det påverkas starkt av den mängd toxiska ämnen som tillföres kroppen t ex fenoler som finns i maten och inte minst av fenolföreningarna i paracetamol som finns i våra vanligaste värktabletter tex Alvedon.

Fenol uppfattas av kroppen som ett toxin och det neutraliseras bl a når PAPS gör det vattenlösligt genom att koppla det med en sulfatgrupp. Sedan lämnar fenolsulfaten kroppen via urinen. Genom att använda fenol systemiskt i uppfirmingen minskas lmoppens sulfatdepåer och därför ska sulfat och/eller andra svavelhaltiga ämnen ingå i kompositionen. Annars minskar salivens kalciumbindnade förmåga Ett ohejdat bruk av värktabletter kan helt slå ut sulfatdepåerna i kroppen eftersom sulfat ej lagras. Inom 4-8 timmar efter konsumtion har sulfat lämnat kroppen i normalfallet och i värsta fall går det på 1-2 timmar och i syrmerhet vid lågt intag av protein.

Att på detta satt systemiskt krmna motverka tandsten innebar för en "skilled person in the art" ett paradigmskifte för den förebyggande tandvården . Uppfirmingen innebär att personer liksom husdjur nu enkelt utan risk för hälsan kan reducera mängden av den tandsten som skadar deras tänder och tandkött vid ogynnsarrnna omständigheter.

Kliniskt försök 529 208 56 hundar deltog i ett försök med uppfinningen. Alla hade tandsten i varierande mängd vid starten. Igen registrerades på en tand vid starten samt varannan vecka i åtta veckor. Förekomst eller e] av dålig an eåråkï I noterades samtidigt. Varje dag ströddes varierande mängd (beroende på IGOPPSVIIG) av fledfinsïåefide exempe 1 i hundens mat. Resultaten visas i diagram 1 och 2.

Effekten på dålig andedräkt antas bero på kompositionens innehåll av positivt laddade joner tex zink samt fenoler.

I princip kan uppfinníngens mineraler tillföras bundna till vatje tällkbflf 8111011 medan Sulfalflkfan vara bundet nu varje tänkbar katjon samt till komplexa föreningar innehållande protein, kolhydrat och/eller lipid t ex _ mucopolysaccarider enligt ovan. Nedanstående exempel på den kemiska kompositionen av uppfinningen är lrltß de enda som kan användas. Det är även möjligt att öka mängden av sulfat och fenoler upp till tredubbel mängd- Exempel l Kollxydratbtmdet sulfat Magmesiumsulfat Fenol Zinksulfat Kiseldíoxid Kobolt Vitamin D3 Berylliurn Exempel 2 Chondroitinsulfat Magmesiurnsulfat Fenol Zinlesulfat Kíseldiøxid Kobolt Vitamin D3 Beryllimn Exempel 3 Glueosaminsulfat Magnesíumsuifat Fenol Zinksulfat Kiseldioxid Kobolt Vitamin D3 Beryllíum Exempel 4 Metlnylsulfonylmetan Magnesiumsulfat Fenol Zinksulfat Kiseldioxid Kobolt Vitamin D3 Beryllium soo mg 485 mg 20 mg 10 mg 5 mg 0,1 mikrogram 1 mikrogram l mikrogram 500 mg 485 mg 30 mg 10 mg 5 mg 2 mikrogram 1 mikrogram l mikrogram 500 mg 485 mg 50 mg 10 mg S mg 2 mikrogram l mikrogram l mikrogram 500 mg 485 mg 100 mg 10 mg 5 mg 10 mikrogram l mikrogram 1 mikrogram

Claims (1)

1. 529 208 i Patentkrav 1 4 Kemisk komposition avsedd att nedsväljas för att på systemisk väg motverka dålig andedräkt och tandsten, kännetecknad av sitt innehåll av katjonsbundna sulfattöreningar, komplexa svavelhaltiga substanser, ämnen som stimulerar svavelmetabolismen samt fenoler, där katjonsbundna sulfatfóreningar binds till Magnesium eller Zink och komplexa svavelhalti ga substanser utgöres av glucosaminsulfat, chondroitinsulfat, keratinsulfat, proteoglucan eller metylsulfonylmetan och att ämnen som stimulerar svavelmetabolismen är Magnesium, Kobolt, Zink, Kisel, Berylliurn samt vitaminerna A,D,E,C samt att fenoler hämtas från Daidzein, Catechin, Quercetin, Kaempferol, Resveratrol, Cyanidin, Peonidin, Delphinidin, Myricetin, Malvidin, Petunidin eller Pelargonidin. Komposition enligt kravet 1, kännetecknad av att svavelhaltiga substanser hämtas fi'ån glucosaminsulfat, chondroitinsulfat eller metylsulfonylmetan. Komposition enligt något av föregående krav kännetecknat av att vitamin D hämtats från vitamin D3. Komposition enligt något av föregående loav kännetecknat av att innehållet av Magnesium är 50- 300 mg per enhetsdos, av fenoler 10- 1000 mg, av Zink 1-30 mg, av Kisel 1-20 mg, av Kobolt 0,1- 50 mikrogram, av Berylliurn 0,1- 5 ppm, av vitamin D 0,5- 10 mikrogram av vitamin B12 0,1- 10 mikrogram, av vitamin A 400- 1000 mikrogram, av vitamin C 20- 100 mg, av vitamin E 5- 10 mg. Komposition enligt kraven l-4 , kännetecknat av att den inblandas i maten eller tilltöres i form av ytbehandlade tabletter eller kapslar som hindrar saliven att påverka kompositionen. 6 Användning av komposition enligt kraven 1-5 för 'framställning av ett kosttillskott som hos människor och djur motverkar tandsten och dålig andedräkt.