SE526848C2 - Anordning vid en fjäderpinne eller liknande för en lantbruksmaskin - Google Patents

Description

25 30 35 Pl000O 2 Föreliggande uppfinning löser således samtliga ovanstående problem genom att pinnfästet (se fig. l) elimineras helt. Pinnfästet elimineras då fjäder-ns anslutnings- område ges en speciell utformning för att anslutas med en skruv mot åtminstone en av balkens sidor. Detta ger fördelen att lagerhållning av en särskild artikel, såsom ett pinnfáste, inte längre blir nödvändig.

Denna utformning tillsammans med lämplig mutter/ skruvstorlek ger ett starkt, stabilt, billigt och lättmonterat förband. Balken som fjäderpinnarna monteras på kan vara en massiv balk (plattjärn), en ihålig flerhörning (t.ex. en fyrkantbalk) eller en öppen balk, såsom en U-balk. Balken förses med hål på lämliga ställen. I hålen monteras skruvar.

Dessa kan lämpligen, speciellt av ergonomiska skäl, monteras i förväg och muttem endast äntras på gängan (i det fall ett säte för skruven med öppen urtagning används), så att fjäderpinnaina hänger på skruvskallen i monteringsläge för att sedan inta helt rätt läge då muttrama dras till ett förutbestämt åtdragningsmoment, vilket med fördel sker med lufi- eller hydrauldrivet verktyg. Hålen i balken kan ges ett nmt tvärsnitt, varvid fjädrarna monteras i förutbestämda lägen. På vissa platser, exempelvis nära en maskins hjul, kan det vara lärnpligt att lantbrukaren kan justera fiäderpinnens läge. Detta för att justera fiigången mot hjulet. Denna frigång kan behöva ändras då jordens beskaffenhet och fuktighet ändras. Jorden kan också innehålla en varierande mängd halm och andra skörderester/ogräs. Då anordningen enligt uppfimiingen används vid såmaskiner kan behovet att justera såbillamas inbördes avstånd vara stort. Då detta behov föreligger görs förslagsvis hålet avlågt i önskad grad. Fj ädrama kan också monteras på en balk bestående av två element.

Uppfinningen beskrivs närmare i det följande med hänvisning till bifogade rimíngar, som visar föredragna utföringsfonner.

Fig. l är en partiell perspektivvy av ett förut känt fäste för en fiäderpinne, vars ände är förd genom en slits i fästet och är fastgj ord medelst ett skruv/mutterförband.

Fig. 2 är en tvärsektion igenom en balk hos en lantbruksmaskin, varvid visas en första utföringsfonn av en anordning enligt uppfinningen vid en fjäderpinne eller liknande fastgj ord vid balken medelst ett skruv/mutterförband.

Fig. 3 visar partiellt en vy liknande den i fig. 2 av den första utföringsformen i ett åtdraget, monterat läge.

Fig. 4 visar partiellt en vy liknande den i fig. 2 av den första utföringsfonnen i ett läge, i vilket förbandet är placerat på plats, men inte åtdraget.

Fig. 5 visar partiellt en vy liknande den i fig. 2 av den första utföringsformen i ett nästan åtdraget, monterat läge. 10 15 20 25 30 35 526 848 Pl00O0 3 F ig. 6 visar partiellt en vy liknande den i fig. 2 av en andra utföringsform av en anordning enligt uppfinningen vid en fjäderpinne eller liknande.

Fig. 7 visar partiellt en vy liknande den i fig. 2 av en tredje utföringsforrn av en anordning enligt uppfinningen vid en fjäderpinne eller liknande.

Fig. 8 visar partiellt en vy liknande den i fig. 2 av en fjärde utföringsform av en anordning enligt uppfinningen vid en fjäderpinne eller liknande.

Fig. 9a - c visar en partiell planvy av flera utföranden av fjäderpinnens eller liknande infästningsäride.

Motsvarande detaljer i de nedan beskrivna och på rimingama visade utföringsforrnema har givits samma hänvisningssiffra.

I fig. 2 visas en såbill 1 av skivtyp fäst vid en icke visad lantbruksmaskin. Såbillen l är roterbart fäst vid en fiäderpinne 2 med i huvudsak rektangulärt tvärsnitt, åtminstone vid det ändparti 3, som är löstagbart fastgjord vid en på lantbruksmaskinen anordnad balk 4.

Fj äderpinnen 2 är av den typ, som bildar en slinga 5 runt balken för att därefter, sett i kör-riktningen, sträcka sig bakåt mot ett andra ändparti 6, som är fäst vid såbillen 1.

Andra verktyg kan även vara ett annat jordbearbetningsredskap såsom ett han/stål eller liknande. Fjäderpinnen kan i dessa fall ha en annan krökning och därmed en annan helhetsfonn, vilket för några speciella fall kommer att belysas längre fiam. Balken 4 har väsentligen rektangulärt tvärsnitt med företrädesvis med radie utformade längsgående kanter 4a och har en sida 4b, mot vilken fjäderpinnens 2 ändparti 3 anligger och är löstagbart fastort medelst ett skruv/mutterförband 7, 8, där skruven är förd igenom i balken och mittför varandra upptagna hål 9a och 9b, se fig. 3. De genom balken upptagna hålen 9a och 9b är placerade på förutbestämda inbördes avstånd mellan varandra längs med balken 4. Vid flera i körriktningen (visad med pilen 10 i fig. 2) efter varandra påföljande rader av fjäderpinnar 2 är hålen 9a, 9b i balkama fördelade på så sätt, att verktygen placeras i förhållande till varandra för att uppnå en förutbestämd bearbetning av jorden.

Fjäderpinnen 2 är vid en föredragen utföringsform av uppfinningen vid den yttre änden ll uppbockad eller uppsmidd för att bilda åtminstone en låsklack 12 avsedd att anligga mot en sida 4c av balken 4. Låsklacken 12 utgör därmed ett stöd mot vridning av fjäder- pinnen 2 i sidled vid bearbetning av jorden. Hålen 9a och 9b är så placerade utmed balken 4 att skruv/mutterförbandet 7, 8 är monterat osymmetriskt (se avstånden x och y i fig. 3) i förhållande till balkens centrumlinje, d.v.s. närmare fiäderpinnens yttre ände ll för att ge en bättre hävarm x till skruven i det normala belastningsfallet. Hävarmen x 10 15 20 25 30 35 Pl0000 4 närmast låsklacken blir således kortare än halva balkens 4 bredd. Avståndet x är mindre hälften av det andra ändpartiets anliggningsyta mot avsedd tvärbalk. Anliggriingsytan 4b är i huvudsak lika med den verkliga ariliggriings-ytan på fiäderpinnen 2 plus vid vardera änden av anliggningsytan befintliga längsgående kanters 4a ytterradier.

Skruv/mutterlörbandets 7, 8 skruvskalle 13, som vid denna utíöringsform befinner sig under fiäderpinnen 2 i monterat tillstånd, kan med fördel förses med ett knap eller ett märke 14, så att montören kan känna att skruven är rätt orienterad då fiäderpinnen förs fi°am i läge över skruven.

Fig. 4 visar en íjäderpinne med öppen slits vid änden 11 (se nedan i fig. 9a).

Fjäderpinnen har hängts på den i förväg monterade skruven där muttern endast äntrats på gängan. Det är mycket praktiskt att kunna montera fiädrarna på detta vis då arbetsmomenten kan delas upp och arbetsgången kan göras ergonomiskt riktig.

Fig.5 visar en tjäderpinne i nära färdigdraget läge. Fästet med låsklacken 12 kryper upp i rätt läge och fiädem ñxeras. Fj äderns låsklack närmast änden ll kan ha en vinkel mot det mot balken 4 anliggande partiet 3 av fiäderpinnen 2, som är mindre än 90° för att åstadkomma en extra inspänning mot balken och därmed ett fastare förband. Denna inspänningseffekt kan också åstadkommas genom att låsklacken eller låsklackarna har en i huvudsak konkav form utmed fiäderpinnens bredd, vilket svagt antyds i utföringsfonnema av olika fiäderpinnars ändparti i fig. 9 a-c nedan.

Istället tör en uppbockad eller uppsmidd låsklack 12 vid änden 11 kan fiäderpinnen 2, såsom visas i fig. 6, vara försedd med en företrädesvis påsvetsad eller påsmidd låsfläris 15, som är placerad så att den vid monterad fiäderpinne 2 hamnar mot den från änden 16 av fiäderpinnen 2 vända sidan av balken 4, d.v.s. på det ställe där fjäderpinnen först möter balken 4 i riktning mot dess ände 16. Avstånden x och y och därmed hävarmens x läge blir vid denna utföringsform omvänd relativt uttöringsformen enligt fig. 2 - 5. Ãveni detta fall kan en inspänning av låsflänsen anordnas genom en lutning mindre än 90° av flänsen mot balken 4 eller en konkav fonn av flänsens 15 yta mot balken 4.

I fig. 7 visas en utíöringsform av en fjäderpinne med ett fiäderstål 17 fast vid den yttre fria änden 18 och bildar således en harvpinne 19. Harvpinnen 18 sträcker sig runt balken 4 (streckad), men år till skillnad från fiäderpinnen 2 enligt fig. 2 -5 bockad tillbaka vid 20 så att körriktningen enligt pilen 21 blir den omvända. 10 15 20 25 30 35 01 k) \__)\ CO .Is CO PlO000 5 I fig. 8 visas ytterligare en utföringsfonn av fästet för en harvpinne 22 med ett fiäderstål 23 eller liknande fäst vid den fria änden. Harvpinnen 22 är i detta fall bockad i en båge 24 bort från balken 4 och därefter väsentligen i riktning nedåt mot marken. Körrikt- ningen visas med en pil 25.

I fig. 9a - c visas några möjliga utforrnningar av fiäderpinnens ände med en eller flera låsklackar, som är anordnade att anligga mot den mot körriktningen 10 vända sidan 12 av balken 4.

I fig. 9a visas en ände av en fjäderpinnen 26 där ämnet är smitt för ökad bredd till de båda låsklackama 27, 28. Mellan låsklackarna är en öppen slits 29 anordnad, vars inre ände bildar ett säte 30, mot vilket skruvskafiet hos ett icke visat skruv/rnutterförband 7, 8 är avsett att anligga. Mellan de av slitsen bildade skänklama 31, 32, vid vilkas yttre ändar låsklackama 27 resp. 28 är uppbockade eller uppsmidda, utvidgar sig slitsen utåt mot dess öppning för att bilda en förutbestämd vinkel. Även låsklackarna bildar därmed en vinkel gentemot varandra så att de yttre ändama 33 och 34 av låsklackarna först kommer till anliggning mot en icke visad balks yttersida. På så sätt åstadkommes en extra inspänning av fjäderpinnen 26 mot balken.

I fig. 9a visas även två linjer (A - A och B - B), vilka fástorrirådet med fördel kan bockas svagt kring i riktning mot den yta, som är avsedd att anligga mot balken.

Bockningen är så avpassad, att det område som ligger över skruvskallen ska ges en fiigång mot balken i odraget tillstånd. Området kan ligga mot balken i draget tillstånd.

Det kan också vara så kraftigt bockat eller skålat så att det även i draget tillstånd föreligger ett mindre avstånd till balken ovanför skruvskallen. Bockningen eller skålningen kan ha olika geometriska utföranden. Ändamålet med bockningen är att säkerställa anliggning mot balken på avstånd ifrån skmvens centrumlinje.

I fig. 9b visas en utföringsform av en fjäderpinnes 35 infästningsände med en hel låsklack 36 och ett hål 37 för montering av ett icke visat skruv/mutterförband.

Fj äderpinnens 35 ämne är utsmitt för att åstadkomma en ökad bredd vid infästnings- änden på en icke visad balk. Den mot balken vända ytan 38 av låsklacken 36 kan vara konkavt utformad för att liksom utföringsformen i ñg 9a åstadkomma en extra fjädrande infástning mot balken.

I fig. 9c visas en utföringsfonn av en fiäderpinnes 39 infästningsände med en hel låsklack 40 och ett hål 41 för montering på en icke visad balk medelst ett icke visat 10 15 20 25 30 35 LH i* J O\ .ß CD PIOOOO 5 skruv/mutterförband. Även här kan den extra infásmingen åstadkommas genom att låsklacken bockas så att ändama 42 och 43 kommer först till anliggriíng mot en icke visad balk vid åtragning av ett icke visat skmv/mutterförband.

Oavsett hur hålet är utformat hålls fjädern följaktligen fast genom två inspännings- anordningar: 1. Anslutningsytan på fjäderpinnen görs svagt konkav på ett sådant vis att den del av fiädem som ligger över skruvskallen inte utan krafi ligger an mot balken. På så vis säkerställer man att anslutningsytaris ytterdelar pressas mot balken. Detta ger en god stabilitet och samverkar med den andra inspänníngsanordningen. 2. Den andra inspänningsanordningen låser fjädem i en förutbestämd vinkel vilken vanligen är 90” mot balken. Då fjädern pressas upp mot balken genom att muttem dras åt spänner ytterdelen av låsklackama mot balkens kant och skruven, vilken i sin tur spänner mot hålets kant. Genom att ge de olika delarna rätt mått och utformning erhålls ett mycket lättmonterat och starkt förband mot låg kostnad. Det är inte helt nödvändigt för förbandets fimktion att en stor förspänning mot klackarna erhålls. Om däremot måttet x överstiger måttet y i fig. 3 kan fjädern lossa efterhand då vinkeln inte blir helt fixerad.

Hålet i balken kan vara upptaget i den del av balkens hälft som befinner sig intill låsklacken eller låsflänsen, då det är förmånligt att hävarmen bakom bulten är längre än den framför, detta då fjädem, som ofta är en fiäderpinne, bryts bakåt av jordmotståndet.

Kraften som bryter framåt är oftast endast rekylen då fjädern passerat ett hinder, såsom exempelvis en sten.

Låsklackarna, som lämpligen smids upp, ges med fördel en sådan utformning, att den yttersta änden spärmer mot balken, vilket innebär att vinkeln är mindre än 90°. Denna utformning ger den optimala vinkelfixeringen. För att ytterligare förbättra vinkel- fixeringen kan fiädems bredd ökas i anslutningsområdet genom att den öppna slitsen eller skåran smids ut och endast skäggstansas. Därigenom ökas materialets bredd och avståndet till klackamas ytterpaitier ökas. Slitsen eller skåran kan lämpligen ges en ökad bredd mot låsklackarna för att förenkla monteringen och ytterligare öka anlíggningsytan vid klackarnas ytterområde. 10 15 20 526 848 PIOOOO 7 För att rotationslåsa skruven ges den lämpligen en kombinerad rund och fyrkantig del närmast över skallen. En rund del för att undvika skarpa hörn i fjäderns anslulnings- område. Det är viktigt att undvika hörn i detta område då höm ofia ger spännings- koncentrationer där sprickor startar. På motstående sida ges skruven lämpligen formen av en halv kvadrat. Detta ger en rotationslåsning i fiädems slits eller hål. Det ger också möjlighet att montera skruven i kvadratiska hål för användning i andra sammanhang.

Skruvens 7 mutter 8 ges lärnpligen en utformning med förstorad fot för att tillåta ett högt åtdragningsmoment utan att deforrnera balkens muttersida 4d vid tunnväggigare profiler. Skruven kan specialanpassas för att ge ett optimalt förband vid montering i avlånga hål. Det är då en fördel om skruven har en plan del som ansluter mot hålets plana yta mot framsidan (d.v.s. mot låsklackama).

Slitsen eller urtagningen är praktisk ur monteringssynpunkt. Ett alternativ till den öppna slitsen är ett hål. Man måste då vid monteringen hålla fjädern i en hand och montera skruven med den andra. Detta utförande är möjligt, men innebär ett extra arbetsmoment vid monteringen.

Anordningen enligt uppfinningen kan naturligtvis modifieras ytterligare inom ramen för de bifogade patentkraven.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 526 848 PIOOOO 3 PATENTKRAV

1. Anordning vid en fiäderpinne (2) eller liknande för en lantbruksmaskin med en tvärställd balk (4), vilken anordning utgörs av ett tvärbalksfáste (7, 8, 9a, 9b) för nämnda fiäderpinne (2), varvid nämnda fiäderpinne har två ändar, av vilka en forsta ändparti (6) är anordnat för bearbetning av jord antingen direkt eller indirekt via ett verktyg och av vilka ett andra ändparti (3) är avsett att löstagbart fastgöras medelst nämnda fäste (7, 8, 9a, 9b), k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar på det andra ändpartiet (3) ett vridstyvt organ (12, 15, 27, 28, 36, 40) avsett att hindra vridning av nämnda tjäderpinne (2) vid eventuell snedbelastning av densamma ochett på avstånd (x) från det vridstyva organet anordnat skruv/mutter- förbandssäte (30, 37, 41), varvid nänmda avstånd (x) är mindre än hälfien av nämnda andra ändpartis anliggningsyta mot avsedd tvärbalk.

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda vridstyva organ är en låsklack (12, 27, 28, 36, 40), som är bildad genom att den yttre änden (1 1) av nämnda fiäderpinnes (2) ändparti (3) är böjd i huvudsak 90° gentemot nämnda anliggiiingsyta i riktning mot nämnda den avsedda balkens mot körriktningen (10) vända sidoyta (12).

3. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda låsklack (12, 27, 28, 36, 40) är böjd mer än 90°.

4. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda vridstyva organ är en låsklack (15), som är anordad, företrädesvis fastsvetsad, på fiädpinnen (2) vid nämnda andra ändpartis (3) anliggningsytas avslut som är vänd från tjäderpinnens (2) ände (16).

5. Anordning enligt något av kraven l - 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda anlíggriingsyta (4b) är i huvudsak lika med den verkliga anliggningsytan på tjäderpinnen (2) plus vid vardera änden av anliggriingsytan befintliga längsgående kanters (4a) ytterradier.

6. Anordning enligt något av kraven l - 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda skruv/mutteriörbandssäte utgöres av den inre kanten av en vid den andra änden (l 1, 27, 29) anordnad slits (29). 10 15 PIOOOO 9

7. Anordning enligt kravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda slits (29) vidgar sig i riktning mot slitsens skänklars yttre ändar (27, 28).

8. Anordning enligt något av kraven 1 - 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda skruv/mutterfiñrbandssäte (3 0) är en sluten slits eller ett hål (3 7, 41) och utgöres av den del av slitsen eller hålet, som är vänd från nämnda pinnijäders (2) andra ände.

9. Anordning enligt något av kraven 1 - 5, k ä n n et e c k n a d därav, att nämnda skruv/muttertörbandssäte (30) är ett runt hål (37, 41).

10. Anordning enligt något av kraven 1 - 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att pinnfiäderns (2) vridstyva organs (12, 15, 27, 28, 36, 40) anliggningsyta vid fastgj ort pinnfäste är konkav eller bockad så att de yttre kanterna av nänmda vridstyva organ först kommer till anliggning vid åtdragning av nämnda tvärbalksfäste (7, 8) för att bilda en inbyggd inspänriing.